Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas fram inom ramen för de ledningssystem som ska finnas enligt SOSFS 2011:9 3 kap. 1 SOSFS 2009:6

Rutiner för f r samverkan Av rutinerna ska det framgå 1. hur huvudmännen ska samarbeta i samband med egenvård, och 2. hur huvudmännen ska samarbeta med andra aktörer t.ex. skolan i samband med egenvård. 3 kap. 2 SOSFS 2009:6

Rutiner i verksamheten Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetens ledningssystem innehåller rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Vårdgivaren får uppdra åt verksamhetschefen eller MAS att upprätta dessa rutiner. 3 kap. 3 och 4 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen Behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som inom sitt ansvarsområde ska göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 4 kap. 1 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen I Samråd med patienten med respekt för dennes självbestämmande och integritet samt utifrån behov av trygghet och säkerhet. Bedömningen ska utgå från patientens fysiska och psykiska hälsa samt patientens livssituation. 4 kap. 3 och 4 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen Analys av riskerna Analysera om utförandet av egenvården kan innebära att patienten utsätts för risk att skadas. 4 kap. 5 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen Analys av riskerna Behov avhjälp av någon annan? 4 kap. 5 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen Analys av riskerna Samråd med 1. närstående som ska hjälpa patienten, 2. ansvarig nämnd inom socialtjänsten, eller 3. ansvarig befattningshavare hos en annan aktör t.ex. skolan. 4 kap. 6 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen Analys av riskerna En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård, om analysen visar att det finns en risk för att patienten skadas. 4 kap. 7 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen Dokumentation Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal. Information Den som har gjort bedömningen ska informera patienten om vad egenvården innebär. 4 kap. 8 och 9 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen Uppföljning och omprövning Den som har gjort bedömningen ansvarar för att egenvården. 1. omprövas om förutsättningarna ändras, och 2. följs upp regelbundet i de fall det inte är uppenbart obehövligt. 4 kap. 10 SOSFS 2009:6

Den individuella bedömningen Egenvårdsbedömningen gäller bara för den aktuella situationen. Om den enskildes behov förändras t.ex. ett barn börjar i skolan måste en ny bedömning göras utifrån de nya förutsättningarna. Att en förälder eller en närstående hjälper till med egenvård innebär inte automatiskt att personal på ska utföra åtgärden som egenvård. Det innebär att det kan bli olika bedömningar beroende på vem som ska utföra egenvården.

Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvården ansvarar för att bedriva god vård. Om en åtgärd kräver medicinskt utbildad personal, är det fråga om hälso- och sjukvård. I det enskilda fallet kan dock patienten, föräldrar och närstående ha förvärvat sådan kunskap om åtgärden att den kan bedömas som egenvård. En förutsättning är att den kan utföras på ett säkert sätt.

Vårdnadshavarens ansvar för f egenvård Vårdnadshavare har ansvar för att hjälpa sina barn med egenvården utifrån sina förutsättningar Vårdnadshavare kan lämna över tillsynen till någon annan (t.ex. skolan) men när det gäller egenvård ska en ny bedömning av hälsooch sjukvården göras enligt SOSFS 2009:6.

Skolans ansvar för f r egenvård Skolan har ett ansvar för att alla barn ska kunna gå i skolan och ska hjälpa eleverna med egenvården. Skolan tar över tillsynsansvaret enlig FB. Den som gör bedömningen måste samråda med skolan, planera egenvården och hjälpa till med instruktioner

Elevhälsan lsan Elevhälsan ansvarar för den förebyggande hälso- och sjukvården och har inte ansvar för att utföra egenvård. Dock särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan kan därmed bli delaktig i t.ex. planering och samverkan i samband med egenvård.

