MuCh- projektet: Företagens syn på samverkan - ett nedslag

MuCh- projektet: Företagens syn på samverkan - ett nedslag Lena Holmberg, Innovationskontoret 1. Bakgrund och syfte Under 2015-2017 bedrivs på Chalmers K3- projektet MuCh (se www.innovationskontorvast.se/much). I MuCh- projektet utforskas olika kontexter vad gäller modeller för utveckling och uppföljning av samverkan vid Chalmers. Exempel på sådana kontexter är utbildning, institutioner, centrumbildningar och strategiska avtal. I vissa uppföljningsmodeller av samverkan efterfrågas uppföljning av vilka effekter i samhället som arbetet har gett upphov till. En sådan uppföljning är svår att genomföra om inte de parter som medverkat i samverkan också medverkar i undersökningen av effekter. Chalmers har en lång tradition av att samverka med företag vid forskning, utbildning och nyttiggörande. Det var därför av intresse att utforska vad företagens företrädare säger i frågan. Detta är en informell projektrapport som syftar till underlag för diskussion. 2. Metod Utsagor om samverkan och nyttiggörande från följande organisationer undersöktes: Ställningstagande om FoU, Teknikföretagen 2014 Principer för kvalitet i samverkan från Sveriges Ingenjörer, 2013 Industrirådets inspel till innovationspropositionen 2012 Från resurser till resultat från Svenskt Näringsliv, 2011 Detta är givetvis bara ett urval. Det finns dessutom beroenden som exempelvis att Teknikföretagen är medlemmar i Svenskt Näringsliv, samt att både Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen har medverkat till Industrirådets inspel. I Sveriges Ingenjörers arbete i frågan medverkar personer från både akademi och företag. Emellertid ger dessa nedslag ändå en bild av vad företagens företrädare trycker på vad gäller samverkan och varför. Observera att materialet framför allt fokuserar inspel till förra FoI- propositionen och Vinnovas modell för att värdera samverkan. Snart stundar en ny forskningsproposition varför det finns all anledning att fortsätta ha en dialog i frågan. 1

3. Resultat En genomgång av texterna visar att det finns några återkommande teman: Ökad samverkan och mellan flera aktörer Samverkan i forskning OCH utbildning Större andel tillämpad forskning Bättre för både forskning och företag Ökad rörlighet Samverkan ska premieras mer Mätning och värdering av samverkan Nedan ges exempel på hur de olika näringslivsföreträdarna resonerar kring dessa områden. Efter genomgången diskuteras resultaten med ett fokus på områden som inte tas upp i någon större utsträckning. 3.1. Ökad samverkan och mellan flera aktörer Det är utan tvekan så att de svenska företagen ser positivt på samverkan med akademin. Man ser tillbaka på framgångsrik samverkan med en lång rad exempel på lyckade koncept och miljöer, men ser också att fortsatt och förbättrad samverkan är nödvändig för att öka konkurrenskraften och för att kunna adressera de globala utmaningarna (vilket i sig leder till nya behov som företagen kan utveckla produkter kring). "Ett litet exportberoende land som Sverige måste utveckla förmågor som inte enkelt kan kopieras. Dit hör sättet att samverka, mellan aktörer och resurser samt inom forskning och innovation. Sverige har goda förutsättningar att skapa ökad samverkan på ett sätt som sänker trösklarna för kunskapsspridning mellan akademi, forskningsinstitut och företag." Industrirådet "EU har formulerat de stora utmaningar som världen står inför i sina så kallade Grand Challenges. Samhälls- utmaningar som en ökande och åldrande befolkning, begränsade och ändliga naturresurser och klimatförändringar skapar såväl hot som möjligheter. Lösningar på dessa utmaningar kommer att utgöra en stor del av fram- tidens affärs- och jobbmöjligheter. Dessa stora samhälls- utmaningar skapar behov av branschöverskridande och generiska samarbeten, och måste adresseras gemensamt av företag, akademi och samhälle. Framtidens innovationer kommer precis som historiens att komma där de stora behoven finns." Industrirådet "I Sverige har det funnits en tradition av samspel och ett ömsesidigt utbyte mellan den akademiska forskningen och den forskning och utveckling som skett inom företagen. Svenskt Näringsliv, som representerar de forskande företagen och de forskningsberoende branscherna, är övertygat om att detta kommer fortsätta vara grunden för svensk tillväxt och därmed Sveriges välfärd även i framtiden. Det innebär att kopplingen mellan forsk- 2

