Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret legat under de senaste 6-8 veckorna. HbA1c bör testas 2-4 gånger om året. Blodprovet tas på vårdcentralen eller hemma, men analysen görs alltid på laboratorium. HbA1c bildas när sockret i blodet binds till hemoglobin, det järnhaltiga protein som ger blodet dess röda färg och transporterar runt syre i kroppen. Sockret fäster vid blodkroppen under hela dess livstid på ungefär 120 dagar. Ju mer glukos det finns i blodet, desto mer hemoglobin ombildas till HbA1c. Värdet mäts i procent och visar hur mycket av blodets hemoglobin som övergått till HbA1c. Målvärdet för HbA1c vid typ 2-diabetes är 6 procent eller lägre. Målvärdet anpassas till individen. Återkommande svåra hypoglykemier, svåra kärlkomplikationer, annan svår sjukdom, begränsad förväntad återstående livslängd är skäl att höja behandlingsmålvärdet. Nydebuterad diabetes, diabetesdebut i låg ålder och låg risk för oupptäckt hjärt-kärlsjukdom talar för ett lägre behandlingsmålvärde. Källa: Läkemedelsverket; Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes, februari 2010. Sedan mitten av 1980-talet har en svenskutvecklad metod, Mono-S, använts för mäta långtidsblodsockret. Men nu är metoden på väg att ersättas av en ny standard, IFCC, International Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine.
I den nya standarden anges koncentrationen som mmol/mol i stället för i procent som i den gamla. Värdet 6,0 procent enligt Mono-S motsvarar 52 mmol/mol enligt IFCC. Under hösten 2010 kommer de båda mätvärdena att användas parallellt. Källa: Equalis, Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige. www.equalis.se. Viktigaste behandlingsmålet Långvarigt högt blodsocker ökar starkt riskerna för komplikationer. Att pressa ner HbA1c-värdet och hålla det på en acceptabel nivå är därför det främsta målet vid all behandling av typ 2-diabetes. Risken för komplikationer minskar med en tredjedel för varje sänkning av HbA1c med en procentenhet, oberoende från vilken nivå sänkningen sker. En procentenhets förändring av HbA1c motsvarar 1,6 mmol/l förändring av medelblodglukos under dygnet. Källa: Stig Attvall; Diabetes typ 2, peroral och annan behandling. Internetmedicin.se; 2008-03-07.
Höga och låga blodsockervärden Blodsocker mäts i millimol (mmol) per liter blod. Blodsockernivån varierar under dagen men ligger normalt mellan 4 och 6 mmol/l på fastande mage och högst 7,8 mmol två timmar efter måltid. Detta blodsockervärde kan patienten mäta själv hemma med hjälp av en blodsockermätare. Dåligt kontrollerad diabetes innebär att blodsockret antingen kan bli för högt (hyperglykemi) eller för lågt (hypoglykemi). Båda tillstånden kräver snabb behandling. Insulinkänning och insulinkoma Om blodsockret faller under 3,5 mmol/l kan följden bli insulinkänningar. Det kan finnas flera orsaker till detta: För många glukossänkande tabletter (antidiabetika) För mycket insulin Slarv med måltiderna Mycket alkohol, i synnerhet om man inte äter samtidigt De vanligaste symtomen är oro, svettningar, koncentrationsproblem och hjärtklappning. Om blodsockret blir mycket lågt kan följden bli medvetslöshet (insulinkoma). För att häva detta allvarliga tillstånd måste den drabbade snabbt få i sig socker så att nivåerna börjar stiga. Det är viktigt att den som har diabetes lär sig känna igen när blodsockret börjar sjunka så att det kan kompenseras med druvsocker, mjölk eller en smörgås. Högt blodsockervärde och syraförgiftning Hyperglykemi innebär att blodsockret stiger till skadligt höga nivåer. Orsakerna kan vara stress, infektioner, fel mat, slarv med medicineringen eller att behandlingen är dåligt anpassad. Törst, trötthet och torra slemhinnor är några symtom.
