Orange Sverige AB, Nordenskiöldsgatan 4, MALMÖ

BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST David Mothander, Teleavdelningen DATUM VÅR REFERENS 22 mars 2001 HK 01-7949 Sökande Orange Sverige AB, 556594-4864 Nordenskiöldsgatan 4, 211 19 MALMÖ Saken Meddelande av tillståndsvillkor för nätkapacitet för mobila teletjänster av UMTS / IMT-2000 standard enligt 15 telelagen (1993:597). Bakgrund Orange Sverige AB har den 16 december 2000 (HK 00-13044) meddelats tillstånd av Post- och telestyrelsen att tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster av UMTS / IMT-2000 standard. Post- och telestyrelsens avgörande Post- och telestyrelsen beslutar att meddela tillståndsvillkor enligt nedan. Tillståndsvillkoren skall gälla från den 1 april 2001. POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

2 T I L L S T Å N D S V I L L K O R F Ö R U M T S 1. Täckning 1.1. Krav på täckning 1.1.1. Tillståndshavaren skall tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster enligt UMTS / IMT-2000. 1 1.1.2. Nätkapaciteten skall ha en täckning på minst 8.860.000 personer i Sverige. 1.1.3. Nätkapaciteten skall också ha en täckning motsvarande minst de hela rutor i SCBs offentliga befolkningsstatistik i rut-format där tillgodoräknande av befolkningstäckning har skett. 2 Om särskilda skäl föreligger kan Post- och telestyrelsen medge undantag från kravet på att den föreskrivna täckningen skall avse hela rutor i SCB:s offentliga befolkningsstatistik. 1.1.4. Tillståndshavaren skall, om särskilda skäl kan anses föreligga, på beställning från Post- och telestyrelsen och mot kostnadsorienterad ersättning tillhandahålla annan täckning än vad som anges ovan 1.2. Definition av täckning 1.2.1. Ett område skall anses vara täckt där fältstyrkan, mätt på pilotsignalen (primary common pilot channel (IMT-DS) / broadcast channel (IMT- TC)) från en basstation, utomhus på 1,7 meters höjd, är lika med eller överstiger 58 dbµv/m/5mhz med en ytsannolikhet på 95%. 1.2.2. Den tillhandahållna nätkapaciteten skall kunna understödja de egenskaper som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och Rådets Beslut nr 128/1999/EG av den 14 december 1998. 1 UMTS/IMT-2000 enligt standarderna IMT-Direct Spread [UTRA-FDD] samt IMT-Time Code [UTRA-TDD] 2 Enligt detta format för statistik skall befolkningsrutor med en person tas bort, och befolkningsrutor med två personer anses innehålla tre personer. Befolkningsstatistik i rutor är baserat på folkbokföring av individ på fastighet och dess koordinatpunkter.

3 1.3. Redovisning av täckning 1.3.1. Tillståndshavaren skall senast den 1 mars 2004 till Post- och telestyrelsen styrka att täckningskraven är uppfyllda per den 31 december 2003. 1.3.2. Tillståndshavaren skall lämna in kartmaterial i elektroniskt format. Av kartmaterialet skall framgå att föreskriven geografisk täckning är uppfylld. 1.3.3. Till det inlämnade kartmaterialet skall bifogas och kopplas SCB:s offentliga befolkningsstatistik i rut-format från den 31 december 1999 eller senare. Kartmaterialet skall då utvisa de befolkningsrutor där Post- och telestyrelsens krav på befolkningstäckning uppfylls. 1.3.4. Kartmaterialet skall lämnas i format kompatibelt med kartprogrammen MapInfo eller ArcView (kartupplösning 1:50 000). Tillståndshavaren får efter Post- och telestyrelsens medgivande inlämna kartmaterialet i annat format. 2. Startidpunkt Tillståndshavaren skall tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster av UMTS/IMT-2000 standard från och med den 1 januari 2002. 3. Krav på egen infrastruktur 3.1. Tillståndshavaren skall vid utbyggnaden av radioinfrastruktur tillse att minst 30 procent av den utfästa befolkningstäckningen sker genom egen radioinfrastruktur. 3.2. Som radioinfrastruktur räknas alla radiokommunikationsrelaterade anordningar i ett radionät, från och med RNC (Radio Network Controller, gränssnitt Iu) till och med basstation (gränssnitt Uu). Däri inkluderas radiokommunikationsanläggningen 3, transmissionsanläggningar, matarledningar och antenner. 3 En anordning omfattande en eller flera radiosändare, radiomottagare eller sändtagare, inklusive den tilläggsutrustning som är nödvändig för att kunna kontrollera anordningen och för att överföra önskad information.