ning, utvecklingsarbete och produktion i företagen är av allra största vikt." Svenskt Näringsliv Denna samverkan ser man gärna att staten ökar sin finansiering till, men också påverkar på andra sätt som exempelvis förändrade medelstilldelningsstrukturer. Sveriges Ingenjörer vill att staten ökar resurserna till lärosätena för samverkan och att fler mötesplatser mellan akademi och näringsliv/samhälle skapas. "Mer verkstad i svensk forskning. Vi arbetar för att staten ska investera mer i forskning för att lösa viktiga samhällsutmaningar inom områden där det i Sverige även finns världsledande företag och möjligheter till nya exportframgångar." Teknikföretagen Här finns också en trend att se bortom enbart samverkan akademi- industri. Istället betonas det icke- linjära samarbetet i innovationssystem och kluster: "Förstärk innovationskluster genom en tydlig, sammanhängande och effektiv struktur för innovationsstöd med nära samarbete mellan offentliga aktörer, akademi och företag." Industrirådet "Sådana samarbeten får inte bara understödjas mellan utbildning och forskning eller mel- lan akademisk forskning och näringslivet, utan mellan utbildning, forskning och hela det omgivande samhället, inklusive näringslivet, samtidigt. Det är själva dynamiken inom hela det kunskapsproducerande systemet som behöver understödjas. " Svenskt Näringsliv "De strategiska innovationsprogrammen måste utgå från bransch- och kompetensmässigt gränsöverskridande behov som identifierats av näringsliv och andra samhällsaktörer. Vi talar inte om en ny form av så kallade branschprogram utan de strategiska innovationsprogrammen ska ytterst syfta till att möta de stora samhällsutmaningar som präglar vårt samhälle, genom att bidra till att finna lösningar. De strategiska innovationsprogrammen får därmed inte begränsas till vissa branscher utan ska tvärtom överbrygga och integrera olika områden. De måste också inkludera utbildningen, i första hand vid universitet och högkolor. Utbildningen, och inte bara forskningen, spelar en viktig roll för möjligheterna att lyckas med statens satsningar på innovation. " Svenskt Näringsliv "I vår globala värld beskrivs universitet och högskolor allt oftare i termer av serviceinriktade företag på en konkurrensutsatt marknad med kunder av olika slag: studenter, näringsliv, offentliga sektorn, civilsamhället etc. Av kunder kan man ta betalt exempelvis genom studentavgifter, såsom nu av utomeuropeiska studenter. Många externa finansiärer vill också ha ett ord med i laget om vad som ska beforskas och utvecklas. Beskrivningen av denna utveckling uttrycker ofta en kritik mot den linjära modellen med forskning först, därefter tillämpning och kommersialisering, vilket inte motsvarar den verkliga forsknings- och utvecklingsprocessen. I stället har vi fått en annan beskrivning av dessa processer med modeller som till exempel triple helix och mode 2, vilka beskriver den 3

interaktion mellan universiteten och högskolor, näringsliv, offentlig och civil verksamhet som ger upphov till dynamiska innovationsprocesser. " Sveriges Ingenjörer 3.2. Samverkan i forskning OCH utbildning I flera texter betonas att samverkan, till skillnad från tidigare skrifter, är viktig inte bara vad gäller forskning utan i lika hög grad, om inte högre, vad gäller utbildning. "En forsknings- och innovationspolitisk proposition inriktar sig naturligen mot länken mellan forskning och innovation, och tenderar att utelämna utbildningen. De förslag till åtgärder som vi snart ska komma till rör också huvudsakligen forskning- innovation, men vi har ett uttalat helhetsperspektiv på den roll som forskningsfinansierande myndigheter, universitet, högskolor, institut och företag har och den roll som kunskap spelar för tillväxt och samhällsutveckling i Sverige. För flera av de branscher och också enskilda företag som Svenskt Näringsliv representerar är frågan om utbildning viktigare än frågan om forskning; företagen är ytterligt beroende av utbildningens inriktning och kvalitet." Svenskt Näringsliv Sveriges Ingenjörer trycker på att samverkan ska finnas med i utvärdering av både forskning och utbildning. Industrirådet betonar vikten av att högskoleutbildningen i större utsträckning förbereder för arbetslivet, samt att högskolor bör utveckla sin roll som fortbildningsresurs, t.ex. genom att utveckla och erbjuda avancerade kurser inom spetsteknikområden i samverkan med näringslivet. " Både Industrirådet och Svenskt Näringsliv trycker på betydelsen av att verkligen implementera Kunskapstriangeln. "Kunskapstriangeln illustrerar det nära samspelet mellan forskning, utbildning på alla nivåer och innovation, där alla delar är beroende av och interagerar med varan- dra. När företagen engagerar sig i forskningssamverkan med akademin är en av drivkrafterna möjligheten att också påverka den högre utbildningen och rekrytera nya medarbetare. Företagen bidrar i sin tur till akademin med kompetens, nätverk, laboratorie- och testmiljöer och, viktigast av allt, problemställningar som kräver forskning och utveckling för att lösas. I gränssnittet mellan akademi och företag, där olika kompetenser och infallsvinklar möts, uppstår nya idéer och innovationer. " Industrirådet "Tanken bakom begreppet kunskapstriangeln handlar om samverkan mellan kunskapssystemets alla delar. Genom kunskapstriangeln har man övergivit tanken om en linjär modell där utbildning leder till forskning som leder till innovation. I kunskapstriangeln samverkar alla de ingående delarna, och återkoppling och korsbefruktning sker. Det är därmed inte alltid möjligt och meningsfullt att göra åtskillnad mellan de olika delarna, eller dra skarpa gränser mellan dem. Ett visst forskningsresultat, exempelvis, har kanske sitt ursprung i ett tidigare samarbete med näringslivet och utvecklas av forskare med bidrag från studenter eller forskarstuderande, och väl resultatet föreligger, får det effekter på utbildningen. Det får 4

