Vindpark Sjöatorp Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-19
2 (16) Förprojektering av vindkraftverk om byn Sjöatorp i Hjortsberga församling, Alvesta kommun Inledning Södra Vindkraft AB håller samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken i samband med förprojektering av vindpark Sjöatorp omfattande 3 vindkraftverk i Alvesta kommun. Vindkraftverken har en märkeffekt på ca 2 MW och den installerade effekten beräknas uppgå till 6 MW. Lokaliseringens yttergränser framgår av figur 2. Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverken. Samrådet syftar till att ge berörda möjlighet att påverka innehållet i MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och därmed kommande beslut. Södra Vindkraft AB hade den 23 mars ett samråd med berörd kommun och länsstyrelse. Nästa steg är detta öppna samråd för sakägare, organisationer och allmänhet. Verksamhetsutövare Södra Vindkraft AB Organisationsnummer 556091-8772 351 89 Växjö VD: Gustav Tibblin Kontaktperson: Pierre Ståhl Telefon: 0470-85 987 e-post: pierre.stahl@sodra.com Södra Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna ekonomisk förening (729500-3789). Södrakoncernen ägs av 52 000 sydsvenska skogsägare och har 3 700 anställda. Södra bedriver handel med skogsråvara och har en omfattande industriell verksamhet med bland annat produktion av pappersmassa, konstruktionsvirke och interiör-träprodukter. Södra Vindkraft bildades 1 juli 2007. Synpunkter Synpunkter på projektet lämnas skriftligen senast den 9 juni 2009 till adress: Södra Vindkraft AB Pierre Ståhl 351 89 Växjö e-post: pierre.stahl@sodra.com
3 (16) Innehållsförteckning 1. Vindkraft i Kronobergs län... 4 2. Projektområdet och urvalskriterier... 5 3. Arrenderat område för vindparken... 5 4. Teknisk beskrivning... 6 5. Layout, placering av vindkraftverken... 6 6. Vägar... 6 7. Elnätsanslutning... 6 8. Elproduktion... 6 9. Miljöpåverkan i stort... 6 10. Miljöpåverkan i samband med etablering... 6 10.1. Riksintressen... 6 10.2. Naturvärden... 6 10.3. Kulturmiljövärden... 6 10.4. Störningar för närboende...6 11. Miljöpåverkan under drift... 6 11.1. Ljud... 6 11.2. Skuggor... 6 11.3. Fåglar & fladdermöss... 6 11.4. Landskapsbild... 6 12. Risker... 6 12.1. Brand... 6 12.2. Utsläpp till mark... 6 13. Alternativ lokalisering... 6 14. Alternativ utformning... 6 15. Samråd... 6 16. Tidplan... 6 17. Bilagor... 6 3
4 (16) 1. Vindkraft i Kronobergs län Det finns ett stort intresse för att bygga vindkraftverk i Kronobergs län. Störst är intresset i Uppvidinge kommun, men även i till exempel Alvesta och Ljungby kommuner finns områden som är intressanta för projektering. Detta beror på goda vindförhållanden samt att länet är relativt glest befolkat. Figur 1. Beräknad årsmedelvind på 72 m höjd i Kronobergs län 4
5 (16) 2. Projektområdet och urvalskriterier En förutsättning för att kunna projektera vindkraftverk är att markägare frivilligt avsätter mark till arrende för vindkraft. Marken i Södra Vindkrafts projektområden ägs till övervägande delen av medlemmar i Södra. Ett stort antal medlemmar i Södra som är positiva till vindkraft har kontaktat Södra Vindkraft. Södra Vindkraft har därefter gjort en utredning för varje potentiellt projektområde där nedanstående kriterier använts. - Huvudkriteriet vid val av lämpligt projektområde är goda vindförhållanden. Lönsamheten i ett vindkraftprojekt är helt beroende av detta. Som hjälpmedel används här den vindkartering Uppsala universitet gjort på uppdrag av Energimyndigheten. Vinddata verifieras sedan med vindmätningsmaster placerade i närheten av projektområdet. - Nästa kriterium är att det skall finnas ett område tillräckligt stort för tre eller flera vindkraftverk där minsta avstånd till bostadshus är mer än 500 m. - Området ska vidare visa på låga eller måttliga motstridiga intressen. - Det skall finnas goda möjligheter avseende vägar och el-anslutningar. 3. Arrenderat område för vindparken De fastigheter med vilka Södra Vindkraft träffat avtal om att arrendera mark för vindkraftändamål framgår av nedanstående figur. Se även kartor i bilagorna. Figur 1. Blå linje visar arrenderat område. 5