4 3.3. Som egen räknas all radioinfrastruktur över vilken tillståndshavaren, i förhållande till annan av Post- och telestyrelsen licensierad UMTStillståndshavare, har ensam dispositionsrätt. 3.4. Tillståndshavaren skall årligen med början från år 2003 hålla Postoch telestyrelsen informerad om på vilket sätt tillståndshavaren uppfyller tillståndskravet rörande egen radioinfrastruktur. Sådan uppgift skall vara Post- och telestyrelsen tillhanda senast den 1 mars påföljande kalenderår. 4. Tekniska krav För tillhandahållandet av nätkapacitet för mobila teletjänster av UMTS-standard, skall i gränssnitten gentemot andra allmänt tillgängliga telenät för funktionerna avsedda tekniska specifikationer användas. Med tekniska specifikationer avses relevanta svenska eller europeiska standarder, rekommendationer utfärdade av ITU och tekniska specifikationer från ETSI/3GPP samt föreskrifter meddelade av Post- och telestyrelsen. 4 5. Kostnadsredovisning 5.1. Tillståndshavaren skall ha en särskilt anordnad redovisning som medger att kostnader och intäkter från tillhandahållandet av nätkapacitet för mobila teletjänster enligt UMTS / IMT-2000 standard är avskiljbart från kostnader och intäkter i den övriga verksamheten. 5.2. Tillståndshavaren skall på begäran till Post- och telestyrelsen inge rapporter som följer den ovan angivna redovisningsprincipen. 5.3. Tillståndshavaren skall på det sätt som Post- och telestyrelsen begär bereda myndigheten tillgång till dokumentationen och underlaget för den särskilt anordnade redovisningen. 6. Tillhandahålla information om verksamhetens ägare 6.1. Tillståndshavaren skall hålla Post- och telestyrelsen informerad om vilka av bolagets ägare som har en ägarandel vilken överstiger tio procent. Sådan uppgift skall inges årligen och avse ägarförhållanden 4 Svenska standarder och europeiska standarder finns tillgängliga hos SIS, Swedish Standards Institute, internationella rekommendationer utfärdade av ITU-T finns tillgängliga hos Internationella teleunionen och andra tillämpliga tekniska specifikationer från ETSI/3GPP.

5 per den 31 december samt vara Post- och telestyrelsen tillhanda senast den 1 mars påföljande kalenderår. De lämnade uppgifterna skall ange ägares namn samt storleken på dess ägarandel. Om moderbolag förekommer i flera led skall utöver namnet på det egna moderbolaget, även anges det för hela koncernen gemensamma moderbolaget. Information behöver ej anges för bolag däremellan. 6.2. Det åligger därutöver tillståndshavaren att vid sådana ägarförändringar vilka innebär att en ägares andel i bolaget kommer att uppgå till tio procent eller mer, utan dröjsmål informera Post- och telestyrelsen om denna ägarförändring samt i vilken omfattning detta påverkar tidigare lämnade uppgifter om ägare och ägarandelar. 6.3. Den i 6.1. och 6.2. angivna informationsskyldigheten vad gäller ägandeförhållanden omfattar endast de ägandeförhållanden och ägandeförändringar som rapporteras till tillståndshavaren eller som tillståndshavaren annars har skäl att känna till. 7. Totalförsvarskrav Tillståndshavaren skall på beställning från Post- och telestyrelsen mot kostnadsorienterad ersättning utföra beredskapsåtgärder för totalförsvaret. 8. Giltighetstid Tillståndsvillkoren gäller till och med och med den 31 mars 2006. Villkoren för tillståndet som helhet kan omprövas efter sistnämnda tidpunkt. 9. Förbehåll 9.1. Nya eller ändrade villkor som blir nödvändiga till följd av Sveriges förpliktelser som medlem i Europeiska Unionen eller till följd av bindande internationella överenskommelser kan komma att meddelas under giltighetstiden. 9.2. Post- och telestyrelsen förbehåller sig rätten att meddela nya eller ändrade villkor avseende kravet i villkor 5 på kostnadsredovisning som en följd av en eventuell ny kalkylmodell eller nya kalkylprinciper. En sådan förändring av villkoren genomförs först efter hörande av berörda tillståndshavare.

