Seminariematerial Allmän rättslära. Juridiska institutionen HT 2015, A-perioden

Seminariematerial Allmän rättslära Juridiska institutionen HT 2015, A-perioden 1

Inledning Som vi har sett kan man lite grovt säga att den allmänna rättsläran fokuserar på, (i) frågan om rättens natur, d.v.s. vad juridik ytterst är för något (här finner vi bl.a. frågan om förhållandet mellan rätt och moral och de förhärskande uppfattningarna om rättens natur i form av naturrättsläran och rättspositivismen), (ii) den rättsliga argumentationen, framförallt gällande lagtolkning, och (iii) betydelsen av rättens grundläggande begrepp, som t.ex. rättighet och rättvisa. Som vi också har sett kommer den här seminarieserien inledningsvis att fokusera på ett av rättens grundläggande begrepp nämligen rättvisa för att sedan gå över till andra delar av den allmänna rättsläran som frågan om rättens natur och hur man kan eller bör argumentera när man tolkar en lag. Seminarierna i serien har följande övergripande teman. Seminarium 1: Rättens grundläggande begrepp: Rättvisa Seminarium 2: Rättens grundläggande begrepp: Rättvisa Seminarium 3: Rättens grundläggande begrepp: Rättvisa Seminarium 4: Rättens natur: Samtida kritiska perspektiv på rätten Critical Legal Studies, Feminist Legal Theory, Critical Race Theory Seminarium 5: Juridisk argumentation: Lagtolkningsprinciper och begrepp Seminarium 6: Rättens natur: Andra världskriget och förhållandet mellan rättsliga regler och moraliska regler. Seminarierna 1-4 förbereds i arbetsgrupper och fungerar på samma sätt som under kursen i rättshistoria; en seminariegrupp består av tre arbetsgruppergrupper som var och en ansvarar för ett av seminariets tre pass om 45 minuter vardera. Seminerierna 5 och 6 är kortare och sokratiska. Förberedelserna för dessa seminarier kan göras individuellt. * Litteraturen består alltså av, (i) Michael J. Sandel, Justice (New York: Farrar, Straus and Gioux, 2009; eller London: Penguin Books, 2010), (ii) Ivar Strahl, Makt och rätt: Rättsidéns gång genom historien från Balylonien till FN, tolfte upplagan bearbetad av Stig Strömholm (Uppsala; Iustus förlag, 2009), och (iii) ett kompendium. 2

Litteraturen hör samman med de olika seminarierna på följande sätt. För seminarierna 1-3, Michael J. Sandels bok Justice. För seminarierna 4-6, ett kompendium innehållande: - för seminarium 4 Brian Bix, Jurisprudence: Theory and Context (se vidare de specifika instruktionerna till det här seminariet för information om ytterligare artiklar att läsa), - för seminarium 5 Torben Spaak, Methods and Techniques of Legal Reasoning; Neil MacCormick, Argumentation and Interpretation in Law; Per Olof Ekelöf, Den teleologiska metoden; NJA 1985, s. 788; och NJA 1977, s. 403, - för seminarium 6 Gustav Radbruch, Statutory Non-Law and Suprastatutory Law; och H.L.A. Hart, Positivism and the Separation of Law and Morals. Som ni noterar är Ivar Strahls Makt och rätt inte specifikt knuten till ett seminarium; det beror på att boken anknyter till föreläsningsserien om de rättsliga teoriernas historia. Förutom att boken har något av kultstatus vid vår institution, så är den författad och bearbetad av två av dess framträdande företrädare. Dessutom knyter den ihop de två kursmomenten komparativ rättshistoria och allmän rättslära till en kronologisk helhet som ni kommer att ha stor glädje av för såväl tentamen som i livet efter era juridikstudier. 3

