Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Relevanta dokument
Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Samverkan kring barn som far illa

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

SAMVERKAN kan man mäta den?

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan

Berth Danermark föreläser om teorier och erfarenheter av samverkan där olika aktörer samverkar mot ett gemensamt mål:

Lagstiftning, organisation och samverkan

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Samverkan, organisation och lagstiftning Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

Ansvarsfördelning och samverkan

Lagstiftning, organisation och samverkan

Med kränkande särbehandling

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Lagstiftning, organisation och samverkan

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund

Värdegrundsforum 14 september

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Framgångsfaktorer för samverkan

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Värdegrund på Alfa-kassan

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Framgångsrik Rehabilitering

Tillgänglig arbetsmiljö

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Ingenting om oss utan oss

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

Stockholms stads personalpolicy

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG?

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Digitalisering i välfärdens tjänst

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

VOICE Finansinspektionen. FI totalt

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Skolsocial kartläggning

Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Diskursiv arbetsmiljö

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Stockholms stads personalpolicy

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Skolplan Med blick för lärande

Värdegrund för äldreomsorgen

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Vad är folkhälsovetenskap?

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Socialpolitik och välfärd

Tillgänglig arbetsmiljö

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Diskursiv arbetsmiljö

Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar?

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Transkript:

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Berth.Danermark@oru.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Samverkan: huvudbudskap Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa respekt och förståelse Samverkanskompetens avgörande 2

Bakgrund: ökad specialisering och fragmentarisering The excessive specialization of health-care providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to individuals and the families they deal with and do not appriciate the need for continuity in care. Health services for poor and marginalized groups are often highly fragmented and severely under-resourced, while development aid often adds to the fragmentation. (WHO:s World Health Report 2008, sid 8) 3

Specialisering & fragmentarisering (T)ydligast märks /emellertid/ specialiseringstrenden inom barnavården och missbruksområdet, där åtta av tio klienter i dag kommer i kontakt med specialiserade enheter. (Bergmark et al. 2008:45). 4

Motkrafter Kunskapsområdet: Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap) Administrativt/organisatoriskt: Interprofessionell samverkan 5

Samverkan: ett samspel mellan olika dimensioner diskursiv (kunskap- och förklaringsmodell) organisatorisk/juridisk psykologisk 6

Ideal vs verklighet? Barnets bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Professionalism Utveckling Ökad effektivitet Organisationens intresse Personliga intressen Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar 7

Skilda synsätt (olika diskurser) Människan är en helhet (ett bio-psyko-socialt synsätt) Olika kunskapsområden möts Oenighet om vad som är sanning Skillnader i makt (vem definierar problemet?) Skillnader i språk 8

Sociala representationer 9

Socio-centrerad kunskap Piaget: Vår kunskap betingas av våra behov, begär och intressen Kunskapen är ändamålsenlig 10

Ändamålsenligheten Förvanskning Tillägg Utelämning 11

Modellsvag möter modellstark? 12

Det demokratiska samtalet Olika synsätt ställs mot varandra Utrymme ges för argumentering Tolerans och respekt (lyssna på argumenten) Vilja att komma överens 13

Administrativa rutiner och regelverk Ekonomi/budget Ansvar och makt (delegation) Formella och informella regler 14

Organisatoriska förhållanden Uppdrag Resurser Grad av politisk styrning Struktur Utbredning 15

Tänk på att samverkan förutsätter En tydlig och klar ledning Ett klart uttalat mål Tillräckligt med resurser Att skillnader identifieras och respekteras 16

Till sist Identifiera problemgenererande faktorer och undanröj (t.ex. okunskap) eller parera (t.ex. tydliga instruktioner) och lev med dem (t.ex. respektera olika bilder ) 17

Distribution: Läromedia Örebro AB Box 6073 700 06 Örebro 019-269836 Order@Laromedia.se 18

Distribution: Liber, agneta.rapp@liber.se, best.nr. 100133 (eller som pdf från Berth.Danermark@oru.se) 19

Handläggargrupp/Utredningsgrupp/Samverkansgrupp Förutsättningar för att lyckas Hinder för samverkan Vilja att samverka på alla nivåer Stödjande chef Professionell handläggare Kompetens Tid Delaktighet Väl fungerande samverkansrutiner Uppföljningssystem Gemensamma utbildningar Kreativitet Frånvaro av revirtänk Tydlig ansvarsfördelning Experterna Lågt prioriterat sidouppdrag Förändrat uppdrag i huvud org Ingen ledning som följer upp Täta byten av handläggare Omorganisationer Oengagerad handläggare Okunnig på sin egen organisation Olika organisationskulturer Brist på samsyn Myndigheters olika uppdrag/mål Olika tolkningar av begrepp arbetsförmåga, sysselsättning, rehabilitering. Otydligheter kring vem som har ansvaret.