6 9.3. Post- och telestyrelsen förbehåller sig rätten att senast den 31 mars 2002 meddela villkor angående skyldighet att bedriva televerksamhet så att beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan verkställas och så att verkställandet inte röjs. 9.4. Telelagen uppställer specifika skyldigheter för den som i enlighet med 6 telelagen är anmäld till Europeiska gemenskapernas kommission. Post- och telestyrelsen ställer även särskilda krav på sådan tillståndshavare i tillståndsvillkoren. Post- och telestyrelsen förbehåller sig därför rätten att till sådan tillståndshavare som anses uppnå ett betydande inflytande, och därför anmäls till Europeiska gemenskapernas kommisson, meddela nya villkor.

7 S K Ä L 1. Täckning Genom 15 första stycket 4 telelagen (1993:597) ges Post- och telestyrelsen (PTS) möjlighet att föreskriva om villkor för tillståndshavaren att bedriva verksamheten varaktigt och med god kapacitet, tillgänglighet och kvalitet, och så att ett effektivt frekvensutnyttjande främjas. I begreppet tillgänglighet anses bl.a täckning ingå. PTS gör bedömningen att täckningskrav skall ställas på tillståndshavaren för tillhandahållandet av nätkapacitet för mobila teletjänster av UMTS / IMT-2000 standard. Täckningskravet motsvarar de utfästelser som tillståndshavaren gjorde i enlighet med 10 PTSFS 2000:5, 5 och som PTS beaktat vi tilldelningen av licenser. Kravet beaktar även de telepolitiska målen att uppnå god tillgänglighet och regional balans (prop.1996/97:61 s.29). Det geografiska täckningskravet är angivet som minst de hela rutor i SCB:s offentliga befolkningsstatistik i rut-format där tillgodoräknande av befolkningstäckning har skett. Därmed avses hela sådana rutor och inte endast del därav. SCB:s offentliga befolkningsstatistik i rutformat är baserad på folkbokföring av individ på fastighet och dess koordinatpunkter. Efter ansökan härom kan dock tillståndshavaren medges undantag från kravet på att täcka hela rutan och endast täcka den del av rutan där en fastighet är belägen. Möjligheten att erhålla dispens avser i första hand befolkningsrutor i glest befolkade delar av landet, 6 samt i rutor där det endast finns enstaka fastigheter med få boende. För att PTS skall kunna medge undantag åvilar det tillståndshavaren att påvisa att kostnaden för sådan utbyggnad inte kan anses stå i rimlig proportion till det allmänna intresset som ligger till grund för uppställt täckningskrav. För att tillståndshavaren skall kunna medges undantag avseende viss del av en befolkningsruta, åvilar det även tillståndshavaren att visa att motsvarande täckning tillhandahålls i någon annan del av landet. Tillståndsvillkorens gäller under begränsad tid. För det fall ett särskilt angeläget behov uppstår att under denna tid utöka täckningskravet till att även omfatta områden utanför tillståndshavarens täckningsområde förbehåller sig PTS möjligheten att mot kostnadsorienterad ersättning beställa sådan ytterligare täckning. Myndigheten förutser att detta inte kan 5 PTS föreskrifter om tillstånd att tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster enligt UMTS / IMT-2000 standard respektive GSM-standard. 6 Dvs. utanför tätbebyggt område. Med tätbebyggt område avses alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida inte avståndet mellan husen överstiger 200 meter.

