Verksamhetsplan 2014 uppföljning januari - mars

Verksamhetsplan 2014 uppföljning januari - mars PSYKIATRIN HALLAND

Sammanfattning Psykiatrin Halland kan se tillbaka på ett intensivt första kvartal 2014. En ny ledningsorganisation har etablerats och nyrekryterade verksamhetschefer har på ett effektivt sätt verkställt uppdrag som är av stor betydelse för verksamheterna. Konkurrensutsättningen av vuxenpsykiatrins öppenvård har varit, och är, ett strategiskt fokusområde. Kundfokus, ett Leanbaserat arbetsätt och en tydlig målbild har utvecklats för att möta dessa krav. En plan för utveckling av psykosvården genomarbetats. Rekrytering och planering för att möta besluten kring missbruk och beroende vården har säkerställts. I samarbete med förvaltningen Hälsa och funktionsstöd har Ungdomspsykiatriska mottagningarna och Ungdomsmottagningarnas verksamheter inventerats med syftet att lämna förslag på samlad och jämlik verksamhet för ungdomar i hela Halland. För att möta de krav som Gemensam Administrativ Service, GAS-omställningen, kräver är nu samtliga beslut fattade och verkställande pågår. Arbetet kring PRIO-satsningen och de mål som är upprättade för 2014 pågår planenligt. Undantaget är dock att vissa kvalitetsregister bytt IT-plattform och att det dessvärre inneburit att data som registrerades under satsningen 2013 inte migrerats till den nya plattformen. Detta kräver ett ställningstagande och det har uppstått ett behov av en reviderad plan snarast. Vuxenpsykiatrin når inte tillgänglighetsmålen vårdgarantin att 100 % av nybesök, behandlingar och fördjupade utredningar ska ske inom 90 dagar. Region Hallands tillgänglighetsmål att 80 % av alla nybesök, behandlingar och utredningar ska ske, alternativt påbörjas, inom 60 dagar har för nybesök och utredningar uppnåtts i februari och mars. För behandlingar har målet nåtts under hela perioden. Barn- och ungdomspsykiatrin har under årets tre första månader klarat målen för nybesök vid alla mottagningar. Behandlingsmålet nåddes under februari och mars, målet för fördjupad utredning nås inte. Upphandling via vårdgarantiservice pågår. Antalet besök har ökat inom vuxenpsykiatrin jämfört med 2013. BUP har visat ökade besökssiffror de senaste fem åren, men redovisar något lägre antal besök 2014. Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin ligger något lägre 2014, jämfört med 2013 och 2012. Antalet vårdtillfällen har ökat något jämfört med 2013. Medelbeläggningen inom vuxenpsykiatrin ligger på knappt 90 %, vilket är en minskning jämfört med de senaste åren. Minskningen har skett i Varberg. I Halmstad är medelbeläggningen oförändrad. Inom BUP redovisas något färre vårdtillfällen jämfört med 2013. Dock har antalet vårddagar ökat jämfört med 2013, vilket lett till ökad medelbeläggningen under årets tre första månader och har varit knappt 70 %. Vid rekrytering är det allt svårare att få den kompetens som efterfrågas och avser medicinska sekreterare, psykologer, specialistsjuksköterskor, allmän sjuksköterskor samt läkare. Orsakerna till dessa problem bedöms vara bristen på personer i dessa yrkesgrupper. Lönenivån bedöms vara en stark orsak till svårigheten att rekrytera allmänsjuksköterskor. Sammanfattningsvis noteras idag flera vakanser på grund av brist på sökande med önskvärd kompetens. Rekryteringsproblemen medför högre lönekostnader än beräknat. Kostnaden för bemanningsläkare är efter första kvartalet högre än budgeterat och nyrekryteringar ger inte effekt förrän från hösten 2014. Psykiatrin redovisar ett resultat för perioden på -8,4 mkr (2013, -1,6 mkr) och en negativ avvikelse mot budget med -5,5 mkr. Helårsprognosen för psykiatrin är negativ, -8,5 mkr varav egen drift -5,0 mkr. Efter månadsrapport februari har nämnden beslutat om en ny handlingsplan för att uppnå en ekonomi i balans. Köpt LRV-vård beräknas bli 3,5 mkr högre än budgeterat. Kostnader för bemanningsföretag bidrar till den negativa budgetavvikelsen. 1

Innehåll Strategiska utvecklingsområden för Psykiatri Halland 2014 3 Hälsa 4 Vård 4 FoUU 20 Region Halland som arbetsgivare 21 Miljö 25 Ekonomin ska vara stark 26 Personal: tabeller/statistik 32 Ekonomi: tabeller/statistik 34 Uppföljning regionala uppdrag 37 2

Strategiska utvecklingsområden för Psykiatri Halland 2014 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete utgör som alltid prioriterade utvecklingsområden. I uppdraget till Styrgruppen för Patientsäkerhet och Kvalitet ingår att i det systematiska arbetet för patientsäkerhet och kvalitet identifiera, förebygga och åtgärda risker. Syftet är att undvika avvikelser och tillbud. Nationella och regionala mål ska nås. Transparens och redovisning av nådda resultat ska prägla arbetet. Psykiatri Halland ska under första halvåret utveckla arbetsätt och skapa förutsättningar för missbruks- och beroendevård för personer med missbruk och samtidig psykiatrisk sjukdom i enlighet med de nationella riktlinjerna, samt det i Region Halland framtagna förslaget till missbruks- och beroendevård. Detta kommer att kräva rekrytering av spetskompetens, säkerställande av kompetens inom området och etablering av verksamhet i öppna vårdformer. PRIO satsningen innebär kraftsamling och tydligt fokus på kvalitetsdriven samverkan mellan psykiatri, närsjukvård och kommuner gällande barn/unga och vuxna med omfattande psykiatrisk problematik. För psykiatrin omfattas följande områden av prestationsersatta krav gällande innehåll och utveckling. Fortsatt ökning av täckningsgraden i samtliga, för psykiatrin relevanta, kvalitetsregister för att erhålla kvalitetsmått på verksamheten. Kommande år fokuseras på användning av resultaten i verksamhetsutveckling. I samarbete med Västra Götalandsregionen och Registercentrum utvecklas verktyg för att underlätta användningen av utdata i utvecklingsarbete. Öppenvård och behandling för personer med psykossjukdom ska utvecklas och genomföras, med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna. Detta sker utifrån regional ekonomisk förstärkning av psykiatrin och mot bakgrund av PRIO-satsning för personer med omfattande problematik. Samverkan med kommunerna och gemensam kompetensutveckling är viktiga grundpelare. Heldygnsvårdens innehåll behöver utvecklas så att goda förutsättningar skapas för en säker hemgång. - De framtagna arbetssätten som innebär minskat behov av tvångsåtgärder ska omsättas inom hela heldygnsvården. - Utifrån en nationellt utvecklad metod kommer förvaltningen att bedriva utbildning i bemötande och förhållningssätt i vården av patienter med självskadebeteende. Vid årets början blir vissa delar av vuxenpsykiatrin konkurrensutsatt vilket innefattar ADHD, ADD, bipolär sjukdom samt vissa depressioner. Detta kommer att innebära förändringar för hela vuxenpsykiatrins öppenvård. Avgörande för psykiatrins möjligheter att stå konkurrenskraftiga är bland annat god tillgänglighet, standardiserade processer, prioriteringar, medarbetarnas kreativitet och engagemang i förändringsarbete. Ambitionen är att Psykiatri Halland ska ge så god vård att den motsvarar hallänningens förväntningar och behov. Förberedelser inför certifiering av ledningssystemet pågår. Certifieringen innebär att ledningssystemet anpassas till kraven i ISO-standarder, för kvalitet, informationssäkerhet, arbetsmiljö och miljö. 3

