VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I SJUNDEÅ KOMMUN

Relevanta dokument
Siuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå svenska skolas eftis

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

Siuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå Svenska Skolas eftis

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsvården

INGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen April 2011

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

VERKSAMHETSPLAN FÖR SKOLELEVERS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I LARSMO

PLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I LAPPTRÄSK KOMMUN

Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

GRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Föreskrifter och anvisningar 2011:1

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

LOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN

LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Merituulen koulu

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

Plan för eftermiddagsverksamhet på svenska i Esbo. Läsåret - Eftis: Datum för senaste uppdatering: / / 20

Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt förskoleklubben i Degerby skola

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten SJUNDEÅ KOMMUN

Sofia Svanhnström

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Plan för småbarnsfostran

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet Ingå kommun

Utvärdering av eftermiddagsverksamheten 2014

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOHJAN KAUPUNKI LOJO STAD. Bildningssektorn. Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Verksamhetsplan. Lojo stad

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Karlshögs Fritidshem

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Juridik i eftermiddagsverksamhet

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Degerby skola

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Utvärdering av morgon- och eftermiddagsverksamheten Västankvarns skola/understödsföreningen Almus rf.

Kvalitetsredovisning

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Utvärdering av morgon- och eftermiddagsverksamheten Kyrkfjärdens skola/ingå församling

Kundenkäten om morgon- och eftermiddagsverksamhet pågår

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Läroplan för förskolan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Kyrkfjärdens skola

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Eftisverksamheten. Ansökan lämnas in inom utsatt tid till den eftisplats man söker till.

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Välkommen till Björkhyddans förskola

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Arbetsplan för Lemlands grundskolas fritidshem

LukiMat Informationstjänst

ARBETSPLAN. Fritidshemmet Humlan

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen Vakansframställningar

Arbetsplan för Östra förskolan

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I SJUNDEÅ KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Utgångspunkterna för att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet som kompletterar grundläggande utbildning i Sjundeå 1.1 Värdegrund och uppgift 1.2 Lagstiftning mm. som styr morgon och eftermiddagsverksamhet 2 Målsättningar 2.1 Att stödja hemmets och skolans fostrande arbete 2.2 Att stödja känslolivet och den sociala utvecklingen 2.3 Att stödja den etiska utvecklingen 2.4 Att främja delaktigheten, öka jämlikheten och förebygga utslagning 3 Morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll 3.1 Att stödja inriktningen för verksamhetsinnehållet 4 Barn som behöver stöd i eftermiddagsverksamheten 4.1 Stödformer 4.2 Samarbete 5 Anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten i kommunen 5.1 Personal 6 Verksamhetsidé 7 Samarbete med skolan 8 Samarbete med hemmen 9 Övergripande välmående som mål 9.1 Kamratförhållanden och barnets socioemotionella utveckling 10 Ansökan till eftermiddagsverksamheten 11 Klientavgifter 12 Information 13 Utvärdering

3 Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten i Sjundeå 1 Utgångspunkterna för att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet som kompletterar grundläggande utbildning i Sjundeå Sjundeå kommun ansvarar för eftermiddagsverksamhetens lagenlighet, koordinering och kvalitet. Eftermiddagsverksamheten är underställd bildningsnämnden, som anordnar verksamhet jämlikt för både finsk- och svenskspråkiga elever. Eftermiddagsverksamheten är i Sjundeå en del av småbarnsfostran och den förvaltas inom småbarnsfostran. Kommunen ansvarar för verksamheten även om den sköts av utomstående producenter. Sjundeå kommun anordnar eftermiddagsverksamhet för elever i samarbete med lokala föreningar och sammanslutningar, skolor, föräldraföreningar och småbarnsfostran. Med eftermiddagsverksamhet avses verksamhet enligt grundläggande utbildning som omfattar minst 570 eller högst 760 timmar i året. Det allmänna målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten är att stödja hemmens och skolans fostrande arbete samt barnens känslomässiga och etiska utveckling. Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall bygga vidare på den fostrande uppgiften inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen och utgå från de allmänna principerna för fostran i den grundläggande utbildningen. Ytterligare ett syfte att främja jämlikheten i samhället och förebygga utslagning. 1.1 Värdegrund och uppgift Eftermiddagsverksamhetens uppgift är att främja barnets helhetsbetonade välmående i verksamheten. Eftermiddagsklubbens verksamhetsidé är att erbjuda barnet mångsidiga erfarenheter och vägkost för barnets väg mot självständighet i en trygg och trevlig miljö. De viktigaste värden i verksamheten hör till: - att få ledd fritidssysselsättning - att beakta barnets individuella behov - att förstärka den positiva självbilden - att stöda barnets växande och utveckling - att vara tillsammans och att trivas med varandra - att i tidigt skede gripa tag i problemen - att förstärka de sociala förhållanden - att få äkta omsorg

