LCC-beräkningar HAMNHUSET

LCC-beräkningar HAMNHUSET Älvstranden Utveckling AB Box 8003 402 77 Göteborg Tel: 031-779 96 00 Fax: 031-779 96 60 FRAMTAGEN AV: DATUM: Staffan Bolminger 2007-03-01 VERSION: REVIDERAD: 1

Sida 2 (31)

Sida 3 (31) LÅNGSIKTIGT TÄNKANDE LÖNSAMT REDAN IDAG! Hamnhuset byggs som ett energieffektivt passivhus, det största i Sverige idag. Med en femtedel av uppvärmningsenergin, bibehållen hyra och bättre inomhusmiljö bidrar det till att föra utvecklingen framåt av framtidens bostäder! Bättre komfort till en femtedel av energin För att uppföra Hamnhuset som ett energieffektivt passivhus är de viktigaste åtgärderna att förbättra klimatskalet samt att välja ett väldimensionerat ventilationssystem med bra värmeåtervinning. Med hjälp av detta har vi kapat det totala energianvändandet till cirka en femtedel av vad som är normalt i dagens bostadsbyggande! Samtidigt som våra hyresgäster i Hamnhuset bidrar till att minska de globala utsläppen från energiproduktion får de själva en förbättrad komfort i sina lägenheter. Klimatsimuleringarna visar att temperaturen blir jämnare i Hamnhuset tack vare det förbättrade klimatskalet och att ventilationssystemet tar vara på energin som ventileras ut och återför denna i luften till lägenheterna. Hamnhuset är dock inget nytt experimentbygge vi har utgått från dagens normala byggteknik och förbättrat denna. Klimatskalets uppbyggnad är mycket likt det som vi redan har i vårt senaste bostadshus, Höghuset. Och ventilationsaggregaten är av samma typ som vi har i många av våra befintliga kontorshus. Vi har dock kombinerat dessa båda på ett mer optimerat sätt än normalt. Extra investering säkras med LCC-beräkningar En ledstjärna för planerandet av Hamnhuset har varit resultaten av en mängd livscykelkostnadsberäkningar (LCC-beräkningar) som redovisas i detta dokument. Målet med alla dessa beräkningar har varit att sänka energianvändandet utan att höja driftkostnaden och därmed hyran för våra hyresgäster. För detta krävs extra investeringar, räntekostnaden för dessa betalas med sänkta driftkostnader. Efter ett femtontal livscykelkostnadsberäkningar och mängder av klimatsimuleringar kan vi konstatera att vi klarat detta teoretiskt. Flera av de energibesparande investeringarna är i sig själva inte av så stor betydelse, men de bidrar alla till hela konceptet. Om vi kombinerar alla åtgärder sänker dessa det totala energianvändandet radikalt i Hamnhuset. Våra beräkningar visar att Hamnhuset kommer använda 27 kwh/m 2, år (A temp ) för värme och varmvatten och 30 kwh/m 2, år för fastighets- och hushållsel. Enligt SCB använde de svenska flerbostadshusen 163 kwh/m 2, år enbart till värme och varmvatten år 2005! Hamnhuset kommer använda 17% av detta! Extra investeringen för alla energibesparande åtgärder landar på fyra procent, cirka åtta miljoner kronor, av den totala investeringen. Vintern 2006/2007 går vi i produktion med målet att uppföra Hamnhuset som framtidens boende med inflyttning redan sommaren 2008!

Sida 4 (31) INNEHÅLL Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag!... 3 Innehåll... 4 Redovisning av LCC-beräkningar... 7 Balkonginfästning... 9 Indragna bjälklagskanter... 11 Utfackningsväggens utformning... 14 Systemutformning... 17 Värmeåtervinning ur avloppsvattnet... 21 Belysningsstyrning... 24 Solfångare... 26 Total LCC på Hamnhuset... 28 Satsa mer vinn mer!... 31

Sida 5 (31) Utvecklingen av energieffektivt byggande på Älvstranden Älvstranden Utveckling har under flera år drivit miljö- och energifrågorna framåt steg för steg i våra projekt. År 2004 stod Parkhuset klart, ett 52 lägenheter stort hus som byggdes med betydligt hårdare energi- och miljökrav än normalt. Det blev ett mycket lyckat projekt som avslutades med att hela huset miljödeklarerades. Energiuppföljningen visar att vi även klarade de uppsatta energimålen för värme och varmvatten på 85kWh/kvm, år (A temp ) då det klimatkorrigerade energianvändadet uppmättes till 84,4 kwh/kvm, år. Vårt första miljödeklarerade hus, Parkhuset. I nästföljande bostadsprojekt, Höghuset, tog vi ytterligare ett steg mot energioptimering av flerbostadshus. Vi tog i förundersökningen hjälp av examensarbetare från Chalmers som utförde LCC-beräkningar och energikostnadsoptimering av huset. Det resulterade i att Höghuset byggdes med ännu bättre klimatskal än Parkhuset, något som visade sig lönsamt! Höghuset stod färdigt för inflyttning sommaren 2006. Då första strecken på nästa bostadsområde drogs, Västra Eriksberg, satte vi fart med första utredningarna om framtida energianvändande i området. Det är ca. 2000 bostäder som skall byggas i Västra Eriksberg under åren 2006 till 2016. Förundersökningarna som utfördes i samarbete med Chalmers och Lunds Tekniska Högskola visade på att det är både lönsamt ekonomiskt och bästa miljöval att bygga mycket energieffektiva hus, sk passiv-hus som bygger på att de värms passivt av överskottsvärmen från människor, maskiner etc. Den extra investeringskostnad och miljöbelastning det kräver är återbetald inom några få år. Dessa lyckade byggnader och förundersökningar stärkte oss i övertygelsen av att vi är på rätt väg mot framtidens energieffektiva byggande. För att visa omvärlden på möjligheterna och för att föregå med ett gott exempel för alla byggherrar i Västra Eriksberg togs vintern 2005/2006 beslutet att bygga vårt kommande hyreshus, Hamnhuset som ett mycket energieffektiv passiv-hus. Hamnhuset passivt hus på aktiv plats Hamnhuset ligger längs Sannegårdshamnens västra kaj och är Älvstranden Utvecklings sista hyreshus i Västra Sannegården. Kvarteret består av två huskroppar som bildar en skyddad gård med träd och gemensamma gräsytor mellan marklägenheternas uteplatser. De översta av de 116 lägenheterna i de fyra till fem våningar höga husen har terrasser i solläge och i källarplanet finns garageplatser. Kvarteret öppnar sig mot hamnbassängen och från den något förhöjda gården kommer man ut på kajpromenaden.

