Språkets uppkomst och språken idag Varför uppstod språket? Protospråk

Relevanta dokument
Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa

Språkets uppkomst och språken idag Språk, medvetande och jaget; Teorier om språkets ursprung

Språket, individen och samhället VT08

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Språkets uppkomst och språken idag Djurkommunikation & språkinlärning hos djur

Ljud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal.

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Datorer och intelligens

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

2

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Linköpings universitet

Språkpsykologi/psykolingvistik

Kommunikation och Interaktion

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Att studera kognitiva förmågor

Linköpings universitet

Språket, individen och samhället VT08

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

EAL Support vid AISB

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Utvärdering SFI, ht -13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Om maskiner kunde tala

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Om autism information för föräldrar

Språk - kommunikation

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 1 Jody Foo,

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST

Chris von Borgstede

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.

Språkets uppkomst och språken idag Evolutionsteori; Människans ursprung; Anatomiska och neurologiska förutsättningar för språk

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Subitisering är förmågan att omedelbart, utan att räkna, identifiera antalet

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Kognitiva modeller för språkinlärning

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling

tal är en multimodal funktion.

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens Erik Claesson

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Linköpings universitet

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Språk. Språkets natur. Kreativt

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

Fokus Yrkesutbildning VO

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.

VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:

Mekaniskt lexikon, patenterat av George Artsrouni på tidigt 1930 tal Perforerade pappersband och avläsningsnockar 1 ord per 3 sekunder

Vad du ska känna till om språk så här långt.

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska. Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet

Övning 5 - Tillämpad datalogi 2013

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Språkliga uttrycks mening

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Språket, individen och samhället VT08

Ready for Academic Vocabulary?

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Här växer människor och kunskap

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

Design för användbarhet Designexempel, hur tänkte man vid designen?

Platsar människan i morgondagens företag?

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Att stötta nyanlända elever

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

MIT Press Med medfödd kan menas mer än en sak. Vad Joyce är intresserad av är. 1. Är moralen medfödd?

Semantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Transkript:

Varför uppstod språket? Protospråk Varför uppstod språket? Vad är syftet med språket? Lieberman (2003a) it is difficult to identify any aspect of human behavior [ ] that would not profit from [ ] language men om det nu är så bra, varför är det bara människor som har språk?

Vad är syftet med språket? (2) Szathmáry (2001) identifierar två möjliga förklaringar till varför något så användbart som språk kan vara så unikt variationsbegränsning de nödvändiga kombinationerna av mutationer har en väldigt låg sannolikhet att inträffa detta skulle dock innebära att det är en ren slump att människor, istället för t.ex. sengångare eller harkrankar, har språk urvalsbegränsning egenskaperna ger en selektiv fördel endast under väldigt sällsynta förhållanden detta skulle betyda att människan redan hade en mängd andra unika egenskaper som gjorde det möjligt språk att utvecklas frågan blir då att förklara varför vi har språk men inte våra närmsta släktingar Vad är syftet med språket? (3) man måste komma ihåg att språkets utveckling inte kan förklaras med att vi behöver språket för vissa saker framtida användning kan aldrig förklara uppkomsten av egenskaper istället måste frågan vara vad varje individ i varje steg i utvecklingen hade för (liten) reproduktiv fördel av att ha lite mer/bättre språkfärdighet än andra fördelen med de språkrelaterade egenskaperna måste alltså ha orsakat att vissa spred sina gener mer än andra Kontexten för språkutvecklingen kontexten för språkutvecklingen är viktig innan jordbruket (vilket utvecklades långt efter språket) var alla människor jägaresamlare alla levde i relativt små grupper livsstilen var antagligen inte så olik den för moderna jägare-samlaresamhällen schimpanser har också en livsstil som kan sägas vara ett slags jägare-samlareliv även om det är väldigt annorlunda från människors det tycks mycket troligt att språket uppstod i en jägare-samlarekontex, med en social struktur som är någonstans halvägs mellan schimpanser och moderna jägare-samlare detta är Environment of Evolutionary Adapedness (EEA), d.v.s. det stenåldersliv som format moderna människor (tiden efter stenåldern är för kort för att ha påverkat oss i något väsentlig grad)

Vilka var de avgörande faktorerna för språkutvecklingen? det är naturligt att tänka sig att språket uppkom för kommunikation och att den selektiva fördelen är kopplad till ökad koordinering inom grupper mer specifikt finns det flera hypoteser om vilken typ av koordinering (eller dyl.) som var avgörande, t.ex. jakt verktygstillverkning sexuell selektion barnuppfostran och utbildning (andra) sociala relationer Jakt jakten blev allt viktigare för överlevnaden (3-2 miljoner år sedan) - med hur viktig är omdebatterat kött ger mer energi än andra tillgängliga födokällor det är dock oklart hur viktigt språket skulle vara för denna ändring i livsstilen för det mesta är mänsklig jakt en ganska tyst aktivitet (jmf. teorin om klickljud) och alla rovdjur, inklusive det som jagar i grupp, klarar sig väl utan språk Verktygstillverkning inte bara människor använder eller ens tillverkar verktyg det är vanligt att verktygstillverkning ges som en förklaring till människans kognitiva utveckling, men återigen är det inte klart varför språket skulle vara avgörande för detta inlärning (undervisning) av verktygstillverkning går i huvudsak ut på att härma och öva