4 Varje barn ska få känna sig accepterad och uppskattad som en enskild individ. Ingen lämnas ensam, ansvarsfullhet och ömsesidighet berör alla som deltar i eftermiddagsverksamheten. Den förtroendefulla relationen mellan barn och vuxna förmedlas i verksamheten. Målsättningen är att skapa en trygg och ledd eftermiddagsverksamhet, där etiskt tänkande styr samarbetet bland barnen samt mellan barn och vuxna. Utgångspunkterna för barnets välmående är att stöda barnets hälsa och skapa en grund för uppväxten i en trygg social och fysisk miljö. 1.2 Lagstiftning mm. som styr morgon och eftermiddagsverksamhet Elevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet regleras av lagstiftningen om morgon- och eftermiddagsverksamheten som trädde ikraft 1.8.2004. Om kommunen anordnar eller skaffar morgon- och eftermiddagsverksamhet ska verksamheten, i den omfattning kommunen beslutar, erbjudas eleverna i årskurs ett och två och de elever i övriga årskurser som fått beslut om särskilt stöd enligt lagen om grundläggande utbildning. (Lag om grundläggande utbildning 48 1 mom. (1136/2003) och Lag om grundläggande utbildning 17 1 mom. (642/2010). Grunderna för yrkesexamen för ledare inom morgon- och eftermiddagsverksamheten fastställdes 1.1.2005. Anordnandet av verksamheten är frivilligt och kommunen kan själv bestämma verksamhetens omfattning. Ifall kommunen anordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas den statsandelar (635/1998) i enlighet med ändringen (1137/2003) av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som anknyter till verksamheten. Rätten till den lagstadgade eftermiddagsverksamheten är inte subjektiv, som rätten till dagvård. Lagen (504/2002) om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn tillämpas även inom morgon- och eftermiddagsverksamheten. Lagstiftning: - Lag om grundläggande utbildning 17 a (642/2010) - Lag om grundläggande utbildning 48 b och 48 f (1081/2006) - Grunderna för yrkesexamen för ledare inom morgon- och eftermiddagsverksamheten fastställdes 1.1.2005. Lagförändring 1.1.2007 - Statsrådets Förordning (115/2004) - Barnskyddslag (417/2007) 12 - Förordning av ändring Lag om kontroll av brottslig bakgrund (1138/2003) - Lag om kontroll av brottslig bakgrund (504/2002) - Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1137/2003) - Lag om grundläggande utbildning (1136/2003)