Seminarieuppgifter Seminariets längd: Tre 45-minuterspass. Förberedelse Seminarium 1. Rättens grundläggande begrepp: Rättvisa 1. Titta på Sandels föreläsningar kopplade till kapitel 1-4 i hans bok Justice (avsnitt 1-5). Ni hittar föreläsningarna på www.justiceharvard.org under fliken Watch Episodes. Ett tips är att inte titta på alla föreläsningarna på en gång. 2. Ställ frågor under frågestunden på måndagsföreläsningen. 3. Läs kapitel 1-4 i Justice. Arbetsgruppens uppgift är att utifrån ett av kapitlen 2, 3 eller 4, leda en diskussion. Ni har alltså 45 minuter att förfoga över. Vilken arbetsgrupp ansvarar för vilket kapitel ur Justice? Den arbetsgrupp som har den lägsta numreringen t.ex. arbetsgrupp 1, eller arbetsgrupp A, beroende på hur arbetsgrupperna identifieras ansvarar för det kapitel med lägst numrering, d.v.s. kapitel 2. Arbetsgrupp 2 leder timmen som fokuserar på kapitel 3, och arbetsgrupp 3 leder timmen som fokuserar på kapitel 4. På nästföljande seminarium roterar ni så att den arbetsgrupp som ansvarade för första timmen ansvarar för timme 2. Rotationen kan fortgå till seminarium 4, därefter är det inget obligatoriskt arbetsgruppsarbete. Vilka kapitel i boken hör ihop med vilka föreläsningar? Som sagt så hittar ni Sandels föreläsningar som hör till hans bok på www.justiceharvard.org under fliken Watch Episodes. Följande episodes hör ihop med de specifika kapitel i Justice som hör till seminarium 1. Notera att ni kan välja att gå direkt till en viss part av en episode t.ex. part 2 till höger om videofönstret när ni väl har valt en specifik episode. Jag har också indikerat vilka Discussion guides som hör till vilka kapitel (mer om detta nedan under de specifika instruktionerna till arbetsgrupperna som ansvarar för ett visst seminarium). Kap 1. Doing the right thing Episode 01, part 1 Introduction: The moral side of murder Kap 2. Utilitarianism Episode 01, part 2 The case for cannibalism Episode 02, part 1 Putting a price on life Episode 02, part 2 How to measure pleasure Discussion Guide, Episode 01 och Episode 02. Kap 3. Libertarianism Episode 03, part 1 Free to choose 4

Episode 03, part 2 Who owns me Episode 04, part 1 This land is my land Episode 04, part 2 Consenting adults Discussion Guide, Episode 03 och Episode 04. Kap 4. Markets and morals Episode 05, part 1 Hired guns? Episode 05, part 2 For sale: Motherhood Discussion Guide, Episode 05. Specifik uppgift för den arbetsgrupp som leder ett seminarium För den arbetsgrupp som leder en seminarietimme är uppgiften som sagt att leda en diskussion under 45 minuter. För diskussionen använd de frågor som ligger under Episode Resources långt ner på höger sida när du väl har klickat dig in på en specifik föreläsning. Under Episode Resources ligger sedan Discussion guide (se ovan gällande vilken Discussion Guide som hör till vilket kapitel). Det finns dels frågor under rubriken Beginner och dels under rubriken Advanced. Ni kan använda båda. Utifrån detta material ta upp frågor som ni vill diskutera. Utifrån Sandels diskussionsfrågor gör om minst en av diskussionsfrågorna så att det är en hypotetisk lagstiftare som står i begrepp att konstruera en hypotetisk lagstiftningsakt. Berätta för seminariegruppen vad det är för lagstiftningsakt som lagstiftaren hypotetiskt skall besluta om. Redogör också för de överväganden som lagstiftaren står inför och led en diskusison runt dessa. Konstruera också hypotetiska scenarios, d.v.s. olika varianter av lagstiftningsakten, för att illustrara lagstiftarens viktigaste överväganden. Lägg märke till att Sandel i Kapitel 1 påpekar det kanske uppenbara, nämligen att moraliska frågor och inte minst frågor om rättvisa bottnar i djupt liggande känslor för vad som är rätt och fel, men att dessa känslor ofta kräver stöd av rationella argument för att verka övertygande på oss själva och andra. Utgångspunkten är alltså att rationella argument kan påverka olika hållningar i de frågor som vi diskuterar. Vidare menar Sandel (s. 21 och s. 23) att vi använder ibland ganska orealistiska hypotetiska exempel för att illustrera och isolera vissa specifika frågor av moralisk natur. Som ni säkert märkt kan man utveckla och förändra dessa exempel för att ytterligare fokusera den frågeställning som är aktuell. Som sagt, använd denna metod i er diskussion, d.v.s. konstruera olika hypotetiska varianter av er lagstiftningsakt som visar på poänger ni tycker är viktiga. Notera att det krävs en genomtänkt förberedelse av arbetsgruppen för att diskussionen ska bli givande i seminariegruppen. (Här kan det vara tillfälle att understryka att det är viktigt att alla individuellt läser in sig på alla kapitel till det aktuella seminariet. Det finns flera anledningar till det. För det första för att vi ska kunna föra en meningsfull diskussion under seminariet. För det andra för att ämnet kan uppfattas som svårt; det är nog helt enkelt så att ni under hemtentamens relativt begränsade tid inte klarar att både läsa in er och skriva tentan.) Mot bakgrund av det framförda skulle jag rekommendera följande upplägg för arbetsgruppsarbetet och tentamensläsningen: 5

