Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun



Relevanta dokument
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Styckevis och delt - Om vård och omsorg till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Område Rehabilitering

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Dirigent saknas så vem samordnar

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Samverkansrutin Demens

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

Hur det ser ut i verkligheten

Verksamhetsplan för 2010

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Samverkansrutin Demens

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering

fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Uppföljning av Team trygg hemgång

Samverkansmöte 27/9. Agenda

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

LIVET I KVARBO. När dirigent saknas för vårdens och omsorgens storkonsumenter

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

KLARA-projektet. Start 1 september 2007 Avslut 31 dec 2008

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Framtidens primärvård

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Handlingsplan Trisam 2016

Vård i livets slut, uppföljning

Nyhetsbrev Trygghetsteam

Innehållsförteckning

Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Riktlinje för bedömning av egenvård

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Transkript:

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle 2007-05-01

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Uppdraget Primärvården Gästrikland, Omvårdnad Gävle och Gävle Sjukhus har beslutat inrätta gemensamma lokala äldreteam för målgruppen multisjuka/ multisviktande personer 75 år och äldre vid alla hälsocentraler i Gävle kommun. Handlingsplanen/riktlinjerna följer av upprättat samarbetsavtal och gäller gemensamt för de i avtalet ingående parterna Bakgrund Bakgrunden till beslutet om äldreteamen är ett beslut av Landstingsstyrelsen i december 2003 att införandet av närsjukvård i Gävle skulle ske i form av ett tvåårsprojekt. Enligt direktiven till projektet, som fick namnet Närvård Gävle, ska samverkan och utvecklandet av anpassade arbetssätt mellan Gävle Sjukhus, Gävle kommun, Primärvården, Vuxenpsykiatrin och Vuxenhabiliteringen i Gästrikland utgöra basen i närvården. Som huvudmål för projektet angavs att vid utgången av 2006: - ska närvården i Gävle kommun ha utvecklats till en tillgänglig och nära vård som kännetecknas av samordning och helhetssyn och där anpassade arbetssätt utvecklats mellan Landstinget och kommunens olika förvaltningar - utgör Primärvården basen i närsjukvården och grunden har etablerats för en utveckling där Gävle Sjukhus bidrar till en kvalitetsmässig och effektiv närsjukvård för befolkningen i Gävle kommun. Ett av delmålen var att bilda delprojekt kring vissa prioriterade målgrupper/områden för att utifrån givna direktiv genomföra en kartläggning av olika målgruppers behov, analysera starka och svaga områden i det nuvarande samarbetet samt föreslå nya eller utvecklade arbetssätt för målgruppen/målområdet. De tre områden som fastställdes som delprojekt var palliativ vård, samarbete kring vissa funktionshindrade och samarbete kring multisjuka/multisviktande äldre. Delprojektet Multisjuka/multisviktande 75 år och äldre i Gävle kommun har riktats mot målgruppen äldre människor över 75 år med sammansatta komplexa och/eller snabbt föränderliga vård och omsorgsbehov.

Sid 3 (9) Ansvaret för deras vård och omsorg är ofta splittrat mellan olika vårdoch omsorgsnivåer. Målet har varit att gemensamma samverkansformer för målgruppens ska finnas där vård och omsorg ska bedrivas på rätt nivå, rätt omfattning och rätt plats. Delprojektgruppen som arbetade med att analysera målgruppens behov ansåg att samordningen av de faktiska resurser som finns för målgruppen i dag inte fungerar optimalt. Därför föreslogs inrättandet av ett lokalt äldreteam knutet till en hälsocentral i Gävle kommun och där personal från kommun och landsting som arbetar med målgruppen skulle ingå. Förändringen skulle bestå i att arbetssätt och samarbetet tydliggörs genom en handlingsplan, samarbetsavtal och en tydlig ledningsstruktur.. En analysgrupp tillsattes för att analysera delprojektgruppens rapport och lämna förslag på hur vården och omsorgen för de multisjuka/multisviktande skulle kunna organiseras i Gävle kommun. Analysgruppens förslag blev att starta lokala äldreteam på alla hälsocentraler i Gävle för att utnyttja de gemensamma resurserna på ett så optimalt sätt som möjligt. Det blev också den politiska styrgruppens beslut. Handlingsplanen/riktlinjerna utgör underlag för verkställighet av beslutet. Målgrupp Målgruppen för äldreteamens arbete är multisjuka/multisviktande personer 75 år och äldre bosatta i Gävle kommun och som har sammansatta komplexa och/eller snabbt föränderliga vård och omsorgsbehov. En förutsättning för att teamen ska kunna uppfylla sin målsättning är att målgruppen blir ordentligt definierad. Teamen får under uppbyggnadsskedet hitta former och utveckla rutiner för identifiering och handläggning av personerna i målgruppen. Respektive hälsocentral ska ha ansvaret för att samla och uppdatera kunskapen om personerna. Definition av målgruppen Med multisjuka avses personer som under en tolvmånadersperiod har vårdats tre eller flera gånger inom sluten sjukhusvård och under den tidsperioden haft flera diagnoser från tre eller flera olika sjukdomsgrupper. Med multisviktande avses personer som har någon komplicerad sjukdom och/eller flera sjukdomsdiagnoser, har problem med nedsatt rörlighet och ork, behov av rehabiliterings- och/eller funktionsuppehållande insatser under lång tid, har en skör och snabbt föränderlig livssituation och är i behov av återkommande omprövning av sina vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser.

