Studieresa till Tyskland 2007 Reserapport KLIMP: Samhällsplanering
Denna reserapport är framställd som en del av projektet KLIMP: Samhällsplanering. Utgivare: Lunds kommun Redaktör och layout: Linda Kummel Referensgrupp: Ulrika Lundqvist, Anna Karlsson, Britt-Marie Jonsson och Christian Rydén Omslagsfoto: Linda Kummel Foto: SBK/TF Utgivningsdatum: November 2008
3
innehåll Inledning Förord Deltagare och program Resmål Karta Karlsruhe Arkadien, Asperg Scharnhauser Park, Ostfi ldern Tübingen Schafbrühl, Tübingen Loretto Areal, Tübingen Fransösiche viertel, Tübingen Freiburg Vauban, Freiburg Rieselfeld, Freiburg Lärdomar från resan Kollektivtrafi k som ryggrad Parkeringsverktyg Gatustruktur Funktionsblandning Fria byggrupper Ta tillvara det befi ntliga 5 6 7 9 10 11 12 14 16 17 18 20 22 24 26 29 31 31 32 33 34 35 4
inledning 5
förord Stadsbyggnadskontoret driver tillsammans med tekniska förvaltningen projektet bilsnål samhällsplanering. Projektet finansieras delvis av bidrag genom statens klimatinvesteringsprogram. I syfte att studera goda exempel av bilsnål samhällsplanering gjordes en studieresa till södra Tyskland i maj 2007. I Karlsruhe, Tübingen och Freiburg studerades intressanta stadsbyggnadsprojekt, och kunskap och erfarenhet förmedlades av lokala föreläsare och guider. Studiebesöken speglade ett brett spektrum av planeringsprocess, förvaltning och användande av de stadsdelar som besöktes. Studieresans deltagare fick många nya idéer att ta med hem i bagaget och pröva i sin dagliga verksamhet och en gemensam grund att utgå ifrån när det gäller åtgärder för att minska biltrafiken genom god planering. 6
deltagare och program Från stadsbyggnadskontoret deltog Åke Hellström, översiktsplanearkitekt, Christer Källqvist, programarkitekt, Ole Kasimir, detaljplanechef, Christian Rydén, trafikplanechef, Britt-Marie Jonsson, planarkitekt, Pia Laike, arkitekt, Kristina Nilsson, planarkitekt, Ulrika Lundquist, planarkitekt samt Linda Kummel, samhällsplanerare. Tekniska förvaltningen representerades av Päivi Elmkvist, trafikmiljösamordnare och Anna Karlsson, trafikmiljöingenjör. Guidade gjorde Varis Bokalders, expert på ekologiskt byggande. Tisdag 22 maj 21.15 Avresa från Lund Onsdag 23 maj Karlsruhe-Stuttgart 06.01 Ankomst till Berlin Hbf. Byte av tåg 06.33 Avgång tåg Berlin-Karlsruhe 11.59 Ankomst till Karlsruhe Hbf och lunch vid Stadens djurpark. 13.15 Föreläsning av trafikplaneraren Andreas Ceder från KarlsruherVerkehrsverbund. Andreas berättar främst om Tram-Trainsystemet. 15.00 Besök i området Arkadien i Stuttagrtförorten Asberg, ett vackert litet bostadsområde byggt med sunda material och med vatten som tema. 18.00 Besök i Scharnhauser Park i Ostfildern, en förstad till Stuttgart,där vi får se en ny stadsdel där hållbarhetslösningar genomsyrar hela projektet. Därifrån åker vi vidare till Tübingen. Torsdag 24 maj Tübingen 08.00 Avfärd till Sharfbrühl, ett bostadsområde ritat av Joachim Eble. 10.30 Vi besöker Loretto Areal, ett område med blandade funktioner, byggemenskaper och parkeringshus. 11.30 Lunch 12.30 Vi träffar Cord Soehlke, som arbetar på Tübingens särskilda planeringsenhet för de gamla franska militärområdena, Loretto och Französisches viertel. 13.30 Vi fortsätter till Französishes Viertel. Detta är bostadsområden där man arbetat med funktionsblandning, miljövänligt och energisnålt byggande samt arbetat aktivt med trafikfrågorna. 15.00 Vidare färd till Freiburg. På vägen stannar vi till och tittar på Rottveil, en medeltida stadsstruktur som inspirerade Klas Tham när han skulle planera BO-01 i Malmö. Fredag 25 maj Freiburg 08.30-09.30 Solar Fabrik - solcellsproduktion i en 0-utsläppsfabrik. 10.00 Vi träffar Georg Herffs, Tiefbauamt Freiburg som berättar om kommunens arbete med stadsutveckling och trafikplanering 13.00 Rundvandring i Vaubanområdet och i Schlierberg 15.00 Andreas Delleske visar oss ett passivhus 16.00 Vi träffar Jürgen Hartvig på Solar Training Center som berättar om Freiburg och Vauban-området 17.00 Vi besöker Cykelgaraget vid centralstationen Lördag 26 maj Freiburg 08.30 Vi åker till Rieselfeldt och tittar på det senaste nya området uppbyggt kring en spårvagnslinje. 12.00 Lunch i Freiburg följt av fri tid 14.57 Avresa från Freiburg Hbf Söndag 27 maj 08.37 Ankomst Lund 7
