Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem

Sven Persson Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem Sven Persson

Mina uppdrag Forskningsledare i Malmö stad Forskningsöversikt (VR, Skolforskningsinstitutet) pedagogiska relationer i förskolan Forskningsöversikt (VR) villkor för lärande i förskola, fritidshem och förskoleklass. Aspelin & Persson (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Glerup. Gästprofessor i Jönköping fritidspedagogisk forskningsplattform. Gästprofessor på Linnéuniversitetet. Utvecklingarbete i Kungsbacka

Syfte Att förstå betydelsen av de pedagogiska relationerna med barnen utveckla forskningsbaserad kunskap

förskoleklassen - gränsland och komplement

Fritidshemmets och förskoleklassens positioner och identiteter

Balans mellan olika intressen

Gränser och balans mellan Kunskapskrav - sociala förmågor Lek - lärande Barns egna initiativ - planerad verksamhet förbereda barnen i skolarbetet - lek, meningsfull fritid, kreativitet och rekreation Andra skolformers krav

och med hänsyn till Fritidshemmets och förskoleklassens uppdrag Hierarkier i utbildningssystemet Olika yrkeskategoriers positioner

Särskilt arbetssätt? Lärare i fritidshem ser sig som bärare av ett särskilt arbetssätt och förhållningssätt till barn till skillnad från pedagogiken i skolan Lärare i förskoleklass (Närvinen och Elvstrand (2014, s. 23)

Vad är undervisning i fritidshem och förskoleklass? Följa barns lärande Lärandet kännetecknas av att det startar i spontana situationer och med utgångspunkt i elevernas intressen och idéer. Erövra ett undervisningsbegrepp Erövrat undervisningsbegrepp En pedagogisk aktivitet ska tillföra något nytt till barnets erfarenhet. Personalens intention: detta vill jag tillföra barnets erfarenheter

ett förhållande mellan process och struktur

Strukturernas fråga Vad möjliggör och hindrar goda pedagogiska processer?

Hur ser då förutsättningarna ut? (Fritidshemmet) Glesare med personal, allt större elevgrupper och sjunkande utbildningsnivå hos personalen. Utvecklingen i fritidshemmen är så allvarlig att det nu krävs åtgärder och insatser.

Övervakning och trygghet

Hur ska vi lösa detta?

Utvecklingen måste vändas men varje möte med barnen har betydelse

Investing in our future: The Evidence Base on Preschool Education

Rapportens slutsats The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula.

Vad menas med interaktion i rapporten? Ett stöd åt barns metakognition Varma och uppmutrande relationer mellan lärare och barn (den emotionella aspekten) Interaktioner som är back and forth serve and return conversations om ett givet innehåll (delat hållbart tänkande). Both the warm and responsive interaction style and learning-focused interactions also predict the persistence of gains into the school years.

Utbildningens brännpunkt - Pedagogiska relationer

Pedagogiska relationer Ett samlingsbegrepp Baseras på empirisk forskning om interaktionens betydelse Ger möjligheter att analysera och utveckla emotionella, kognitiva och sociala stöd till barnen Integrerar omsorg

Vad karakteriserar en pedagogisk relation Då förskolepersonal förmår ge barnen socialt, kognitivt och emotionellt stöd i situationen Strävan efter ömsesidig förståelse. av hög kvalitet?

Pedagogisk relation som dialog Interaktioner som är back and forth serve and return conversations om ett givet innehåll (delat hållbart tänkande) Dialogen är verbal och kroppslig Dialogen utmanar, frågar och undersöker

Bara när jag får ett svar från dig så förstår jag vad jag själv har sagt (Mead)

Bekräftelse alla handlingar har en intention Barnet strävar efter att bli förstått Din bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra/hur du känner dig! Barnets bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra? Ömsesidighet: Bekräftelse av att vi förstår varandra Din bekräftelse: Jag kan hjälpa dig så att du kan själv.

Forskningsresultat: Hög kvalitet i interaktion mellan personal och barn har positiv betydelse för barns sociala, kognitiva och emotionella utveckling och färdigheter påverkar och prognosticerar barns sociala och skolrelaterade förmågor påverkar barnens förmåga till självreglering och bidrar positivt till deras socio-emotionella utveckling påverkar barnens språkliga och kognitiva utveckling i positiv riktning påverkar barnens förmåga att kommunicera med andra barn och med vuxna

Vad krävs av personalen? Relationell kompetens Ledarkompetens Didaktisk kompetens Ej omedelbart observerbara kompetenser. En kombination av kognitiva och praktiska förmågor, kunskap (även tyst ), motivation, värderingar, attityder, känslor och andra sociala komponenter som sammantaget kan mobiliseras för effektiva handlingar.