När r en planering ska görasg Om det inte är uppenbart obehövligt och om patienten 1. behov av stöd och hjälp i samband med egenvården, 2. behöver praktisk hjälp eller 3. av något annat skäl har behov av planeringen. 5 kap. 1 SOSFS 2009:6

Hur en planering ska görasg Planeringen ska göras i samråd med 1. de som ska hjälpa patienten, 2. ansvarig nämnd, eller 3. vårdgivare, vårdenheter och andra aktörer som kan komma att beröras av egenvården. 5 kap. 3 SOSFS 2009:6

Planering 1. vilken åtgärd som har bedömts som egenvård 2. om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården 3. hur information och instruktioner till den eller dem som ska utföra den egenvården ska ges 5 kap. 4 SOSFS 2009:6

Planering 4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården 5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patientens situation förändras 5 kap. 4 SOSFS 2009:6

Planering 6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp, 7. när en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras. 5 kap. 4 SOSFS 2009:6

Dokumentation Patienten ska få en kopia av dokumentationen av planeringen. Om patienten har beviljats eller kommer att beviljas hjälp med egenvården av socialtjänsten, ska en kopia av dokumentationen av planeringen föras till personakten eller motsvarande. 5 kap. 5 och 6 SOSFS 2009:6

Informationsöverf verföringring Information får endast överföras efter en prövning enligt 1. offentlighets- och sekretesslagen 2. socialtjänstlagen 3. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller 4. patientsäkerhetslagen 6 kap 1 SOSFS 2009:6

EGENVÅRD OCH LÄKEMEDEL Hälso- och sjukvården bedömer egenvård, riskanalys samråd planering uppföljning Enskilda, vårdnadshavare & närstående kan ofta utföra avancerad egenvård AVTAL hanteringen av läkemedel Personalen i HVB, skola kan efter Ny bedömning av hälso- och sjukvården utföra egenvård riskanalys, samråd, planering, uppföljning

Socialstyrelsen s föreskrifter f och allmänna råd d om ledningssyste m för f systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 Gäller från 1 januari

Föreskrifterna är gemensamma för f hälso- och sjukvård, tandvård socialtjänst och verksamheter enligt LSS

Krav påp kvalitetsarbetet Alla som bedriver hälso- och sjukvård, socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. För politiker och chefer kan det underlätta om hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens ledningssystem kan utgå från samma grundläggande tankesätt och en gemensam systematik.

Kvalitetsbegreppet att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

Vad ska göras: g 1.Planera vilken verksamhet som ska bedrivas 2. Ta reda på vad som gäller gör en laglista 3. Konstruera ett ledningssystem för att säkra att man uppfyller lagstiftningens krav och mål

Ansvar för f ledningssystemet Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem. I ledningssystemet ska det anges hur uppgifter som ingår i det systematiska och fortlöpande arbetet med att säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten.

Användning ndning av ledningssystemet Ledningssystemet ska användas för att: systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

Ledningssystemets grundläggande ggande uppbyggnad Ledningssystemet anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning De processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska identifieras, beskrivas och fastställas. En process är en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat.

Samverkan Vårdgivaren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten.

Samverkan, forts. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan är möjlig med till exempel vårdgivare, verksamheter inom socialtjänst eller enligt LSS och med myndigheter. Utöver kravet på samverkan i SOSFS 2011:9 finns också andra krav i lagstiftning som förutsätter samverkan.

Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Egenkontroll Hantering av klagomål och synpunkter Hantering av rapporter från rapporteringsskyldiga Erfarenheterna från dessa aktiviteter ska ligga till grund för ständiga förbättringar av ledningssystemet och verksamheten.

Ledningssystemet

Personalens medverkan Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid SIS ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personal inom LSS ska bevaka att de personer som får insatser enligt LSS får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden.

Personalens medverkan, forts. Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet.

Dokumentation Krav på att dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheternas kvalitet Krav på att dokumentera hur uppgifterna som ingår i kvalitetsarbetet är fördelade i verksamheten.

Kvalitetsberättelse ttelse Varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, Vilka resultat som har uppnåtts.

SOSFS 2011:9 ger verktyget Föreskrifterna lägger fast grundstrukturen för hur verksamheterna ska arbeta för att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som ställs i lagar och andra föreskrifter. De innehåller inte någon detaljerad kravlista på områden eller rutiner. Det tydliggörs att verksamheterna själva måste kartlägga vilket regelverk som gäller för respektive verksamhet och anpassa sitt ledningssystem efter det.

Stöd d för f r införandet Meddelandeblad 2012 Handbok 2012 Frågor och svar Allt ovanstående och mer information hittar du på www.socialstyrelsen.se/ledningssystem