8
resmål 9
karta Karlsruhe Asperg Ostfildern Tübingen Freiburg 10
karlsruhe Vid lunchtid anlände vi i Karlsruhe och startade dagen med att äta lunch med utsikt över flamingodammen vid stadens djurpark, alldeles bredvid tågstationen. Efter att ha kvitterat ut hyrbilarna begav vi oss till Karlsruher Verkehrsverbunds huvudkontor där Andreas Ceder tog emot oss och berättade om Karlsruhes Tram- Trainsystem. Karlsruhe-modellen innebär att stadens spårvagnar anpassats så att de kan köras även på det järnvägsnät som kopplar samman stadens centrum med förorterna runtom. På så sätt kan spårvagnarna plocka upp resenärer längs med järnvägsnätet och sedan lämna av dem inne i stadskärnan utan att passagerarna behöver byta färdmedel. Detta är särskilt fördelaktigt i Karlsruhe där järnvägsstationen ligger ca 2 km från stadskärnan. Genom att på landsbygden köra snabbt mellan få hållplatser till att köra långsamt med tätare stopp inne i staden tillgodoser tram-trainsystemet många pendlares intressen. För att klara detta behövs en särskild typ av spårvagnar som kan köra både på likström (på spårvägsnätet i staden) och på växelström (på järnvägsnätet). Efter att ha hittat de tekniska lösningarna bygger nu Karlsruhe vidare staden utifrån spårvägslinjerna. Efter att ha lämnat Karlsruher Verkehrsverbund hade någon parkerat så att vi inte kunde komma ut. Efter några försök att lyfta bort dubbelparkeraren kunde vi efter att en bussförare flyttat sin buss äntligen ta oss vidare. 11
arkadien, asperg Efter en stund på det tyska motorvägsvägnätet kom vi så fram till Stuttagrtförorten Asperg där vi besökte bostadsområdet Arkadien. Området är ritat av Joachim Eble Architekture i Tûbingen, en arkitekt vi skulle få se fler verk av senare under resan. Området rymmer 84 lägenheter med äganderätt och färdigställdes 2002. Flera av byggnaderna har solfångare på taken och byggnaderna är uppförda i sunda material. Området har en färgskala som går från kall till varm och vatten som koncept och element finns med överallt i området. Vattenplaneringen är gjord av Studio Dreiseitel. Lekplatserna har utformats efter mycket forskning kring vad barn i olika åldrar och kön uppskattar och flera barn lekte i trädgårdar och de publika rummen vid vårt besök i området. Området är trafikförsörjt genom att det finns möjlighet att angöra alla hus med bil men parkering sker inte nödvändigtvis utanför dörren utan på små samlade parkeringar i området, i ett parkeringsgarage eller i carportar. Det finns plats för bilarna men bilarna får inte ta plats - gatorna har utformats så att de andra transportslagen har tydlig prioritet och bilen är underordnad. Gatorna är allmänna. Utrymmena mellan husen har varit mycket viktiga i planeringen. Grönska, vatten och fina materialval präglar området och området känns luftigt. Detta trots att området är tätt exploaterat. 12
Lägenheterna har antingen en liten trädgård eller stora terrasser eller balkonger för att kunna nyttja utomhusmiljön och solljuset så mycket som möjligt. En landskapsarkitekt har gjort själva grundplanteringen av de olika trädgårdarna och de blivande ägarna har haft mycket liten kontroll över hur området skall te sig. Invånarna måste även delta i skötseln av området och är utifrån landskapsarkitektens intentioner begränsade i vad de får göra på sin plätt. Begränsningarna till trots är Arkadien ett område som alla är glada och stolta över. 2003 tilldelades dessutom området ett presitigefullt pris från den tyska motsvarigheten till Mäklarförbundet med grund i områdets attraktivitet. arkadien, asperg 13
