Problemskapande beteenden

Relevanta dokument
Autismspektrum från teori till praktik

Att leva i en annorlunda värld

Om autism information för föräldrar

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Tidig förståelse i ett långt perspektiv

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB

Livskvalitet trots många hinder

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Problemskapande beteende

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Aspeflo om Autism.

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Hantering av problemskapande beteende

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

!"##$%&'#()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'2/3#1-.-.2'/0'#''.2'./

Personer med autism lider ofta av stress

Om autism information för föräldrar

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Stress. Helene Tranquist

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Bemötande del I. Sanktioner och skäll. pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

En likvärdig utbildning för alla

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Hantering av problemskapande beteende

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Autism en introduktion

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Om autism information för föräldrar

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Ångest/Oro Självskada

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Sociala berättelser och seriesamtal

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Problemskapande beteende

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Lågaffektivt bemötande

Grundkurs om NPF för skolan

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Arbete med barn och elever med autism

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Hur upptäcker vi dem i tid?

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

Hantera besvärliga typer

Läropussel, minikonferens

Vilka är ni? menti.com

Hantering av problemskapande beteende

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Det handlar om kärlek

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Utmaningar i fo rskolan

Transkript:

Syfte med föreläsningen Problemskapande beteenden Helene Tranquist helene@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Skapa underlag för reflektion när det gäller: sätt att se på och hantera problemskapande beteenden sambandet mellan stress och problematiska beteenden Förmedla ett sätt att tänka kring problematiska beteenden 10 punktsplan och krisplan Problemskapande beteenden definition Omgivningen har problem med en persons beteende när: han/hon inte gör det som förväntas av honom/henne eller gör något som omgivningen inte tänkt sig eller vill han/hon beter sig på ett sätt som omgivningen står frågande inför varför? de vill att personen ska göra det som förväntas eller inte ska göra det de inte tänkt sig eller vill men de vet inte hur de ska få honom/henne att göra/inte göra det vad ska vi göra? allvarligare beteenden gradskillnad mer än artskillnad lindrigare beteenden Olika sätt att se på beteendet? personens beteende omgivningens tolkning av personens beteende ur sitt eget perspektiv omgivningens tolkning av personens beteende ur hans/hennes perspektiv Olika sätt att se på beteendet? Hon säger NEJ till allt! Hon arbetar inte! Hon gör inte som vi säger! Hon följer inte överenskommelser! Hon skriker! Hon förstör saker! Hon vill inte. Hon kan om hon vill. Hon ska bara ha sin vilja igenom. Hon ska ha uppmärksamhet. Hon är lat. Hon provocerar. Hon testar gränser. Hon är inte samarbetsvillig. Hon är bortskämd. Hennes föräldrar har just skilt sig. Hon är adopterad. Hon kanske inte förstår (mig/oss). Hon kanske inte kan göra det jag/vi förväntar oss av henne. Hon kanske kommunicerar något till mig/oss? 1

Perspektivtagarförmåga Empati Det finns alltid en förklaring till att en människa gör det hon gör. Om det är viktigt för dig att förstå, börjar du med att försöka ta reda på hur den andre tänker och känner. Kåver & Nilsonne (Tillsammans, 2007 s. 70) Kunskap Att förstå det giltiga i någons reaktioner just nu, under rådande omständigheter, kan bli magiskt. Kåver & Nilsonne (Tillsammans, 2007 s. 87) De självklara Häromdagen såg jag en ung vårdare ta sig an en gammal kvinnas hemlängtan. Arm i arm travade de genom korridoren, förbi de hjälplösa oljefärgstavlorna, tills väggar och tak besegrats. Inte skedde det genom psalmsång eller boklärd terapi. Jag begriper inte hur de bär sig åt, de självklara. Werner Aspenström: Ur Tidigt en morgon sent på jorden: dikter 1976 1980 Diagnosen en garanti Dianosen en garanti beteende diagnoskriterier Autism Aspergers syndrom Tourettes syndrom ADHD ADD kognitiv stil kognitiva funktionsnedsättningar kognitiva funktionsskillnader Funktionshindertänkande Funktionshindertänkande 2