Om inget görs kan vätske- och saltbalansen rubbas och leda till syraförgiftning (ketoacidos) med lågt blodtryck, illamående, påverkat medvetande och rubbningar i hjärtrytmen. Tillståndet är allvarligt men numera rätt ovanligt och drabbar sällan personer med typ 2-diabetes. Behandlingen består i vätska och insulin.
Blodsockervärde egenkontroll Om blodsockervärdet ligger för högt under en längre tid ökar risken för följdsjukdomar hjärtinfarkt, stroke, njurproblem med mera. Då behöver sannolikt behandlingen förändras kombination av olika tabletter eller insulin. Att mäta blodsockret är enkelt med hjälp av blodsockermätare som finns i en rad olika modeller. Målet är att värdena ska ligga så nära de normala som möjligt, alltså fasteblodsocker och blodsocker före lunch och middag på 6 mmol/l eller lägre och inte högre än 8 mmol/l två timmar efter maten. Att själv mäta sitt blodsocker kan ha olika syften. Socialstyrelsen framhåller i de nationella riktlinjerna, med stöd av SBU, att för patienter med typ 2- diabetes som inte behöver insulin kan det vara motiverat att mäta sitt blodsocker med teststickor vid särskilda tillfällen. Det kan vara vid byte av läkemedel eller vid kraftigt svängande blodsocker som vid infektioner och behandling med kortison. Egenmätning har också ett pedagogiskt värde för att patienten ska förstå hur till exempel mat och fysisk aktivitet påverkar blodsockret. Däremot rekommenderas inte systematisk egenmätning av blodsockret. Blodsockermätare och mätstickor är idag gratis för alla patienter. Källor: Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för diabetesvård, januari 2010. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Egen mätning av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling. Rapport. 2009.
Andra hälsokontroller Även andra värden är viktiga att kontrollera för den som har diabetes. Urinen när blodsockret når en viss nivå börjar det läcka ut i urinen. Det sker när blodsockervärdena ligger mellan 7 och 12 mmol/l. Urinsocker kan kontrolleras på egen hand med en teststicka. När blodsockret ökar kan det även förekomma ketoner (syror) i urinen. Även detta kan patienten mäta själv med en teststicka. Blodtryck och blodfetter vid typ 2-diabetes är det viktigt att kontrollera och behandla högt blodtryck och höga blodfetter, två andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket bör inte ligga över 130/80 mmhg. Kolesterol. LDL, det farliga kolesterolet, bör ligga under 2,5 mmol/l Källa: Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för diabetesvården, januari 2010. Bredare behandling minskar dödlighet Vikten av att behandla inte bara blodsockret visas i en dansk studie, den så kallade Steno-2-studien. I studien ingick 160 patienter med typ 2-diabetes och tecken på begynnande njurskada (mikroalbuminuri). Av dem behandlades hälften intensivt, utöver diabetesläkemedel fick de bland annat acetylsalicylsyra, blodtryckssänkande läkemedel och blodfettsänkande medel. Den andra hälften fick traditionell behandling mot sin sjukdom enligt riktlinjerna för behandling av typ 2-diabetes. Samtliga fick dessutom stöd för att ändra sina levnadsvanor. Patienterna följdes i drygt 13 år. Då hade 24 av de patienter som fick intensivbehandling avlidit mot 40 i den andra gruppen (p = 0,02). Av dem som fick intensivterapi dog 9 patienter i hjärtinfarkt mot 19 patienter i den andra gruppen (p = 0,03).
En enda av de patienter som fick intensivbehandling gick in i sista stadiet av njursjukdom mot sex i den andra gruppen (p=0,04). Färre av dem som fick intensivbehandling behövde behandling för hotande ögonskador och drabbades överlag av färre komplikationer på grund av sin sjukdom (p = 0,02). Sammantaget visar studien att intensivbehandling av patienter med typ 2- diabetes var överlägsen traditionell behandling för att kontrollera HbA1c, blodfetter, högt blodtryck och mikroalbuminuri. Risken att dö, oavsett orsak, var 20 procent lägre jämfört med dem som fått traditionell behandling (p = 0,02). Källa: Peter Gaede et al. Effect of a Multifactorial Intervention on Mortality in Type 2 Diabetes. New England Journal of Medicine 358;6. February 7, 2008.