Hälsa Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Psykiatrin i Region Halland ska bedriva vård och behandling ur ett hälsofrämjande perspektiv. Detta innebär att identifiera patienter med särskilda behov när det gäller kost, fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol, rökning och munhälsa och att erbjuda råd och stöd i att förändra levnadsvanor. Antalet dokumenterade hälsosamtal för patienter med diagnos psykos eller bipolär sjukdom som har besökt öppenvården ska öka till 50 % UR 2/ÅR Patienter med diagnoserna Psykos och/eller Bipolär sjukdom besökt de vuxenpsykiatriska mottagningarna. januari -mars januari juni årsuppföljning Totalt antal patienter 1 073 Antal dokumenterade hälsosamtal 120 Andel hälsosamtal 11 % Vård Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Invånarna i Region Halland ska erbjudas en evidensbaserad psykiatrisk vård och behandling av hög kvalitet utan onödig väntan. Effektiva kartlagda vårdprocesser utgör grunden för vård och behandling. I vårdprocesser med flera inblandade aktörer, interna och/eller externa, ska psykiatrin delta i gemensamma arbeten. 4

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec VERKSAMHETSPLAN 2014 Tillgänglighet Psykiatrin ska nå vårdgarantimålen för nybesök, fördjupade utredningar och behandling Vuxenpsykiatrin 80 % av alla nybesök ska ske inom 60 dagar Månatligen 80 % av fördjupade utredningar samt behandling ska påbörjas inom 60 dagar Faktisk väntetid till nybesök vuxenpsykiatri Faktisk väntetid till behandling vuxenpsykiatri 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 24 11 6 20 29 27 156 135 132 30 35 55 Nybesök >90dagar 61-90dagar 15-60dagar 0-14dagar 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% 93% 92% 91% 90% 11 1 4 5 7 211 172 4 274 Behandling >90dagar 61-90dagar 0-60dagar Exkl. medicinskt vald väntan Exkl. medicinskt vald väntan Faktisk väntetid till utredning - vuxenpsykiatri 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 19 18 27 11 12 6 124151 228 Utredning >90dagar 61-90dagar 0-60dagar Exkl. medicinskt vald väntan Vuxenpsykiatrin når inte tillgänglighetsmålen, i den lagstadgade vårdgarantin, att 100 % av nybesök, behandlingar och fördjupade utredningar ska ske/påbörjas inom 90 dagar. Region Hallands tillgänglighetsmål att 80 % av alla nybesök, behandlingar och utredningar ska ske/påbörjas inom 60 dagar har för nybesök och utredningar uppnåtts i februari och mars. För behandlingar har målet nåtts under hela perioden. 5

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec VERKSAMHETSPLAN 2014 Antal väntande nybesök, fördjupad utredning/behandling, vuxenpsykiatri 31-jan 28-feb 31-mar Nybesök 223 203 202 Behandling 60 66 75 Utredning 211 227 243 Summa: 494 496 520 Antal väntande nybesök, fördjupad utredning/behandling, ätstörningsvården 0-100 år 31-jan 28-feb 31-mar Nybesök 15 14 17 Behandling 13 7 10 Utredning 14 16 10 Summa: 42 37 37 Vårdgarantisedlar, nybesök, behandling/åtgärd Totalt utfärdade vårdgarantisedlar - antal hänvisade patienter För nybesök jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec S:a Vuxen psyk Kungsbacka 1 1 Vuxen psyk Varberg 1 1 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 För behandling jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec S:a Vuxen psyk Halmstad 3 3 Vuxen psyk Kungsbacka 5 1 6 8 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 Återbesök inom medicinskt måldatum Rapportverktyget ännu inte färdigutvecklat. sättning är att leverera uppgift om återbesök inom medicinsk måldatum så snart rapporten är färdigställd. Barn- och ungdomspsykiatrin 90 % av alla nybesök ska ske inom 30 dagar 80 % av fördjupade utredningar samt behandling ska påbörjas inom 30 dagar Månatligen Faktisk väntetid till nybesök - BUP 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4 42 1 5 69 66 Nybesök >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P Faktisk väntetid till behandling - BUP 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9 14 3 4 26 25 Behandling >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P Exkl. patientvald- och medicinskt vald väntan Exkl. patientvald- och medicinskt vald väntan 6

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec VERKSAMHETSPLAN 2014 Faktisk väntetid till utredning - BUP 100% Utredning >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P 90% 80% 13 12 7 70% 60% 50% 40% 30% 17 28 24 20% 10% 0% Exkl. patientvald- och medicinskt vald väntan Under årets tre första månader har barn- och ungdomspsykiatrin uppnått målen för nybesök vid alla verksamhetens mottagningar. Behandlingsmålet uppnåddes i februari och mars, medan målet för fördjupad utredning inte nås. Problemen med tillgängligheten har föranlett att en upphandling, via vårdgarantiservice, av utredningar startas under april. Verksamhetens egna länspsykologer kommer under en period att genomföra utredningar vid den mottagning som har störst problem med tillgängligheten. Bekymren vid aktuell mottagning grundar sig på att bemanningen inte är optimal då tjänster är vakanta och flera medarbetare är nyanställda. et är att vakanta tjänster ska vara besatta i slutet på april månad och att en förändrad av organisation på mottagningen tas i bruk under våren. Problem i den fysiska arbetsmiljön i lokalerna i Kungsbacka kan komma att påverka tillgängligheten där negativt den närmaste tiden. Verksamheten kommer att flytta ut ur befintliga lokaler så att åtgärder kan vidtas för att förbättra arbetsmiljön. Barn- och ungdomspsykiatrin har tagit fram en ny rutin så att väntetider registreras på likartat sätt i hela organisationen. Olikheter i registreringar kan ha påverkat de uppgifter som hämtas vid väntetidsmätningarna negativt. Denna rutin håller nu på att implementeras i verksamheten. Antal väntande till nybesök, fördjupad utredning/behandling BUP 31-jan 28-feb 31-mar Nybesök 83 79 111 Behandling 81 74 71 Utredning 63 62 48 Summa: 227 215 230 7