1. Titta på Sandels föreläsningar kopplade till kapitel 1-4 (avsnitt 1-5) i hans bok Justice under lördag och söndag innan första föreläsningen. Ett tips är som sagt att inte titta på alla föreläsningarna på en gång. 2. Ställ frågor under frågestunden på måndagsföreläsningen. 3. Under resterande delen av måndagen och under tisdag (och även onsdag om har seminarium på fredag), läs kapitel 1-4 i Justice. Läs naturligtvis det kapitel som din arbetsgrupp är ansvarig för extra noggrant och tänk igenom, (i) frågorna under Discussion Guide, och (ii) vilken lagstiftningsakt som er hypotetiska lagstiftare skall försöka konstruera och vilka frågor som ska diskuteras i samband med det. 4. Träffas med arbetsgruppen på onsdag vi kl. 10 (alternativt torsdag om ni har seminarium på fredag). Ta sedan god tid på er för att besluta er för vilka diskussionsfrågor ni vill ta upp, och för att designa ert exempel med den hypotetiska lagstiftaren. Se till att ni inte har något inbokat förrän sent på eftermiddagen, så att ni också kan äta lunch i lugn och ro och därefter fortsätta era diskussioner. Ni kanske inte behöver all tid, men om ni gör så kan ni arbeta ostört. Det här är naturligtvis bara ett av många tänkbara upplägg för att göra tentamensläsningen självgående; hur ni faktiskt gör bestämmer ni givetvis själva. 6

Seminariets längd: Tre 45-minuterspass. Förberedelse Seminarium 2. Rättens grundläggande begrepp: Rättvisa 5. Titta på Episode 6, 7, 8 och part 1 av Episode 9 av Sandels föreläsningar. Ni hittar föreläsningarna på www.justiceharvard.org under fliken Watch Episodes. Ett tips är att inte titta på alla föreläsningarna på en gång. 6. Ställ frågor under frågestunden på måndagsföreläsningen. 7. Läs kapitel 5-7 i Justice. Arbetsgruppens uppgift är att utifrån ett av kapitlen 5, 6 eller 7, leda en diskussion. Ni har alltså 45 minuter att förfoga över. Vilken arbetsgrupp ansvarar för vilket kapitel ur Justice? För det här seminariet roterar ni så att den arbetsgrupp som förra gången ansvarade för Kapitel 2, d.v.s. det första kapitlet till seminarium 1, nu ansvarar för det andra kapitlet, d.v.s. Kapitel 6, till seminarium 2. Övriga grupper roterar på samma vis. Vilka kapitel i boken hör ihop med vilka föreläsningar? Som sagt så hittar ni Sandels föreläsningar som hör till hans bok på www.justiceharvard.org under fliken Watch Episodes. Följande episodes hör ihop med de specifika kapitel i Justice som hör till seminarium 2. Notera att ni kan välja att gå direkt till en viss part av en episode t.ex. part 2 till höger om videofönstret när ni väl har valt en specifik episod. Jag har också indikerat vilka Discussion guides som hör till vilka kapitel (mer om detta under de specifika instruktionerna till arbetsgrupperna som ansvarar för ett visst seminarium). Kap 5. Immanuel Kant Episode 06, part 1 Mind your motive Episode 06, part 2 The supreme principle of morality Episode 07, part 1 A lesson in lying Discussion Guide, episode 06. Kap 6. John Rawls Episode 07, part 2 A deal is a deal Episode 08, part 1 What is a fair start? Episode 08, part 2 What do we deserve? Discussion Guide, episode 07 och episode 08. Kap 7. Affirmative action Episode 9, part 1 Arguing affirmative action Discussion guide, episode 09 7