6 (16) 4. Teknisk beskrivning Södra Vindkraft avser att etablera och driva en vindkraftpark preliminärt omfattande 3 vindkraftverk. Några vindkraftverk har ännu inte upphandlats för det aktuella projektet, men vi räknar med att välja verk med en märkeffekt omkring 2 MW. Den totala installerade effekten beräknas därmed bli ca 6 MW. För att möjliggöra en god elproduktion i skogsterrängen så kommer verken att ha en navhöjd, höjden från mark till navet på rotorn, på ca 100 m och en rotordiameter på 90-100 m. Den maximala höjden kommer troligen inte att överstiga 150 m. Beroende på val av fabrikat på vindkraftverken kommer vid behov en mindre transformatorbyggnad att placeras på marken utanför vindkraftverket där transformering sker från 690V till 36kV. Figur 2. 5. Layout, placering av vindkraftverken Den preliminära parkkonfigurationen framgår av kartorna i bilaga 1-2. Den valda placeringen syftar till maximal elproduktion med hänsyn tagen till natur- och kulturmiljövärden och övriga intressen. Motstående intressen kommer att kartläggas under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för Vindpark Sjöatorp. Vidare kommer anpassningar att krävas för att klara ljudkrav vid bostäder i området. Även myndigheters bedömningar kan påverka den slutliga placeringen. Vid en senare diskussion med utvald leverantör av vindkraftverk kan ytterligare justeringar behöva göras. Vi vill därför betona att vindkraftverkens antal och placeringar kan komma att ändras som en följd av information som framkommer under samrådsfasen. I den layout som visas på detta samråd har vindkraftverk av typ Vestas V90 med 105 m tornhöjd och 90 m rotordiameter använts. 6
7 (16) Generellt ska följande beaktas: - En ljudnivå om maximalt 40 db(a) skall klaras vid bostäder (även fritidshus). - Avståndet mellan 2 vindkraftverk skall vara minst 450 m. - Tillräckligt avstånd skall hållas till allmänna vägar, kraftledningar mm. Anläggningsytan kring varje vindkraftverk kommer att uppgå till cirka 2 500 m 2. Förutom plats för själva verket så krävs också utrymme för fordon och montagekran vid resning och även vid framtida underhållsarbeten. Varje vindkraftverk kommer att stå på ett fundament som gjuts på platsen eller förankras i berggrunden. Schaktmassor från byggnationen kommer att användas för att jämna till områdena runt anslutningsvägar och vindkraftverken. 6. Vägar 7. Elnätsanslutning Projektområdet ligger endast 1 km från riksväg 25. Vägarna in till projektområdet är i huvudsak bra, och kan efter mindre justeringar användas för transport av vindkraftverk och byggmaterial. Viss breddning och rätning av befintliga skogsvägar kommer att ske, samt ca 700 m nya skogsbilvägar kommer att behöva anläggas. Dessa vägar kommer att projekteras tillsammans med berörda markägare efter de krav som ställs från tillverkare och transportörer. Hänsyn kommer att tas till natur- & kulturmiljövärden på samma sätt som för vindkraftverken. Så långt möjligt kommer befintliga skogsbilvägar att användas. Befintliga vägar inom området visas på bilaga 1. Den producerade elen kommer att levereras till Eons regionnät. Anslutningspunkt är ännu inte bestämd. Här finns flera alternativ. En möjlig anslutningspunkt är vid Södra Vindkrafts projekt väster om Blädingeås. Ett annat alternativ är vid ett nytt ställverk som planeras utmed riksväg 25. Fram till transformatorstationen läggs ett produktionsnät, med spänningsklass 36 kv. Detta nät kommer mestadels att följa vägar eller befintliga kraftledningar. Nedgrävd markkabel kommer att användas i första hand. Beroende på val av fabrikat kommer en mindre transformatorkiosk att placeras på marken utanför vindkraftverket där transformering sker från 690 V till 36 kv. 8. Elproduktion Den beräknade elproduktionen beräknas för ett normalår bli omkring 15 GWh. Uttryckt på annat sätt så motsvarar det förbrukningen av hushållsel för ungefär 3 000 familjer (vid 5 000 kwh per hushåll). 7