Sida 6 (31) Vy från Hamnhusets gård. Projekteringen av Hamnhuset startade hösten 2005 med målet att bygga ett mycket energieffektivt och livscykelkostnadsberäknat hus. Målet var ett radiatorfritt hus som nyttjar den internt genererade energin på ett optimalt sätt. Projektet blev under resans gång ett pilotprojekt inom Bygga-Bo-Dialogen vilket passar utmärkt då Bygga-Bo-Dialog deltagarna White Arkitekter, Bengt Dahlgrens och Ramböll är med i projekteringen. Flygfältsbyrån är med som statiker och Wickenbergs bygganalys som kalkylatorer. Aktivt engagemang och långsiktigt tänkande För att bygga framtidens boende krävs ett aktivt engagemang och ett långsiktigt tänkande. Vi har under många år arbetat hårt med miljö- och energifrågor och stärkts av våra lyckade projekt och erfarenheter. Våra erfarenheter och planeringen av Hamnhuset visar att det inte krävs några banbrytande innovationer för att bygga mycket energieffektivt och långsiktigt. Däremot krävs ett nytt sätt att se och använda tekniken i bostadshus. Vi använder i Hamnhuset beprövad teknik i en mer optimerad kombination än tidigare. Men vi ställer inga högre krav på våra hyresgäster än normalt, men genom att bo i Hamnhuset bidrar de till att utveckla framtidens energieffektiva bostad.

Sida 7 (31) REDOVISNING AV LCC-BERÄKNINGAR Vi har valt att redovisa resultaten av våra LCC-beräkningar i lite olika diagram och grafer för att visa på olika sätt att se på kostnaderna. I alla diagram är alla kostnader inbakade dvs. kapitalkostnader av investering, kostnader för reinvesteringar och utbyten, drift- och underhållskostnader, energikostnader samt kostnader för hyresbortfall- eller intäkt. Som ni kan se i vissa grafer så är inte alla poster redovisade, det beror på att de i dessa fall inte är relevanta för beräkningen. Bakrundsfakta LCC period: graferna visar 30år men exakta perioden varierar beroende på beräkning. Kalkylränta: 7% Årlig uppräkning av kostnader: graferna visar beräkningar med 2% ökning men dessa varieras och känslighetsanalys görs för varje beräkning. Beräkningsprogram: LCC-beräkningar utförda i Excel med nuvärdes- och nusummemetoden. För klimat och energiberäkningar har BV2, Ida mfl använts. Kapitalkostnad: vår kapitalkostnad är 4,5% per år (tio års period). Amortering: vi har valt att även räkna med en amortering på 1% även om denna inte behöver ingå i en LCC. Påslag: påslag för byggherrekostnader är satt till 34% på investeringen, detta inkluderar 25% moms och 9% övriga omkostnader. På underhållskostnader, energipriser etc har endast momspåslag med 25% påförts. Resultaten är naturligtvis beroende av dessa grundläggande siffror. Vi gör dock alltid känslighetsanalyser och varierar posterna, framförallt kostandsökningen, kapital- och kalkylräntan. Det har dock visat sig i dessa känslighetsanalyser att de sällan är avgörande för resultatet. Alternativen följer varandra i graferna, avstånden kan bli större eller mindre men alternativen byter sällan plats i beräkningen. Månadskostnader, stapeldiagram Ett stapeldiagram med en så kallad prognoskostnad visar den månadskostnad som investeringen ger per kvadratmeter under det första året. Prognoskostnaden är relativt säker då det är en kort prognos som gäller med dagens räntor, energipriser etc. Prognoskostnaden är intressant då den avspeglar vad driftkostnaden blir för valda alternativ första året. Den visar dock inte på hur lönsam (eller olönsam) investeringen blir över tiden, det kan vi se i kostnadsdiagrammet. Prognoskostnad (kr/kvm, år ett) 1 750,00 1 650,00 1 550,00 1 450,00 1 350,00 1 250,00 1 150,00 Normhus F-syst Höghus F-syst Passiv FTX vind Hyresintäkt eller -bortfall Energikostnad Löpande drift och underhåll Kostnad av reinvestering och utbyte Kapitalkostnad av investering