3. Varför är relationerna så betydelsefulla? Situation? Hållbarhet? Andra miljöers betydelse?

Frågan varför beror på teoretiskt perspektiv fixeringsbild

Ontologi: Människor är sammanflätade Jaget uppstår i relation Konsekvenser för utbildning Betoning av beroende snarare än autonomi och oberoende. Barnet förstår sig själv genom andra (viktiga) personer. Kommunikation och dialog är grundläggande för utveckling och lärande

Utvecklingspsykologiskt perspektiv (hållbarhet) Personalens emotionella stöd Barn som kan reglera sina impulser och öka sin uppmärksamhet har större möjligheter att lära Begrepp: self-efficacy, självkompetens, engagemang, duglighet, själv-reglering, självutveckling

Ett socio-kulturellt perspektiv (situationen) Lärande är någonting som man gör i relation till varandra. Lärandet ses som en kunskapande interaktiv process i en kulturell kontext, I interaktionen delar och omkonstruerar barnen mening i aktiviteten genom att använda olika former av resurser: sina tidigare erfarenheter, tidigare kunskaper, kulturella praktiker etc. Begrepp: meningsskapande, expanderat lärande, delat (hållbart) tänkande, de-kontextualisering

Varför har vi betydelse för hur barn ser på sig själva? Då pedagoger betonar delaktighet, inflytande, kommunikation och engagemang så kan barn/elever utveckla uppfattningar om sig själva som delaktiga, engagerade och dugliga.

Vad karakteriserar en pedagogisk relation av hög kvalitet? Då personal förmår ge barnen socialt, kognitivt och emotionellt stöd I situationen Strävan efter ömsesidig förståelse av situationen.

När sker de pedagogiska relationerna? Man kan inte skilja på situationer då barn lär sig från situationer då barn inte lär sig (Alva Myrdal)

Pedagogiska relationer Emotionellt stöd Självförmåga Socialt stöd Samarbeta, kommunicera Kognitivt stöd Expanderat, delat o hållbart lärande

Pedagogiska relationer som emotionellt stöd Emotionellt stöd - självförmåga Emotionell närhet och lyhördhet Bekräftande av barnets känslor och duglighet. Budskap: jag vet att du duger, att du kan).

Pedagogiska relationer som kognitivt stöd Expanderat lärande. Delat hållbart tänkande Dekontextualisering av situation. Budskap: Jag är här för att hjälpa dig förstå och använda dina resurser.

Pedagogiska relationer som socialt stöd Stöd till kollaborativt lärande Stöd till kommunikation och dialog med andra barn o vuxna. Samspel och samvaro Budskap: Vi ska göra det här tillsammans

Hjälp mig så att jag kan själv (tillsammans med andra)

4. Slutsatser

Fritidshemmet och förskoleklassen Det gäller att fokusera har stor potential

. Forskning visar att interaktion och samspel är nyckeln

Kvalitetens brännpunkt de pedagogiska relationerna Fokusera på mötena med barnen Undvik mångsyssleri

Fritidshemmet och förskoleklassen behöver utveckla egna institutionella identiteter

Hög kvalitet är samordnade handlingar mellan pedagoger och barn/elever

Skapa bättre strukturella förutsättningar för att utveckla de pedagogiska relationerna.

Vi behöver utveckla ett gemensamt professionellt språk för dessa relationer

. Vi behöver dokumentera och prata om de pedagogiska relationerna Hur studerar vi mellanrummet? Vad är det vi dokumenterar i de pedagogiska relationerna? Inkluderar oss själva

Frågor att ställa till dokumentationen (1) Hur får jag reda på vad barnet vill i situationen? Vilket stöd dominerar i denna situation? Finns alla dimensioner med? Emotionellt stöd: jag vet att du duger, att du kan. Kognitivt stöd: Jag är här för att hjälpa dig förstå. Socialt stöd: Vi ska göra det här tillsammans

Kognitivt stöd: frågor att ställa till Vad vill barnet förstå/kunna/göra? Vad undrar barnet över? Vad vill jag i situationen? Vet jag själv något om det som barnet undrar över? Vilka erfarenheter och resurser hjälper jag barnet att använda? Använder jag frågor som: Minns du hur du gjorde/tänkte när? Ger jag barnet svar direkt på vad hen undrar över/bollar jag tillbaka frågan? Undersöker vi tillsammans? Hur vet jag att barnet har förstått/kan själv? dokumentationen