scharnhauser park, ostfi ldern Tidtabellen var svår att hålla så vi anlände något sent i Scharnhauser park, Ostfildern och fick ställa in det bokade föredraget med Karl-Josef Jansen för att i stället gå runt och titta i området på egen hand. Ostfildern (grundad 1975) är en förstad till Stuttgart med ca 35 000 invånare. Scharnhauser park var tidigare använt för militära syften men kom i stadens ägo i början av 1990-talet. Byggnationen påbörjades 1996 och 2006 fick Scharnhauser park det tyska stadsbyggnadspriset. I området Scharnhauser park har man satsat på en hög täthet och i jämförelse med resterande Ostfildern där det bor ca 1 500 invånare per kilometer så bor i Scharnhauser park 5 500-6 500 invånare per kilometer. Tätheten som eftersträvas är 1-1,2. Genom den höga tätheten har man uppnått att de boende har max 500 meter till spårvagnshållplats, dagis och till natur. 1,2 har satt som tak för tätheten då högre hus än 22 meter kräver dyrare brandskyddsåtgärder, fler lägenheter kräver fler p-däck under mark samt att hus med fem våningar eller fler ställer krav på hiss. Det blir alltså för dyrt att bygga tätare än 1,2 i Tyskland. zonen har en avsevärt högre täthet, och de blandade zonerna ligger i de lite mer utsatta men också lätttillgängliga delarna av området: längs med de större vägarna och längs spårvägen. Kvaliteten på byggnationen i Scharnhauser park kunde säkras genom tävlingar /iterativa metoder. Markförvärv för privata aktörer skedde i sista hand, när alla önskemål från staden var säkrade, till skillnad från att marken anvisas först för att därefter åtföljas av diskussion. Scharnhauser park värms upp via fjärrvärme huvudsakligen från ett pelletsverk samt från solvärme. De politiska målen bakom byggandet av Scharnhauser park var flera men främst att området skulle vara funktionsblandat. I dagsläget bor ca 10 000 invånare i området och det finns ca 2 000 arbetsplatser. Ytterligare politiska mål var att skapa en högvärdig kollektivtrafik, att använda förnyelsebar energi, att arbeta med lokalt omhändertagande av dagvatten samt att använda sig av förnyelsebara byggnadsmaterial. Området är zonerat i boendezoner, en blandad zoner och en helt kommersiell zon. Den kommersiella 14
scharnhauser park, ostfi ldern 15
tübingen Tübingen är en stad med 83 000 invånare som ligger några mil söder om Stuttgart i Baden-Württemberg. Genom Tübingen flyter floden Neckar och stadskärnan är vackert bevarad med kullerstensgator och korsvirkeshus. Staden påminner i mångt och mycket om Lund: det är en medeltida stadskärna, det finns ett stort universitet och det är en hög efterfrågan på bostäder. Tübingen har haft problem med utflyttning på grund av att det varit höga hyror och dyrt att köpa hus i området. Då det inte heller har varit tillåtet att bygga på jungfrulig mark har det varit en svår marknad för den som vill ha någonstans att bo och många, framför allt barnfamiljer, har flyttat till närbelägna byar men fortsatt att arbeta i Tübingen. Detta har skapat stora trafikproblem. I början av 90-talet började staden se en lösning på problemet. Den franska armen hade sedan 1930-talet en militärbas i Tübingens südstadt. Fransmännen lämnade områdena 1991 och 1993, tog staden Tübingen över området. Genom ett särskilt lagutrymme, urban developement act (Städtebauliche Entwicklungsmassnahme, 165 BauGB), tvingades kommunen att köpa området från staten varför priserna blev låga. Det vanliga sättet att hantera sådan mark hade varit att sälja marken vidare till högstbjudande byggherre, men i stället valde man att arbeta med så kallade bygggrupper. En särskild division från stadsbyggnadskontoret fick i uppgift att arbeta med Südstadt, främst områdena Loretto och Fransösische viertel. Genom det låga inköpspriset för marken var det möjligt för kommunen att bygga den grundläggande infrastrukturen såsom vägar, vatten, avlopp och liknande. Südstadtdivisionen arbetade fram en så 16 kallad Rahmenplan för byggandet som innehöll en skriftlig del som beskrev både fysiska och sociala mål, samt en plan som grundade sig på resultatet från en tävling för området från 1992. Rahmneplanen åtföljdes av Bebauungspläne, planer med en högre detaljeringsgrad för varje bebyggelsefas. En Bebauungsplan avgör storleken på fastigheterna, byggnadernas storkel och exploateringsgraden. Planen rör oftast ett område mellan 2-5 kvarter. Både dessa planformer, Rahmenplan och Bebauungsplan, är tyska lagstadgade planeringsdokument, men har i Tübingen använts på ett lite annorlunda sätt då de behövde vara flexibla för att kunna klara de växlande behoven hos byggemenskapsgrupperna. Läs mer om byggemenskaper på sid 34. Resonemangen kring att enbart bygga på redan bebyggd mark, Brownfield areas, låg