8 (16) 9. Miljöpåverkan i stort Miljöpåverkan från etablering och drift av vindkraftverk består främst i påverkan på natur- och kulturmiljö, störningar genom ljud och skuggbildning samt förändringar i landskapsbilden. Vindkraftverken kommer inte att orsaka några utsläpp till vare sig luft eller vatten. Förutsatt att elproduktion från vindkraftverk på marginalen ersätter fossil elproduktion så innebär etableringen att den globala miljöbelastningen kommer att minska. 10. Miljöpåverkan i samband med etablering 10.1. Riksintressen 10.2. Naturvärden Projektområdet är identifierat som riksintresse för vindbruk, se bilaga 1. Inom projektområdet finns inga utpekade naturvärden. Större delen av projektområdet är drabbat av stormarna och den mesta skogen är nerblåst. På övrig mark finns ung och medelålders produktionsskog. Figur 3. Flygfoto över projektområdet. Strax öster om projektområdet finns ett litet reservat. Reservatet Sjöatorp omfattar en låg, karakteristiskt ryggformad rullstensås, typisk för trakten. Hänsynsskikt naturmiljö framgår av bilaga 2. 8
9 (16) 10.3. Kulturmiljövärden 10.4. Störningar för närboende 11. Miljöpåverkan under drift 11.1. Ljud Inom projektområdet finns ett mindre område identifierat som fossil åkermark. Den västra tillfartsvägen genom Kvintås passerar ett område med fossil åkermark. Vår bedömning är att denna väg inte kräver några modifieringar i den del som berör fornminnesområdet. Se bilaga 2. I samband med byggnationen kan störningar från arbetsmaskiner och transporter tillfälligt upplevas. Det rör sig främst om gräv- och schaktarbeten, transport av grus, jordmassor och betong samt intransporten av vindkraftverkens delar. Genom god planering och avisering i lokalpressen innan arbetena inleds kan olägenheterna mildras. Vindkraftverken genererar ljud från rotor och maskinhus som kan upplevas störande i vindkraftverkets närhet. Merparten av ljudet från ett modernt vindkraftverk alstras av turbulens kring rotorbladen. Detta är ett bredbandigt svischande ljud. Naturvårdsverkets rekommendationer innebär en maximal ljudnivå på 40 db(a) vid bostad, vilket kräver ett minsta avstånd på omkring 500 m för ett enskilt vindkraftverk och 500-600 m för en grupp av verk. Med hjälp av beräkningsprogram kan utbredningen för 40 db(a) modelleras i förväg för en viss modell av vindkraftverk. Av bilaga 3 framgår hur den teoretiska ljudutbredningen (analyserat med Naturvårdsverkets modell i programmet WindPro) ser ut för det aktuella projektet om det bebyggs med verk av modell Vestas V90 med 105 m tornhöjd (2 MW, rotordiameter 90 m). Naturvårdsverkets beräkningsmodell är i två avseenden konservativ: dels utgår den från att det blåser 8 m/s mot en ljudkänslig punkt från alla väderstreck samtidigt och dels så tar den inte hänsyn till att barrskog ger en viss dämpning av ljudutbredningen. I WindPro beräkningarna (se bilaga 3) har ett antal bostäder markerats med röda ringar. 11.2. Skuggor Modellering av rörliga skuggor utgår från sannolikheten av att solen skiner under olika tider på året och förväntad driftstid på vindkraftverken. Däremot tas ingen hänsyn till att skog kan skymma sikten till vindkraftverken, vilket gör att den verkliga skuggutbredningen i många fall blir lägre. Den beräknade skuggutbredningen med förväntad skuggtid (analyserat i programmet WindPro) från vindkraftverken framgår av bilaga 4. Av denna framgår att inga bostäder kommer att exponeras för rörliga skuggor mer än 8 tim per år, vilket är den maximala nivå som Boverket har i sina riktlinjer för etablering av vindkraftverk. 9
10 (16) 11.3. Fåglar & fladdermöss Ett antal studier av vindkraftverks påverkan på fåglar har gjorts, bl.a. inom kunskapsprogrammet Vindval. De studier som har gjorts, bland annat av fågelstreck, visar på små konsekvenser. Vad gäller fladdermöss så är flertalet arter knutna till bebyggelse och hagmarker snarare än ren barrskog, varför vi bedömer att risken för mer än marginell påverkan på dessa är liten. Södra Vindkraft kommer att anlita en extern resurs för att kartlägga fåglar och fladdermöss. 