Rättvist = att behandla alla olika Vems ansvar? Hon säger NEJ till allt! Hon arbetar inte! Hon gör inte som vi säger! Hon följer inte överenskommelser! Hon skriker! Hon förstör saker! Hon vill inte. Hon kan om hon vill. Hon ska bara ha sin vilja igenom. Hon ska ha uppmärksamhet. Hon är lat. Hon provocerar. Hon testar gränser. Hon är inte samarbetsvillig. Hon är bortskämd. Hennes föräldrar har just skilt sig. Hon är adopterad. Hon kanske inte förstår (mig/oss). Hon kanske inte kan göra det jag/vi förväntar oss av henne. Hon kanske kommunicerar något till mig/oss? Problemskapande beteenden förklaring Problemskapande beteenden är ett resultat av obalans mellan de krav och förväntningar som ställs på en persons kognitiva stil och hans/hennes förmåga att möta dessa krav och förväntningar kombinerat med små möjligheter att sätta ord på tankar, känslor och behov Problemskapande beteenden = problemskapande situationer Beteendet är personens sätt att reagera på eller hantera den upplevda obalansen mellan krav och förmåga Han/hon skulle bete sig på annat sätt om han/hon kunnat göra det Han/hon har det tufft och behöver hjälp!! Obalans mellan krav och förmåga Inre (personliga) faktorer Ålder, kroppskonstitution, personlighet, förmågor och oförmågor (funktionsnedsättningar), kunskaper, erfarenheter, allmäntillstånd Yttre faktorer Belastande omgivningsfaktorer (omgivningskrav) Upplevelse (stress) Individens bedömning, tolkning av obalans mellan krav och förmåga Buffertar Kontroll, strategier och stöd Känsla av sammanhang (KASAM) Reaktion Fysiska, psykiska, beteendemässiga reaktioner Känslorna styr kontrollbeteenden medvetna och omedvetna strategier beteendemässiga stressreaktioner fight or flight Energiåtgång, trötthet, utmattning kränkt förvirrad besviken arg rädd orolig generad desperat otålig maktlös ledsen nervös frustrerad Upplevd obalans mellan krav och förmåga Rädsla. Rädsla för att göra misstag. Rädsla för att människor skulle skratta åt mig, när jag väl förstod vad det innebar. Rädsla för att skada någon när jag blev upprörd och inte kunde hantera det. Rädsla för att vara på en plats där det mesta var obegripligt. Det var så illa att jag använde mig av vilka ursäkter som helst för att undvika skolan. Clare Sainsbury (2012): Utomjording på skolgården s. 111. Pedagogiskt Perspektiv. 3

En fråga att ställa till sig själv Känslorna styr kontrollbeteenden medvetna och omedvetna strategier Är jag medveten om hur mycket jag påverkas av min egen obalans mellan krav och förmåga och mina egna känslor? Är jag medveten om att det kan vara min egen obalans mellan krav och förmåga och mina egna känslor inför beteendet som gör att jag ser det som ett problem? beteendemässiga stressreaktioner fight or flight Energiåtgång, trötthet, utmattning kränkt förvirrad besviken arg rädd orolig generad desperat otålig maktlös ledsen nervös frustrerad Upplevd obalans mellan krav och förmåga Självklar praktik i teorin men absolut inte i praktiken! M Yttre faktorer I Belastande N omgivningsfaktorer S (omgivningskrav) K A Ö K A Inre (personliga) faktorer Ålder, kroppskonstitution, personlighet, förmågor och oförmågor (funktionsnedsättningar), kunskaper, erfarenheter, allmäntillstånd Upplevelse (stress) ta reda på vad som skapar obalans mellan krav och förmåga hos individen Buffertar Kontroll, strategier och stöd Känsla av sammanhang (KASAM) Reaktion Fysiska, psykiska, beteendemässiga reaktioner Ett pragmatiskt förhållningssätt med empati, flexibilitet, kreativitet!! Ram: under ytan Inom ramen: förändring Redskap: 10 punktsplan och krisplan Tankehjälp: den långa trappan för att förebygga/minska en trappstegsutveckling av stress/beteenden över tid den korta trappan för att förebygga/minska en trappstegsutveckling av stress/beteenden i stunden Den långa trappan Den korta trappan stressnivån ökar Vardagen ska vara förebyggande!! 10 punktsplan obalans mer lättexplosiv, avskärmad, kontroll/strategibeteenden lättexplosiv, avskärmad, kontroll/strategibeteenden stressad våldsamt beteende extremt passivt beteende psykisk sjukdom Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. stressnivån ökar Bemötandet i vardagen ska vara förebyggande!! Krisplan försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) svår att nå sammanbrott flykt eller kamp Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. tiden går (i ett längre perspektiv) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) 4