bakom önskemålet att bygga tätt när man äntligen fick tillgång till denna mark. Områdena är mycket tätt exploaterade, ca 200 boende/ha och ca 50 arbetande/ha. Tübingens planerare har haft flera mål bakom att bygga tätt: skapa urbana platser undvika exploatering på jungfrulig mark ge kortare avstånd skapa boendemöjligheter till ett billigare pris I Tübingen träffade vi Cord Soehlke, chef på stadsförnyelseavdelningen i Tübingen. Cord berättade om hur man arbetat i Südstadtområdena och hur miljötänkandet i planeringen genomsyrat mycket av de senaste årens projekt. Stadens borgmästare har de sneaste åren arbetat hårt för att byggnation enbart skall ske på redan ianspråkstagen mark, att kommunen skall arbeta för minskade koldioxidutsläpp och att man skall förenkla för barnfamiljer genom att erbjuda barnomsorg för mindre barn. Cord berättade att byggemenskaperna i området har gett en stor diversitet vilket har upplevts mycket positivt. Bankerna var till en början skeptiska till modellen, men nu är det snarare så att man gärna lånar ut pengar till dessa grupper då det innebär en liten risk. Området visar även en socioekonomisk diversitet- inkomsterna och socialgrupperna är blandade. Statistiken visar att det bor allt från väldigt rika till låginkomsttagare i området. Parkeringskostnaden har separetats från boendet och de boende får därför köpa sin parkering för 120 000 euro alternativt hyra p-plats för 700 euro i månaden. 15 procent har ej bil.
schafbrühl, tübingen På plats i Tübingen började vi med att besöka Schafbrühl, ett bostadsområde ritat av Joachim Eble, som också har sitt kontor i området. Vi fick därför möjligheten att prata med upphovsmannen till både detta område och Arkadien som vi besökte dagen innan. Schafbrühl färdigställdes 1985 och är helt byggt i naturliga byggmaterial. Byggnaderna är grupperade gring små gröna platser, vattensamlingar och sittytor. Byggnadernas form har lånat sitt uttryck från en närliggande by. Området är stängt för biltrafik och parkering sker i utkanten i ett gemensamt garage. Angöring kan göras från gatan och busshållplats finns i direkt anslutning till området med femminuterstrafik till centrum. Exploateringstalet är detsamma som för höghusområdet tvärs över gatan, dvs 1,0. Området består av 4-5 våningshus som ligger grupperade kring små gårdar där vattnet fått stor plats. Inga gräsmattor eller stora ytor att röra sig på finns utan det är främst buskar, stenar, vatten och andra element som erbjuder lekmöjligheter. Området har en egen butik med eko-produkter och hyresgästerna har möglighet att odla på odlingslotter som ligger på områdets gårdar. 17
loretto areal, tübingen Loretto areal är ett av två utbyggnadsområden i Tübingen där man har skapat en funktionsblandad stadsdel. Området är tidigare militärt område och omfattar 6 ha. Loretto areal har en uppbyggnad av en klassisk kvarterstruktur och ligger ca 1300 meter från centrum. I stadsdelen bor ca 900 personer, varav ca 20-25 procent såväl bor som arbetar inom området. Totalt finns här ca 85 olika verksamheter i form av service; skolor, tandläkare, arkitektkontor samt butiker såsom mataffärer och bagerier. I planeringen av Loretto har man efterstävat stadsmässighet och genom att bygga tätt och att området skulle rymma både verksamheter och boende kunde detta åstadkommas. Området delades upp på små tomter där det var tvång på att ha med verksamheter och boende. Alla som skulle bygga var tvungna att följa dessa funktionsblandningsprinciper samt att följa täthetsråden, men designen för husen fick ske enligt eget tycke och smak. Inledningsvis hade man problem med störningar mellan bostad/verksamhet men det har gått över. Nu är det många som vill bo i dessa områden just på grund av att det är funktionsblandade. Man vill helt enkelt bo där det händer något! Bra planering som ger möjligheter för de boende! Gatorna är främst gårdsgator och angöring är möjlig. P-hus försörjer området med p-platser och det finns ett helautomatiskt p-hus i området. Området har även en gemensam bilpool. Ett problem med områdena i sydtübingen är att det går en hårt trafikerad riksväg genom områdena. Denna upplevs som en kraftig barriär, men målet är att flytta den i framtiden. 18