Sida 8 (31) Kostnadsdiagram, 30-års grafer Kostnadsdiagrammet är mycket intressant att se på, där visas de löpande kostnaderna under de kommande Kostnads diagram (30år) 30åren. Om linjerna går mer och 55 000 50 000 mer isär visar det skillnad på 45 000 alternativen och skillnaden i 40 000 35 000 lutning visar hur mycket lönsam 30 000 (eller olönsam) som 25 000 20 000 investeringen är över tiden. 15 000 Normhus F- syst Höghus F- syst Passiv FTX vind 10 000 Pay-back diagram, 30-års grafer Pay-back är ett mycket vanligt sätt att redovisa investeringar, men det kan vara förvillande då det egentligen bara visar på när man fått tillbaka en merinvestering man gjort. Det visar inte på hur låg månadskostnad eller hur mycket högre avkastning på insatt kapital som denna investering ger. Det Pay-back diagram (30år) 250 000 245 000 240 000 235 000 230 000 225 000 220 000 215 000 210 000 205 000 kan ge sken av att investeringen ger sämre avkastning eller högre kostnad fram till den dagen då linjerna skär varandra, vilket inte är fallet. Normhus F- syst Höghus F- syst Passiv FTX vind

Sida 9 (31) BALKONGINFÄSTNING Balkonginfästningen sägs ofta vara en stor kylfläns för byggnader i betong. Vi har jämfört en traditionell infästning med armerad betong med en produkt, Halfen-Deha, som bryter köldbryggan mellan betongstommen och balkongen. Halfen-Deha läggs in innan gjutning och den innehåller både över- och underkantsarmering. Den ersätter därmed den normala armering som görs av balkongerna. Bilden visar Halfen-Deha. Bakgrundsfakta Halfen-Deha: Infästningen ger Ukorr = 0,250 W/mK Traditionell: Infästningen ger Ukorr = 0,420 W/mK Beräkningar visar att man sparar 5,5 MWh/år med infästning Halfen-Deha. Investeringen beräknades till totalt 1 105 500 kr extra för Halfen-Deha jämfört med traditionell infästning. Drygt 1000kr/meter. En fördel med Halfen-Deha är att man med en minskad köldbrygga får en högre golvtemperatur vilket medför en högre komfort invändigt. Klimatberäkningar visade att den inte var avgörande i Hamnhuset. Resultat av livscykelkostnadsberäkning Månadskostnader Halfen-Deha visar sig ha allt för höga investeringskostnader i förhållande vad den ger tillbaka i energibesparingar. Månadskostnaden beräknas bli betydligt högre pga kapitalkostnaden på investeringen. Prognoskostnad (kr/kvm, år ett) 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 Hyresintäkt eller - bortfall Energikostnad Löpande drift och underhåll Kostnad av reinvestering och utbyte Kapitalkostnad av investering 0,00 Traditionell Halfen-Deha

Sida 10 (31) Kostnads- och Pay-back diagram (30 år) Kostnads- och Pay-back diagrammet visar tydligt att Halfen-Deha är en väldigt olönsam investering för Hamnhuset. Pay-back grafens linjer visar inte ens en tendens att närma varandra kommande 30 åren och kostnaderna överstiger intäkterna de närmaste 15 åren. Kostnads diagram (30år) 2 500 2 000 1 500 1 000 Traditionell Halfen-Deha 3 4 5 6 7 8 500 9 10 0 3 500 3 000 Pay-back diagram (30år) Traditionell Halfen-Deha 3 2 500 2 000 1 500 1 000 4 5 6 7 8 9 10 500 0 Slutsats För Hamnhuset beräknades Halfen-Deha vara en olönsam lösning då energibesparingen var blygsam i förhållande till investeringskostnaden. Här krävs en produktutveckling för att få fram billigare alternativ med liknande funktion. Halfen-Deha borde ge en kortare arbetstid för betongarbetarna på byggarbetsplatsen. Det verkar dock inte som om de entreprenörer vi varit i kontakt med räknar på denna besparing i en generalentreprenad utan vårt pris blir normal arbetstid samt kostnaden för produkten. En totalentreprenör kanske dock kan räkna hem produktens kostnad med besparad arbetstid och få lösningen lönsam.

Sida 11 (31) INDRAGNA BJÄLKLAGSKANTER För att minska värmeförlusterna i bjälklagskanterna har vi beräknat vad en extra isolerad bjälklagskant innebär ur ett livscykelperspektiv. Extra isoleringen uppnås genom att bjälklagskanten dras in, dvs. att bjälklaget blir något smalare och att vi kragar ut regeln i utfackningsväggen något. I utrymmet mellan utfackningsväggarna, utanpå bjälklagskanten sätts då isolering. Detta görs i samband med att putsskivan sätts på utsidan av mineritskivan. Bakgrundsfakta Den totala mängden bjälklagskanter (både vägg- och bjälklagsavslut mot yttervägg) visade sig vid en beräkning vara hela 19 % av ytterväggens area! Bjälklagskant (Inifrån Ut) Indragen bjälklagskant 40mm: Traditionell bjälklagskant: 180 mm Betong 180 mm Betong 40 mm Isolering, Paroc UNS37 9 mm gips (utbytt mot minerit) 9 mm gips (utbytt mot minerit) 100 mm Isolering, Paroc FAS2 100 mm Isolering, Paroc FAS2 20 mm Puts 20 mm Puts Ukorr = 0,239 W/m2K Ukorr = 0,564 W/m2K Beräkningar visar att man sparar 9,1 MWh/år med 40 mm indragen bjälklagskant. Beräkningar gjordes även med 70mm indragen bjälklagskant men den lösningen höll inte statiskt. Investeringskostnaden för indragna bjälklagskanter med 40mm beräknades till totalt 26 800 kr för Hamnhuset. Åtgärden ger även en besparing i mängd betong, denna har vi inte beräknat. Det är stor area som det gäller så även om det endast är 40mm indragning lär det ge en hel del insparad betong.