8 komma ifråga annat än under särskilda omständigheter i avgränsade områden som inte är omfattade av föreliggande täckningsvillkor, men där under tillståndsvillkorens giltighetstid ett oförutsett behov av täckning uppstår. Det saknas anledning att bestämma den ersättning som PTS i såfall har att utge på annat sätt än vad som för närvarande tillämpas av PTS och som framgår av förarbetena till telelagen (prop. 1992/93:200 s.139 ff.). PTS har i ansökningsförfarandet för UMTS och i föreliggande tillståndsvillkor valt att definiera täckning genom att ange ett visst värde för fältstyrkan, mätt på pilotsignalen. Värdet 58dBµV/m/5MHz i pilotsignalen motsvarar ungefär 144-384 kbps inomhus i trafikkanalen, dvs. den tjänste- /bithastighetsnivå som förväntas av tredje generationens mobiltelefoni, exempelvis vid videotjänster. Det är vidare den tjänste-/bithastighetsnivå som kan förutses vara nödvändig för att understödja de egenskaper som anges i tillståndsvillkor 1.2.2. I syfte att underlätta ett snabbt och samordnat införande av kompatibla UMTS-nät och UMTS-tjänster i den europeiska gemenskapen, meddelade Europaparlamentet och rådet beslut nr 128/1999/EG den 14 december 1998 (UMTS-beslutet). Som en grundnivå på systemets egenskaper anges i UMTS-beslutet att de tillhandahållna UMTS-näten åtminstone skall kunna understödja vissa angivna egenskaper. Med anledning härav och då det även i övrigt krävs att tillståndshavaren har erforderlig systemkapacitet för att överhuvudtaget kunna tillhandahålla de tjänster som avses med tredje generationens mobiltelefonisystem finner PTS skäl att i tillståndsvillkor föreskriva om dessa grundläggande egenskaper. 2. Starttidpunkt Av art. 3 i UMTS-beslutet framgår bl.a. att medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna på sitt område senast den 1 januari 2002. PTS ställer därför krav på att tillståndshavarna skall tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster av UMTS/IMT-2000 standard från och med 1 januari 2002. Den aktuella tjänsten får anses vara tillhandahållen när den är allmänt tillgänglig, i den betydelse detta har i 5 och 7 telelagen. 3. Krav på egen infrastruktur PTS anser att det finns anledning att föreskriva om krav på att utbyggnaden skall ske med egen infrastruktur. Frekvenseffektivitetsskäl talar för att den som tilldelats en frekvensresurs faktiskt också använder densamma för nätutbyggnad. Vidare är det myndighetens bedömning att parallella radioinfrastrukturer är viktigt för att skapa förutsättningar för konkurrens på marknaden för nätkapacitet av UMTS/IMT-2000 standard. En

9 avvägning mellan dessa mål och ett effektivt användande av infrastrukturen ger dock vid handen att endast en del av den radioinfrastruktur som är erforderlig för att uppfylla täckningskravet bör omfattas av kravet. I övriga delar bör tillståndshavaren ges en möjlighet att uppfylla täckningskravet genom exempelvis nationell roaming. Detta påverkar emellertid inte tillståndshavarens skyldighet att även i denna del av infrastrukturen tillse att nätkapacitet med föreskriven kvalitet tillhandahålls. I beskrivningen av de övergripande telepolitiska målen anges att samverkan mellan operatörer bör främjas. 7 I fråga om vad som skall inbegripas i begreppet radioinfrastruktur bör därför vikten av parallella infrastrukturer och frekvenseffektivitet ställas mot andra såväl tekniska, ekonomiska som miljömässiga skäl. Skäl finns att inskränka kravet till att endast avse de intelligenta delarna av radioinfrastrukturen. Myndigheten ser inga skäl till att inskränka möjligheterna till samutnyttjande och samlokalisering av de övriga resurser som inte omfattas av det i villkoren definierade begreppet radioinfrastruktur. Begreppet radioinfrastruktur bör därför inte omfatta de övriga delarna av infrastrukturen, såsom master, byggnader eller kablage för kraft fram till basstation. Vad gäller frågan om vad som skall avses med egen radioinfrastruktur har PTS inte funnit skäl att inskränka kravet till att endast avse eget ägande. Ett ekonomiskt åtagande från tillståndshavarens sida bör enligt myndighetens mening säkerställa de frekvenseffektivitetsskäl som anförts ovan. Det avgörande får anses vara att tillståndshavaren i förhållande till övriga UMTS-tillståndshavare har en exklusiv rätt att disponera över den aktuella infrastrukturen. Möjligheten att nyttja andra dispositionsformer förutsätter dock att tillståndshavaren enligt 23 a och 23 b telelagen alltjämt är att anse som innehavare till infrastrukturen. 4. Tekniska krav Av 2 telelagen framgår att lagen syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekommunikationer. För att säkerställa ett sammanhållet och effektivt telesystem på en marknad med flera operatörer finns det krav på samverkan mellan näten. Denna samverkan säkerställs genom bindande tekniska specifikationer avseende nätgränssnitt. Betydelsen av att kunna kommunicera över gränserna ger vid handen att televerksamheten även i betydande utsträckning bygger på internationella överenskommelser avseende tekniska specifikationer om gränssnitt. Vägledning till idag gällande internationella standarder återfinns i EU:s lista över ONP-standarder, vilka kontinuerligt uppdateras. 7 se prop. 1996/97:61 s. 64