11.4. Landskapsbild 12. Risker 12.1. Brand Landskapsbilden kommer att påverkas genom att vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre över trädtopparna olika mycket från olika håll. I närområdet till de 3 vindkraftverken är det troligt att man kommer att se ett eller flera vindkraftverk från ett antal platser. Ett antal fotomontage kommer att göras för att i förväg visualisera vindkraftverkens påverkan. Dessa kommer att visas vid samrådet med allmänheten. Fotopunkter tas fram i samråd med myndigheter. Det bör också påpekas i sammanhanget att många människor som störs av anblicken av vindkraftverk har erfarenheter av mindre verk med högre rotorvarvtal än de verk som planeras i det aktuella området. Vi gör bedömningen att den högre höjden mer än väl kompenseras av det lugnare intryck som rotorn till ett modernt 2 MW-verk ger under drift. Varvtalet varierar mellan ca 6-19 varv per minut. Under drift är risken för brand liten och som skydd mot brandtillbud förekommer både åskledare i rotorbladen och ljusbågvakter. 12.2. Utsläpp till mark I vindkraftverk och transformatorer används oljor. Dessa utrymmen är dock täta så att läckage inuti maskinhus, torn eller transformatorkiosk stannar i utrymmet till dess omhändertagande kan ske. 10
11 (16) 13. Alternativ lokalisering Under punkt 1 finns beskrivet de kriterier som använts för att välja lokalisering/projektområde. De projekt som Södra Vindkraft valt att arbeta vidare med utgör en liten del av den stora mängd förfrågningar som inkommit. Södra Vindkraft ser inte i dagsläget att det är möjligt att inom närområdet hitta ett markområde som uppfyller urvalskriterierna för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av för- och nackdelar med den aktuella lokaliseringen. Om området Sjöatorp inte bedöms vara lämpligt för vindkraft så kommer Södra Vindkraft istället att arbeta vidare med övriga projekt i södra Sverige. 14. Alternativ utformning Det är troligt att den tekniska utvecklingen mot större och allt effektivare vindkraftverk fortsätter de närmaste åren. Det finns dock aspekter i form av bland annat transportkostnader, hindermarkeringsregler och landskapsestetiska synpunkter som gör att vindkraftverkens totalhöjd troligen kommer att stanna kring 150 m. Med denna höjd kommer märkeffekten att hålla sig kring 2-2,5 MW. Valet av vindkraftverk baseras på många parametrar, inte minst vinddata från egna mätningar, och kan påverka utformningen när upphandlingen närmar sig avslut. Detta i sin tur kan påverka ljudutbredning, minsta avstånd mellan verk och annat som gör att verk kan behövas flyttas eller tas bort för att klara villkor i tillståndsgivningen. Leverantören av vindkraftverken kommer att göra en verifiering av placeringen av vindkraftverken inom parken. Denna verifiering kommer att baseras på mätdata från vindmätningsmasten i närområdet samt på den för området unika topografin. Detta kan också medföra att vissa verk kommer att flyttas. På samma sätt kan myndighetens bedömning av hur t ex riksintresset för vindbruk bör vägas i förhållande till områdets naturvärden eller kulturvärden påverka parkens utformning i en eller annan riktning. Eftersom det är svårt att förutse summan av alla dessa faktorer ser vi inte att det i dagsläget går att redovisa en alternativ utformning som är trovärdig. Istället räknar vi med att kunna redovisa en sådan längre fram i processen när förutsättningarna klarnat. 15. Samråd 16. Tidplan Södra Vindkraft har hållit samråd med Försvarsmakten, vilken inte har någon invändning mot projektet. Post- och Telestyrelsen har aviserat att 3GIS och Tele 2 har varsin radiolänk i området. Remisser har skickats, men svar har inte inkommit från LFV (luftfartsverket). Vid en smidig förprojektering så bedömer vi att projekteringen med byggnadsarbeten kan inledas under 2011. Vi kommer under försommaren 2009 att resa en vindmätningsmast i närområdet för att klarlägga vindresursen och de vindtekniska kraven på anläggningen. 11
12 (16) 17. Bilagor 1. Aktuell parkkonfiguration med riksintressen 2. Aktuell parkkonfiguration med hänsynsskikt avseende natur och kultur 3. Ljudberäkningar från WindPro 4. Skuggberäkningar från WindPro 12
13 (16) Bilaga 1. Vindparkområde med Riksintressen 13
14 (16) Bilaga 2. Vindparkområde med Hänsynsskikt 14
15 (16) Bilaga 3. Ljudutbredning 15
16 (16) Bilaga 4. Rörliga skuggor 16