Sida 12 (31) Resultat av livscykelkostnadsberäkning Månadskostnader Investeringen beräknas vara mycket blygsam i förhållande till hur mycket energibesparing som indragna bjälklagskanter ger. Investeringen ger direkt en längre månadskostnad och den behöver inget underhåll i framtiden. Prognoskostnad (kr/kvm, år ett) 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Hyresintäkt eller -bortfall Energikostnad Löpande drift och underhåll Kostnad av reinvestering och utbyte Kapitalkostnad av investering 0,00 0mm i passiv 40mm i passiv 70mm i passiv Kostnads- och Pay-back diagram (30 år) Kostnads- och pay-back diagrammen visar på att investeringen är låg i förhållande med nyttan av indragna och extra isolerade bjälklagskanter. De ger en beräknad besparing över tiden och kräver inget underhåll. Investeringen är fullt återbetald efter cirka fyra år tack vare en lägre månadskostnad från dag ett. Kostnads diagram (30år) 3 000 2 500 0mm i passiv 40mm i passiv 70mm i passiv 2 000 1 500 1 000 500 0

Sida 13 (31) Pay-back diagram (30år) 3 000 2 500 0mm i passiv 40mm i passiv 2 000 70mm i passiv 1 500 1 000 500 0 Slutsats Indragna bjälklagskanter är en mycket enkel åtgärd för att både spara energi samtidigt som man säkrar sig mot kalla ytor och får bättre komfort inne i lägenheterna. Åtgärden är enkel att utföra byggtekniskt och ger en besparing som håller hela husets livslängd!

Sida 14 (31) UTFACKNINGSVÄGGENS UTFORMNING Två utformningar av yttervägg har livscykelkostnadsberäknats. En normvägg, dvs en vägg som gör att huset uppfyller svensk byggnorm. Denna vägg jämfördes med den tänkta väggen i Hamnhuset. Vår konstruktion av utfackningsvägg är traditionell men skiljer sig naturligtvis i isolertjocklek från norm. En avgörande skillnad är att Hamnhusets vägg har ett installationsskikt på 45mm längst in. Det gör att vi kan placera plastfolien innanför alla installationer och den kan gå obruten och utan ofrivilliga hål eller planerade håltagningar över hela utfackningsväggen. Ång- och lufttätheten i denna konstruktion är mycket bättre än normalt. Våra krav på utformning är dubbelt så tätt mot vad BBR anger (se BBR 9:212) och detta har i tidigare projekt uppfyllts med råge då denna vägguppbyggnad använts. Ett tätt hus betyder en energibesparing men också en god säkerhet mot mögel- och fuktproblem i väggen. Bakgrundsfakta Hamnhuset: Norm : 13 mm Gipsskiva GN 13 mm Gipsskiva GN 45 mm Isolering, Paroc UNS37 mellan (inget installationsskikt) reglar 45x45, Regel s 450 0,2 mm PE-folie 0,2 mm PE-folie 170 mm Isolering, Paroc UNS37 mellan Thermonomic stålreglar s600 145 mm Isolering, Paroc UNS37 mellan Thermonomic stålreglar s600 9 mm gips (utbytt mot minerit) 9 mm gips (utbytt mot minerit) 100 mm Isolering, Paroc FAS2 50 mm Isolering, Paroc FAS2 20 mm Puts 20 mm Puts Ukorr = 0,115 W/m2K Ukorr = 0,179 W/m2K Beräkningar visar att man sparar 21 400 kwh/år med mer isolerad och förbättrad utfackningsvägg. Investeringskostnaden beräknas öka från totalt 8 781 974 kr för normväggen till 9 930 914 kr för Hamnhusets vägg, dvs. en ökning med 1 148 940 kr för hela huset.

Sida 15 (31) Resultat av livscykelkostnadsberäkning Månadskostnader Investeringen beräknas bli hög i förhållande till vad energibesparingen ger första året vilket ger en högre månadskostnad initialt. Detta beror främst på att vi i Hamnhusets vägg har ett skikt ytterligare, installationsskiktet. Om vi endast ökat tjockleken i de andra skikten hade kostnadsökningen varit blygsam i förhållande till energivinsten. Men ett särskilt installationsskikt behövs dock för att göra väggen så tät som vi önskar, vilket är i stort sett omöjligt med en regelvägg annars. Prognoskostnad (kr/kvm, år ett) Hamnhusets komfort är beroende av välisolerade väggar eftersom vi bygger detta som ett hus enligt passiv-hus-principen. Det gör att vi måste välja en tätare och mer välisolerad lösning av vägg för att hela konceptet skall fungera. Hade vi inte gjort det hade väggarna blivit för svala på insidan och vi hade fått kompensera detta med tex radiatorvärme. 160,00 140,00 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 Normvägg Hamnhuset Hyresintäkt eller -bortfall Energikostnad Löpande drift och underhåll Kostnad av reinvestering och utbyte Kapitalkostnad av investering Kostnads- och Pay-back diagram (30 år) Kostnads- och pay-back diagrammen visar på samma tendens som månadskostnaden, väggen har ingen lysande lönsamhet även om den lönar sig något kostnadsmässigt i längden. Väggtjockleken är dock nödvändig för konceptet och installationsskiktet för att väggen skall bli tät. Väggkostruktionen väljs trots att den inte i sig själv inte är någon lysande affär. Kostnads diagram (30år) 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Normvägg 2 000 0 Hamnhuset

Sida 16 (31) Pay-back diagram (30år) 25 000 20 000 15 000 10 000 Normvägg 5 000 Hamnhuset 0 Slutsats Den tjockare och tätare utfackningsväggen är i sig inte lönsam initialt men blir det på sikt. Det som kostar mer att producera är det extra installationsskikt som sitter på insidan, det gör att väggen går att producera rationellt och ändå få den täthet vi önskar och som är nödvändig för husets välmående och komforten inomhus. Om vi väger in de möjligheter en bra vägg erbjuder för Hamnhuset blir valet att investera i en välisolerad och tät vägg.