Loretto Areal är uppbyggt på ett koncept som består av sex delar: Småskalig vertikalt blandad användning. Kvarteren har delats in i mindre enheter med olika byggherrar. Detaljplanen reglerar annan användning än bostäder; som t ex skola, butik, kontor etc i bottenvåningen och bostäder på de andra våningsplanen. Social och kulturell infrastruktur. Byggemenskaper och uppdelning av kvarter - inte bara etablerade byggherrar har fått köpa mark utan även grupper av privatpersoner som organiserats i s. k. byggemenskaper. Integration. I området finns en stor blandning av olika etniciteter och religioner, vilken är medvetet styrt från kommunen. Täthet och utveckling av äldre bebyggelse. Området är tättbebyggt och den äldre bebyggelsen är integrerad i den nya strukturen och har fått ny användning. Offentliga platser, trafik och civil medverkan. Det offentliga rummet har fått en viktig social roll och trafiken en nedtonad roll. loretto areal, tübingen 19
französisches viertel, tübingen Französisches viertel i Südstadt rymmer byggnader mestadels i fyra till fem våningar. Byggnaderna uppvisar en spännande variation i formspråk och färger och materialen skiftar från kakel och betong till träpaneler och glasade ytor. Området är inbäddat i rik grönska och i gränsande till områdets västra sida finns en bosättning för resandefolk som bor i husvagnar eller andra tillfälliga boendeformer i stadens utkant. De franska kvarteren har generösa balkonger, rikligt med växter och bottenvåningarna upptas av caféer, dagis, butiker och små kontor. Gående och cyklister har hög prioritet i området och biltrafiken är tydligt underordnad. Det offentliga rummet är tydligt dedikerat för umgänge snarare än trafik. Parkering finns inom 250 m men kostar relativt mycket varför många går och cyklar. De gamla militärbyggnaderna har i största möjliga mån bevaraats och omvandlats till bostäder och verksamheter. En större byggnad som tidigare använts som förvaring för militärfordon används numera för sportaktiviteter och områdesfestivaler. 20
französisches viertel, tübingen 21
freiburg Frieburg ligger i en region med 615 00 invånare varav 80 000 pendlar in /ut från Freiburg varje dag, främst till/från de mindre städerna i regionen till vilka Freiburg har byggt upp starka länkar. Staden har 210 00 invånare varav nästan 30 000 är studenter. Stadens planeringsstrategi går ut på att stärka stadens ställning i regionen, att stärka bostads- och boendekvaliteterna samt att stärka den miljömässiga kvaliteten i boendet. Dessutom vill man skapa en stad med korta avstånd liksom att bibehålla urbana värden och platser. I Freiburg började vi vår vistelse kvällstid och fick möjlighet att gå runt och titta i kvarteren i gamla stan. Spårvagnar är den enda egentliga trafiken på gatorna förutom cyklister och gående. Staden kryllar av människor som kvällstid rör sig på gatorna och uppehåller sig på torg, uteserveringar eller publika platser. De många studenterna sätter självklart sin prägel på staden och gör att den känns ung och aktiv. Hela innerstaden är bilfri eller har gårdsgator. Djupa breda rännstenar, Bächle, fylls sommartid med vatten från floden och svalkar stadskärnan. Deras ursprungliga funktion var att snabbt kunna hantera bränder, men också för att transportera bort avfall. I Freiburg fick vi också möjlighet att besöka Solar Fabrik, en solcellsfabrik med 0-utsläpp samt att titta på utbyggnadsområdena Vauban och Rieselfeld. 22
freiburg I stadens handelspolicy försöker man stärka stadens centrum och stadsdelscentrum, tvinga transportkrävande verksamheter utanför staden och stödja integrerade handelsplatser i centrum och stadsdelscentrum. Freiburg har en transportplan som stödjer sig på fem pelare: Extension of the public transport network (förlänga stadstrafiknätet) Promoting cycle traffic (Stödja cykeltrafiken) Traffic restraint (Trafikdämpande åtgärder) Channeling individual motorized vehicle traffic (Ledning av individuell trafik) Parking space management (Parkeringsstrategier) 23