Undanträngningseffekter inom barn- och ungdomspsykiatrin på grund av ett ökat antal patienter med neuropsykiatriska diagnoser ska redovisas. Redovisa fördelningen mellan andel patienter med neuropsykiatriska diagnoser i jämförelse med totala antalet patienter. UR 1/UR 2/ÅR Barn- och ungdomspsykiatrin tar fram hållbar statistik för att kunna följa och analysera eventuella undanträngningseffekter, på grund av ett ökat antal patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten vet att en stor andel patienter har diagnoser inom neuropsykiatriområdet. Kartläggningen kommer att presenteras i maj. Arbetet tillsammans med öppen specialiserad vård för att klarlägga gränssnittet mellan psykiatri och habilitering ska fortsätta. Gränssnittet ska vara klargjort UR 1 Vårdval Halland Plus Vuxenpsykiatrins öppenvård står inför stora förändringar i och med den konkurrensutsättning som ett vårdval medför. Ambitionen för verksamheten är att behålla stor del av de patienter som berörs av vårdvalet i egen regi. Det kommer därmed att innebära en anpassning till nya förutsättningar och som en del i detta kommer en ökad tillgänglighet att vara avgörande. Under året görs en särskild satsning på tillgänglighet till första bedömning med mål att åstadkomma en tillgänglighet där 90 % av alla bedömningar sker inom 14 dagar. Detta innebär att höga krav kommer att ställas på standardisering av vårdprocesser och bedömningar samt utformningen av gemensamma rutiner och riktlinjer. En viktig del av arbetet kommer att bestå av att säkra arbetssätt och sörja för att verksamheten är koordinerad och att processerna hela tiden drivs framåt. 90 % av alla bedömningar inom 14 dagar UR 1/UR 2/ÅR Den vuxenpsykiatriska öppenvården har för 2014 tagit fram specifika tillgänglighetsmål när det gäller nybesök. I dessa anges att 90 % av nybesöken ska ske inom 14 dagar. et har sin utgångspunkt i den konkurresutsättning som bland annat infördes i delar av den specialiserade psykiatriska öppenvården vid införandet av Vårdval Halland plus. Antalet nya bedömningar inom tidsspannet 0 14 dagar har successivt ökat under perioden. 60 50 40 30 20 10 0 Antal och andel utförda nybesök inom 0-14 dagar, januari - mars 2014 30 13,9 35 16,9 55 23,2 Jan Febr Mars Antal nybesök 0-14 dagar Andel av alla nybesök Exkl. med vald väntan 8

Effektiva flöden och processer Verksamhetsområdena ska identifiera och kartlägga minst en vårdprocess vardera och påbörja arbetet utifrån den under 2014. Minst en identifierad och kartlagd vårdprocess per verksamhetsområde UR 2/ÅR Vuxenpsykiatrin ska utveckla och anpassa öppna vårdformer för patienter med diagnos psykos. Genomfört och infört under 2014 UR 1/UR 2/ÅR Ett arbete har påbörjats inom den vuxenpsykiatriska öppenvården i samarbete med heldygnsvården för att utveckla och anpassa psykosvården till öppnare vårdformer. I planerna ingår att skapa flexibla psykosteam som består av olika professioner, som också samverkar med kommunerna. Teamen kommer att arbeta på likartat sätt i hela regionen. I utvecklingsarbetet ingår också arbetet med att aktuella patienter ska ha samordnade individuella vårdplaner framtagna gemensamt av de olika vårdgivarna och patienterna. Vuxenpsykiatrin ska delta i regiongemensamma arbeten för att säkerställa det somatiska omhändertagandet av patienter med tidigare psykiatrisk sjukdom. Deltagande i regiongemensamt arbete UR 2/ÅR Ett regionalt arbete startade under 2013. Inriktningen förändrades under hösten och arbetet har försenats, då flera somatiska vårdprocesser kommer att kartläggas. Kartläggningsarbetet har inletts med strokeprocessen. 9

Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården I Psykiatri Halland ska synpunkter och åsikter från patienter och närstående, när det gäller vård och behandling, tas tillvara och utgöra underlag för förbättringsarbeten, då sådana behov identifieras. Psykiatrin ska tillgodose att patienterna är välinformerade och trygga, så att de kan vara delaktiga i sin vård och behandling. Information från Psykiatrin till allmänhet, patienter och närstående ska vara lättillgänglig och begriplig. Patientenkäter Vuxenpsykiatrin ska delta i den nationella patientenkäten som genomförs under vården 2014. Förbättringsområden ska identifieras och under hösten 2014 ska handlingsplaner upprättas. Öka svarsfrekvensen från heldygnsvården till 50 % jämfört med 2012 Öka svarsfrekvensen från öppenvården till 50 % jämfört med 2012 Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för bemötande till 80 (2012, 70) Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för bemötande till 85 (2012, 82) Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för delaktighet till 60 (2012, 52) Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för delaktighet till 70 (2012, 65) Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för information till 65 (2012, 58) Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för information till 70 (2012, 67) Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för förtroende till 70 (2012, 64) Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för förtroende till 75 (2012, 70) *) PatientUpplevd Kvalitet UR 2/ÅR Den nationella patientenkäten avslutades den 31 mars 2014. I undersökningen har patienter som besökt de vuxenpsykiatriska mottagningarna under februari mars fått en enkät hemskickad. Patienter vårdade och utskrivna från heldygnsvården under januari mars har också fått enkäten hemskickad. Till de patienter som vårdades inom rättspsykiatrisk heldygnsvård eller rättpsykiatrisk öppenvård delades enkäterna ut på avdelningen under vecka 8 och i öppenvården under perioden februari mars. Resultaten kommer att presenteras innan sommaren. BUP Synpunkter från närstående följs via BCFPI (Brief Child Phone Interview). Identifiera fokusområden där behov av förbättring föreligger. UR 2/ÅR Mellan 75 80 % av närstående/patienter inom BUP följs upp med BCFPI. 10

Information Information till patienter och närstående ska vara lättillgänglig och begriplig. Psykiatrin ska bidra till att sprida information om 1177 samt Mina vårdkontakter till patienter och anhöriga. Alla mottagningar ska lämna information om Mina Vårdkontakter Antalet inkomna ärenden via Mina Vårdkontakter ska öka med minst 20 % UR 1/UR 2/ÅR UR 1/UR 2/ÅR Jan-mars 2014 Vuxenpsykiatrisk öppenvård 694 Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård 44 Summa ärenden 738 Jan-juni 2013 Antal ärenden Jan- juni 2014 År 2013 År 2014 Verksamheterna arbetar med att säkerställa processerna kring Mina vårdkontakter så att antalet ärenden ökar. Besökspåminnelser via sms till planerade mottagningsbesök. Motivet är att minska antalet uteblivna besök. 100 % av öppenvårdsmottagningarna ska erbjuda sms-påminnelser UR 1/UR 2/ÅR Alla psykiatrins öppenvårdsenheter använder sig av SMS-påminnelser vid planerade besök. Problematiken med att patienter uteblir eller bokar av planerade besök sent är fortfarande aktuell och idag är det svårt att se några egentliga effekter av SMS-påminnelserna. Ett förbättringsarbete har startat på de vuxenpsykiatriska mottagningarna för att ta reda på orsaker till att patienterna uteblir från eller bokar av planerade besök sent, för att hitta nya vägar att kommunicera med patienterna och för att utnyttja tillgängliga tider på mottagningarna bättre. 11