också effekter i form av vidareförädling i näringslivet. Vad som från början ledde till vad är svårt att härleda förutom att utan samverkan hade varken forskningsresultatet eller innovationen kommit till stånd. "Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv kommer med flera förslag till hur detta ska genomföras. Exempelvis vill man se mindre av befintliga organisatoriska gränser mellan utbildningen och forskningen. Man anser att nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat många gånger sker åtskilt från de akademiska verksamheterna, exempelvis inom forskningsparker, holdingbolag eller innovationskontor. Dock noterar man att flera svenska lärosäten nyligen omorganiserat sig med direkt hänvisning till kunskapstriangeln. Man ser också att de statliga forskningsfinansiärer har en viktig roll att spela, där de skulle kunna ges i uppdrag att tillämpa ett brett perspektiv i all sin forskningsfinansierande verksamhet. Dessutom uppmanar man staten att ge universitet och högskolor i uppgift att formulera strategier för sitt arbete med samverkan inom kunskapstriangeln. 3.3. Större andel tillämpad forskning Även om man ser fördelar och nytta även med så kallad grundforskning, betonar ofta företagen vikten av att lägga större tonvikt vid behovsmotiverad forskning. "Teknikföretagen vill att staten ska investera mer i behovsmotiverad forskning och utveckling (FoU), som kan ge innovationer och nytta i samhället." Teknikföretagen "Svenskt Näringsliv anser att balansen idag är skev mellan den forskning som bedrivs utifrån mer kortsiktiga behov och den som bedrivs utifrån långsiktiga behov. En tyngdpunktsför- skjutning i finansieringen är nödvändig för att komma tillrätta med detta. Vi vill att näringslivet blir betydligt mer delaktigt att definiera de frågeställningar som ska beforskas vid universitet och högskolor. Detta kan ske på många olika sätt men det handlar om ett samarbete. Det är då viktigt att företrädare för universitet och högskolor förmår gå i dialog med näringslivet om dess behov och också ta till sig FoU- relaterade resultat från näringslivet. Det måste finnas drivkrafter för att få detta samspel att fungera bättre." Svenskt Näringsliv "I Sverige har andelen behovsmotiverad statlig FoU minskat sedan tidigt 1990-tal. Det finns starka skäl för att andelen behöver återställas. De senaste årens tillskott till det statliga forskningssystemet har i huvudsak gått till inomvetenskaplig nyfikenhetsbaserad forskning. Denna forskning är viktig i sig själv och det finns inte några knivskarpa gränser mellan behovsmotiverad och nyfikenhetsorienterad forskning. Men den kraftiga och ganska ensidiga ökningen av den inomvetenskapliga forskningen går på tvärs mot de flesta av Sveriges viktigaste konkurrentländer." Industrirådet "En grundläggande utgångspunkt är att all forskning ska komma till användning och nytta, även om det i somliga fall är på förhållandevis lång sikt. Med detta synsätt är 5

