Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Relevanta dokument
Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

världen & vi Lärarhandledning b/c

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll

Berättarministeriet - ett stöd i undervisningen

Informationssökning och källkritik

KOMPISSAMTAL MED KLOKA UGGLAN

världen & vi Lärarhandledning c/d

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanställning av diskussionskarusellen

Vänskapssamtal MED KLOKA UGGLAN

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Leda digitalisering 21 september Ale

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

VISION. Ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättning att aktivt delta i samhällslivet

Workshop kulturstrategi för Nacka

Lekar för din träningsgrupp - En lekbank för ledare där nästan ingen extra utrustning krävs, enjoy!

Digitala verktyg i musik

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Handledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning

Geografiska undersökningar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Ma: Diagnoser ( Diamant) och provräkningar + samtal med eleven om vad den har lärt och vill lära sig.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Vad betyder hållbar utveckling?

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Kurs- och temadagsmeny

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Återberättande text med cirkelmodellen

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Vår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL?

SchoolSoft

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

Förskolan Västanvind

Anteckningar från grupparbete, 6 april 2013, Långedrag

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

SchoolSoft

KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering

Lärarhandledning. Gulduppdraget. åk 3 5

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

SchoolSoft

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

4-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Förskolan Västanvind

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

SchoolSoft

ATT SKRIVA CV OCH ANSÖKNINGSBREV INTERVJU HUR KAN DET GÅ TILL?

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

LPP åk 2 v HT 2011

Programmering Åk Blockly Games

Programmering Förskola-3. -robotprogrammering med Blue-Bot

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Riktlinjer för verksamheten

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

LINKÖPINGS SIMIDROTTSFÖRENING - EN FÖRENING FÖR ALLA

STRATEGI FÖR STOCKHOLMSMÄSSAN I SOCIALA MEDIER

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Instruktioner åt utbildaren, gemensamma färdigheter för alla frivilliga: VÄXELVERKAN

Fastställd av Ålands landskapsregering

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Integritetspolicy Bokförlaget Nona

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Kvarngårdens Trygghetsplan

Genomförande av auskultation i grupp

2 Upprättande av närvarolista F 1A. Anette Airo Hilde Rosell Rivertz. Anders Friström Annelie Andersson Shamsizadeh

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Nyheter sprids i raketfart Till läraren

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

3 Upprättande av närvarolista. Stefan Revestam Anette Airo Hilde Rosell-Rivertz. Eva Schreiber Lisa Friström

Transkript:

Tidningsskaparna Lärarhandledning

TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet sm jurnalister samtidigt sm de reflekterar kring framtiden ch lär sig mer m bilders betydelse. Prgrammet inleds med att klassen besöker Berättarministeriet ch genmför övningen Redaktör Schwartz bkutgivning. I klassrummet får sedan eleverna ett brev från Redaktör Schwartz med en fråga m de vill medverka med material till Berättarministeriets årliga tidskrift. Årets tema är framtiden ch Schwartz är nyfiken att veta hur eleverna tänker kring framtiden. Vad kmmer hända? Vilka uppfinningar kmmer finnas? Under arbetet med Berättarministeriets tidskrift lär sig eleverna både teretiskt ch praktiskt m bland annat lika typer av texter, intervjuteknik ch feedback. Du leder arbetet med stöd av denna lärarhandledning. Så småningm hör en av tidskriftens prenumeranter Mderna Muséet av sig till eleverna ch bjuder in till en visning sm inspiratin inför det frtsatta arbetet. När allt material är klart publiceras ch trycks elevernas texter ch bilder i Berättarministeriets tidskrift ch eleverna är nu jurnalister på riktigt. Berättarministeriet Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn ch unga mellan 8 18 år. Syftet med verksamheten är att på ett lustfyllt ch kreativt sätt inspirera barn ch unga att erövra det skrivna rdet. Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partiplitiskt ch religiöst bunden stiftelse sm drivs i samverkan mellan den privata, ffentliga ch ideella sektrn. www.berattarministeriet.se MODERNA MUSEET Mderna Museet är en statlig förvaltningsmyndighet, sm srterar under Kulturdepartementet, ch har enligt sin instruktin till uppgift att samla, bevara, visa ch förmedla 1900- ch 2000-talsknsten. Mderna Museet har en av världens främsta samlingar med knst från ca 1900 till idag. Den ftgrafiska delen mfattar även tiden från ca 1840. Mderna Museets uppgift är att samla, bevara, visa ch förmedla 1900- ch 2000-talsknsten i alla dess frmer. www.mdernamuseet.se 1