Vården ska var säker och ges med hög kvalitet Psykiatrin ska bedriva ett systematisk kvalitets- och patientsäkerhetsarbete med minskande vårdskador och kvalitetsbristkostnader som följd. Resultat från öppna jämförelser, kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer ska följas och utgöra underlag till förbättringsarbeten. Verksamheterna ska delta i nationella satsningar för en förbättrad patientsäkerhet. Patientsäkerhet Psykiatrin ska bedriva ett systematisk kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i syfte att undvika vårdskador. Psykiatrin ska aktivt arbeta för att förebygga suicid genom att bland annat följa riktlinjer, utbilda medarbetare och externa vårdgivare i suicidpreventivt arbetssätt. Per verksamhetsområde, följa följsamheten till suicidriktlinjerna ÅR Öppna Jämförelser Psykiatrin ska identifiera prioriterade utvecklingsområden utifrån resultat i de öppna jämförelserna. Utvecklingsområde Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Återinskrivningar inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni Återinskrivningar inom 3 respektive 6 månader efter vård för schizofreni UR 1/UR 2/ÅR I de öppna jämförelserna av undvikbar somatisk slutenvård för personer med tidigare psykiatrisk diagnos finns ett antal kroniska och akuta tillstånd definierade. För att komma fram till en minskad vårdkonsumtion av somatisk slutenvård krävs en väl fungerande kontakt med närsjukvård och/eller specialistmottagningar. I augusti 2013 beställde förvaltningen en rapport för att mäta andel återinskrivna patienter med diagnosen schizofreni efter vård inom heldygnsvården. Rapporterna finns ännu inte tillgängliga. 12

Kvalitetsindikatorer BUP Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. LPT 100 % Andel diagnossatta läkarbesök 95 % C-GAS (Children s Global Assessment Scale) 50 % Andel patienter med BCFPI uppföljning (Brief Child Phone Interwiew) 80 % Andel patienter med dokumenterad vårdplan 80 % UR 1/UR 2/ÅR senast efter 4:e besöket Andel patienter (i prioriterad diagnosgrupp) med årligt läkarbesök Indikatorer BUP Resultat Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. LPT 100 % 80 % - 5 pat vårdade enl LPT - 4 vårdplaner finns Andel diagnossatta läkarbesök. 95 % 76,8 % - Eftersläpning av diktering? - Problem på någon mottagning? C-GAS (Children s Global Assessment Scale) 50 % 44,9 % - Utbildning pågår Andel patienter med dokumenterad vårdplan 80 % senast efter 4:e besöket Andel patienter med BCFPI uppföljning (Brief Child Phone Interwiew) Andel patienter (i prioriterad diagnosgrupp) med årligt läkarbesök. UR 1 UR 2 År 32,7 % - Mäter andel pat som fått en vårdplan mellan april 2013 mars 2014 80 % 75 80 % Inget måltal framtaget Har ännu inte bestämt diagnosgrupp. Arbetar vidare med denna fråga. 13

Vuxenpsykiatri Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. LPT 100 % Andel diagnossatta läkarbesök 95 % Andel patienter som blivit tillfrågade om biverkningar av ECT > 90 % Andel patienter med diagnosen schizofreni som har ett BMI > 30 < 50 % UR 1/UR 2/ÅR Andel patienter med diagnosen schizofreni som erhållit årlig 80 % uppföljning hos läkare Andel patienter med dokumenterad vårdplan 60 % Indikatorer Vuxenpsykiatri Resultat UR 1 UR 2 År Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. 100 % Norr 43 % LPT - 30 pat vårdade enl LPT - 13 vårdplaner Söder 28 % - 60 pat vårdade enl LPT - 17 vårdplaner Andel diagnossatta läkarbesök 95 % 88,2 % Andel patienter som blivit tillfrågade om biverkningar av ECT Andel patienter med diagnosen schizofreni som har ett BMI > 30 Andel patienter med diagnosen schizofreni som erhållit årlig uppföljning hos läkare >90 % - Sökning i VAS efter ogynnsam biverkan. - 0 pat funna. - Inte tillgång till registerdata. < 50 % - Rapport byggd. - 16 pat funna. - Kan inte få fram värdet på BMI. - Arbete pågår. - Disk om detaljeringsgrad på redovisningen av värdet för BMI. 80 % Tot VUX 48 % Norr 50 % Söder 45 % Andel patienter med dokumenterad vårdplan 60 % Norr 23 % Söder 26 % 14

25 19 26 PIVA Halmstad 22 23 PIVA Varberg 25 19 26 PIVA Halmstad 22 23 PIVA Varberg VERKSAMHETSPLAN 2014 Nationella patientsäkerhetssatsningar Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler En ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler bidrar till en minskning av vårdrelaterade infektioner och ökad patientsäkerhet. 100 % rapporterar 100 % följsamhet till hygienrutiner 100 % följsamhet till klädregler UR 1/UR 2/ÅR Följsamhet till basala hygienrutiner, mätning 1, 2014 Följsamheter till klädregler, mätning, 1 2014 18 16 14 12 10 Antal observerade Spritas händerna före Spritas händerna efter Korrekt anv av handskar 18 16 14 12 10 Antal observerade Kortärmat Kort eller uppsatt hår Utan ring, klocka el armband 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 5 av 7 enheter rapporterade vid årets första mätning = 71 %. Den totala följsamheten till hygienrutinerna i heldygnsvården var 77 %. En låg andel av dem som observerats spritar händerna innan man tar i patienten, 30 %, vilket påverkar det sammanlagda resultatet negativt. 87,5 % spritar händerna efter att de tagit i patienten, 97,5 % använder handskar korrekt och 92,5 % använde förkläde eller skyddsrock korrekt. Följsamheten till klädregler var sammantaget 85 %. 77,5 % bär kortärmad arbetsdräkt, 97,5 % har kort eller uppsatt hår och 80 % bär inte ring klocka eller armband vid observationstillfället. Vid årets första mätning av följsamheter till basala hygienrutiner och klädregler deltog heldygnsvården på BUP för första gången. Medarbetarna inom heldygnsvården har börjat använda regionens arbetskläder, vilket är positivt. 15

Trycksårsmätning Den nationella punktprevalensmätningen av trycksår sker vid två tillfällen under året i syfte att få underlag till förbättringsarbeten för att förebygga och minska förekomst av trycksår. 100 % rapporterar UR 2/ÅR Trycksårsmätningen genomfördes en dag under vecka 10. Fyra enheter av sex deltog i mätningen, 67 %. Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är en vanligt förkommande vårdskada och ofta allvarlig för patienten. 100 % rapporterar UR 2/ÅR Läkemedelsanvändning Rutinen för läkemedelsgenomgång för patienter 75 år eller äldre som är ordinerade fem eller fler läkemedel ska införas. Följsamhet till rutinen för utskrivningsinformation i form av läkemedelsberättelse inklusive aktuell läkemedelslista. Per verksamhetsområde, följa följsamheten till rutinen ÅR Rutinen är framtagen och målet är att arbetssättet ska vara infört under 2014 inom de vuxenpsykiatriska verksamheterna PRIO-satsningen Socialdepartementet och SKLs satsning kring barn- och unga med psykiatrisk problematik samt personer med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik pågår 2012-2016. Flera av målen är kopplade till prestationsmedel. en sätts på nationell nivå. Samverkan Psykiatrin ska i samverkan med kommunerna fortsätta arbetet med att erbjuda samordnade tillgängliga och effektiva vård- och omsorgsinsatser för patienter med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik. Tidigare överenskommelser och handlingsplaner ska följas upp under året. Nya handlingsplaner ska upprättas för att utveckla samverkan under 2015. Följa upp tidigare överenskommelser och handlingsplaner och med detta som underlag upprätta nya handlingsplaner för 2015. ÅR 16