Sid 4 (9) Målgruppens behov Målgruppen multisjuka/multisviktande 75 år och äldre är personer med sammansatta komplexa och/eller snabbt föränderliga vård och omsorgsbehov. De har behov av både medicinsk sluten- och öppenvård, rehabilitering och stöd från kommunens hemtjänst och av närstående. Trygghet, tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet ska vara ledstjärnor i arbetet med målgruppen. Det är därför viktigt med samordning av resurserna och en fungerande vårdplanering och informationsöverföring för att få ett bra omhändertagande, hög effektivitet och ett omhändertagande på rätt nivå och plats. Trygghet Det som bär upp tryggheten är sammanhang, tilltro till vården, förtroendefull relation och goda kontaktmöjligheter. Det innebär att man som patient/kund känner lugn, vet att man får hjälp om/när man behöver, vet vart man ska vända sig och att man har möjlighet att välja var och hur man vill bo. Tillgänglighet Vården finns till hands när patienten/kunden upplever sig behöva den. Det innebär att man som patient/kund vet vart man kan vända sig för att få information, hjälp och framföra sina synpunkter. Kontinuitet En långvarig relation där vårdgivaren kan följa patienten/kunden över tiden. Det innebär att man som patient/kund träffar samma personer och har så få kontakter som möjligt. Patientsäkerhet Patientsäkerhet är skydd mot vårdskada (SOSFS 2005:12). Patientsäkerhetsarbetet syftar till att analysera, fastställa och undanröja orsaker till risker, tillbud och negativa händelser. Mål att gemensamma samverkansformer för målgruppen finns så att dess vård och omsorg kan bedrivas på rätt nivå, omfattning och plats. Syfte att med den äldre människan och närståendes behov i centrum synliggöra målgruppen för att rätt kunna tillgodose dess behov av trygghet, tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet att genom samverkan erbjuda lättlillgängligt stöd, verka för ett gemensamt förhållningssätt, effektivisera befintliga resurser och kostnadseffek-

Sid 5 (9) tivisera verksamheterna som möter målgruppen inom landsting och kommun att skapa tydliga riktlinjer och gemensamma mötesforum kring patienter/kunder Personal i äldreteamen I de lokala äldreteamen ska ingå distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast från primärvården samt biståndshandläggare, verksamhetschef och representant för hemtjänstpersonal från kommunen.. Teamet ska träffas minst en gång i månaden. Familjeläkare ska delta vid behov. Förutom de akuta hembesök som läkarna genomför redan i dag ska läkare avsätta tid för att genomföra minst ett planerat hembesök per år hos patienten/kunden ur målgruppen bosatta i ordinärt boende. Geriatriker från Gävle sjukhus ska ha en både operativ och konsultativ roll. De kan konsulteras via telefon och delta i teammöten och/eller vid hembesök. För varje multisjuk/multisviktande person ska en kontaktperson finnas på hans/hennes hälsocentral och i hemtjänsten som ska vara känd av övriga vårdgivare. Teamen kan kompletteras med andra kompetenser som kurator, logoped, dietist, tandhygienist och personal från vuxenpsykiatrin. Parterna ska ingå i teamen på lika villkor. De ska från respektive håll anmäla den till teamen som de definierat inom målgruppen och de ska var för sig kunna aktualisera ärenden till teamträffarna. De ska också från respektive håll utse den personal som ska ingå i äldreteamen och ansvara för att personalkontinuiteten i äldreteamen bibehålls. Utgångspunkten för teamarbetet ska vara att se den multisjuke/ multisviktande i sitt hela sammanhang och inte från enskilda diagnoser. Teamarbetet ska byggas på ett gränsöverskridande samarbete kring de enskilda personerna i målgruppen och löpande återkoppling mellan de funktioner och de personer som finns kring den multisjuke/multisviktande och är väl kända för honom eller henne. Arbetsuppgifter/Arbetssätt De lokala äldreteamens arbetssätt formas på respektive hälsocentral vilket ska dokumenteras i lokalt framtagna rutiner. En huvuduppgift för teamen ska vara att skapa en gemensam grund och arbetet ska präglas av likvärdiga arbetsmetoder. Teamets förhållningssätt ska präglas av att skapa trygghet, tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet för de multisjuka inom respektive upptagningsområde. I arbetet kring patienten/kunden utgår man inte enbart från diagnoser utan ser till helheten. Ett sådant synsätt ska bidra till att patienten/kunden kan bevara så många av sina funktioner som möjligt.