5 2 Målsättningar Målsättningarna för eftermiddagsverksamheten fastställs i grunderna för morgonoch eftermiddagsverksamheten. Morgon- och eftermiddags verksamhetens grundläggande uppgifter är, enligt lagen om grundläggande utbildning 48 a, att stödja hemmet och skolan i deras fostringsarbete samt barnets emotionella utveckling och etiska tillväxt. Vårdnadshavarna är de som i första hand ansvarar för fostran, men ett gott samarbete och fostringsgemenskap stöder föräldrarna i fostran. Med att anordna verksamhet vill man förebygga de små elevernas ensamma eftermiddagar hemma. Till barnets eftermiddag hör lek, positiva erfarenheter, diskussioner och att bli hörd, motion och utevistelser för att öka aktiviteten. Som målsättning för eftermiddagsverksamheten i Sjundeå är att skapa en trygg, trivsam och gynnsam atmosfär, där varje barn kan förverkliga sig i en handledd omgivning. Barnet ska även få planera och förverkliga egna lekar och sin sysslor. 2.1 Att stödja hemmets och skolans fostrande arbete För att kunna stödja hemmets och skolans fostrande arbete, förutsätts ett samarbete som bygger på ömsesidigt respekt och jämlikhet. Samarbetet mellan hemmen och eftermiddagsklubben hjälper till att barnets fritidsaktiviteter är meningsfulla och stöder barnet. Barnet kommer till klubben direkt efter skoldagens slut. Meningsfull och omtyckt verksamhet främjar barnets välbefinnande, vilket är av betydelse för barnets ork då verksamhetsdagen är över och barnet möter den övriga familjen. Informationen mellan hemmen, skolan och klubben underlättar en trygg eftermiddags verksamhetsdag. Alla ska följa klubbens regler. 2.2 Att stödja känslolivet och den sociala utvecklingen Morgon- och eftermiddagsverksamheten ska ske i en lugn och trygg miljö och atmosfär. Det är viktigt att barnen i verksamheten har möjlighet att vila i lugn och ro, att läsa läxor och att vistas utomhus och röra på sig. Mellanmål serveras dagligen. 2.3 Att stödja den etiska utvecklingen Eftermiddagsverksamheten ska stödja barnens etiska utveckling och uppfattning om att alla människor är jämlika. Den etiska utgångspunkten för verksamheten är den värdegrund som beskrivs i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och de principer för fostran som hemmet och skolan kommit överens om.

6 Barnen handleds till att ta ansvar för: - regler och överenskommelser som ansluter sig till gruppens verksamhet - andras välbefinnande och de rättigheter och skyldigheter som hör till det - känslor och konsekvenser som det egna beteendet leder till både för dem själva och för andra - sitt eget välbefinnande och sunda levnadsvanor - en positiv inställning till omgivningen, naturen och en hållbar livsstil - vårdande av traditioner 2.4 Att främja delaktigheten, öka jämlikheten och förebygga utslagning Det är viktigt att man lyssnar på barnen och att de kan delta i att planera och genomföra verksamheten samt att barnens idéer tas i beaktande i verksamheten. Uppmärksamhet ägnas åt barn med annat språk och kulturell bakgrund samt barn i behov av särskilt stöd. 3 Morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll Morgon- och eftermiddagsverksamhet främjar barnens rättigheter till fritid, lek och kultur. Innehållet för verkställandet av följande helheter: - lek och samspelsfärdigheter - motion och utevistelse - handens färdigheter, visuell framställning och pyssel - måltider och vila - visuellt, musikaliskt och kroppslig utryck - drama - verbalt utryck - teoretiska och praktiska ämnen - läsning och möjlighet att laga hemläxor - kultur och traditioner Att planera en väl fungerande helhet av ovan nämnda hjälper vardagen då barnet gestaltar dagens gång. Stimulerande verksamhet främjar även barnets positiva hobbyer och styr barnet till mångsidigt tänkande. Leken är en del av barnets dagliga verksamhet och förstärker såväl traditionell lekkultur som att lära nya lekar. Eftermiddagsverksamheten främjar även barnets rätt att vara barn. Det är