Barnuppfostran och utbildning primatbarn utvecklas långsamt och tar flera år på sig att bli vuxna under denna tid finns också en viktig utbildningsperiod människor är extrema i detta avseende, även i jämförelse med andra primater c:a 15 år till (fysisk) vuxen ålder och ibland längre för att bli socialt vuxen vid födseln är vi dock lika andra apor den utdragna perioden innan slutspurten (i puberteten) använd i huvudsak till inlärning människors sociala levnadsätt är, även om det på många sätt liknar andra apors, mycket mer komplext detta är troligtvis orsaken till den långa utbildningsperioden Sociala relationer människors sociala levnadssätt skiljer sig från alla andra apor de sociala grupperna är mycket större och har mer komplexa sociala relationer mellan individer sociopolitiska faktorer är betydligt mer viktiga än t.ex. strikt hierarki/dominans personliga relationer (jmf. putsning grooming ) Protospråk

Proto-något det finns många aspekter av språket som måste ha haft stegvis utveckling man kan tänka sig att det behövs: prototal protogester (om språket uppstod som teckenspråk) protosyntax protosemantik Prototal talperception är den enklaste delen, eftersom schimpansers talperception är tillräcklig för detta ändamål talproduktion är mer komplicerad talorganen hos schimpanser etc. är inte tillräckligt avancerade för detta dessutom saknas den neurologiska kontrollen över talorganen Prototal (2) MacNeilage (1994, 1998) har utvecklat en hypotes för ursprunget för de första språkljuden vilken tar hänsyn till evolutionen hos den neurologiska kontrollen av käkmusklerna data från joller och universella fonologiska/fonetiska mönster ligger också till grund för detta ursprache tre CV-stavelser: /te/, /ba/ och /go/; och en CVC-stavelse CV-stavelserna följer enkla rörelser (sluten-öppen) hos käken, med tungan i tre fixerade positioner den nödvändiga neurologiska kontrollen fanns redan långt innan språket eftersom den är kopplad till att tugga och bita (> evolution)

Protogester uppkomsten av gester är huvudsakligen trivial eftersom dessa system redan funnits tillgängliga ursprunget är ikoniskt spontan övergång från ikoniskt icke-språk till teckenspråk (kreol) har observerats hos döva barn som saknar kontakt med vuxna teckenspråkare Protosemantik semantiken är starkt kopplad till användningen av symboler och symboliskt tänkande och kommunikation Peirce (1931-35) typologi över lingvistiska tecken ( signs ): ikonisk - icke-arbiträr koppling mellan tecknet och referenten, t.ex. härmning/ mim indexering - omedelbar koppling mellan tecknet och referenten, t.ex. att peka på ngt symbolisk - konventionell betydelse; kopplingen mellan tecken och referent är genom en arbiträr, social överenskommelse dessa kan också frånkopplas närvaron av en referent ( detached representation ) ikoner och indexering är relativ enkla att tolka, men kan vara krävande att producera, medan symboler är lättare att producera men kräver mycket inlärning och är kognitivt krävande Protosemantik (2) lingvistiska uttryck i sig själva saknar betydelse - de triggar lyssnaren att konstruera betydelsen utifrån kontexten, sin kognition och kunskap (Turner & Fauconnier 1999) här i finns en stor (grad)skillnad mellan människor och schimpanser Johansson In conclusion, the change from a chimpanzee-level proto-symbolic system to a full symbolic system does not appear to entail any insurmountable difficulties [ ] The remaining requirements that apes lack, notably higher order value systems and mental space acrobatics, need not be impossible hurdles, and need not be present from the start. The cognitive bootstrapping setting off the explosion of cultural and cognitive growth in human beings may even generate them as a byproduct but a byproduct that then becomes a central part of the process of cultural and linguistic growth

Protosyntax kommunikation är möjlig utan syntax (t.ex. ett-ordsyttranden) men frånvaron av syntax begränsar starkt den möjliga komplexiteten och flexibiliteten syntax kräver en kognitiv förmåga att hantera relationella koncept Savage-Rumbaugh m.fl. (1986) prior to the emergence of syntax must be the emergence of the concept that one can request that A act on B, where the speaker is neither A nor B mänskliga språk tycks vara: strukturerade - kombinationen av enheter är inte slumpmässig, strukturen är betydelsefull (på något sätt) hierarkiska strukturer innehåller andra strukturer rekursiva samma regler/strukturer fungerar på olika nivåer flexibla det finns många sätt att uttrycka samma sak Protosyntax (2) följande sekvens är en möjlig beskrivning av evolutionen av syntax ettordsstadium semantik utan syntax tvåordsstadium struktur (men utan hierarki, rekursivitet och flexibilitet) hierarkisk struktur (men utan rekursivitet, t.ex. bisatser) rekursiv struktur (ev. efter flexibilitet) modern grammatik detta påminner även om förloppet i språkinlärning rekursivitet och flexibilitet kommer sent i utvecklingen (apropå rekusivitet: The rat the cat the dog the man hit chased caught squeaked ) Hur kan man kombinera de olika protosystemen? två saker är grundläggande åtminstone en modalitet för produktion och perception måste vara tillgänglig innan språket utvecklas (annars kan ingen kommunikation ske) semantiken måste komma innan syntax de konceptuella och protosymboliska förmågorna som krävs för ettordsstadiet är tillgängliga för schimpanser efter det utvecklas semantik och syntax i tandem evolutionen av syntax drivs av allt större behov av komplex sociopolitisk kommunikation samma drivkrafter finns för semantiken ett allt större ordförråd kräver fler distinkta språkljud/tecken vilket leder till ett selektivt tryck för förändringar av talorganen

Sammanfattning gradvis plötslig tal gester tal gester anpassning biprodukt tidig sen tidig sen medfödd möjlig Nej nej Nej inlärd möjlig nej osannolik nej medfödd möjlig Nej nej NEJ inlärd möjlig nej tänkbar Nej medfödd Nej NEJ Nej NEJ inlärd nej Nej nej Nej medfödd nej Nej Nej NEJ inlärd osannolik Nej nej Nej