Sid 6 (9) Medel ska avsättas för teambildning, utbildning samt handledning och ska användas för gemensamma insatser. Dialog ska föras mellan processledaren, teamet och verksamhetschef för hälsocentralen om relevanta insatser. En första vårdplanering ska alltid göras på sjukhuset för att planera och underlätta inför hemgång. Detta följs sedan upp av en förnyad vårdplanering i hemmet. Det gemensamt definierade förhållningssättet ska värna om trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för den multisjuke äldre personen och dennes närstående. Tid ska avsättas för läkare att göra fler hembesök i ordinärt boende. Tillgänglighet för patient/kund och anhörig ska finnas varje dag 07.00 23.00 via lokalt telefonnummer. Mellan 23.00 07.00 hänvisas patient/ kund tills vidare till sjukvårdsrådgivningen. Framgångsfaktorer Fyra viktiga faktorer krävs för att samverkan i teamen ska kunna bli effektiv: - motivation hos alla inblandade parter - en gemensam bild av vad som skall utgöra fokus i samverkansarbetet - ett förtroendefullt informationsutbyte - inom varje stödsfär identifierbara befattningshavare som regelbundet träffas för att skapa samförstånd kring väsentliga och gemensamma frågor Ledningens ansvar Respektive verksamhetschef/enhetschef för de funktioner som ska eller kan ingå i teamen ska skapa förutsättningar för att teamen ska kunna arbeta i enlighet med samverkansavtalets intentioner. Verksamhetschef på respektive hälsocentral ska ha huvudansvaret för att teamen bildas. Processledare/Metodstödjare För start och uppbyggnad av äldreteamen ska en processledare och en metodstödjare/metodutvecklare knytas till teamen som en gemensam resurs. Processledaren ska stötta teamen samt samverka med respektive verksamhetschef i syfte att få igång väl fungerande team på samtliga hälsocentraler i kommunen. Processledaren ska regelbundet rapportera till ledningsgruppen,

Sid 7 (9) Metodstödjaren/metodutvecklaren ska erbjuda ordinarie vårdgivare i teamen stöd i metodfrågor som rör arbetssättet team och samverkan samt vara behjälplig med att knyta kontakter inom och mellan teamen samt mellan huvudmännen. Metodstödjarens arbetssätt ska utgå från de lokala teamens behov. Metodstödjaren och processledaren ska arbeta parallellt och i nära dialog med varandra. Processledaren utgår från någon av hälsocentralerna. Metodstödjaren utgår från Arbetsterapeuterna Södertull men ska ha arbetsplats tillsammans med processledaren del av tiden. Var och en har sin expedition inom sin ordinarie verksamhet och med ordinarie telefonanknytningar. Ordinarie vårdgivare i teamen kan kontakta metodstödjaren eller processledaren när stöd och/eller råd i någon form behövs. Processledaren och metodstödjaren tar kontakt med hälsocentralerna enligt en plan de upprättar för genomförandet i dialog med verksamhetschefer. Kvalitet, uppföljning, utvärdering Arbetet kring de multisjuka/multisviktande äldre ska styras av kvalitetsfaktorerna: - Perspektiv och analys utifrån målgruppen - Organisation eller profession ska inte utgöra hinder för samverkan - Personkontakt (lyhördhet, flexibilitet, ödmjukhet, nyfikenhet, mod och kreativitet) - Yrkeskompetens - Helhetsperspektiv Arbetet i äldreteamen ska dokumenteras i verksamhetsplaner och i samband med bokslut följas upp i verksamhetsberättelse från respektive hälsocentral. Arbetssättet ska kontinuerligt utvärderas. Utvärderingen ska ha främst fyra inriktningar: Resultat Att redovisa aktuell statistik kring målgruppen och vilken typ av insatser som aktualiseras. Ska stämmas av mot den produktionsstatistik som tas ur respektive journalsystem.