Sida 17 (31) SYSTEMUTFORMNING Valet av system för uppvärmning är det viktigaste för byggnadens energiprestanda. Det styr, och styrs också av, byggnadens övriga utformning. I Hamnhuset utredde vi vilka konsekvenser de olika systemlösningarna av ventilation ger. Vilken blir energiprestandan och vilka merkostnader medför kostnaderna för FTX-lösning jämfört med en F-lösning? Dvs en lösning med frånoch tilluft med värmeväxling jämfört med ett system med endast frånluftsventilation utan värmeåtervinning. Ett FTX-system kombinerat med ett bra klimatskal kan däremot ge en besparing då inga radiatorer eller tilluftsventiler bakom dessa installeras i lägenheterna. Detta finns med i några av våra beräkningar som kallas passivhus. Till vänster ett hus med ett traditionellt frånluftsystem utan värmeåtervinning, detta kräver radiatorer för att hålla temperaturen uppe i lägenheterna. Till höger syns ett hus med från- och tilluftssystem med värmeväxling. Med ett bra klimatskal kan detta byggas radiatorfritt och ge en jämnare komfort invändigt. Vi har jämfört många olika kombinationer av dessa i våra LCC-beräkningar. Bakgrundsfakta Vi har kombinerat sju olika system med varandra. Normhus F-syst Höghus F-syst Passiv FTX vind Normhus FTX Klimatskal som uppfyller byggnorm, F-system, radiatorer Använder 779.500kWh/år Klimatskal med god Höghusstandard, F-system, radiatorer Använder 646.600kWh/år Klimatskal som uppfyller byggnorm, FTX-system, radiatorer Använder 130.100kWh/år Passivhus med bra klimatskal, FTX-system placerat på vind, Radiatorfritt. Använder 506.900kWh/år

Sida 18 (31) Passiv FTX B&O Passivhus med bra klimatskal, FTX-system i lyxig Bang Olufsen-klass placerat i källare, radiatorfritt. Använder 130.100kWh/år Passiv FTX källare Passivhus med bra klimatskal, FTX-system placerat i källare, Radiatorfritt. Använder 130.100kWh/år Passiv FTX rad Passivhus med bra klimatskal, FTX-system placerat i källare, Radiatorer. Använder 130.100kWh/år Med ett FTX-system och roterande värmeväxlare får vi mindre effekt för uppvärmning men en högre elförbrukning då vi har två fläktar istället för en. Roterande värmeväxlare med hög verkningsgrad används, 82 %. En fördel med ett FTX-system är att det finns möjligheter att skapa ett dragfritt inomhusklimat. Vi har tidigare haft problem med uteluft via don i vägg bakom radiator vilket ger upplevelse av drag om inte radiatorn ger värme, främst under vår och höst. I utredningen har vi även beaktat de lägre hyresintäkter som ett FTX-system ger då ytor för schakt ökar och tär på den uthyrbara ytan. Även kostnader för större fläktrum och ökade byggkostnader finns med i våra beräkningar. Kritik höjs också ofta för ökade driftkostnader då FTX-aggregat väljs. Vi har räknat med både filterbyten och OVK. Antalet filter i ett F-system är tre per lägenhet på tilluften, dvs. 348st, samt två per frånluftsaggregat, dvs. 6st. Dessa skall bytas två gånger årligen. Då det gäller tilluftsfiltren har vi endast räknat med filterkostnaden då våra hyresgäster normalt klarar att byta dessa själva med hjälp av enkla instruktioner. Aggregatfiltren byts av vår driftentreprenör. I ett FTX-system sitter det fyra filter per aggregat, dvs. totalt 12st. Dessa byts av vår driftentreprenör. Intervallet för OVK är för F-system sex år och för FTX tre år. En svårighet som kommer med FTX-aggregaten är att det är betydligt svårare att lösa problematiken med brandgasspridning. Dels måste ett brandlarm installeras och sedan måste det säkras att brandgaser inte kan spridas genom systemet med från- och tilluftskanaler och värmeväxlare. I Hamnhuset har detta lösts med att frånluftsfläkten som ventilerar kökskåporna dimensionerats upp så att den klarar brandventilationen. Vid en brand suger den i alla ventilationskanaler i huset, även tilluftskanalerna. Kostnaden för detta komplicerade system är lagd på de FTX-lösningar som vi beräknat.

Sida 19 (31) Resultat av livscykelkostnadsberäkning Månadskostnader I månadskostnadsdiagrammet kan vi se en stor variation av kostnader det första året! Det mest intressanta är ändå inte totalkostnaden utan att kapitalkostanden av investeringen kan vara så mycket högre och ändå så är totalkostanden densamma eller lägre! Det alternativ som visar lägst beräknad kostnad här är passivhuset med FTX-system placerat i källaren. Först såg detta alternativ omöjligt ut att genomföra pga nivåskillnader i huset och en trång källare, därför finns alternativet med aggregaten placerade på vind med. Vindsalternativet visade sig dock mycket dyrt eftersom vi var tvungna att bygga ett förstärkt vindsbjälklag. 250,00 Prognoskostnad (kr/kvm, år ett) 200,00 Hyresintäkt eller - bortfall Energikostnad 150,00 Löpande drift och underhåll 100,00 50,00 Kostnad av reinvestering och utbyte Kapitalkostnad av investering 0,00 Normhus F- syst Höghus F-syst Passiv FTX vind Normhus FTX Passiv FTX B&O Passiv FTX källare Passiv FTX rad Kostnads- och Pay-back diagram (30 år) Graferna visar drastisk skillnad på driftkostnaden! Det är helt utslagsgivande om vi jämför med kapitalkostnaden. FTX-systemet blir given vinnare. Kostnads diagram (30år) 18 000 16 000 14 000 Normhus F-syst Höghus F-syst 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Passiv FTX vind Normhus FTX Passiv FTX B&O Passiv FTX källare Passiv FTX rad 0