grundforsk- ning lika viktig, och nyttig, som tillämpad forskning, om än på längre sikt." Svenskt Näringsliv Industrirådet ger konkreta exempel på hur detta skulle kunna genomföras som exempelvis en större satsning på strategiska innovationsområden, stärkta möjligheter till finansiering från EU genom större fokus på industrirelevant forskning, samt särskilda medel för demonstratorer som möjliggör provning och utvärdering av forskningsresultat under realistiska förhållanden. Man är också beredd att själva lägga ned tid och resurser på att medverka exempelvis till framtagning av strategiska innovationsområden. Teknikföretagen driver exempelvis SIO Produktion och verkar för att fler Strategiska Innovationsområden ska pekas ut. "Tjänsternas andel av vår export växer, exempelvis datatjänster. För att möta detta krävs nya vetenskapligt baserade insikter om marknadsföring och affärsmodeller. För basindustrin kommer råvaru- och energiförsörjningen samt transportmöjligheter att spela stor roll för den framtida konkurrenskraften. Även här krävs att relevanta forskningsresultat skapas och omsätts för att vi ska hitta framkomliga och hållbara lösningar. Det är avgörande att inriktningen på den forskning som vi här talar om formuleras i dialog med näringslivet. " Svenskt Näringsliv "Näringslivet vill bli mer delaktigt i att definiera de frågeställningar som ska beforskas vid universitet och högskolor. Svenskt Näringsliv menar att de strukturer som redan idag finns för att brygga samman den akademiska forskningen och näringslivets utveckling av varor, tjänster och processer måste stärkas. " Svenskt Näringsliv 3.4. Bättre för både forskning och företag Även om fokus givetvis ofta är på fördelar för företagen, finns ofta resonemang med kring hur samverkan ger upphov till en win- win- situation för både akademi och industri. Sveriges Ingenjörer betonar exempelvis att samverkan är en viktig uppgift för både lärosäten och näringslivet och samhället i stort. Industrirådet anser att ökad samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut är nödvändig för att ta tillvara och långsiktigt utveckla konkurrenskraften och den kompetens som finns i akademi och industri. "När industri och akademi forskar tillsammans blir forskningsresultaten mer relevanta för företagen och kan ge innovationer, export och nya jobb. Det drar i sin tur till sig nya investeringar i forskningsanläggningar i Sverige." Teknikföretagen "Samverkan är ett brett begrepp. Det handlar om alla de kontakter, utbyten och gemensamma aktiviteter som innebär att relationer byggs och kunskap flödar mellan lärosäten och aktörer i det omgivande samhället. Kvalitet i samverkan handlar i det perspektivet om en lyckosam kunskapsöverföring i båda riktningarna. Framgångsrik 6

samverkan bidrar till att de kunskaper och kompetenser som lärosätena frambringar sätts i arbete i näringsliv och samhälle, men också om att impulser från näringsliv och samhälle får bidra till den successiva utvecklingen av utbildning och forskning." Sveriges Ingenjörer 3.5. Ökad rörlighet OECD har konstaterat att Sverige behöver öka mobiliteten för att behålla sin topposition vad gäller innovation. Det gäller såväl geografiskt som branschöverskridande. Det är därför inte underligt att näringslivet betonar vikten av att underlätta för personer som vill gå mellan akademi och industri "Vi vill gynna de forskare som jobbat utanför akademin eller har erfarenheter av samverkan med övriga samhället. Idag är det tvärtom. Forskare som jobbar en tid utanför akademin eller samverkar med företag har sämre karriärmöjligheter än de som aldrig lämnat sin institution. Dessa forskares erfarenheter från näringslivet behöver tas tillvara bättre för att få mer industrirelevant forskning." Teknikföretagen "Personrörlighet mellan de olika sektorerna är en framgångsfaktor för att skapa innovationer av forsknings- resultat och inspirera till ny forskning. Människor är bärare av kunskap, nätverk och idéer. Fler personer med erfarenhet från industrin i akademin och fler personer med akademisk forskarbakgrund i industrin ökar kunskapsutbytet och stärker såväl tillväxten som relevansen och kvaliteten på den forskning som bedrivs." Industrirådet Industrirådet ger konkreta förslag hur detta ska gå till som exempelvis att öka meritvärdet av industrierfarenhet och samverkan med industrin vid tjänstetillsättning, löne- och karriärutveckling inom akademin, samt att i högre grad låta forskare med industribakgrund deltar som sakkunniga i programråd, tjänsteförslags- och fakultetsnämnder. 3.6. Samverkan ska premieras mer Över lag är man intresserad av att säkerställa att samverkan premieras mer inom akademin. Här finns förslag som rör både tjänstetillsättning och medelstilldelning. "Den nya kulturen skulle således kunna utvecklas genom ändringar i de olika belöningssystemen för våra universitet och högskolor. Behovet av en ny kultur måste förverkligas genom meritvärderingar inför en akademisk anställning eller befordran. Likaledes måste det direkt i anslutning till den reguljära statliga resurstilldelningen för utbildning och forskning finnas en betydande komponent i form av ekonomiska resurser som tydligt demonstrerar att samverkansuppdraget utgör en kvalitativ aspekt för såväl utbildnings- som forskningsuppdragen. " Sveriges Ingenjörer "De lärosäten som arbetar med att nyttiggöra forskningsresultaten måste belönas för detta. Det måste finnas en innovationspremie i systemet vid sidan av premien för veten- skaplig excellens. Svenskt Näringsliv föreslår att en innovationspremie tillskapas inom ramen för ett 7