Brukarmedverkan Samverkan med brukare och närstående ska utvecklas på alla nivåer i organisationen. Dessa skall omfatta såväl samverkan vid patientbesök som dialog mellan brukare/närstående och de olika ledningsnivåerna. Tillfälle ska ges brukarrepresentanterna att lämna synpunkter på uppföljningen av den tidigare samverkansöverenskommelsen och på den framtagna handlingsplanen efter uppföljningen. Brukarorganisationerna ska, så långt som möjligt, lämna synpunkter på 2014 års samverkansöverenskommelser liksom på framtagna handlingsplaner avseende 2015. ÅR Tvångsåtgärder Psykiatrin arbetar för att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. Psykiatrin har deltagit i de nationella genombrottsprojekten Bättre vård - mindre tvång med syfte att minska tvångsåtgärder inom heldygnsvård genom bland annat förändrade arbetssätt. Erfarenheter från deltagandet i projekten ska spridas till alla avdelningar i heldygnsvården och tvångsåtgärder ska följas under året. Tvångsåtgärder såsom fastspänning, tvångsmedicinering och avskiljande ska minska i relation till antalet patienter som vårdas enligt LPT Tvångsvård - heldygnsvården vuxenpsykiatrin Norr Söder Jan-mars Jan-mars Jan-mars 2013 Jan-mars 2014 2013 2014 Antal pat 39 30 72 60 Antal vårdtillfällen 71 45 94 76 Antal tvångsvårdplaner 18 13 11 17 Andel tvångsvårdplaner 46 % 43 % 15 % 28 % Antal tvångsåtgärder 44 16 20 16 UR 1/UR 2/ÅR Flera av vårdavdelningarna deltar eller har deltagit i genombrottsprojekt med syfte att minska antalet tvångsåtgärder. Erfarenheterna från de genomförda projekten ska spridas inom hela förvaltningen. Tvångsvård heldygnsvård BUP Jan-mars 2013 Jan-mars 2014 Antal pat 6 5 Antal vårdtillfällen 11? Antal tvångsvårdplaner 5 4 Andel tvångsvårdplaner 83 % 80 % Antal tvångsåtgärder 1 1 BUP arbetar med tvångsvårdsfrågan i nationella projekt. Antalet patienter som tvångsvårdas är få liksom tvångsåtgärderna, vilket gör att det är svårt att dra några slutsatser på korta tidsperioder. 17

Säkerställa kvaliteten på registrering och rapportering av tvångsåtgärder till patientregistret UR 1/UR 2/ÅR Inom vuxenpsykiatrins heldygnsvård finns kodare som säkerställer att de tvångsåtgärder som använts registreras på rätt sätt och i rätt register. Det finns möjligheter att utveckla registreringen genom att till exempel den som ordinerar tvångsåtgärder också talar om vilken kod som ska användas. Inom BUP:s heldygnsvård säkerställs registreringen, av de få tvångsåtgärder som används, genom ett aktivt arbete inom enheten. Identifiera den tiondel patienter som blivit föremål för flest tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder och med dessa uppgifter som utgångspunkt upprätta handlingsplan för att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder under 2015 UR 2/ÅR En mall är framtagen av SKL för att hela landet ska identifiera gruppen på samma sätt. I mallen står det (enligt Ylva) att identifiering av patienter med respektive handlingsplaner ska vara framtagna och inskickade senast den 1 november 2014. Kompetensutveckling Personal som arbetar med patienter med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik skall få utbildning i Vård och stödsamordning under 2014. Samtliga medarbetare som arbetar med patienter som har en komplicerad psykiatrisk problematik ska utbildas i Vård och stödsamordning (7,5 hp). ÅR 18

Kvalitetsregister Psykiatrins verksamheter ska rapportera i relevanta kvalitetregister. Resultaten från denna ska användas för utveckling av verksamheterna. Kvalitetsregister BipoläR BUSA RIKSÄT Laros PsykosR RättspsyK Kvalitetsregister ECT SBR Minst 60 % av patienterna (ny- och återbesök) ska registreras i relevanta psykiatriska kvalitetsregister 60 % av patienterna som registreras i PsykosR och BipoläR ska ha fått en läkemedelsuppföljning av läkare 60 % av registrerade patienter i PsykosR ska ha erbjudits någon hälsofrämjande åtgärd 1/1 31/10 (till SoS 14/11) 1/1-31/10 (till SoS 14/11) 1/1-31/10 (till SoS 14/11) 2013 uppnåddes målen för registreringen i kvalitetsregister. I december 2013 byttes plattformen för registren och tidigare rapporterade uppgifter finns idag inte tillgängliga för uppdatering och för att identifiera förbättringsområden. 19

FoUU Att skapa struktur för klinisk forskning, och öka förutsättningarna för omsättning av forskningsresultat i klinisk vardag utgör en betydelsefull målsättning för psykiatrin i Halland. Förvaltningen behöver ha ett brett angreppssätt och vidga vårt synsätt i relation till verksamhetens behov av metoder, utvärdering samt implementering. Psykiatrin ska säkra introduktionen av nya medarbetare och den fortsatta utbildningen, så att alla medarbetare har en hög kunskap om gällande rutiner och evidensbaserad vård och behandling. Kartläggning av pågående forskning Samtliga professioner Aktiviteter, områden och projekt Nationellt, regionalt och lokalt UR 2 Kartläggning av nuvarande kompetens och behov avseende Undervisning Handledning Förbättringsmetodik Forskningsmetodik, exempelvis metoder för implementering av nya metoder samt utrangering av icke tillämpliga metoder Vetenskap/akademisk examen UR 2 20

Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting Invånarnas upplevelse av vården som ges av Psykiatri Halland påverkas i hög grad av medarbetarna. Stolta och engagerade medarbetare som sprider en positiv bild av den verksamhet de arbetar inom, är en förutsättning för att unga ska välja att utbilda sig till de yrken som behövs idag och i framtiden. Psykiatri Halland ska i jämförelser med andra arbetsgivare kännetecknas av en god arbetsmiljö, ett meningsfyllt uppdrag och av utvecklingsmöjligheter. Resultatet i medarbetarenkäten avseende indikatorn Attraktiv Arbetsgivare ska öka med fyra enheter. (2012 = 58) ÅR 100 % av de annonserade tjänsterna ska tillsättas med efterfrågad kompetens ÅR Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare Medarbetarnas upplevelse av vad som är en bra arbetsgivare i förhållande till andra behöver ständigt analyseras, utvecklas och diskuteras. Värderingar som Region Halland står för i förhållande till invånarna gäller också i förhållande till medarbetarna och de som söker arbete. Arbetsplatsdialoger om värdegrund och likabehandling ska genomföras på alla arbetsplatser. Personalstatistik ska redovisas och kommenteras könsuppdelat. Personalstatistik ska vara könsuppdelad och analyser ska göras i syfte att identifiera orsaker i arbetslivet som kan påverka kvinnor och män på olika sätt. UR 1/UR 2/ÅR Sjukfrånvaron ska minska till 4,6 % eller lägre. Åtgärder för minskad sjukfrånvaro för kvinnor ska prioriteras Psykiatri Halland ska i samarbete med arbetsförmedlingen möjliggöra arbetsträning/sysselsättning för minst tre personer 2014. UR 1/UR 2/ÅR UR 1/UR 2/ÅR ÅR 21

Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Långsiktig kompetensförsörjning förutsätter att verksamhetens utveckling beskrivs på kort och lång sikt. Att kunna presentera ett långsiktigt behov möjliggör en dialog med medarbetare och en planering för att nå framtida behov. Det är också en bra förutsättning för att kunna attrahera framtidens medarbetare. I samarbete med lärosäten ska Psykiatri Halland verka för att morgondagens medarbetare har nödvändiga baskunskaper. För de som nyanställs behöver interna introduktionsprogram utvecklas. Förvaltningens kompetensbehov på kort och medellång sikt ska sammanställas årligen. En plan ska upprättas för när samtliga kompetenser ska vara kartlagda enligt Olivia modellen. Maj En förvaltningsplan för medellång kompetensförsörjning av läkare, psykologer medicinska sekreterare och sjuksköterskor ska tas fram. Därefter ska plan för psykiatrins övriga yrkesgrupper tas fram. Maj t o m nov Kompetens Vid rekrytering är det allt svårare att få den kompetens som efterfrågas. Det gäller medicinska sekreterare, psykologer, specialistsjuksköterskor, allmän sjuksköterskor samt läkare. Orsaker till rekryteringssvårigheterna bedöms vara brist på tillgång på medicinska sekreterare, specialistutbildade sjuksköterskor samt läkare. Psykologer är framförallt svåra att rekrytera till regionens södra delar. Lönenivån bedöms vara en stark orsak till svårigheten att rekrytera allmänsjuksköterskor. I dagsläget är rekryteringsläget sådant att bemanningsföretag används för att lösa läkarvakanser. Bemanningsföretagen kommer sannolikt inte att kunna fasas ut under innevarande år även om några nyanställningar gjorts. Som ett led i en längre kompetensplanering ökar förvaltningen antalet anställda ST-läkare utan att ha täckning för det i avsatta budgetmedel för läkare. Förvaltningens bedömning är dock att det långsiktigt kan bidra till minskade kostnader för bemanningsföretag. Bristen på medicinska sekreterare har lett till vakanser. För att klara arbetsbelastningen har deltidsarbetande erbjudits möjlighet att öka sin sysselsättningsgrad och heltidsarbetande att arbeta övertid. Förvaltningen har även köpt skrivtjänster i begränsad omfattning från extern leverantör. Avdelningar samarbetar genom att hjälpa varandra för att klara arbetet där vakanser uppstått. Bristen på medicinska sekreterare är oroande och ser inte ut att få snabb lösning. De utgör dessutom en grupp med höga ohälsotal. En viss lättnad av arbetsmängden kan bli följden av införandet av Gemensam Administrativ Service då vissa arbetsuppgifter kommer överföras dit. Specialistutbildade sjuksköterskor rekryteras då det är möjligt. Bristen på dessa medför en ökad lönekostnad. Därtill medför bristen på specialistutbildade sjuksköterskor att kraven på kompentens sänks och att allmänutbildade sjuksköterskor anställs i stället. Marknadskrafterna påverkar lönekostnaderna även för allmänutbildade sjuksköterskor. Sommarbemanningen har varit och är svår att lösa. Förvaltningen har erbjudit sjuksköterskor tillsvidareanställningar istället för semestervikariat i syfte att vara attraktiv på kort och lägre sikt. Förvaltningen bedömer att personalrörligheten (inklusive pensionsavgångar) samt ledigheter balanserar överanställningen på sikt. Trots erbjudande om tillsvidareanställning ser det i dagsläget inte ut som att det efterfrågade antalet sjuksköterskor kommer att kunna rekryteras. Förvaltningens bedömning är att rekryteringssvårigheterna till viss del är en lönefråga som delas med övriga förvaltningar inom Region Halland. 22

Sammanfattningsvis finns idag flera vakanser på grund av brist på sökande med önskvärd kompetens. Svårigheterna innebär att lönekostnaden ökar mer än beräknat. Kostnaden för bemanningsläkare är efter första kvartalet högre än budgeterat och rekryteringar får inte effekt förrän från hösten 2014. Förvaltningens verksamheter som är en del av vårdvalet kommer sannolikt att möta en ökad konkurrens som kan innebära verksamhetsmässiga förändringar. Heldygnsvården bedöms få ytterligare svårigheter att bemanna då politiska prioriteringar av löner för sjuksköterskor inom Hallands Sjukhus kan ge stora löneskillnader för enskilda individer. Förvaltningen befarar att detta kan starta en intern rörlighet som är en följd av lönesatsningar inom delar av regionen. Med hänsyn till ovanstående är det svårt att bedöma behovet av kompetens efter sommarperioden 2014. Då antalet sökande till lediga tjänster är lägre än tidigare blir arbetet för att uppnå jämnare könsfördelning svårare att åstadkomma, vilket är aktuellt i flera av yrkesgrupperna. Även om andelen män totalt sett ökat något jämfört med föregående år är förändringen för liten för att det ska kunna ses som en trend. Arbetet med att i högre grad erbjuda tillsvidareanställningar och heltidsanställningar kan förhoppningsvis bidra till att fler män söker sig till vårdens yrken. Medarbetarenkät Förvaltningen förbereder, mot bakgrund av medarbetarenkäten 2012, en avslutande uppföljning av handlingsplaner och genomförda åtgärder. Uppföljningen ska göras efter sommaren 2014 och innan den nya enkäten kommer att sändas ut i september. Under första kvartalet 2014 görs därför ingen uppföljning. Löneöversyn och lönesamtal Löneöversyn 2014 genomförs nu och ny lön ska kunna betalas ut per den 1 januari 2014. En viktig del i det arbetet är att erbjuda samtliga medarbetare lönesamtal. Alla chefer uppger att alla medarbetare erbjudits lönesamtal och att det i de fall samtal inte genomförts berott på att medarbetaren avböjt. I samband med löneöversynen genomförs även avstämningar på förvaltningsnivå med de fackliga organisationerna. Vid dessa möten har framkommit att det finns utvecklingsområden. Ett generellt utvecklingsområde är att säkra avgående chefers anteckningar och överenskommelser från genomförda utvecklingssamtal samt utvecklingsplaner så att dessa finns tillgängliga för ny chef. Även om de allra flesta genomfört löneprocessen enligt den modell som finns inom Region Halland finns arbetsplatser och chefer som behöver stärka arbetet inför kommande löneröversyner. Inte minst gäller det arbetet med lönekriterier och att dessa är förankrade på arbetsplatserna. En av förvaltningens allra största utmaningar är att öka lönespridningen så att det motiverar till individuella prestationer för helheten. Region Halland som arbetsgivare Sjukfrånvaron under de två första månaderna är lägre än samma period förra året. Det är framförallt den korta frånvaron som minskat medan den långa frånvaron (över 91 dagar) har ökat. En ökande långtidsfrånvaro är en trend sedan slutet av förra året. Cheferna arbetar med att upprätta och följa upp rehabiliteringsplaner samt att omplaceringsutredningar görs i syfte att matcha mot andra nya arbetsuppgifter. Orsaken till den lägre korta frånvaron är bland annat att utbrotten av influensa och 23