Sida 20 (31) Pay-back diagram (30år) 35 000 33 000 31 000 29 000 27 000 Normhus F-syst Höghus F-syst Passiv FTX vind 25 000 Normhus FTX 23 000 21 000 19 000 17 000 Passiv FTX B&O Passiv FTX källare Passiv FTX rad 15 000 Slutsats Systemvalet påverkar husets energiprestanda väldigt mycket. Det framgår klart av dessa grafer och resultat. FTX-systemen är klara vinnare då det gäller att få ett hus energieffektivt. I kombination med ett normhus och radiatorsystem är det ett bra val, men i kombination med ett bra klimatskal som möjliggör ett radiatorfritt utförande är det en överlägsen vinnare. Skillnaden i värmeenergi (exkl. varmvatten) mellan ett normhus med F-system till ett passivhus är dramatiskt! Bara genom att sätta in ett FTX i ett normhus sjunker energianvändandet med 35-40%. Om man sedan lägger till ett klimatskal i passivhus standard sjunker energianvändandet ytterligare 75%! Passivhuset använder bara 17% av den värme ett normhus kräver och det visar sig givetvis på driftkostnaderna! Vi kan också se att det är betydelsefullt att man placerar systemen på rätt ställe så inte byggkostnaderna stiger och försämrar totalekonomin. Det bästa alternativet för Hamnhuset är ett FTX-system i källaren. Det krävdes en del tankearbete innan vi lyckades placera aggregaten rätt och därmed fick bästa utdelning på investerade pengar.

Sida 21 (31) VÄRMEÅTERVINNING UR AVLOPPSVATTNET Då mycket värme spolas ut via dusch-, disk- och tvättvatten ville vi undersöka möjligheten att ta tillvara på en del av denna på ett enkelt sätt. Vi undersökte två systemlösningar som båda överför värmen i avloppsvattnet till inkommande vatten som eftervärmdes till varmvatten, dvs. att avloppsvattnet förvärmde detta vatten. I det ena systemet används gråvatten, dvs. enbart dusch-, disk- och tvättvatten som då leds i ett separat avloppsnät till värmeväxlaren. I det andra systemet återanvänds värmen ur svartvatten, dvs gråvatten samt avloppsvatten från toaletter. Detta vatten går då i det ordinarie avloppssystemet i huset. Båda systemen kräver att man samlar allt vatten för återvinning i en punkt innan det leds genom värmeväxlaren och ut ur huset. Det skiljer sig mot det normala och fördyrar ledningssystemet något eftersom man normalt annars lägger rören den närmaste vägen till avloppet i gatan. Kostnaden för detta är relativt hög beroende på att Hamnhuset är relativt stort till ytan men inte så högt. Bakgrundsfakta Gråvattensystemet kräver dubbla rörsystem för avlopp i byggnaden. Extra kostnad för rörsystem beräknas till 395 000kr, det blir dubbel dragning av stammar upp i huset och gråvattnet samlas sedan vid en punkt där växlaren sitter. Värmeväxlaren för gråvatten beräknas kosta 105 000kr. Återvinning ur gråvatten beräknas ge 60 000 kwh/år åter. Svartvattensystemet har ett traditionellt rörsystem men allt avloppsvatten måste samlas vid en punkt där växlaren sitter. Detta beräknas kosta 135 000kr. Värmeväxlaren för svartvatten beräknas kosta 115 000kr. Återvinning ur svartvatten beräknas ge 50 000kWh/år åter. Det är lägre än gråvattensystemet vilket beror på att svartvattnet är svalare än dusch-, disk- och tvättvatten.

Sida 22 (31) Resultat av livscykelkostnadsberäkning Månadskostnader Vi kan på prognoskostnaden se att båda anläggningarna Prognoskostnad (kr/kvm, år ett) lönar sig ekonomiskt. 30,00 Svartvattensystemet är mer kostnadseffektivt initialt pga 25,00 att det inte kräver så mycket rördragning som 20,00 gråvattensystemet. Systemen skulle bli ännu mer 15,00 kostnadseffektiva om Hamnhuset vore högre och 10,00 hade en mer samlad boyta. Det blir långa och 5,00 komplicerade rördragningar genom garage etc för att få 0,00 Ingen ÅV Svartvatten Gråvatten systemet att fungera. Det är också orsaken till varför inte något av dessa system installeras i Hamnhuset. Hyresintäkt eller - bortfall Energikostnad Löpande drift och underhåll Kostnad av reinvestering och utbyte Kapitalkostnad av investering Kostnads- och Pay-back diagram (30 år) Som vi kan se i Kostnadsdiagrammet så blir gråvattenåtervinnigen vinnare i längden med en lägre månadskostnad över tiden. Pay-back diagrammet visar dock på att gråvattnet inte ger så mycket mer tillbaka jämfört med svartvattensystemet att det är lönt att investera i det. Kostnaderna uppväger inte energivinsten. En osäker faktor i dessa beräkningar är underhållskostnader. Enligt tillverkaren är livslängden längre än trettio år och under denna tid underhållsfri. Kostnads diagram (30år) 5 000 4 500 4 000 Ingen ÅV 3 500 3 000 2 500 Svartvatten 2 000 1 500 1 000 Gråvatten 500 0

Sida 23 (31) Pay-back diagram (30år) 5 000 4 500 4 000 Ingen ÅV 3 500 3 000 2 500 2 000 Svartvatten 1 500 1 000 500 Gråvatten 0 Slutsats Båda återvinningssystemen är lönsamma, trots detta har dessa system valts bort i Hamnhuset. Husets lägsta punkt ligger under grundvattennivå vid kajkanten och därifrån måste avloppsvattnet pumpas. Det ideala för att få detta riktigt lönsamt är ett kompakt hus som kräver lite extra rördragning för att samla allt avloppsvatten i en punkt. Dessutom skall det ligga så att man har självfall till avloppsstammarna i gatan.