system med ökad konkurrensutsättning av de fasta statliga forsknings- medlen. Ett sätt att göra detta vore att finna en indikator som premierar samverkan med näringsliv och också samverkan med omgivande samhälle i bredare mening. Ett annat sätt vore att låta externa forskningsmedel från näringslivet väga tyngre än andra externa medel inom ramen för dagens befintliga system. " Svenskt Näringsliv "Statens satsningar skapar en god grund för akademisk forskning. Men tilldelningen av forskningsmedel till den inomvetenskapliga forskningen bygger i hög grad på forskarnas tidigare meriter. Det är viktigt att även framtida behov och marknadens behov tillåts ge avtryck i forskningen. Industrirådet menar att de förväntade forskningsresultatens relevans för Sverige och för den svenska industrin bör utgöra ett viktigt kvalitetsmått vid tilldelning av forskningsresurser, i likhet med utvecklingen i flera viktiga konkurrentländer. " Industrirådet "Kvalitet och excellens i forskningen ska premieras. Däremot bör kvalitetsbegreppet också inbegripa industriell användbarhet av forskningsresultaten. Att genom forskning möta behov hos samhället eller i industrin är i sig en kvalitetsfaktor som bör ges större vikt i samband med allt från tjänstetillsättningar till fördelning av forskningsmedel. För att kunna värdera detta krävs emellertid att personer med erfarenheter från industrin och samhället deltar i värderingen. " Industrirådet 3.7. Mätning och värdering av samverkan En förutsättning för att premiera samverkan är givetvis att man på något sätt kan mäta skillnader mellan lärosäten och/eller huruvida förändringar skett på ett lärosäte. Dock ser man också utmaningar med sådana mätningar. "Den kollegiala granskningen bör vara ett viktigt verktyg även för att mäta kvalitet i samverkan. Ett för stort inslag av gemensamma indikatorer som mäter impact för alla lärosätena kommer förmodligen leda fel och styra mot en urholkning av kvaliteten av det skäl som har angetts tidigare (fokus på kvantitet istället för kvalitet). Samhällseffekter av utbildning och forskning för samhällen kan ske på både lång och kort sikt. Bedömning av utbildningens och forskningens genomslagskraft är därför både ogenomtränglig och svårfångad. " Sveriges Ingenjörer "För att på allvar få till en förändring krävs att staten premierar de lärosäten som integrerar samverkan i sina strukturer. Därigenom behåller lärosätena kontrollen över sin verksamhet, men uppmuntras att utveckla sina samarbetsformer. De svenska lärosätena måste ha möjlig- het att utifrån sina förutsättningar och visioner välja vilka typer av samverkansformer som passar. Om resurstilldelningssystemet endast byggs på ett eller ett par kriterier för samverkan riskerar det att leda till en likriktning. Den kommande revideringen av resurstilldelningssystemet måste därför innehålla flera samverkanskriterier." Industrirådet 8

"Det är svårt att värdera relevansen och samhällsnyttan i forskning och utbildning. Vägen från en avgränsad forsknings- eller utbildningsinsats vid ett lärosäte till en samhällseffekt är ofta lång och krokig. Visst är det möjligt att ibland påvisa att en ny produkt når en marknad, en ny behandlingsmetod introduceras, en ny organisationsform implementeras eller en ny lagstiftning införs har koppling till akademiskt producerad eller förmedlad kunskap, men det finns ingen enkel metod för att fastställa hur starkt sambandet är. Tvärtom är det ytterst svårt att härleda samhällsnyttan till ett särskilt lärosäte eller till en specifik forskning. Även om det vore metodmässigt möjligt att mäta enskilda forsknings- eller utbildningsinsatsers nytta och relevans är det tveksamt att lägga sådana bedömningar till grund för omfördelning av basanslagen till lärosätenas forskning. Det skulle riskera att leda till olyckliga styreffekter. Lärosätena skulle få ett incitament att satsa på forskning som kortsiktigt bedöms ge de mest mätbara nyttoeffekterna, vilket inte självklart vore långsiktigt gynnsamt för Sverige som forsknings- och utbildningsnation." Sveriges Ingenjörer "De goda exemplen som presenteras i rapporten ringar in ett antal komponenter som expertgruppen anser särskilt betydelsefulla för att ge goda förutsättningar för samverkan. Dessa förutsättningar är framförallt relationella till sin natur de skapar mötesplatser och utvecklar relationer som möjliggör utbyten och flöden antingen av kompetenta personer eller av kunskapen i sig. Det pekar på två saker som bör fokuseras på när samverkan ska värderas. En värdering bör framförallt inte bara omfatta en uppföljning av enstaka genomförda aktiviteter, utan snarare försöka fastställa kvaliteten i de system som lärosätena bygger upp för att utveckla god samverkan. Detta görs bäst genom att titta på de former och processer för samverkan som finns inom lärosätena. Det innebär också att en åtskillnad måste göras mellan resultatet (den framgångsrika kunskapsöverföringen eller nyttiggörandet) och formerna för samverkan i värderingsarbetet. Nyttiggörande av forskning och utbildning är ett samhällsekonomiskt mål och samverkan är ett medel för detta. Process och resultat hänger samman eftersom goda förutsättningar för samverkan oftast ger ett bättre resultat. Framgångsrik kunskapsöverföring är resultatet av en god samverkan. Att stimulera nyttiggörande är inte detsamma som att försöka vrida forskningens eller utbildningens innehåll mot större nyttighet. Det är istället lärosätenas arbete med att nyttiggöra forskning och utbildning och på vilket sätt detta kommuniceras ut i det omgivande samhället som ska värderas och stimuleras. Fokus för att utveckla olika metoder att värdera forsknings- och utbildningssamverkan bör därför ligga i process och form inte på samhällsnyttan som sådan. " Sveriges Ingenjörer Sveriges Ingenjörer betonar också att det är viktigt att klargöra syftet med mätningen, eftersom det påverkar hur instrumenten bör konstrueras och användas. 9