vinterkräksjuka varit blygsam. Under hösten 2013 valde förvaltningen att erbjuda medarbetarna vaccination mot influensan för att minska eventuella verksamhetsmässiga problem. De arbetsskador och tillbud som rapporterats har huvudsakligen inträffat inom heldygnsvården. Under första kvartalet tvingades en av heldygnsavdelningarna att evakuera patienter sedan medarbetares och patienters säkerhet inte bedömdes tillfredställande under tiden för en ombyggnation. Orsakerna till detta var flera men en bidragande och utlösande faktor var byggentreprenörens oförmåga att genomföra arbetet enligt plan och enligt de säkerhetsföreskrifter som ställts upp för arbetet inne på vårdavdelningen. Under första kvartalet gjordes även en undersökning av mottagningslokaler i Kungsbacka. Där framkom brister i ventilationssystemet och det konstaterades att det behöver bytas. Medarbetarna kommer under denna tid att behöva lämna lokalerna. Vilka effekter arbetsmiljön kan ha haft för personal som arbetat i detta hus behöver utredas vidare. I mars inträffade en olycka då ett fönster i nyrenoverade verksamhetslokaler lossnade från infästningen och en medarbetare skadades. Olyckan är anmäld till arbetsmiljöverket. Som en effekt av olyckan kommer samtliga fönster att låsas eftersom fönstrens konstruktion i kombination med dess tyngd inte bedöms som säker. Hälsofrämjande åtgärder som genomförs är att erbjuda kost- och viktrådgivning, hjälp att sluta röka samt friskvårdsbidrag för att stimulera till fysisk träning. Ohälsa är ett område där det ses skillnader mellan könen. Inom förvaltningen är kvinnors ohälsotal generellt högre än mäns. Jämfört med föregående år är sjukfrånvaron mer jämlik under de tre första månaderan. Det beror dels på att kvinnors frånvaro under denna tid minskat men tyvärr också på att männens sjukfrånvaro ökat. 24

Miljö Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Psykiatrin Halland ska skapa förutsättningar för att minska miljöbelastande resor i tjänsten. Minska resandet med egen bil i tjänsten med 20 % UR 1/UR 2/ÅR Förvaltningen har minskat bilkörning med egen bil, från 39 279 kilometer 2013, till 35 304 kilometer 2014. En minskning med 3 975 kilometer vilket är 10,1 %. Det finns flera orsaker till bilkörning med privat bil i tjänsten. Till exempel dålig följsamhet till riktlinje för redande eller vid resor från bostad till förrättning där det inte är praktiskt genomförbart att resa på annat sätt än med privat bil. Skapa förutsättningar för giftfri och hälsosam miljö genom att undvika att beställa kemikalier som finns med på utfasningslistor. Utbilda alla beställare av kemiska produkter under 2014 ÅR Medarbetarna i Psykiatri Halland ska ha kunskaper om miljöpåverkande faktorer. 25 % av tillsvidareanställda medarbetare ska erhålla grundläggande miljöutbildning 2014. ÅR 25

Ekonomin ska vara stark För att stärka ekonomin och sänka kostnaderna kommer förvaltningen att utveckla planerings- och uppfölningsprocessen. Avvikelser mot budget/plan skall analyseras och kommenteras och förslag på åtgärder ska presenteras för att få verksamhet i ekonomisk balans. För att stärka ekonomin/sänka kostnaderna startar arbeten som rör bemanningen inom heldygnsvården och beräkning av kapacitet vid öppenvårdmottagningarna. Arbetet med utfasning av bemanningsläkare kommer att fortgå under året. Ekonomi i balans med budget Månatligen Prestationer/tal 2014 Vårddagar (vid 85 % beläggning) Vårdtillfällen Läkarbesök Dagsjukvård Sjukvårdande behandling Norra Halland 1 300 16 100 10 000 600 29 900 Södra Halland 1 000 8 100 7 600 250 28 500 Summa vuxenpsykiatri 2 300 24 200 17 600 850 58 400 BUP 75 1 400 4 500 2 800 23 500 Totalt 2 375 25 600 22 100 3 650 81 900 Prestationer Öppen vård Totalt redovisar förvaltningen knappt 29 000 besök vilket är en liten ökning jämfört 2013 och i samma nivå som 2012. Redovisade besök jan-mars Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 % föränd 2013-2014 % föränd 2012-2014 Antal läkarbesök 5 595 5 193 5 606 8 % 0 % varav Vux 4 332 3 847 4 406 15 % 2 % varav BUP 1 263 1 346 1 200-11 % -5 % *Antal sjukvårdande behandlingar 22 732 22 616 23 062 2 % 1 % varav Vux 15 494 15 242 16 006 5 % 3 % varav BUP 7 238 7 374 7 056-4 % -3 % Totalt antal besök 28 327 27 809 28 668 3 % 1 % varav Vux Norr 19 826 19 089 20 412 7 % 3 % varav BUP 8 501 8 720 8 256-5 % -3 % * inkl dagsjukvård Antalet besök har ökat inom vuxenpsykiatrin jämfört med 2013. Större delen av ökningen har skett i de norra länsdelarna. Även när det gäller unika patienter ses en ökning i vuxenpsykiatrin. Besöken inom BUP har minskat jämfört med 2012 och 2013. BUP har visat ökade besökssiffror de senaste fem åren, men redovisar något lägre antal besök 2014. Se tabell nedan. 26