Lärarhandledning Handledningen är ett stöd för din planering av de undervisningstillfällen sm sker i klassrummet. Övningarna bör givetvis anpassas till de arbetssätt ch arbetsfrmer sm utvecklar eleverna på lämpligaste sätt. Du kan bäst avgöra detta ch utgå från erfarenheter av den egna undervisningen. Sklprgrammet Tidningsskaparna syftar till öka elevernas nyfikenhet för skrivandet ch utveckla språket med lika texttyper, infrmatinssökning ch källkritik. Temat för tidskriften kan kpplas till fler ämnen i undervisningen. Du avgör hur ni ska arbeta med temat ch vilka typer av texter eleverna ska skriva. Sklprgrammet består ett inledande undervisningstillfälle i Berättarministeriets skrivarverkstad ch sedan ett besök på Mderna museet. Däremellan arbetar ni i klassrummet med att skapa elevernas texter. Exakta datum för besök ch inlämning av texter får du av ss på Berättarministeriet. Du är alltid varmt välkmmen att kntakta ss m du har frågr eller funderingar. Upplägg av prgrammet: 1. Redaktör Schwartz bkutgivning är en kreativ övning där eleverna på ett lustfyllt sätt skapar en egen bk. Övningen innehåller gemensamt ch individuellt skrivande där eleverna själva bestämmer bkens karaktärer ch handling. Övningen genmförs i Berättarministeriets skrivarverkstad ch är en intrduktin till Tidningsskaparna. 2. Första undervisningstillfället i klassrummet intrduceras med högläsning av Brev 1 från redaktör Schwartz, följt av ett gemensamt textsamtal sm syftar till att väcka elevernas nyfikenhet inför uppdraget. 3. Arbetet med att skriva texter till tidskriften påbörjas i klassrummet ch leds av dig. I denna lärarhandledning får du tips på lika övningar för att få igång elevernas fantasi. 4. Läs Brev 2 från redaktör Schwartz inför besöket på Mderna Museet. 5. Wrkshp ch visning på Mderna Museet. 6. Elevernas texter/bilder avslutas i klassrummet ch skickas digitalt i ett enda wrddkument till nilla@berattarministeriet.se senast 22 april. 7. Tidningen trycks av Berättarministeriet. Ni bjuds in till ett tidningssläpp på Berättarministeriet där alla elever får varsitt exemplar av tidskriften. Materialet består av: Lärarhandledning med brev från redaktör Schwartz Elevmaterial Aanteckningshäfte ch penna sm ni får vid ert första besök på Berättarministeriet. 2