7 ändamålsenligt att ge möjlighet för vila och läxläsning vid sidan av den dagliga verksamheten. Verksamheten innehåller lek, motion, sång, utevistelse och vila. Temahelheter kan enligt veckoplanringen definieras detaljerat eller planeras innehållsmässigt enligt olika behov på smågrupps- eller individnivå. Då ledarnas starka sidor, beroende på omständigheterna, gruppens storlek och de praktiska möjligheterna varierar, kan verksamhetens detaljerade innehåll definieras lokalt i de olika klubbarna. Under en trygg eftermiddag med stimulerande verksamhet och stödjande av barnets sociala färdigheter stöds barnets väg mot självständighet. Med handledd verksamhet kan man tillsammans med barnet genomföra ansvarfulla uppgifter. Lekar och spel uppmuntrar till gemensamma sociala stunder och samtidigt kan man stödja barnets sociala färdigheter och psykosociala utveckling. Traditioner och helger beaktas i verksamhetens innehåll. Utfärder till närliggande områden, motionslekar samt bollspel inne och ute utgör en bra motvikt till skolarbetet. Handens kunskaper utövas genom traditionella handarbeten, pyssel, ritning och bakning. Besöken till biblioteket är en tradition. 3.1 Att stödja inriktningen för verksamhetsinnehållet Innehållet kan anknyta till olika målinriktade hobbyn eller övrig utvecklande verksamhet, såsom motion handens färdigheter, språklig eller visuell framställning, musik och övriga hobbyn. Teoretiska temahelheter kan man bekanta sig med hjälp av biblioteket eller olika medier. Omgivningen i Sjundeå kommun ger goda möjligheter att förverkliga eftermiddagsverksamhetens målsättningar. Naturen inbjuder även på utforskning av närmiljön och hållbar utveckling. Innehållet stöds av: - lek och utvecklande av samspelsfärdigheter - motion och uteliv - handens färdigheter, visuell framställning och pyssel - uttrycksförmåga och mediefostran - etisk fostran och likvärdighetsfostran - livsmiljö och hållbar utveckling - möjlighet att göra hemläxor - möjlighet till en vilostund

8 4 Barn som behöver stöd i eftermiddagsverksamheten Som en verksamhetsform av tidigt stöd och förebyggande barnskydd är eftermiddagsverksamheten en del av den grundläggande utbildningen, elevvården och, vid behov barnskyddet. Assistentresursen utvärderas under våren för att underlätta höstens verksamhet. Stödet av ett skolgångsbiträde i eftermiddagsverksamheten är till för barnets förmån. Med omvårdnad och i samarbete med elevvården kan barnets balanserade uppväxt och utveckling främjas. Enligt grunderna är de allmänna målsättningarna och innehållet utgångspunkten för eftermiddagsverksamhet för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Stödformer Allmänt stöd Allmänt stöd ingår i all fostran, undervisning och handledning. Barnet kan behöva endast en stödform, såsom stödundervisning eller specialundervisning på deltid. Morgon- och eftermiddagsverksamheten kan vid behov vara en del av det stöd som en elev får. Intensifierat stöd Barnet som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera former av stöd samtidigt ges intensifierat stöd. Det intensifierade stödet är mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Särskilt stöd En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas(ip) görs upp för barnet. Särskilt stöd ges till barn som inte med andra stödåtgärder i tillräcklig grad kan uppnå sina mål för växande, utveckling eller lärande. Elever som fått beslut om särskilt stöd har rätt att söka till morgon- och eftermiddagsverksamhet under hela den grundläggande utbildningen. Stödformerna kan innehålla hjälp av skolans personal, elevvård, assistenter samt annan service, arbetsmetoder och sätt, material samt olika redskap. Uppgifterna om att en elev får intensifierat eller särskilt stöd och de dokument och uppgifter som dokumenten innehåller är sekretessbelagda. För att få överlåta sekretessbelagda uppgifter om en elev till personalen i morgon- och eftermiddagsverksamheten krävs ett specificerat tillstånd av vårdnadshavaren. (Ändring och komplettering av Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, FÖRESKRIFT 50/01/2010).