"Om det primära syftet är att skapa incitament för samverkan och nyttiggörande generellt, dvs att öka prestationen inom sektorn som helhet, är det viktigt att de kriterier som värderas ligger så nära de verkliga verksamhetsmålen som möjligt. " Sveriges Ingenjörer "Om syftet istället är att i större skala omfördela resurser mellan olika typer av lärosäten eller forskningsområden så är det extremt viktigt att modellen skapar underlag för relevanta jämförelser. Både förutsättningar för och syftet med samverkan och nyttiggörande kan se väldigt olika ut beroende på ett lärosätes ämnesmix och struktur (en teknisk högskola, ett brett forskningsuniversitet, en ny högskola) och kontext (lokaliserad i en region med ett eller flera dynamiska näringslivskluster, en storstadsregion eller en liten ort i en avfolkningsbygd). Om man vill omfördela medel utifrån bedömd prestation i samverkan och nyttiggörande är inte endast en gemensam definition av prestation viktigt, utan också att man utgår ifrån en motsvarighet till vad som i bibliometriska sammanhang kallas fältnormalisering: forskningsprestationen vid ett lärosäte inom en viss disciplin ska kunna jämföras med prestationen inom motsvarande disciplin i landet eller världen som helhet. " Sveriges Ingenjörer Sveriges Ingenjörer kommer också med flera olika konkreta förslag kring mätning av samverkan. Bland annat anser man att baserat på lärosätenas olikheter så bör man få utveckla sina egna sätt att granska de egna verksamheterna där arbetsprocesser och former för samverkan värderas. Ett kvalitetssystem för samverkan skulle i så fall vila på grundläggande principer, men specifika kriterier (styrtal och nyckeltal) skulle väljas av lärosätena själva. Man föreslår också att kriterier för samverkan bör dä r inkorporeras i de system som mäter kvaliteten i utbildning och forskning så det ges ett legitimt innehåll, varför också resurserna för samverkansuppgiften för universitet och högskolor utökas, så att inte en utvidgad bedömning av samverkan i utbildning och forskning inskränker andra grunder för bedömningar. Enligt Sveriges Ingenjörer finns fem strategiska organisationsfunktioner som kännetecknar goda styrformer för samverkan. 1. "Strategiskt ledningsengagemang på olika nivåer, det vill säga att det finns ett stöd från ledningarna på olika nivåer i verksamheterna för samverkan med forskare och lärare samt annan personal vid lärosätena och det omgivande samhället. 2. Medarbetarnas engagemang i verksamheterna, som förutsätter att samverkan tillerkänns som en merit i de kollegiala bedömningarna av prestationer på individuell nivå. Det kan konkret innebära att utveckla modeller för meritvärde av samverkan vid tjänstetillsättningar. 3. Systematiska arbetssätt och processer, vilket inbegriper hela lärosätesorganisationen och kan med fördel utvecklas i samarbete med parter i omgivande samhället. Dessa arbetssätt och processer bör vara accepterade som styrande i samverkansarbetet. 10

4. Etablerade strukturer för långsiktiga relationer och partnerskap skapar allianser för en god kunskaps- och kompetensutveckling. Långsiktighet ökar kvaliteten i samspelen mellan akademi och samhället i övrigt. 5. Faktabaserade beslut och former för successiv utveckling/förbättring innebär att man kontinuerligt utvärderar samverkansarbetet vilket används som feed- back för en successiv förbättring av verksamheten." Det förefaller naturligt att dessa funktioner borde finnas inom samtliga samverkande aktörer, men detta nämns dock inte. 4. Diskussion Även om listan är lång på både observationer, krav, önskemål och konkreta förslag så finns det några aspekter som lyser med sin frånvaro. Nedan diskuteras tre sådana aspekter: (a) krav på akademi respektive industri, (b) företagens medverkan i utbildning och (c) kunskaper om drivkrafter och strukturer. Sveriges Ingenjörer betonar vikten av att se till vilka förutsättningar som ges för samverkan och hänvisar till att man inom samverkansforskningen talar om framför allt tre framgångsfaktorer för samverkan: "Den första gruppen framgångsfaktorer är omgivningsfaktorer, vilket består i att man väljer samarbetspartners med en geografisk närhet där samarbetena blir kända, etablerade och komplementära. Det skapar kontinuitet i aktiviteterna, underlättar kommunikation och bidrar till effektivitet i samverkan. Geografisk närhet har särskild betydelse för forskningssamverkan men ökar också företags absorptionsförmåga att ta hand om högskoleutbildade studenter. Den andra gruppen framgångsfaktorer är organisatoriska faktorer, vilket innebär att organisationen i sig överenskommelser, organisation och resurser har betydelse för vilken framgång samverkan får. Denna formalisering kräver ett särskilt engagemang på ledningsnivå. Den tredje gruppen framgångsfaktorer är processfaktorer, som handlar om effektiv processledning av samverkan och innebär att man etablerar gemensamma mål och förväntningar, utvecklar projektplanering och kontroll av utvecklingen i projektet. Det leder till en bättre förståelse för förväntningar på projektet, skapar bättre förtroende och ömsesidig respekt för varandras förutsättningar och reducerar osäkerhet i samarbetsformerna." Det torde vara så att samtliga dessa framgångsfaktorer är reciproka för samtliga samverkanspartners. 4.1. Krav på akademi respektive industri Vad gäller de konkreta rekommendationerna från näringslivet angående samverkan finns det många som rör hur akademin ska agera men inte speciellt mycket kring vad företagen själva behöver göra för att säkerställa kvaliteten i samverkan. Om det finns så sker det i svepande ordalag. 11