I klassrummet - Redaktören vill trycka en tidning m framtiden Efter besöket på Berättarministeriet inleds prgrammet i klassrummet med högläsning av Brev 1 från redaktör Schwartz. I brevet berättar redaktören m bkförlagets tidskrift. Läs brevet sm du hittar på nästa sida för eleverna. Du leder ett textsamtal där eleverna får samtala m textens centrala innehåll ch budskap. Tillsammans sammanfattar klassen uppdraget. Du kan samtala m brevet innan, under ch efter högläsningen för att gemensamt bygga upp förståelse för uppdraget ch väcka elevernas nyfikenhet. Du kan välja att lista centrala rd under samtalet eller göra en tankekarta. Med hjälp av en tankekarta på tavlan kan du lista centrala delar i textens innehåll ch det sm eleverna uppmärksammar under ch efter högläsningen. Tankekartan blir ett viktigt lärmedel för eleverna. Skriv upp frågr, rd ch begrepp sm eleverna uppmärksammar ch återge händelser från brevet. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan. Brevet kan läsas igen för att lyfta ämnesspecifika rd ch uppmärksamma textens struktur ch utfrmning. Exempel på centrala begrepp i brevet: Tidskrift Intervju Artikel Ntis Jurnalist Förberedelser inför lektinstillfället: Inför lektinen kan du leta fram exempel på en artikel ch ntis. Visa för eleverna ch läs gemensamt urklippen. Samtala m texterna skillnader, likheter ch innehåll. Ni kan även bläddra i en tidning för att lära er mer m lika textgenrer. Välj ut ch berätta m de textgenrer sm du trr passar dina elevers kunskapsnivå bäst. Exempel på textgenrer: Infrmatinstexter: Nyhet, intervju ch reprtage Texter sm väcker diskussin ch innehåller åsikter: Recensin, artikel ch insändare Använd urklippen eller tidningen sm utgångspunkt för att prata m lika textgenrer ch språket. Upplägg, rubrik, titel, frågr, intervjuer, nyheter, bilder ch bildtexter, citat. Avsluta första lektinstillfället med att berätta för eleverna att ni kmmer under nästa tillfälle börja planera för att skriva texter till tidskriften. 3

Hej barn! Nu ska jag berätta någnting rligt för er. Berättarministeriets bkförlag ger varje år ut en tidskrift ch vi vill att ni barn ska fylla den med innehåll. Ni kanske undrar vad en tidskrift är. Det är nästan samma sak sm en tidning, men en tidskrift kmmer inte ut lika fta. Kanske en gång i månaden eller varannan månad. På Berättarministeriet ger vi ut en tidskrift en gång m året. Vi måste ju hinna ge ut era böcker ckså. Ofta innehåller en tidskrift artiklar m ett speciellt tema. I år har vår tidskrift framtiden sm tema. Så nu vill jag att ni barn ska skriva ner era funderingar m framtiden. Det kan vara lite längre artiklar eller krta ntiser. Ni kan intervjua andra människr m vad de trr m framtiden era föräldrar, era syskn, era kmpisar, era lärare eller människr ni träffar på stan. Ni ska helt enkelt bli jurnalister. Förr trycktes tidningar ch tidskrifter på papper. I dag läser allt fler människr dem på nätet. Jag gillar inte det. Jag vill ha det jag läser prasslande i handen, inte sitta ch stirra på en datr eller i en mbil. Berättarministeriets tidskrift kmmer att tryckas på papper, så länge jag får bestämma. Just det där är en typisk framtidsfråga. Kmmer det att finnas några papperstidningar eller -tidskrifter eller -böcker kvar när ni barn är vuxna? Tekniken utvecklas i allt snabbare takt. Om bara 20 år är det vi tycker är nytt i dag helt mdernt. Vi kan prata med datrer ch mbiler utan att behöva trycka på knappar. Rbtar kmmer att ta över allt fler av de arbetsuppgifter vi har i dag. Det finns de sm trr att rbtar är framtidens jurnalister. Och läkare ch sjuksköterskr. Men alla är inte lika glada över utvecklingen. Jag säger ingenting. Det är ni barn sm ska göra det. Framtiden är er, inte min. Fråga ch fundera ch skriv, så ser jag till att Berättarministeriets tidskrift kmmer ut. Lycka till. Redaktör N. Schwartz 4