Sid 8 (9) Kvalitetsarbete. Att få kunskap om patienternas/kundernas behov samt att mäta kundtillfredsställelse som grund för nödvändiga korrigeringar och kvalitetsförbättringar av arbetsinsatserna. Arbetssättet i teamen. Att uppmärksamma effekter av det nya arbetssättet som grund för korrigeringar/förbättringar av arbetsprocessen. Kostnadseffektivitet. Att mäta insatta resurser för att klargöra om målet med kostnadseffektivisering med det nya arbetssättet uppnås. För utvärdering ska extern utvärderare anlitas. Utvärderingen ska ligga till grund för gemensam uppföljning av samverkansavtalet. I samband med starten av äldreteamen ska en startkonferens ordnas. Den kan följas upp med en årlig samling där hälsocentralerna i samband med ordinarie uppföljning av verksamheterna redovisar och utbyter erfarenheter kring hur arbetet i äldreteamen utvecklas. Ekonomi Arbetet i teamen ska utföras utifrån huvudmännens befintliga resurser och något resurstillskott beräknas inte behövas. Initiala insatser för aktiviteter i samband med start av teamen samt för processledning, metodutveckling och utvärdering bekostas av stimulansbidrag. Det står teamen fritt att i samråd med ledningsgruppen söka de externa medel som kan erhållas för fortsatt utveckling av teamarbetet. Processledare ska i samråd med ledningsgruppen hålla sig a jour med vilka möjligheter som öppnas för fortsatt externt stöd. Dokumentation Dokumentation kring patient/kund ska ske enligt den lagstiftning och de krav som finns inom respektive huvudman. Samarbetet mellan parterna bygger på förutsättningen att patienten/kunden ger sitt tillstånd innan utbyte av information sker. Information till personal I samband med starten av teamen behövs en gemensam information för att introducera och skapa förståelse för det nya arbetssättet kring målgruppen. Detta är mycket viktigt då det skapar förutsättningar för upprättandet av nya rutiner, dokumentation mm. Kompetensutveckling/kunskapsöverföring Det strategiska arbetssättet i äldreteamen har fokus på fortbildning och verksamhetsutveckling vilket på sikt och indirekt ska ge effekt för de multisjuka/multisviktande. Det handlar om att genom olika former höja

Sid 9 (9) kompetensen kring målgruppen, utveckla rutiner och riktlinjer som har till syfte att säkerställa en god vård för den multisjuka äldre. I det strategiska arbetet ska metodstödjaren/metodutvecklaren framför allt vara resursperson i olika typer av aktiviteter. Dessa kan vara utbildning, studiecirklar, föreläsningar, utveckling av gemensamma rutiner för samverkan och riktlinjer. Parallellt med att metoder utvecklas ska dessa föras vidare mellan teamen av metodstödjaren och processledaren i en lärande process. Arbetsgången/arbetsmetoderna ska dokumenteras som guide/riktlinjer när de har prövats. Former för ömsesidig kompetensöverföring och kompetensutveckling ska utvecklas mellan parterna. Inom de områden där utbildningsbehoven är likartade ska utbildningar och kurser stå öppna för anställda hos alla parter. Sekretess Sekretess ska gälla mellan parterna och kan hävas vid medgivande. Praktiska rutiner för varje hälsocentral ska finnas och dokumenteras. Teamen ska förvissa sig om att medgivande finns vid kontakt med ordinarie vårdgivare. Ordinarie vårdgivare dokumenterar alla patient/kundrelaterade insatser enligt ordinarie rutiner. Tidplan för genomförandet Den operativa ledningsgrupp som arbetat fram handlingsplan och samarbetsavtal kvarstår som ledningsgrupp för uppbyggandet av de lokala äldreteamen. Processledare och metodstödjare knyts till äldreteamen den 1 maj 2007 med en första uppgift att informera inför och förbereda starten av teamen.