Specifik uppgift för den arbetsgrupp som leder ett seminarium För den arbetsgrupp som leder en seminarietimme är uppgiften som sagt att leda en diskussion under 45 minuter. För diskussionen använd de frågor som ligger under Episode Resources långt ner på höger sida när du väl har klickat dig in på en specifik föreläsning. Under Episode Resources ligger sedan Discussion guide (se ovan för vilken Discussion Guide som hör till vilket kapitel). Det finns dels frågor under rubriken Beginner och dels under rubriken Advanced. Ni kan använda båda. Utifrån detta material ta upp frågor som ni vill diskutera. Utifrån Sandels diskussionsfrågor gör om minst en av diskussionsfrågorna så att det är en hypotetisk lagstiftare som står i begrepp att konstruera en hypotetisk lagstiftningsakt. Berätta för seminariegruppen vad det är för lagstiftningsakt som lagstiftaren hypotetiskt skall besluta om. Redogör också för de överväganden som lagstiftaren står inför och led en diskusison runt dessa. Konstruera också hypotetiska scenarios, d.v.s. olika varianter av lagstiftningsakten, för att illustrara lagstiftarens viktigaste överväganden. Lägg märke till att Sandel i Kapitel 1 påpekar det kanske uppenbara, nämligen att moraliska frågor och inte minst frågor om rättvisa bottnar i djupt liggande känslor för vad som är rätt och fel, men att dessa känslor ofta kräver stöd av rationella argument för att verka övertygande på oss själva och andra. Utgångspunkten är alltså att rationella argument kan påverka olika hållningar i de frågor som vi diskuterar. Vidare menar Sandel att vi (s. 21 och s. 23) använder ibland ganska orealistiska hypotetiska exempel för att illustrera och isolera vissa specifika frågor av moralisk natur. Som ni säkert märkt kan man utveckla och förändra dessa exempel för att ytterligare fokusera den frågeställning som är aktuell. Som sagt, använd denna metod i er diskussion, d.v.s. konstruera olika hypotetiska varianter av er lagstiftningsakt som visar på poänger ni tycker är viktiga. Notera att det krävs en genomtänkt förberedelse av arbetsgruppen för att diskussionen ska bli givande i seminariegruppen. (Här kan det vara tillfälle att understryka att det är viktigt att alla individuellt läser in sig på alla kapitel till det aktuella seminariet. Det finns flera anledningar till det. För det första för att vi ska kunna föra en meningsfull diskussion under seminariet. För det andra för att ämnet kan uppfattas som svårt; det är nog helt enkelt så att ni under hemtentamens relativt begränsade tid inte klarar att både läsa in er och skriva tentan.) Mot bakgrund av det framförda skulle jag rekommendera följande upplägg för arbetsgruppsarbetet och tentamensläsningen: 1. Titta på Sandels föreläsningar kopplade till kapitel 5-7 i hans bok Justice under lördag och söndag innan första föreläsningen. Ett tips är som sagt att inte titta på alla föreläsningarna på en gång. 2. Ställ frågor under frågestunden på måndagsföreläsningen. 3. Under resterande delen av måndagen och under tisdag (och även onsdag om har seminarium på fredag), läs kapitel 5-7 i Justice. Läs naturligtvis det kapitel som din arbetsgrupp är ansvarig för extra noggrant och tänk igenom, (i) frågorna under Discussion Guide, och (ii) vilken lagstiftningsakt som er hypotetiska lagstiftare skall försöka konstruera och vilka frågor som ska diskuteras i samband med det. 4. Träffas med arbetsgruppen på onsdag vi kl. 10 (alternativt torsdag om ni har seminarium på fredag). Ta sedan god tid på er för att besluta er för vilka diskussionsfrågor ni vill ta upp, och för att designa ert exempel med den hypotetiska 8

lagstiftaren. Se till att ni inte har något inbokat förrän sent på eftermiddagen, så att ni också kan äta lunch i lugn och ro och därefter fortsätta era diskussioner. Ni kanske inte behöver all tid, men om ni gör så kan ni arbeta ostört. Det här är naturligtvis bara ett av många tänkbara upplägg för att göra tentamensläsningen självgående; hur ni faktiskt gör bestämmer ni givetvis själva. 9