10 Det framgår även av telelagens allmänna bestämmelser att en operatör som tillhandahåller teletjänst eller nätkapacitet skall tillse att verksamheten uppfyller vissa krav vad gäller funktion, säkerhet och teknik. Utöver detta ger 15 första stycket 4 telelagen PTS möjlighet att ställa särskilda krav på tillståndshavaren för att säkerställa att verksamheten bedrivs varaktigt och med god kapacitet. Med stöd av denna bestämmelse föreskriver PTS därför att de som i enlighet med 7 telelagen erhållit tillstånd följer internationella och svenska standarder inom detta område. I denna skyldighet ligger att tillståndshavaren även skall hålla sig informerad om vilka rekommendationer och standarder som gäller för de olika nätgränssnitten. 5. Kostnadsredovisning I 23 punkt 5 telelagen föreskrivs att den som bedriver anmälningspliktig verksamhet är skyldig att årligen redovisa sin verksamhet i de delar som omfattas av anmälningsplikten efter principer som är särskilt avpassade för verksamheten samt ställa redovisningen till förfogande för tillsynsmyndigheten. Av 15 första stycket 5 telelagen framgår att PTS genom att meddela villkor kan förtydliga hur en tillståndshavare skall fullgöra denna skyldighet. PTS gör bedömningen att det finns skäl att även fortsättningsvis förtydliga enligt vilka principer tillståndshavaren skall uppfylla sin redovisningsskyldighet. Av 57 telelagen framgår att PTS skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen. PTS skall även följa utvecklingen på teleområdet och även övervaka pris- och tjänsteutvecklingen på telemarknaden. För att kunna fullgöra sina tillsynsskyldigheter anser PTS att det är av vikt att föreskriva vilka principer som skall följas av de tillståndshavare som bedriver en på marknaden betydande verksamhet när de fullgör sin skyldighet enligt 23 punkt 5 telelagen. Tillståndshavaren åläggs därför att i sådan redovisning tillse att denna medger att kostnader och intäkter för den tillståndspliktiga verksamheten är avskiljbara från kostnader och intäkter i den övriga verksamheten samt att tillståndshavaren på begäran skall bereda PTS tillgång till underlaget för redovisningen. 6. Tillhandahålla information om verksamhetens ägare I 15 första stycket 3 telelagen stadgas att tillstånd får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare att tillhandahålla information om verksamhetens ägare.