9 4.2 Samarbete Det rekommenderas att morgon- och eftermiddagsverksamheten ingår i kommunens välfärdsplan för barn och unga (L 417/2007) 12. Barnets motivation i lärandet kan öka genom att det ordnas eftermiddagsverksamhet. 5 Anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten Eftermiddagsverksamheten i Sjundeå är underställd bildningsnämnden och verksamheten styrs av dess godkända verksamhetsplan. Eftermiddagverksamhet anordnas jämlikt för både finsk- svenskspråkiga elever. Eftermiddagsverksamheten är i Sjundeå en del av småbarnsfostran och den förvaltas inom småbarnsfostran. Eftermiddagsklubbarna är avsedda främst för elever i årskurs 1 och 2 och för elever i specialundervisning. Vårdnadshavare kan frivilligt ansöka om platser. Eftermiddagsverksamheten följer arbetstiderna för grundskolorna i Sjundeå kommun, med undantag av skoldagar som infaller på lördagar. Morgonverksamhet ordnas inte i Sjundeå. Stationsområdets eftermiddagsverksamhet anordnas i bollhallens utrymmen för både finsk- och svenskspråkiga barn, där två ledare svarar för en grupp. I Päivärinne skola anordnas eftermiddagsverksamhet för c. 15 finskspråkiga barn i en ledares regi. Båda grupperna kan få assistentresurser enligt behov. Bollhallens eftis Päivärinne efttis Edvardsbergin ungdomslokal privat eftis 2 ledare 1gruppassistent c. 30 barn / termin 1 ledare 1 gruppassistent c. 15 barn / termin 1 ledare c. 10 barn För svenskspråkiga barn anordnas dessutom verksamhet i Edvardsbergs ungdomsförenings lokal i Backa by på Andbyvägen. Detta underlättar situationen, då kommunens övriga verksamhetsgrupper är fullsatta. Den privata föreningen förvaltar sin verksamhet. I Sjundeå kommun anordnas dessutom en sommarklubb under de tre första veckorna i juni. Sommarklubben är frivillig och ansökan lämnas in under våren. Beroende på resurserna ordnas morgon- och eftermiddagsvård inom familjedagvården i småbarnsfostrans regi.

10 5.2 Personal Ledarna för eftermiddagsverksamheten uppfyller uppgiftens formella behörighetskrav (115/2004) och är fast anställda av kommunen. Vid stationens eftermiddagsklubb arbetar två ledare och vid Päivärinne en ledare. Därtill anvisas assistentresurser i grupperna enligt behov läsårsvis. Tilläggspersonal anställs under sjukledigheter och semesterdagarna. F planering och koordinering av eftermiddagsverksamheten ansvarar planeraren för småbarnsfostran. 6 Verksamhetsidén Eftermiddagsklubbens verksamhetsidé är att erbjuda barnet mångsidiga erfarenheter och vägkost för barnets väg mot självständighet i en trygg och trevlig miljö. Till de viktigaste värden hör äkta omtanke, med beaktande av barnets individuella behov, att vara tillsammans och trivas. Den förtroendefulla relationen mellan barnet och den vuxna förmedlas genom förverkligandet av verksamheten. Varje barn ska få känna sig accepterad och uppskattad som en enskild individ. Ingen lämnas ensam, ansvarsfullhet och ömsesidighet berör alla som deltar i eftermiddagsverksamheten. Målsättningen är att skapa trygg och ledd eftermiddagsverksamhet, där etiskt tänkande styr samarbetet mellan barn och mellan barn och vuxna. 7 Samarbete med skolan Enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten och den grundläggande utbildningen skall upprätthållas ett nära samarbete och utveckla strukturer och verksamhetsmodeller som lämpar sig för det lokala samarbetet. Således ska samarbetet med skolorna ytterligare främjas. Informationsförmedlingen ska fortsättningsvis utvecklas så att man tillsammans kan förbättra barnets trygga eftermiddagsstunder efter skoldagen och under övergången från skolan till eftermiddagsvården. Skolan informerar föräldrarna om händelser i skolan. Ifall det under skoldagen har skett något överraskande, som barnet ännu inte hunnit bearbeta, kan denne i klubben reagera på ett ovanligt sätt. I dylika situationer är det viktigt att skolan underrättar ledarna i eftermiddagsklubben om det skedda. 8 Samarbete med hemmen Då det gäller barnet har man i första hand kontakt med vårdnadshavarna. Medel som hjälper samarbetet är t.ex. personliga möten, diskussioner, telefonsamtal, informationsblad samt muntlig och skriftlig feedback. Med samarbetet mellan hemmen och eftermiddagsklubben strävar man efter att hjälpa barnets