Sida 24 (31) BELYSNINGSSTYRNING Belysningen står för den största delen av den elenergi som kommer att användas i Hamnhuset. Vi ville undersöka hur mycket en energieffektiv armatur tillsammans med intelligent styrning kan sänka energikostnaden och om det är värt det. Bakgrundsfakta Första alternativet är en traditionell armatur med styrning genom att hyresgästen trycker på en knapp alternativ att det finns en rörelsedetektor. Armaturen tänder då upp helt och släcks sedan tio minuter senare. Denna enkla och billiga armatur går ej att dimma. Alternativ två och tre är i grunden samma. En armatur som går att dimma ner vilket styrs antingen med akutsiska eller optiska närvarogivare. Armaturen börjar dimma ner belysningen direkt då ingen rör sig i utrymmet och dimmar under tio minuter ner till 2% av effekten där den sedan glöder i två timmar innan den släcks helt, om ingen rör sig i utrymmet under tiden. Denna styrning sparar både energi men framförallt sparar den in underhållsarbete då både glimtändare, HF-don samt lysrör får den dubbla livslängden. Resultat av livscykelkostnadsberäkning Månadskostnader På månadskostnaderna kan man se hur kostnaden för lysrörsbyte slår väldigt hårt. Detta kan se lite missvisande ut då detta byte inte kommer förrän efter 10-15år, men då det är en stor kostnad vid tillfället så bör ju denna finnas med i budgeterat underhåll. Prognoskostnad (kr/kvm, år) 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 Hyresintäkt eller - bortfall Energikostnad Löpande drift och underhåll 20,00 Kostnad av reinvestering och utbyte 10,00 Kapitalkostnad av investering 0,00 Knapp+timer Akustik+dimmer Närvaro+dimmer Kostnads- och Pay-back diagram (30 år) På kostnaderna kan vi se att även om de mer avancerade alternativen kostar mer och dessutom har mer brinntid än det traditionella så spar de mycket energi. Vi kan även se kostnaderna för utbyte av rör etc som kommer vid 10-15 år som en knyck i diagrammet. Pay-back tiden är relativt lång men då energianvändadet sjunker mycket redan första dagen är detta en mycket lönsam affär.

Sida 25 (31) 180 160 140 120 100 80 60 40 Kostnads diagram (30år) Knapp+timer Akustik+dim mer Närvaro+dim mer 20 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 630 610 590 Pay-back diagram (30år) Knapp+ti mer 570 550 530 510 490 Akustik+ dimmer Närvaro+ dimmer 470 Slutsats Det är anmärkningsvärt stor skillnad i energianvändandet mellan de olika alternativen. Att satsa på en bra styrning sparar inte heller bara energi utan även underhållskostnader. Eftersom underhållskostnaden i form av utbyten av lysrör etc är så stor gäller det dock att armaturerna klarar det som tillverkaren lovar, speciellt i lite mer utsatta miljöer såsom garage och liknande.

Sida 26 (31) SOLFÅNGARE Att använda solfångare för att producera varmvatten har varit omdiskuterat i många år. De miljömedvetna har installerat dem mot de ekonomiskt sinnades rekommendationer. Vi ville utreda hur mycket varmvatten som solfångare kunde ge oss och även penetrera ekonomin i dessa lösningar. Bakgrundsfakta Normal produktion av varmvatten görs med fjärrvärme (alternativ FJV). Då solfångare installeras ersätts delar av denna produktion av solvärme men vintertid behövs fortfarande tillskott av fjärrvärme. Kostnad för fjärrvärmeväxlare etc för solfångaralternativet är oförändrad eftersom vi behöver effekten vintertid. Solfångaralternativet har ett enkelt styrsystem men ackumulatortankar kopplat till sig i källaren. Söder och östervända tak med en lutning av 45 grader har försetts med solfångare. Vi har gjort beräkningarna med så kallade vacumsolfångare eftersom vi inte hade utrymme för plansolfångare. Vacumsolfångarna är dyrare men har också en högre verkningsgrad. Vi har projekterat in 173kvm solfångare och 12kubikmeter ackumulatortankar. Kostnaden för installationen av solfångare inklusive ackumulatortankar, rördragning, styrning, takarbeten samt entreprenörens påslag och moms är ca.1.000.000kr. Då man installerar solfångare får man idag ett bidrag, vilket för vår del förväntas bli 250.000kr. Vi har även gjort en beräkning för solfångaralternativet utan bidrag. Resultat av livscykelkostnadsberäkning Månadskostnader Kostnadsdiagrammet för första årets kostnader visar på att solfångare är en lönsam investering. Om vi får de bidrag som förväntas sjunker kostnaden för varmvattenproduktion med ca 30%. Även utan bidrag blir detta en lönsam affär för oss då kostnaden även här sjunker med ca 20% första året. Prognoskostnad (kr/kvm, år ett) 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 Energikostnad Löpande drift och underhåll Kostnad av reinvestering och utbyte Kapitalkostnad av investering 0,00 Sol+FJV FJV Sol utan bidrag