Seminariets längd: Tre 45-minuterspass. Seminarium 3. Rättens grundläggande begrepp: Rättvisa Förberedelse 1. Titta på Sandels föreläsningar kopplade till kapitel 8-10 i hans bok Justice. Ni hittar föreläsningarna på www.justiceharvard.org under fliken Watch Episodes. Ett tips är att inte titta på alla föreläsningarna på en gång. 2. Ställ frågor under frågestunden på måndagsföreläsningen. 3. Läs kapitel 8-10 i Justice. Arbetsgruppens uppgift är att utifrån ett av kapitlen 8, 9 eller 10, leda en diskussion. Ni har alltså 45 minuter att förfoga över. Vilken arbetsgrupp ansvarar för vilket kapitel ur Justice? För det här seminariet roterar ni ytterligare ett steg så att den arbetsgrupp som första gången ansvarade för Kapitel 2, d.v.s. det första kapitlet till seminarium 1, nu ansvarar för det sista kapitlet, d.v.s. Kapitel 10, till seminarium 3. Övriga grupper roterar på samma vis. Vilka kapitel i boken hör ihop med vilka föreläsningar? Som sagt så hittar ni Sandels föreläsningar som hör till hans bok på www.justiceharvard.org under fliken Watch Episodes. Följande episodes hör ihop med de specifika kapitel i Justice som hör till seminarium 1. Notera att ni kan välja att gå direkt till en viss part av en episode t.ex. part 2 till höger om videofönstret när ni väl har valt en specifik episod. Jag har också indikerat vilka Discussion guides som hör till vilka kapitel (mer om detta under de specifika instruktionerna till arbetsgrupperna som ansvarar för ett visst seminarium). Kap 8. Aristotle Episode 9, part 2 What is the purpose? Episode 10, part 1 The good citizen Episode 10, part 2 Freedom vs. fit Discussion Guide, episode 10 Kap 9. Communitarianism Episode 11, part 1 The claims of community Episode 11, part 2 Where our loyalty lies Discussion Guide, episode 11 Kap 10. Justice and the Common Good Episode 12, part 1 debating same sex marriage Episode 12, part 2 the good life Discussion Guide, episode 12. 10

Specifik uppgift för den arbetsgrupp som leder ett seminarium För den arbetsgrupp som leder en seminarietimme är uppgiften som sagt att leda en diskussion under 45 minuter. För diskussionen använd de frågor som ligger under Episode Resources långt ner på höger sida när du väl har klickat dig in på en specifik föreläsning. Under Episode Resources ligger sedan Discussion guide (se ovan för vilken Discussion Guide som hör till vilket kapitel). Det finns dels frågor under rubriken Beginner och dels under rubriken Advanced. Ni kan använda båda. Utifrån detta material ta upp frågor som ni vill diskutera. Utifrån Sandels diskussionsfrågor gör om minst en av diskussionsfrågorna så att det är en hypotetisk lagstiftare som står i begrepp att konstruera en hypotetisk lagstiftningsakt. Berätta för seminariegruppen vad det är för lagstiftningsakt som lagstiftaren hypotetiskt skall besluta om. Redogör också för de överväganden som lagstiftaren står inför och led en diskusison runt dessa. Konstruera också hypotetiska scenarios, d.v.s. olika varianter av lagstiftningsakten, för att illustrara lagstiftarens viktigaste överväganden. Lägg märke till att Sandel i Kapitel 1 påpekar det kanske uppenbara, nämligen att moraliska frågor och inte minst frågor om rättvisa bottnar i djupt liggande känslor för vad som är rätt och fel, men att dessa känslor ofta kräver stöd av rationella argument för att verka övertygande på oss själva och andra. Utgångspunkten är alltså att rationella argument kan påverka olika hållningar i de frågor som vi diskuterar. Vidare menar Sandel att vi (s. 21 och s. 23) använder ibland ganska orealistiska hypotetiska exempel för att illustrera och isolera vissa specifika frågor av moralisk natur. Som ni säkert märkt kan man utveckla och förändra dessa exempel för att ytterligare fokusera den frågeställning som är aktuell. Som sagt, använd denna metod i er diskussion, d.v.s. konstruera olika hypotetiska varianter av er lagstiftningsakt som visar på poänger ni tycker är viktiga. Notera att det krävs en genomtänkt förberedelse av arbetsgruppen för att diskussionen ska bli givande i seminariegruppen. (Här kan det vara tillfälle att understryka att det är viktigt att alla individuellt läser in sig på alla kapitel till det aktuella seminariet. Det finns flera anledningar till det. För det första för att vi ska kunna föra en meningsfull diskussion under seminariet. För det andra för att ämnet kan uppfattas som svårt; det är nog helt enkelt så att ni under hemtentamens relativt begränsade tid inte klarar att både läsa in er och skriva tentan.) Mot bakgrund av det framförda skulle jag rekommendera följande upplägg för arbetsgruppsarbetet och tentamensläsningen: 1. Titta på Sandels föreläsningar kopplade till kapitel 8-10 i hans bok Justice under lördag och söndag innan första föreläsningen. Ett tips är som sagt att inte titta på alla föreläsningarna på en gång. 2. Ställ frågor under frågestunden på måndagsföreläsningen. 3. Under resterande delen av måndagen och under tisdag (och även onsdag om har seminarium på fredag), läs kapitel 8-10 i Justice. Läs naturligtvis det kapitel som din basgrupp är ansvarig för extra noggrant och tänk igenom, (i) frågorna under Discussion Guide, och (ii) vilken lagstiftningsakt som er hypotetiska lagstiftare skall försöka konstruera och vilka frågor som ska diskuteras i samband med det. 4. Träffas med arbetsgruppen på onsdag vi kl. 10 (alternativt torsdag om ni har seminarium på fredag). Ta sedan god tid på er för att besluta er för vilka diskussionsfrågor ni vill ta upp, och för att designa ert exempel med den hypotetiska 11