"Det är på sin plats att understryka att vi talar om stora och genomgripande åtgärder. Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor måste i högre utsträckning möta dagens och framtidens behov som finns inom näringsliv och samhälle. Sveriges företag måste också bli bättre på att använda och kommersiellt tillgodogöra sig den typ av relevant kunskap som skapats genom alla olika forskningssatsningar, samtidigt som man inom universitet och högskolor behöver bli bättre på att ta till sig kunskap som utvecklats inom företagen. " Svenskt Näringsliv Det är lätt att få intrycket att det är akademins brister vad gäller incitament för samverkan etc som är orsaken till att den svenska industrin inte går så bra. I vissa fall refereras till den "svenska paradoxen" trots att forskning visar att denna inte existerar, utan att vi i Sverige är lika bra/dåliga på att nyttiggöra forskning. Därmed inte sagt att vi inte kan och bör bli bättre. "Sverige har under många år varit ett av de länder i världen som satsat störst andel av sin BNP på FoU. De stora satsningarna har dock ännu inte burit den frukt som vi förväntar oss genom att utfallet och effekterna inte är i nivå med insatsen. " Svenskt Näringsliv Några konkreta exempel finns som till exempel Industrirådets rekommendation att staten ska ge ökade resurser till forsknings-, kunskaps- och teknikutveckling så att fler små företag kan samarbeta med forskningsinstitut och akademi. Fast då är det ju staten och inte bolagen själva som står för resurserna. Förändringar är svåra att genomföra för både individer och företag, vilket gör att nya kunskaper som utvecklas genom forskningsprojekt kan ha svårt att omvandlas till handling, trots uppenbara fördelar. Ett forskningsprojekt som på tydligt sätt visar detta presenterades 2010 i MIT Sloan Management Review 1, där mer än 1000 uppdragsforskningsprojekt undersöktes med avseende på effekter (impact). Företagen uppgav att ca 50% av projekten hade lett fram till resultat som ansågs vara användbara, vilket få anses vara en hög siffra för forskningsprojekt. Emellertid så ledde bara 40% av dessa användbara resultat till faktisk implementering, en process som företagen själva ansvarar för. Forskarna ger sju rekommendationer till företagen vad gäller framgångsrik uppdragsforskning: "1. Define the project s strategic context as part of the selection process. Use your company research portfolio to determine collaboration opportunities. Define specific collaboration outputs that can provide value to the company. 1 Pertuzé et al (2010). Best Practices for Industry- University Collaboration, MITSloan Management Review, Vol. 51 No 4. 12

Identify internal users of this output at the working level; executive champions are not a substitute for this requirement. 2. Select boundary- spanning project managers with three key attributes: In- depth knowledge of the technology needs in the field The inclination to network across functional and organizational boundaries The ability to make connections between research and opportunities for product applications 3. Share with the university team the vision of how the collaboration can help the company. Select researchers who will understand company practices and technology goals. Ensure that the university team appreciates the project s strategic context. 4. Invest in long- term relationships. Plan multiyear collaboration time frames. Cultivate relationships with target university researchers, even if research is not directly supported. 5. Establish strong communication linkage with the university team. Conduct face- to- face meetings on a regular basis. Develop an overall communication routine to supplement the meetings. Encourage extended personnel exchange, both company to university and university to company. 6. Build broad awareness of the project within the company. Promote university team interactions with different functional areas within the company. Promote feedback to the university team on project alignment with company needs. 7. Support the work internally both during the contract and after, until the research can be exploited. Provide appropriate internal support for technical and management oversight. Include accountability for company uptake of research results as part of the project manager role." Det hade varit intressant att se i vilken utsträckning som svenska företag har implementerat dessa aspekter eller hur stöd för att säkerställa att det görs är utformade. 4.2. Företagens medverkan i utbildning 2013 gav Almega, IT & Telekomföretagen, Jusek, DIK, Sveriges Ingenjörer och Unionen professor Lars Bengtsson i uppdrag att utforska samverkan i utbildning mellan akademi 13