vauban, freiburg Vauban ligger i södra Freiburg och är liksom Tübingens südstadtområden byggt på ett område som tidigare tillhört den franska armen. Några av de gamla byggnaderna finns kvar i området och har renoverats för att passa med dagens behov. Planeringen av området påbörjades i början av 90-talet och området var fortfarande till viss del under byggnation vid vårt besök. Planeringen av Vauban skedde med hög medborgarsamverkan och har många intressanta bilsnåla lösningar att studera. Området har starka restriktioner mot trafik, möjligheten skall finnas att komma till alla byggnader, men parkering sker i p-hus eller genom p-reserver. En spårvagnslinje var inplanerad från början men kom på plats först 2006. Spårvagnen går med tät trafik och det tar 10 minuter till Freiburgs centrum. 24
Området har varit tillåtande vad gäller byggnadsmaterial, form och stil, men det har i stället funnits restriktioner mot hustyp; exempelvis är inte enfamiljshus tillåtna. Många har löst det genom att bygga för generationsboende, det vill säga att man kan bo kvar i samma hus när familjesituationen ändras, barnen blir större etc. Trots att området är relativt tätt exploaterat finns breda parkstråk och stora ytor för lek. Då gatorna är i de närmsta bilfria fungerar även dessa som lekytor. Många gamla träd har bevarats och dagvatten hanteras lokalt genom infiltration och öppna diken. vauban, freiburg Byggnaderna är huvudsakligen uppförda med olika typer av miljöteknik och området har en stor mängd solfångare på taken, gröna tak, och intressanta byggnadsmaterial. Projektet Vauban studeras av tyska Öko-institute, och har hittills visat upp mätbara effekter i form av stora energibesparingar, minskning av koldioxidutsläpp, minskning av svaveldioxidutsläpp samt stora resursbesparingar. 25
rieselfeld, freiburg Reiselfeld ligger i västra Freiburg och kan liksom Vauban nås med spårvagn. Till skillnad från Vauban har spårvagnslinjen funnits på plats från start och byggnationen i Rieselfeld är uppbyggd kring denna och 30 smågator i ett mer konventionellt bebyggelsemönster. I Rieselfeld har man tagit tillvara på de lärdomar som kommit ifrån miljöbyggnationen i Vauban, men byggnationen i sig är betydligt mer sammanhållen, även om enstaka objekt sticker ut. Gatorna rymmer mer parkering, skalan är något större och området upplevs inte lika grönt. De boende är heller inte närvarande i den grad som upplevs tydligt i Vauban, men Rieselfeld visar ändå att ett vanligt bostadsområde kan planeras med bilsnåla förtecken. Området gränsar till grönytor och runt hela området går en gång- och cykelväg där möjligheterna att ta sig ut i omgivande natur är stora. 26
rieselfeld, freiburg 27
28
lärdomar från resan 29
kollektivtrafi k som ryggrad Flera av de besökta områdena uppvisade god eller mycket god kollektivtrafik. Scharnhauser park i Ostfildern var uppbyggt kring en spårvagnslänk där hela bebyggelsen placerats längs med denna ryggrad. I områdena närmst spårvägen fanns en blandad bebyggelse och området bygger på en stadsbyggnadsidé där inget hushåll skall ha längre än 500 meter till hållplats. Scharfbrühl i Tübingen ligger som en trafikfri enklav i Tübingens ytterkant, men i huvudgatan utanför området går femminuters busstrafik till centrum. Även Loretto och Französische viertel i Tübingen uppvisar goda kopplingar till kollektivtrafik, men ligger också så nära centrum att många av invånarna går och cyklar. Vauban och Rieselfeld i Freiburg är båda byggda på en spårvagnslinje som ryggrad. I Rieselfeld var spårvägen på plats redan vid byggstart och gav därför möjligheter för goda kollektivtrafikvanor hos befolkningen redan från början. Spårvägen fungerar lite som en barriär, men också som ryggrad då mycket av den service som finns i området byggts upp längs med denna. I Vauban kom spårvägen på plats först 10 år efter projektets byggstart, men känns ändå väl integrerad och välkommen i området. 30