11 Förutom att utöva tillsyn enligt telelagen skall PTS även följa utvecklingen på radio, tele och dataområdena samt analysera konkurrenssituationen på dessa marknader. Vid en ändrad ägarbild eller andra väsentliga förändringar hos tillståndshavaren åligger det således PTS att i sin tillsynsverksamhet bedöma vilka följder denna förändring får för tillståndshavarens förutsättningar att fortsättningsvis bedriva televerksamheten. PTS anser det därför vara av betydelse att ställa ett krav på information om ägarförhållanden för sådan tillståndshavare vars verksamhet har en viss storlek eller vilken har särskilda rättigheter eller förutsättningar på marknaden. PTS anser det som rimligt att tillståndshavaren håller sig informerad om i vart fall ägare vars andel överstiger tio procent då ett ägarinnehav av den storleken får anses som ett strategiskt ägande, snarare än ett kortsiktigt och spekulativt ägande. Tillståndshavaren skall därför årligen inkomma med en förteckning över de av verksamhetens ägare vars ägarandel överstiger tio procent. Om moderbolag förekommer i flera led skall vidare anges dels det egna moderbolagets namn, dels det för hela koncernen gemensamma bolaget. Uppgifter behöver dock ej lämnas för bolag däremellan. Tillståndshavaren skall även lämna uppgifter avseende hur stor ägarandel ovan nämnda bolag har. Denna rapport skall inkomma till PTS senast den 1 mars varje år, och avse ägarförhållanden per den 31 december föregående kalenderår. PTS finner inte skäl att ge termen moderbolag annan innebörd än vad som framgår av aktiebolagslagen (1975:1385). Tillståndshavaren är därutöver skyldig att till PTS omgående inkomma med kompletteringar av denna information när en ägarförändring sker vilken innebär att en tidigare ej angiven ägare erhåller en andel vilken överstiger tio procent. Denna information skall även ange om hur detta har påverkat tidigare angivna ägarförhållanden. 7. Totalförsvarskrav Av 2 telelagen framgår att ett av delmålen med den svenska telepolitiken är att telesystemet skall vara uthålligt och tillgängligt under kriser och i krig. I 23 1 stycket 4 finns en skyldighet för anmälningspliktiga att beakta totalförsvarets behov av telekommunikationer under höjd beredskap. I 15 1 stycket 5 ges PTS möjligheten att ställa villkor vad gäller hur tillståndshavarna skall uppfylla skyldigheterna i 23. I förarbeten till telelagen (prop. 1996/97 s.34 jämfört med prop. 1992/93:200 92 s.116 f och s.289 f) utvecklas frågan om totalförsvarets behov av telekommunikationer. Av uttalanden framgår att den tillståndshavare som åläggs att vidta åtgärder för totalförsvaret på ett sätt som går utöver vad andra verksameter av betydelse för totalförsvaret blir

12 ålagda, skall kompenseras av staten. Vidare anges dock att åtgärderna i stor utsträckning kan förväntas ligga i tillståndshavarens eget intresse. Härtill kommer att de övergripande telepolitiska målen skall uppnås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad enligt 2 telelagen. Vad lagstiftarens sålunda uttalat i telelagen och av vad som framgår av förarbetena ger vid handen att tillståndshavaren genom tillståndsvillkor även fortsättningsvis bör åläggas att mot kostnadsorienterad ersättning utföra beredskapsåtgärder för totalförsvaret. Om fredstida planeringsåtgärder finns särskilda bestämmelser i 65 andra stycket telelagen och om sådana föreskrifter som kan komma att meddelas med stöd av detta lagrum. 8. Giltighetstid Enligt 16 telelagen skall tillståndsvillkor gälla för en bestämd tid. Genom att tidsbegränsa tillståndsvillkoren ges PTS möjlighet att vid giltighetstidens slut ompröva tillståndsvillkoren i dess helhet. Ändring av tillståndsvillkor under löpande villkorsperiod får ske endast enligt förbehåll i meddelade villkor eller efter medgivande av tillståndshavaren och efter hörande av annan tillståndshavare vars verksamhet direkt påverkas av ändringen. Mot bakgrund av dels den snabba utvecklingen inom teleområdet beträffande nya tekniska lösningar och nya tjänster, dels att den nuvarande marknadssituationen i hög grad kommer att påverkas av resultatet av den pågående översynen av den europeiska teleregleringen anser PTS att tillståndsvillkorens längd bör bestämmas till fem år, dvs. till och med den 31 mars 2006. 9. Förbehåll Av 16 telelagen framgår att ändring av tillståndsvillkor under löpande villkorsperiod bl.a. får ske enligt förbehåll i meddelade villkor. 9.1. Nya internationella förpliktelser Inom ramen för den pågående liberaliserings- och harmoniseringsprocessen inom EU kommer ett flertal rättsakter beslutas som direkt berör marknaderna för telekommunikation och relaterad utrustning. Medlemsstaterna är skyldiga att införliva dessa i nationell lagstiftning. PTS förbehåller sig därför rätten att meddela nya eller ändrade villkor som är nödvändiga till följd av Sveriges medlemskap i EU.