11 fritidsaktiviteter på ett meningsfullt och stödjande sätt. Barnet behöver inte vara ensam, utan får vara i kamratgrupp med jämnåriga och lära sig lämpliga lekar som motsvarar sin egen utvecklingsnivå. Med ett gott samarbete med föräldrarna förstärker man barnets välbefinnande. Då informationsflödet mellan klubben och hemmet fungerar i båda riktningarna kan en trygg eftermiddag garanteras för alla parter. Alla ska följa klubbens regler och på motsvarande sätt bör ledarna respektera familjernas önskemål. Föräldrarna ansvarar för ändringar i barnets vårddag och för meddelandet om dem. Vårdnadshavarna är skyldiga att meddela ledarna om barnets frånvaro. 8.1 Trygghet och ansvar Trygghets- och ansvarsfrågor bearbetas årligen och alltid vid behov. Alla barn som deltar i verksamheten är försäkrade av kommun på väg från skolan till eftermiddagsklubben och under tiden i eftermiddagsklubben. Barnen kommer till eftermiddagsvården direkt då skoldagen är slut. Ifall barnet deltar i en av skolan anordnad klubbverksamhet efter skoldagen, ska föräldrarna meddela om det och särskilt komma överens om det med den som ansvarar för verksamheten. 9 Övergripande välmående som mål Eftermiddagsverksamhetens pedagogiska målsättning är att skapa en stämning där barnets välmående respekteras, att stödja barnets hälsa och skapa en sund grund för uppväxten i en trygg social och fysisk miljö. För att kunna skapa en god uppväxtmiljö förutsätts stabiliserat samarbete mellan hemmet och skolan och arrangörerna för eftermiddagsverksamheten. Det gemensamma ansvaret för barnet framhävs av alla parters intresse för det nuvarande barnets och dess framtida liv. Utgångspunkterna för planering av verksamhet är barnets individuella och kollektiva synpunkter samt synpunkter som har att göra med barnets hela sociala uppväxt.. På detta sätt stöds barnets emotionella och sociala tillväxt. Man förebygger utslagning, ökar jämlikhet och stöder barnets etiska tillväxt, vilket bär barnet mot framtiden. Varje barn ska känna sig accepterad i alla situationer i verksamheten och få stöd i de situationer där denne måste anstränga sig för att lyckas. Barnet ska ha möjlighet att berätta om sina erfarenheter i diskussioner. Att berätta och lyssna kan uppmuntra andra att dela med sig av egna erfarenheter och berättelser. Samtidigt lär sig barnen av samverkan att uppskatta andras alternativa sätt att möta olika situationer och frågor.

12 MÅL Verksamheten skall vara: - planerad - trevlig - inspirerande - intressant - mångsidig - aktiverande - lekfull - frivillig - motiverande 9.1 Kamratrelationer och barnets socioemotionella utveckling Relationer mellan jämngamla barn eller barn på ungefär samma utvecklingsnivå har en betydelsefull roll i barnets sociala, socioemotionella och kunskapsmässiga utveckling. Lek i kamratgrupp har en stor betydelse för barnets välmående. I såväl ledd som fri lek får barn nya vänner, förstärker tidigare band, lär sig lekar med nya regler och nya metoder. Med hjälp av dessa erfarenheter får barnen positiva erfarenheter i kamratgruppen. De vuxnas roll är att uppmuntra barnen till kamratrelationer och på detta sätt förhindra utslagning i gruppen. Information förs över mellan barn och inlärning sker från en medlem i kamratgruppen till en annan. Barnet skapar sig en bild av samhället och världen genom kamratgruppen. Sociala färdigheter övas i gruppen och i samarbete mellan likvärda medlemmar. I kamratrelationer lär sig barnen även om känslor. De närvarande vuxna kan stöda barnet att uttrycka känslor genom att lära barnet reglera sitt beteende i olika situationer. Barnet bygger upp och fokuserar sin självbild. Ur erfarenheterna skapas även en bild av andra människor och i bästa fall förhindrar kamratrelationer utslagning. 10 Ansökan till eftermiddagsverksamheten Till eftermiddagsklubbarna i Sjundeå ansöker man i samband med anmälan till skolan. Ansökningsblanketter kan fås från skolorna, eftermiddagsklubbarna, bildningskansliet från Sjundeå hemsida www.siuntio.fi/blanketter. Elever i årskurs ett har företräde vid inval till eftermiddagsverksamheten. Ansökan kan lämnas in vid skolinskrivningen i skolan, till bildningskansliet eller till ledaren för eftermiddagsklubben. Andra årskurs barn bör också ansöka om platsen. De barn som hamnar i kö utlottas. Till den verksamhet som sköts av