parkeringsverktyg I flera av de besökta områdena finns goda exempel på innovativa parkeringslösningar. Generellt kan sägas att parkeringarna har lagts samlat, och i de fall där parkeringen finns nära boendet har den smugits in i strukturen som för att inte störa. I Vauban finns en av de mest innovativa lösningarna på parkeringsproblematiken. I området har en liten del av befolkningen bil, men för att komma förbi den tyska lagstiftningen om att varje lägenhet skall ha en parkeringsplats har man i stället arbetat med parkeringsreserver. Det innebär att de som vill ha en parkering köper en parkering i ett parkeringshus, och de som inte vill ha en parkering köper en reservyta. Parkeringen är frikopplad från boendekostnaderna, men kostar ändå en skälig summa. Likaså är reserven relativt dyr, men fungerar som en garanti för att nyinflyttade faktiskt kan ha ett större parkeringsbehov än dagens befolkning. I Vauban sker parkeringen i tre stycken parkeringshus, och liknande lösningar finns i Scharnhauser park i Ostfildern, i Rieselfeld samt i Tübingens Südstadt. Principen att skilja parkeringskostnaden från boendekostnaden fanns i flera av de besökta områdena. I huvudsak uppvisar alla de besökta områdena cykelparkering som förlagts närmre entrén än bilparkering, vilket borgar för att cykeln blir det primära transportmedlet. 31
gatustruktur De olika studieobjekten visade ett flertal intressanta lösningar på gatustruktur. Arkadien (bilden) var ett fint exempel på hus all trafik kan tillåtas i ett område utan att biltrafiken dominerar. Här finns parkering i gatan, i carportar och i ett större underjordiskt garage och bilarna tillåts komma fram till entréerna, men på de oskyddade trafikanternas villkor. Inga cykelvägar eller avskiljda gångytor finns, men längs med de gröna vistelseytorna i området finns särskilda gångstigar där biltrafiken inte har tillträde. I Scharfbrühl, Tübingen har biltrafiken hållits helt utanför området och en större parkering finns i stället i dess ena ände. Både Loretto och Französische viertel har en gatustruktur där alla transportslag kan komma fram, men som utformats som gårdsgator för att ge de oskyddade transportslagen prioritet. En liknande struktur fanns i Vauban, i Freiburg där biltrafiken huvudsakligen använde den större huvudgatan och smågatorna gav möjlighet till angöring. Då gatorna här inte användes särskilt frekvent för biltrafik hade de i mångt och mycket en primär funktion som vistelseytor för områdets befolkning. Vauban hade också ett tydligt och lättorienterat huvudstråk för gång och cykeltrafiken. I Rieselfeld var trafiken på gatorna mer påtaglig, trots att området inte hade någon genomfartstrafik. I många fall var trafiken enkelriktad medan g/c-trafiken dubbelriktats. Parkeringarna löstes i gatan eller med ytnåla carports i anslutning till radhus. Området hade i många fall en fin markbehandling för hårdgjorda körbara ytor. Många av de gator där större samlade parkeringar tillåtits hade också mycket trädplantering för att minimera känslan av stora gaturum. 32
I den tyska, hållbara staden undviks funktionsuppdelning. Funktionsuppdelning alstrar stora transportbehov och riskerar bidra till monotoni i bostadsområden. Därför eftersträvar man blandade städer där olika funktioner finns som kan bidra till en stad full av mångfald och olika aktiviteter. Detta kräver en planeringsfilosofi som stimulerar mångfalden och skapar möjlighet för många olika verksamheter att etablera sig. funktionsblandning Scharnhauser park, Ostfildern, som är ett område med i dag ca 4000-4500 boende där invånarna till största delen är unga, finns i dag ca 1000 arbetsplatser. I övrigt pendlar man med tåg till bl. a Stuttgart, vilket tar ca 30 minuter. Här finns en funktionsuppdelning inom området varför funktionsblandning i den enskilda byggnaden inte är så långt driven. I Loretto areal och Französisches viertel, Tübingen, krävs vid exploatering att varje tomt skall innehålla blandade funktioner. Kravet på funktionsblandning skall uppfyllas för att man skall få sig en tomt tilldelad. På så sätt vill man styra mot att försöka skapa en mer levande miljö genom att ge möjligheter för etablering av verksamheter. Främst vill man ha etableringar i bottenvåningarna för att dessa skall bidra till en mer levande gatumiljö. I Französisches viertel är stadsdelsförvaltningen etablerad i en centralt belägen bevarad befintlig byggnad. I vissa äldre, enklare byggnader, finns verksamheter etablerade. För Vauban i Freiburg är liksom för områdena i Tübingen, en blandning av verksamheter och bostäder en förutsättning. Här har man en tydlig huvudgata i området för biltrafik och spårbunden trafik. Viktigt har varit att få tillgång till lokaler som är placerade i bottenvåning mot huvudgatan med möjlighet för att etablera små affärer företag och serveringar. Möjlighet till angöring och kundparkering finns utmed gatan. Här är funktionsblandningen inte inne i bostadskvarteren utan mer koncentrerat till byggnaderna längs huvudgatan och till vissa äldre och nyare byggnader i området. 33