Period: Januari - mars Unika patienter 2012 2013 2014 förändr 13-14 förändr 12-14 BUP inkl ätstörning 2 178 2 216 2 164-2 % -1 % Norr 2 597 2 442 2 718 11 % 5 % Söder 2 062 2 317 2 504 8 % 21 % Totalt 6 724 6 880 7 292 6 % 8 % Antal nybesök 2012 2013 2014 förändr 13-14 förändr 12-14 BUP inkl ätstörning 371 350 311-11 % -16 % Norr 432 414 496 20 % 15 % Söder 355 486 493 1 % 39 % Totalt 1 158 1 250 1 300 4 % 12 % Heldygnsvård Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin ligger något lägre 2014, jämfört med 2013 och 2012. Antalet vårdtillfällen har ökat något jämfört med 2013. Medelbeläggningen inom vuxenpsykiatrin ligger på knappt 90 %, vilket är en minskning jämfört med de senaste åren. Heldygnsvården i Varberg redovisar färre vårddagar vilket leder till lägre beläggning. I heldygnsvården i Halmstad har beläggningen varit på samma nivå som föregående år. I Halmstad ökade antalet vårdplatser efter renovering, hösten 2013. Inom BUP redovisas något färre vårdtillfällen jämfört med 2013. Dock har antalet vårddagar ökat jämfört med 2013, vilket lett till ökad medelbeläggningen under årets tre första månader till knappt 70 %. Medelvårdtiden har minskat i heldygnsvården Varberg, med undantag för avdelning 21. Inom BUP har både medelvårdtiden och medianvårdtiden minskat jämfört med 2013. Se tabell nedan. Prestationer: januari mars Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 % föränd 2013-2014 % föränd 2012-2014 Antal vårdtillfällen 601 567 580 2 % -3 % varav Vux 577 543 560 3 % -3 % varav BUP 24 24 20-17 % -17 % Antal vårddagar (exkl permissioner) 7 116 6 933 6 693-3 % -6 % varav Vux Norr 6 706 6 671 6 323-5 % -6 % varav BUP 410 262 370 41 % -10 % Medelbeläggning Vux totalt 93 % 92 % 87 % -5 % -7 % BUP 76 % 49 % 69 % 41 % -10 % 27

Medelvårdtid och medianvårdtid utskrivna patienter 2013-2014 Mediantid 2013 Mediantid 2014 Medelvårdtid 2013 Medelvårdtid 2014 Norr exkl avd 21 4 4 13 8 Söder 3 2 8 8 BUP 5 4 21 11 Resultat Kommentarer till resultat 3 månader och årsprognos Psykiatrin redovisar ett resultat för perioden på -8,4 mkr (2013, -1,6 mkr) och en negativ avvikelse mot budget med -5,5 mkr. Avvikelsen ses i personalkostnader kostnadsökningen varit högre än budget. Avvikelser redovisas för BUP och vuxenpsykiatrins heldygnsvård. Kostnader för bemanningsföretag bidrar till den negativa budgetavvikelsen. Förvaltningens sparbeting på knappt 12 mkr påverkar förvaltningens ekonomi i negativ riktning. Se tabell nedan. Avräkning per område Utfall jan-mar 2013 Utfall jan-mar 2014 Budget jan-mar 2014 diff jan-mar 2014 Procentuell utveckling 13-14 BUP 28 921 29 617 27 635-1 982 2,4 % Vuxenpsykiatri 79 340 85 723 81 689-4 034 8,0 % Förvaltningsgem 5 652 8 045 7 239-805 42,3 % Köpt vård ej LRV 2 972 1 506 2 506 999-49,3 % S:a egen drift 116 885 124 891 119 069-5 822 6,8 % Köpt vård LRV 8 681 8 120 8 437 317-6,5 % Finansiering -124 017-124 639-124 658-20 Totalt 1 549 8 372 2 848-5 525 Helårsprognosen för psykiatrin är negativ, -8,5 mkr varav egen drift -5,0 mkr. Som ett led i budgetanpassningen 2014 togs en handlingsplan fram för att sänka kostnaderna. Efter månadsrapport februari har nämnden beslutat om en ny handlingsplan för att uppnå en ekonomi i balans. Handlingsplanen omfattar minskade kostnader för köp av vård på behandlingshem samt minskade kostnader för bemanningsföretag. Köpt LRV-vård beräknas bli 3,5 mkr högre än budgeterat. 28

Helårsprognos Orsaker till betydande avvikelser Psykiatriverksamhet Köp LRV-vård Vårdvalsverksamhet -5,0 mkr -3,5 mkr 0 mkr Vårdvalsverksamheten är i nuläget omöjlig att prognostisera. Osäkerhet råder över hur stora andelar som kommer att utföras av andra leverantörer. Kostnaderna för köpt LRV-vård är i nivå med föregående år. Förvaltningen kan inte förutse antalet dömda under 2014 samt de kostnader de genererar, t ex extravak. För psykiatriverksamheten (egen drift) befaras ett underskott på 5,0 mkr. Inför budget 2014 fick psykiatrin ett sparbeting på drygt 11 mkr. En åtgärdsplan upprättades och fastställdes för att hantera sparbetinget. I det befarade underskottet ingår förutom nya IT-kostnader, kostnader för bemanningsläkare och externa konsulter. Prognos per kontoklass Intäkter Prognosen visar på ett beräknat budgetöverskott för intäkter, 17,6 mkr. Förväntade resurstillskott för avropsanslag (psykos och missbruksvård) och PRIO-satsningen ger ett intäktsöverskott på 13 mkr. Patientavgifter beräknas ge ett överskott på 1,0 mkr. Övriga intäkter ger ett överskott på 3,6 mkr. Under övriga intäkter redovisas momskompensation från staten. Vidare redovisas överskott för ersättningar för insatser i diverse projekt, utbildningar, konferenser mm. Personalkostnader Personalkostnader beräknas ge en negativ budgetavvikelse på -8,0 mkr. Större delen av underskottet återfinns i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Belastningen har varit stor med hög beläggning och frekvent användningen av extra vak. För att komma i ekonomisk balans har förvaltningen fortsatt arbetet med att inventera och strukturera schema/bemanningsprocessen. Förhoppningen är att användning av timanställda och övertidtimmar skall reduceras. Vidare har det inom BUP gjorts personalsatsningar som saknar finansiering. Dessa satsningar finansierades genom såld vård till andra landsting under 2010-2012. Från 2013 redovisas all köpt- och såld valfrihetsvård regiongemensamt. Övriga kostnader inkl köpt vård och bemanningsföretag. Det beräknade underskottet är -18,0 mkr varav avvikelsen för köpt LRV-vård är -3,5 mkr. Övrig drift befaras ge ett underskott på -14,5 mkr. Kostnaderna för hyrläkare står för nästan hela underskottet, se kostnadsutveckling nedan. Större delen av årets budgetanpassning har lagts inom kontoområdet övriga kostander. En obudgeterad kostnad för IT på 1,5 mkr har tillkommit och bidrar till underskottet. 29

Tkr VERKSAMHETSPLAN 2014 Ackumulerad kostnad per månad 2013-2014 4 000 3 500 3 000 3 446 2 500 2 000 2 305 1 500 1 000 500 534 1 347 833 1 305 0 Jan Feb Mar Ack 2013 Ack 2014 I beräkningen av prognosen finns flera osäkerhetsfaktorer såsom asylintäkter, läkarbemanning och antal patienter som döms till LRV-vård. En osäkerhet ses för utvecklingen av kostnaderna för vårdgarantin. Avseende de delar av den specialiserade psykiatriska öppenvården som omfattas av VårdVal Halland Plus, finns ytterligare osäkerhet för hur ersättningsmodellen kommer att påverka förvaltningens ekonomi då flera aktörer gör anspråk på avtal. 30