13 ungdomsföreningen söks med deras segna blanketter. Kommunen koordinerar verksamheten. 11 Klientavgifter Morgon- och eftermiddagsverksamhet är avgiftsbelagd verksamhet, men övriga avgifter för deltagande uppbärs inte. Eftermiddagsverksamhet anordnas dagligen efter skoldagen mellan kl. 12.00 17.00. Klubbavgiften bestäms av vårdtiden. I Sjundeå är avgifterna följande: 60 /mån om behovet av eftermiddagsverksamhet är högst 3 h/dag och 100 /mån om verksamhetstiden överskrider 3 h/dag. I avgiften ingår försäkring, mellanmål och verksamhetens materialkostnader. För familjer med utkomststöd är eftermiddagsverksamheten kostnadsfri. Om morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning ges högst 10 dagar i månaden, uppbärs halva avgiften. Ifall barnet är sjuk över 10 dagar under en månad, uppbärs halv månadsavgift, men om sjukdomen varar hela månaden uppbärs ingen avgift. För klubben som anordnas i juni uppbärs för varje vecka en skild men lika stor avgift. I avgiften ingår lunch, utfärder, försäkring och olika material. Av morgonoch eftermiddagsvård inom familjedagvården sker i småbarnsfostrans regi och faktureras enligt dagvårdsavgifter. Friska Viljor r.f uppbär egna avgifter av sin eftermiddagsverksamhet. 12 Information Om barnets inval till eftermiddagsverksamheten meddelas per brev i slutet av april eller i början av maj. Närmare upplysningar om klubbverksamheten fås alltid vid behov från bildningskansliet eller på kommunens Internetsidor. På kommunens Internetsidor finns en beskrivning av verksamhetens centrala punkter och personalens kontaktuppgifter. Om man inte tar mot en eftisplats ska man alltid informera bildningskansliet antingen med förändringsblankett eller via e- mail forman.slaktnamn@siuntio.fi. I annat fall debiteras kunden. 13 Utvärdering Utvärderingen av verksamheten är ett viktigt redskap för planering och utveckling. Genom att utvärderingen som utförs av barnen får man barnens åsikter och kan utgående från dem planera verksamheten för följande år ur barnets synvinkel. Klubbledarna utvärderar verksamheten två gånger per år. Utvärderingen används för att utveckla verksamheten ytterligare inför följande läsår. Gruppstorleken har en inverkan på verksamhetens kvalitet.

Ledarna anordnas möjlighet att bekanta sig med motsvarande verksamhet i annan kommun. Utvecklingssamtal förs årligen, i samband med vilka bl.a. förverkligandet av verksamheten och olika samarbeten utvärderas helhetsmässigt ur flera synvinklar. Eftermiddagsverksamhetens kvalitet påverkas av kommunens ekonomiska läge, tillgång till personal och utrymmen, antal barn och tillgång till vikarier vid personalens frånvaro. En önskan är att alla barn i behov av eftermiddagsvård ska kunna ges vägledd eftermiddagsverksamhet. 14