I klassrummet eleverna påbörjar sitt arbete sm jurnalister Börja nästa lektinstillfälle med att återkppla till redaktörens brev ch uppdraget sm eleverna fått. Ni kan nu börja planera ch bestämma tema för elevernas arbete. Om ni vill frtsätta arbeta med befintliga texter för att öka förförståelse hs eleverna kmmer här exempel på övningar några övningar: Hitta en bra/dålig artikel ch mtivera gemensamt. Gör krta intervjuer parvis ch presentera för hela klassen. Läs en nyhet i en tidning ch skriv exempel på andra rubriker. Analysera gemensamt en bild ch samtala m bildens budskap. Läs en nyhet ch samtala m källkritik. Vem har skrivit texten? Hur har jurnalisten fått infrmatinen? Är det fakta eller åsikter i texten? När det är dags för eleverna att börja skriva egna texter till tidningen är det du sm avgör m det kmmer ske individuellt eller parvis. Under arbetets gång finns du sm stöd. Eleverna kan intervjua varandra eller annan persnal på sklan. Ni kan spåna ch fantisera m hur framtiden ser ut ch vad sm kmmer hända. Uppmuntra elevernas fantasi! Ge eleverna tid att reflektera innan de börjar skapa. Du kan i förhand skapa elevgrupper ch bestämma textgenre ch tema, eller låta eleverna kmma på egna. Följ elevernas arbete ch återkppla under arbetets gång, uppmuntra eleverna att skriva mycket. På nästa sida finner du tips till jurnalisten sm är några samlade punkter sm kan hjälpa dig i din vägledning av elevernas arbete. Förslag på ämnen/textgenre att skriva m: Enkät m framtidens språk, hur kmmer det låta? Spalt med frågr ch svar m framtidens bilar eller böcker 10 i tpp framtidens bästa redskap Steg för steg i en tidsmaskin Bildspecial m framtidens skla eller natur Bästa uppfinningarna i framtiden Nya djur sm kmmer upptäckas i framtiden En insändare m framtidsmaskinen Framtidens recept Mat i pillerfrm; snabbt ch enkelt! Framtidens pengar Restips (kanske Jupiter) Nya sprtgrenar Årets sprtstjärna 2067 Årets låt 2056 Framtidens bilar ( Tjuvkika på årets bilmdell 2072 ) Framtidens mde Framtidens hbby Sklan 2029 Nya tidens glasögn ger dig lasersyn Framtidens teknik Recensera fem nya tv-spel/dataspel med betyg! Hrskp m framtiden Seriestripp m framtiden Årets bästa tv-serier 2051 Årets ppuläraste husdjurs-namn 2092 5 måsten 2049 5

Framtidens bisuccé Framtidens 5 i tpp Tre fantastiska fakta m framtiden Expertråd/Fråga experten Tips till jurnalisten: En nyhet kan handla m vad sm helst! Skriv varför det är intressant att läsa m. Vad är det sm har hänt eller ska hända? Vilka är persnerna du skriver m? Beskriv platsen eller persnen sm du skriver m. Vilket årtal skriver du m? På nästa sida följer brev 2 från redaktör Schwartz sm du ska läsa inför besöket på Mderna Museet. 6