10-punktsplan 10-punktsplan Punkt 1 2 Beteendet som är ett problem och under vilka omständigheter det sker/inte sker Vad är problemet? Punkt 3 Hypotes/kunskap om personens perspektiv på det som sker Varför? Punkt 4 10 Praktisk plan. Inget givet! Beror helt och hållet på resultatet av punkten 3 Vad göra? Det ska inte krävas problematiska beteenden för punkterna 3 10. I ett funktionshindertänkande är det självklart att de punkterna förebygger problemskapande beteenden. 1. Vad är beteendet som är ett problem? Beteendebeskrivning inte tolkning Beskriv beteendet: Objektivt och neutralt Sakligt och detaljerat Inga tolkningar och lösningar Den här punkten är över ytan kastar saker skriker låser in sig i sin lägenhet säger att han inte vill följer inte överenskommelser arg provocerar vill inte retar kamraterna 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? Omständighet inte tolkning När, var, med vem, i vilken aktivitet sker beteendet? Förekommer det oftare vid en viss tid på en viss plats? ien viss aktivitet/uppgift? efter/före en viss aktivitet/uppgift? med en viss personal/kamrat? Under vilka omständigheter förekommer beteendet aldrig eller sällan? Fortfarande inga tolkningar och lösningar fortfarande över ytan måltider rasten genomgång i klassrummet när han inte får sin vilja igenom när han ska ha uppmärksamhet när han är trött 5

3. Varför ur personens perspektiv? Vad förväntas personen göra? beteende och omständigheter personens kognitiva perspektiv Vad är det tänkt att personen ska göra i situationen där beteendet sker? Hur förväntas personen bete sig om beteendet inte ska vara ett problem? Vilka kognitiva krav ställer situationen på vem som helst som försöker göra det som är tänkt att göras och bete sig på det önskvärda sättet? Har personen de kognitiva förmågor situationen kräver? Diskussionsunderlag Diskussionsunderlag 1. Kräver situationen förmåga att kunna 2. Har personen nedsatt förmåga att kunna 1. 2. 1. 2. hantera överraskningar och förändringar förstå vad uppmärksamheten ska riktas mot just nu, vad som gäller mig själv förstå sammanhanget som en grund för agerandet behålla uppmärksamheten på det som gäller just nu förstå hur andra kan tänkas se på saken, tänka och känna skifta uppmärksamhet och ändra tankebana se sig själv ur andras perspektiv förstå orsak verkan, samband, konsekvenser av det egna handlandet tänka klart i samband med frustration förstå och hantera tid (föreställa sig tidsperspektiv, beräkna tid) använda en koordinerad och smidig motorik välja och lösa problem (föreställa sig alternativ och möjligheter) hantera mycket intryck samtidigt organisera och planera förstå innebörden i verbal och icke verbal information Reflektion Reflektion Kan personen göra det som ska göras på det önskvärda sättet? Är det vissa aspekter av situationen som skapar obalans? Är det hela situationen? Är det mycket i personens hela dag? Är beteendet en strategi för att få eller behålla kontroll? Är beteendet en strategi för att undvika eller ta sig ur situationen? Reaktion på /hantering av frustration eller andra känslor? kränkt desperat rädd otålig får betydelse för planen generad arg förvirrad ledsen frustrerad orolig maktlös hopplös 6

Fråga personen Bara ett syfte få information om personens perspektiv Lämplig tid och plats inte i den akuta stressituationen Jag har lagt märke till jag undrar vad det handlar om Icke dömande och nyfiket utforskande frågor Alla svar är OK Ge tid Tänk på att svaren i början kan vara strategier Sammanfatta personens perspektiv stämmer det? Sammanfattning (hypotes) grund för plan 1. Beteendet som är ett problem 2. Omständigheter den avgränsade situationen 3. Tänkbara förklaringar ur personens perspektiv Plan 10-punktsplan Funktionshindertänkande 1. Vad är beteendet som är ett problem? 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? 3. Varför ur personens perspektiv? 4. Anpassningar 5. Hjälpmedel 6. Rutiner 7. Mening 8. Vila hjärnan 9. Energibalans 10. Förtroendeskapande stöd Buffertar: Kontroll Strategier Stöd KASAM: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet krav förmåga Olika omgivningar har mycket olika påverkan på en person med ett givet funktionstillstånd. En omgivning med hinder eller utan underlättande faktorer gör att personens genomförande begränsas. Andra omgivningar som är mer underlättande kan förbättra genomförandet. Klassifikation av funktionstllstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) (2001) Socialstyrelsen. Kompensera funktionsnedsättningarna Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? Hur kan funktionsnedsättningarna kompenseras? Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? 7

Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? Allmän kunskap Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? Specifik kunskap kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion kvalitativt nedsatt förmåga till kommunikation kvalitativt begränsade beteendemönster, intressen och aktiviteter teorin om svag central koherens (Frith 1989, Happé 1994, 1995) teorin om svag Theory of Mind (Baron Cohen, Leslie, Frith 1985) teorin om svaga exekutiva funktioner (Ozonoff m.fl. 1991) annorlunda sätt att uppfatta och bearbeta sinnesintryck 1. Kräver situationen förmåga att kunna 2. Har personen nedsatt förmåga att kunna förstå vad uppmärksamheten ska riktas mot just nu, vad som gäller mig själv behålla uppmärksamheten på det som gäller just nu skifta uppmärksamhet och ändra tankebana förstå orsak verkan, samband, konsekvenser av det egna handlandet förstå och hantera tid (föreställa sig tidsperspektiv, beräkna tid) välja och lösa problem (föreställa sig alternativ och möjligheter) organisera och planera förstå innebörden i verbal och icke verbal information 1. 2. forts. Vilka funktionsnedsättningar ska kompenseras? hantera överraskningar och förändringar förstå sammanhanget som en grund för agerandet förstå hur andra kan tänkas se på saken, tänka och känna se sig själv ur andras perspektiv tänka klart i samband med frustration använda en koordinerad och smidig motorik hantera mycket intryck samtidigt 1. 2. De bristande inre svaren på frågor som: Vad ska jag göra nu? Hur ska jag göra? Varför ska jag göra det? Vad ska jag göra sedan? Hur länge ska jag hålla på? När kan jag göra det jag helst vill göra? När och hur kan jag få hjälp? Hur kan funktionsnedsättningarna kompenseras? Genom yttre svar när de inre saknas! Vad ska jag göra nu? Vad ska jag göra sedan? Hur länge ska jag hålla på? Hur kan funktionsnedsättningarna kompenseras? Hur ska jag göra? När kan jag göra det jag helst vill göra? Varför ska jag göra det? När och hur kan jag få hjälp? 8

10-punktsplan 4. Anpassningar 5. Hjälpmedel 6. Rutiner 7. Mening 8. Vila hjärnan 9. Energibalans 10. Förtroendeskapande stöd Förtroendeskapande stöd betydelsefulla faktorer Punkterna 4 9 = förtroendeskapande stöd Förtroendeskapande bemötande i samband med kris Respektera personen också i det som inte går att förstå Stå uppför personen Reagera på sätt att bemöta personen som inte är OK (whistleblower) En positiv attityd till andra människor och att de kan hjälpa är mycket värt för framtiden En positiv attityd till sig själv är mycket värt för framtiden 10-punktsplan 1. Vad är beteendet som är ett problem? 2. Under vilka omständigheter sker beteendet? 3. Varför ur personens perspektiv? 4. Anpassningar 5. Hjälpmedel 6. Rutiner 7. Mening 8. Vila hjärnan 9. Energibalans 10. Förtroendeskapande stöd Buffertar: Kontroll Strategier Stöd KASAM: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet krav förmåga Krisplan Krisplan för att förebygga den korta trappan De första stegen Bemötandet i vardagen ska vara förebyggande!! Krisplan sammanbrott flykt eller kamp sammanbrott flykt eller kamp stressnivån ökar Verbalt krav försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) svår att nå Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förändra situationen desto större möjlighet att förebygga trappstegutvecklingen. stressnivån ökar Verbalt krav försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) svår att nå tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) 9

De första stegen De sista stegen Känn igen beteendet som tyder på att personen hamnar i obalans Bekräfta personens perspektiv och förmedla lita på mig Vid första tecknet i samband med ett verbalt krav det finns valmöjligheter: fortsätt att driva kravet ta bort kravet just nu förändra kravet/situationen Exempel på förändringar: tydliggöra med ritprat, ge tid, ge praktisk hjälp, förändra/förenkla uppgiften/aktiviteten, avleda, byta personal, stressreducerande strategi Var någon att luta sig mot! Led/guida hellre än fråga. Inga hot och diskussioner. Var lugn och blanda inte in känslor! stressnivån ökar Verbal uppmaning försöker hantera situationen triggad mer taggarna ut (eller in) taggarna ut (eller in) tiden går (i ett kort här och nuperspektiv) svår att nå sammanbrott flykt eller kamp De sista stegen Du kan inte göra annat än gilla läget Tänk epilepsianfall Handlar mer om hur du är än vad du göra Fortsätt vara någon att luta sig mot Och sedan? Ge tid för återhämtning Lugna ner dig själv Fundera på om du ska ta upp det som hänt och i så fall när och hur och vad syftet är med det Vad vill jag att personen ska ta med sig för lärande och erfarenheter av att jag tar upp det? Förtroendeskapande stöd jag ser att det är något. Jag vet inte vad det är. Nu gör vi så här hon fattar vad jag menar och hon hjälper mig www.pedagogisktperspektiv.se 10

Utvärdering långa trappan Kunde jag ha förutsett beteendet? Förekommer det ofta under de här omständigheterna finns ett olöst problem det kommer inte att lösa sig om omständigheterna fortsätter att vara desamma Förändring behövs använd 10 punktsplanen! Utvärdering korta trappan Fanns det tidiga tecken på trappstegsutvecklingen av stress i stunden? Kunde jag gjort på ett annat sätt (ett annat val) när jag såg dessa tecken? Krisplanen! 11