lagstiftaren. Se till att ni inte har något inbokat förrän sent på eftermiddagen, så att ni också kan äta lunch i lugn och ro och därefter fortsätta era diskussioner. Ni kanske inte behöver all tid, men om ni gör så kan ni arbeta ostört. Det här är naturligtvis bara ett av många tänkbara upplägg för att göra tentamensläsningen självgående; hur ni faktiskt gör bestämmer ni givetvis själva. 12

Seminarium 4. Rättens natur: Samtida kritiska perspektiv på rätten Critical Legal Studies Feminist Legal Theory Critical Race Theory Seminariets längd: Tre 45-minuterspass. Förberedelse 1. Gå på måndagsföreläsningen där olika samtida kritiska perspektiv på rätten introduceras Critical Legal Studies, Feminist Legal Theory, Critical Race Theory 2. Läs Brian Bix i kompendiet Arbetsgruppens uppgift är att leda ett 45 minuters seminarium på ett av de tre huvudsakliga kritiska perspektiven på rätten, nämligen a) Critical Legal Studies, b) Feminist Legal Theory, och c) Critical Race Theory genom att, 1. presentera den aktuella teoriinriktningen under ca 15 min, och 2. leda en diskussion under resterande delen av seminariet. Vilken arbetsgrupp ansvarar för vad Nu har ni roterat ett helt varv, och den arbetsgrupp som ansvarade för Kapitel 2 på första seminariet, presenterar nu Critical Legal Studies; den arbetsgrupp som ansvarade för Kapitel 3 på första seminariet presenterar nu Feminist Legal Theory, och den arbetsgrupp som ansvarade för Kapitel 4 på första seminariet presenterar nu Critical Race Theory. Specifik uppgift för den arbetsgrupp som leder ett seminarium 1. På grundval av den lista av artiklar (se nedan) som relaterar till Critical Legal Studies, respektive Feminist Legal Theory och Critical Race Theory, välj en artikel som ni finner extra intressant och som hör till arbetsgruppens teoriinriktning. Notera att ni får söka upp dessa artiklar själva. Ni kan också söka andra artiklar, utöver de som är med på listan, och välja dessa. 2. Säkerställ att er presentation redogör för hur er valda artikel relaterar till den teoriinriktning som arbetsgruppen ska presentera. 3. Formulera fem frågor som ni tycker illustrerar de mest centrala frågeställningarna i Bix text respektive den artikel ni valt. 4. Posta den valda artikeln och de frågor ni vill diskutera på studentportalen ett dygn före ert seminarium. 13