Hej barn! Jag kan tänka mig att ni är i full gång med att skriva texter till Berättarministeriets tidskrift. Tycker ni att det är svårt? Jag trr inte det. Alla människr, unga sm gamla, funderar ju på vad sm ska hända i framtiden. Och då inte bara vad de ska äta till middag i mrgn. Utan hur världen ser ut m 20 år. Eller m 100 år. Det sägs att väldigt många av er sm är födda på 2000-talet kmmer att bli minst 100 år gamla. Så ng finns det mycket att fundera på. Och det ni skriver kan sätta i gång tankar hs andra. Nu måste jag berätta någt rligt för er. Härmdagen träffade jag chefen för Mderna Museet i Stckhlm. Han blev mycket intresserad när jag berättade m tidskriften ch vill prenumerera på den. Att prenumerera innebär att man beställer en tidskrift innan den är färdig ch sedan får den i brevlådan så frt den är tryckt. Mderna Museet ligger på en ö mitt i Stckhlm sm heter Skeppshlmen. Där visas målningar, skulpturer, knstvides, teckningar, ftgrafier ch grafik av knstnärer sm lever i vår egen tid. Flera av knstverken sm visas väcker många frågr ch kan ha flera svar, så man kan till exempel leka att man själv gjrt knstverket ch sedan berätta vad det handlar m. Mderna Museets chef bjuder in er klass att kmma på besök. Han menar att en tidskrift inte bara ska innehålla skrivna rd utan ckså bilder. Det gjrde mig generad varför har jag inte tänkt på det? Klart att vi måste ha massr av teckningar ch ftn i tidskriften. De kan illustrera era texter men de kan ckså tala för sig själva. Det är bara att sätta i gång. Det finns de sm trr att bilden kmmer att ha större betydelse än rdet i framtiden. Sm det var i urgamla tider. De första bkstäverna var faktiskt en srts bilder. Själv hppas jag inte på det, jag är en rdmänniska. Ännu så länge är vi inte där. Ordet är frtfarande nyckeln till framtidens dörr. Ordet behövs för att förklara bilden. Trr jag. Vad trr ni själva? Jag är väldigt nyfiken. Jag ser fram emt era funderingar. Redaktör Schwartz 7

I klassrummet Bearbeta texter ch skriva rent Efter besöket på Mderna museet får eleverna möjlighet att bearbeta sina texter ch arbeta vidare med dessa. Ge respns på elevernas texter antingen enskilt eller i helklass. Diskutera struktur, begrepp ch rd. Ge sedan eleverna utrymme att ändra texten efter egen genmläsning ch slutligen skriva rent. Eleverna kan själva skriva sina texter på datrn eller görs av dig sm lärare. Samla in elevernas texter ch tala m att detta kmmer att skickas till redaktör Schwartz för tryck av tidskriften. Skicka samtliga texter digitalt till nilla@berattarministeriet.se senast den 22 april. Vi vill ha alla elevers texter i ett ch samma wrddkument. Bifga bilder ch ftn ch märk vilken text bilden hör till. Var gärna nggrann med detta då det är flera klasser sm medverkar i prgrammet med texter. Om vi inte har elevernas texter senast 22 april kmmer de inte att kmma med i tidskriften. Den färdiga tidskriften får ni vid tidningssläppet sm vi anrdnar i slutet av terminen. Då bjuds hela klassen in till vår skrivarverkstaden. Om ni inte har möjlighet att kmma vid detta tillfälle skickar vi tidskriften till sklan. Läs i så fall det sista brevet från redaktören på kmmande sida för eleverna innan du visar tidskriften. 8

Hej barn, Rykande färskt från pressarna kmmer här den allra första utgåvan av Berättarministeriets tidskrift. Vi är väldigt nöjda med resultatet. Ni har verkligen gjrt ett fantastiskt jbb ch jag kan knstatera att era artiklar, intervjuer ch bilder är fulla av fantasi. Och fantasi är någt alla behöver. Det är det sm för mänskligheten framåt. När jag tittar på era alster m framtiden blir jag hppfull. Framtiden kanske inte blir så dum ändå. Någn skrev m enhörningar sm bajsar fjärilar. Det ser jag fram emt att få se. Eller att åka hängande tåg. Det vre en upplevelse. Men mest ser jag fram emt att läsa alla böcker sm kmmer att publiceras i framtiden. Sm jag berättade tidigare är Mderna Museet redan prenumeranter av tidskriften. De blir säkert mycket nöjda när de ser att tidskriftens bilder är inspirerade av besöket sm ni gjrde hs dem. De hälsar att ni ska frtsätta uttrycka er genm färg ch frm, det hjälper kreativiteten. Jag är inte så bra på det där med färg ch frm utan tycker bättre m bkstäver. Så jag vill skicka med en hälsning m att frtsätta skriva både m det sm händer nu ch det sm kmmer att hända i framtiden. Era röster är viktiga. Hälsningar, Redaktör N. Schwartz