13 9.2. Ny kostnadsredovisning För att kunna fullgöra tillsynsåtgärder enligt telelagen förbehåller sig PTS rätten att under villkorens giltighetstid meddela nya eller ändrade villkor avseende hur tillståndshavaren skall fullgöra sin redovisningsskyldighet. Ett sådant villkor skall baseras på en ny kalkylmodell eller nya kalkylprinciper vilka fastslås av PTS först efter hörande av tillståndshavaren. 9.3. Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning Av 15 2 stycket telelagen framgår att tillstånd skall förenas med villkor att på visst sätt fullgöra vad som föreskrivs i 17 telelagen. Av 17 telelagen framgår att tillståndshavare skall bedriva televerksamhet så att beslut om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning kan verkställas och så att verkställandet inte röjs. Av förarbetena till 15 2 stycket telelagen (prop. 1995/96:180 s.28-29) klargörs att det i första hand är teleoperatören och de brottsutredande myndigheterna som bör överenskomma om vilka krav, utöver eventuella generella föreskrifter, som operatören skall uppfylla i detta avseende. Normalt torde det således ej finnas anledning för PTS att göra någon mer ingående prövning av vilka krav som skall ställas på tillståndshavaren, utan myndigheten bör kunna utfärda villkor i enlighet med parternas överenskommelse. Det är således endast i de fall som teleoperatören och de brottsutredande myndigheterna har olika uppfattning om vilka krav som skall ställas, som PTS behöver ingripa. Innan villkor meddelas skall myndigheten dock i första hand försöka jämka mellan parterna så att dessa kan överenskomma om vilka krav som skall gälla. PTS handlägger för närvarande en begäran från Rikspolisstyrelsen om att en sådan skyldighet även skall gälla operatörer som tillhandahåller nätkapacitet. Då PTS ännu inte haft möjlighet att till fullo utvärdera denna begäran, förbehåller sig myndigheten rätten att senast den 1 april 2002 meddela nya villkor i detta avseende. 9.4. Betydande inflytande PTS är i enlighet med 6 telelagen skyldig att till EU-kommissionen anmäla de företag som bedriver televerksamhet och som har ett betydande inflytande på marknaden. Det framgår av artikel 2.2.i. av

14 taltelefonidirektivet (98/10/EG) 8 att en operatör med en marknadsandel överstigande 25 procent kan anses ha ett sådant inflytande. Telelagen uppställer särskilda skyldigheter för en organisation som är anmäld på detta sätt. Mot bakgrund av detta förbehåller sig därför PTS rätten att meddela nya eller ändrade villkor i enlighet med de skyldigheter som följer av 34 telelagen för sådan tillståndshavare som anses uppnå ett betydande inflytande på den relevanta marknaden och i enlighet med 6 telelagen anmäls till EU-kommissionen. FULLFÖLJDSHÄNVISNING Beslutet får överklagas hos länsrätten, se bilaga 1. Nils Gunnar Billinger Beslutet har fattats av generaldirektör Nils Gunnar Billinger. I ärendets handläggning har deltagit avdelningschef Ann-Marie Engvall, tf. rättschef Charlotte Ingvar-Nilsson, enhetschef Hans Brändström, verksjurist Helen Lindqvist samt handläggare David Mothander. Föredragande har varit David Mothander. 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/10/EG av den 26 februari 1998 om tillhandahållande av öppna nätverk (ONP) för taltelefoni och samhällsomfattande tjänster för telekommunikation i en konkurrensutsatt miljö (EGT L 101, 1.4.1998, s. 24), som ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 95/62/EG.

15 Bilaga 1 UNDERRÄTTELSE OM ÖVERKLAGANDE Om Ni vill överklaga detta beslut skall Ni skriva till Länsrätten i Stockholms län. Brevet skall dock sändas till Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm. Tala om i brevet vilket beslut Ni överklagar genom att ange beslutets nummer. Tala också om vilken ändring av beslutet Ni vill ha. Brevet skall skrivas under. Post- och telestyrelsen måste ha fått Ert överklagande inom tre veckor från den dag Ni fått del av beslutet. Annars kan överklagandet inte prövas. Post- och telestyrelsen sänder överklagandet vidare till länsrätten för prövning om Post- och telestyrelsen inte själv ändrar beslutet på det sätt Ni begärt. Om något är oklart kan Ni vända Er till Post- och telestyrelsen.