Lista på artiklar Critical Legal Studies Kennedy, Duncan, Legal Education and the Reproduction of Hierarchy, 32 Journal of Legal Education 591 (1982). Balkin, J.M., Deconstructive Practice and Legal Theory, 96 The Yale Law Journal 743 (1987). (excerpt) Koskenniemi, Martti, The Politics of International Law, 1 European Journal of International Law 4 (1990). West, Robin, Authority, Autonomy, and Choice: The Role of Consent in the Moral and Political Visions of Franz Kafka and Richard Posner, 99 Harvard Law Review 384 (1985). Feminist Legal Theory Matsuda, Mari, Liberal Jurisprudence and Abstracted Visions of Human Nature: A Feminist Critique of Rawls Theory of Justice, 16 New Mexico Law Review 613 (1986). Estrich, Susan, Teaching Rape Law, 102 The Yale Law Journal 509 (1992). Eller excerpt från Estrich, Susan, Rape, 95 The Yale Law Journal 1087 (1986). Bartlett, Katherine, Feminist Legal Methods, 103 Harvard Law Review 829 (1990). Critical Race Theory, Delgado, Richard. "The Ethereal Scholar: Does Critical Legal Studies Have What Minorities Want" Harvard CR-CLL Review 22 (1987): 301. Möschel, Mathias. "Race in Mainland European Legal Analysis: Towards a European Critical Race Theory." Ethnic and Racial Studies 34.10 (2011): 1648-1664. Bell, Derrick, Who s Afraid of Critical Race Theory 1995 University of Illinois Law Review 893 (1995). 14

Seminarium 5. Juridisk argumentation: Lagtolkningsprinciper och begrepp Seminariets längd: Ett 45-minuterspass. Seminariets form: Sokratiskt (ni får naturligtvis förbereda er i grupp om ni vill). Förberedelse 1. Gå på måndagsföreläsningen där juridisk argumentation introduceras. 2. Läs Spaak och MacCormick i kompendiet för tolkningsargument. 3. Läs Ekelöf i kompendiet för beslutsmodaliteter. 4. Läs rättsfallen NJA 1985 s 788, och NJA 1977 s 403. 5. Förbered uppgifterna nedan. Föredra de faktiska omständigheterna i målet (rättsfakta) utan att gå in på domslut eller domskäl i de olika instanserna. Föredra (i) yrkanden, (ii) invändningar mot dessa yrkanden, (iii) de aktuella lagrummen i fallet och (iv) själva knäckfrågan. Föredra domslut och kort domskäl samt de tolkningsargument och beslutsmodaliteter som använts av såväl majoriteten som av ev. dissidenter i tingsrätten, hovrätten och HD. Utvärdera argumentationen i HD. Tycker du att HD argumenterat på ett tillfredställande sätt? 15

Seminarium 6: Rättens natur: Andra världskriget och förhållandet mellan rättsliga och moraliska regler. Seminariets längd: Ett 45-minuterspass. Seminariets form: Sokratiskt (ni får naturligtvis förbereda er i grupp om ni vill). Förberedelse 1. Gå på måndagsföreläsningen där naturrätten och rättspositivismen som vi mött dem i de historiskt inriktade föreläsningarna sätts i relation till frågan om rättens natur och Andra världskriget. 2. Läs Radbruch och Hart i kompendiet. 3. Förbered uppgifterna nedan. - Vilken eller vilka är Radbruch s huvudpunkter i den aktuella artikeln? - Hur ser Radbruch på det fallet att en given rättsregel är extremt omoraliskt, d.v.s. hur lyder den så kallade Radbruch-formeln (se avsnitt III)? - Hur formulerar Hart separationstesen? Vilka argument anför han till stöd för denna tes? Vad säger separationstesen inte? - Hur förhåller sig separationstesen till rättspositivismen? - Diskutera Gustav Radbruchs kritik av separationstesen och Harts försvar av densamma. Vem har rätt Hart eller Radbruch? Skulle du säga att Radbruch företräder ett naturrättsligt tänkesätt? Vad har Hart i tankarna när han säger att Radbruch har missförstått liberalismen? Vilket är Harts yttersta argument till stöd för separationstesen? 16