fria byggrupper Fria byggrupper är grupper av individer eller familjer som går ihop för att som grupp uppföra en byggnad. Formellt sett avslutas gruppen när byggnaden är uppförd och övergår oftast i den tyska motsvarigheten till bostadsrättsförening. På så sätt skiljer de sig från rena kooperativa boendeformer. Fria byggrupper startar oftast underifrån, med en grupp eller sammanslutning som går samman för att bygga och oftast känner medlemmarna i gruppen varandra innan ett sådant samarbete startar. I Tübingens südstadt har emellertid gången varit en annan. Byggrupperna har initierats uppifrån. Marken har annonserats ut och enbart erbjudits till byggrupper. En särskild division vid Tübingens stadsbyggnadskontor har varit behjälpliga med att para ihop medlemmar i sådana byggrupper. När gruppen ställts samman hade de sex månader på sig att med hjälp av en arkitekt skissera ett förslag för byggnadens utförande samt komma fram till en lämplig användning för byggnadens bottenplan. När byggruppen var överens med kommunen kunde marken försäljas. Processen kring fria byggrupper kräver en relativt hög frihet vad gäller byggnadens design. Därför var restriktionerna för vad som fick byggas få: byggnadernas entrésidas placering reglerades i detaljplanen men byggnadernas höjd, djup och vidd gavs visst utrymme för variation. Den arkitektoniska utformningen var fri. Eftersom storleken på tomten inte var fastställd kunde gruppen växa eller minska under se första sex månaderna, och även grupper med låga inkomster kunde delta genom att upföra mindre byggnader. Även arbetskraft kunde vara en slags input i bygggruppen, men det vanligaste förfarandet var att byggbolag kontaktades för uppförandet av byggnaderna. 34
Flera av de exempel vi tittade på är områden som tidigare varit kasernområden för amerikanska och franska trupper. Områdena övergavs efter Berlinmurens fall och har kommit att delvis stå oanvända. Det handlar om ganska stora markområden vilka i dag i vissa fall är centralt belägna på respektive ort. I områdena är det många byggnader som inte kunnat sparas utan fått rivas. Dock har vissa kasernbyggnader kunnat bibehållas och byggas om till bostäder mm. Dessa byggnader har bidragit till mångfalden i bebyggelsen och man har kunnat tillföra en koppling till historien. ta tillvara det befi ntliga I områdena har även befintlig vegetation, främst då större träd och omgivande grönområden kunnat integreras i planeringen. Då det i Freiburg och Tübingen handlar om områden som tidigare varit ganska slutna och i vissa fall varit omgivna av större vägar så är kopplingen till övrig bebyggelse inte helt självklar. I Scharnhauser park, Vauban och Französisches viertel har man landskapet/naturen nära inpå. Här har en viktig del varit ta vara på kopplingen till omgivningen i form av utblickar, koppling genom gångvägar ut i landskapet eller att låta landskapet komma in bland bebyggelsen. I Scharnhauser park låter man landskapet komma in i området genom att ytterkvarterens gator öppnar sig mot det omgivande landskapet. I Vauban har man försökt förstärkt kopplingen till omgivande landskapet. I kanten på bebyggelsen löper en bäck som man röjt kring och som i dag utgör en viktig del i området. Utanför bäckområdet finns områden med bygglek, kolonier och möjlighet att rida. 35
Studieresan till södra Tyskland genomfördes inom projektet Bilsnål samhällsplanering maj 2007. Olika exempel på bilsnål splanering studerades och mycket lärdom och inspiration har kommit deltaagrna tillhanda. Projektmaterialet i form av bilder har nyttjats vid presentationer på kontoret och möjligheterna inom främst funktionsblandning och byggemenskaper har diskuterats av personalen på stadsbyggnadskontoret. 36