och näringsliv 2. Rapporten drar slutsatsen att utbildningssamverkan är mer värdefullt för omgivande företag och region än forskningssamverkan varför man bör göra ytterligare ansträngningar att stärka förutsättningarna för utbildningssamverkan. Detta inkluderar förändringar i högskolelagstiftningen, finansiering av utbildningssamverkan och starkare incitament inom högskolan. Enligt rapporten så listade den amerikanska nationella civilingenjörsakademin (National Academy of Engineering, 2003) sex olika vägar som universitet och högskolor bidrar till den regionala industrins utveckling och expansion: a) genom tillhandahållandet av välutbildade och examinerade studenter som blir nyckelaktörer i det regionala näringslivet; b) genom utförandet av grundforskning som bidrar till forskningskunskap och förståelse vilken är öppen för privata företag; c) genom att hylla och föra fram en atmosfär av intellektuell diversitet som tolererar olika angreppssätt på hur man kan lösa tekniska problem; d) genom direkt samarbete och partnerskap med näringslivet både genom specifika projekt och långsiktiga relationer; e) genom att erbjuda testmiljöer för nya teknologier och forskningsutrustning som så småningom överförs till näringslivet; f) genom att starta upp nya företag som bidrar till nya typer av branscher och affärer. Rapporten refererar också till forskning om utbildningssamverkan, bland annat vad som kännetecknar de världsledande inom området: 1. Design och leverans av utbildningsprogram som är relevanta för nuvarande och framtida affärsbehov, möjliga att studera på avancerade nivåer och som möjliggör smidiga övergångar mellan olika miljöer inom och mellan lärosäte och näringsliv; 2. Studenter som är medvetna om och söker kunskap och förmågor som är relevanta för deras framtida karriär och som har gott självförtroende om sina förmågor; 3. Möjligheter för studenter att integrera arbetslivserfarenhet och studier, och därmed säkra sambandet mellan akademiska studier och arbetslivet; 4. En företagande och entreprenöriell kultur bland studenter och universitetsan- ställda, där framgångar i företagande och entreprenörskap hyllas, belönas och marknadsförs; 2 Bengtsson, L. (2013) Utbildningssamverkan för jobb, innovation och företagande. Rapport i samarbete med Almega, IT & Telekomföretagen, Jusek, DIK, Sveriges Ingenjörer och Unionen. 14

5. Företag effektivt kan få sina anställdas kunskap och förmågor uppdaterade och ser universitetet och högskolor som naturliga källor till expertis; 6. Utbildningar som producerar examinerade studenter som matchar företagens behov av kompetens, möter deras behov av en diversifierad arbetskraft, som studenter betraktar som rimligt goda, och som ger återföring om relevans och kvalitet till lärosäten och studenter. Vad som sällan framgår är hur mycket tid och andra former av resurser som företagen är beredda att bidra med för att utbildningen ska utformas på det sätt som önskas genom deltagande i utbildningar, medverkan i nämnder och styrgrupper, genomförande av praktik och så vidare. Inte heller förs så ofta en diskussion kring hur man ska balansera en långsiktig utbildningsstrategi med industrins kortsiktiga behov vad gäller väldigt specifik kunskap. Matchningsproblematiken och samverkansfrågorna verkar hanteras ganska separat 4.3. Kunskaper om drivkrafter och strukturer Förslagen som framförs från företagens representanter tar givetvis utgångspunkt i deras perspektiv och önskemål. Här finns dock behov av att öka kunskaper och insikter om varandras drivkrafter och systemstrukturer. Exempelvis finns idag en etablerad global kultur och struktur som premierar forskningsexcellens, gärna mätt i hur ofta man citeras och vilka typer av tidskrifter som man är publicerad i. Då tjänstetillsättning sker kollegialt, är detta något som är väldigt svårt att ändra på. Det finns också behov av fler utvärderingar som exempelvis rapporten Sammanfattning, analys och slutsatser av intervjuer med akademi och företag inom KK- stiftelsens HÖG- projekt avslutade 2009 (2013) där KK- stiftelsen konstaterade att samfinansierade forskningsprojekt till lärosäten och företag medfört bättre resultat och en utveckling av ny kunskap i både företag och forskning. Även forskargruppernas storlek ökade som ett direkt resultat av att bredden och djupet i forskningen utvecklas i samspelet mellan näringsliv och akademi. Om företagen på ett tydligare sätt kan visa på vilka fördelar för forskarna som individer och kollektiv som samverkan kan medföra, så kan förändringar troligen ske snabbare. Lena Holmberg, maj 2015 www.innovationskontorvast.se/much 15