Sida 27 (31) Kostnads- och Pay-back diagram (30 år) Lönsamheten ökar ganska kraftigt under åren vilket visas i kostnadsdiagrammet. Och vi kan i pay-back diagrammet se att investeringen är återbetald inom sex år med bidrag och elva utan. Kostnads diagram (30år) 5 000 4 500 4 000 Sol+FJV 3 500 3 000 2 500 FJV 2 000 1 500 1 000 500 Sol utan bidrag 0 Pay-back diagram (30år) 5 000 4 500 4 000 Sol+FJV 3 500 3 000 2 500 FJV 2 000 1 500 1 000 500 Sol utan bidrag 0 Slutsats Solfångare är en lönsam investering och vi sparar in energimängden för varmvattenproduktion till hälften! Även utan bidrag ger den en besparing första året och investeringen fortsätter vara lönsam över tiden.

Sida 28 (31) TOTAL LCC PÅ HAMNHUSET Den mest intressanta LCC-beräkningen är då vi räknar ihop den totala kostnaden på Hamnhuset med alla våra åtgärder samlat. Initialt förde vi över alla husalternativen till den totala LCC:n vilket resulterade i att vi hade 12 olika hus som LCCberäknades. Detta var dock orimligt många att arbeta med så vi skalade ner dessa till tre varianter som vi fördjupade oss i. Bakgrundsfakta Vi har valt att arbeta med tre alternativa hus; Normhus med F-system. Dvs ett bostadshus som är uppbyggt enligt dagens byggnorm och som har ett enkelt ventilationssystem, det mest vedertagna idag. Där tas luften in till lägehneterna in genom ventiler bakom radiatorerna och frånluften sugs ut i badrum och kök. Uppvärmning sker med fjärrvärme och det distribueras via ett radiatorsystem. Om Hamnhuset byggs som ett normhus beräknas det använda 103kWh/m 2, år (A temp ) för uppvärmning och varmvatten samt 26kWh/m 2, år (A temp ) för el. Höghus med F-system. Det är ett hus som byggs enligt den standard som vårt senast byggda hus har, Höghuset. Det är ett bättre klimatskal (väggar, tak, fönster) än normhuset men har för övrigt samma ventilations- och uppvärmningssystem. Om Hamnhuset byggs som ett hus i Höghusstandard beräknas det använda 90kWh/m 2, år (A temp ) för uppvärmning och varmvatten samt 26kWh/m 2, år (A temp ) för el. Passivhus med FTX och solfångare. Det är det husalternativ som vi sedan projekterat vidare på och som blivit Hamnhuset. Det är en sammanfattning av alla ovanstående LCC-slutsatser och val. Dvs att det är ett väl isolerat hus där vi arbetat bort köldbryggor, vi har satt in ett FTX-aggregat med hög värmeåtervinning och vi har gjort huset radiatorfritt för att vi helt enkelt inte behöver radiatorer för att hålla det varmt! Totalt ökar investeringskostnaden för Hamnhuset som passivhus med 4%. Hamnhuset som passivhus beräknas använda 28kWh/m 2, år (A temp ) för uppvärmning och varmvatten samt 29kWh/m 2, år (A temp ) för el. Det är totalt bara 44% av vad normhuset använder. Och våra klimatsimuleringar visar på ett jämnare inomhusklimat.

Sida 29 (31) Resultat av livscykelkostnadsberäkning Månadskostnader I diagrammet kan vi se att det inte är så stor skillnad mellan staplarna då det gäller totalkostnaden. Men det skiljer dem i investering och framförallt energimässigt. Intressant att notera är att det inte kostar mer första året att bygga ett passivhus än ett normhus, utan tvärt om! Man sparar pengar redan första året och massor av energi! Och detta är första året, det blir större skillnad följande år. Prognoskostnad (kr/kvm, år ett) 1 750,00 1 650,00 1 550,00 1 450,00 1 350,00 1 250,00 1 150,00 Normhus F- syst Höghus F-syst Passiv FTX vind Hyresintäkt eller -bortfall Energikostnad Löpande drift och underhåll Kostnad av reinvestering och utbyte Kapitalkostnad av investering Kostnads- och Pay-back diagram (30 år) I 30-årsgraferna kan vi se att Normhuset och vår Höghus-standard inte skiljer sig så mycket åt även om det bättre isolerade Höghuset är en bättre investering. Däremot så ger en passivhus standard en betydligt lägre driftkostnad, från dag ett och vidare under årens lopp! Efter 30 år har de som byggt ett passivhus sparat, eller tjänat, 26 % mer än normhusägaren! År ett är skillnaden dock bara 2 %, inom felräkningsmarginalen. I pay-back diagrammet kan vi se att den som bygger, eller köper, ett passivhus måste se sin investering långsiktigt. Efter 15 år är de investerade pengarna tillbaka. Kostnads diagram (30år) 55 000 50 000 45 000 Normhus F- syst 40 000 35 000 30 000 Höghus F- syst 25 000 20 000 15 000 10 000 Passiv FTX vind

Sida 30 (31) Pay-back diagram (30år) 250 000 245 000 240 000 Normhus F- syst 235 000 230 000 225 000 Höghus F- syst 220 000 215 000 210 000 Passiv FTX vind 205 000 Slutsats Hamnhuset använder bara 44 % av den totala energi ett likadant hus byggt enligt byggnorm med samma yta och samma antal lägenheter använder! Investerar man som byggherre i ett passivhus har man redan dag ett samma eller en lägre månadskostnad även om vi här räknat in kapitalkostnader, amorteringar och driftkostnader. Den långsiktiga ägaren har mest att tjäna! Hyr man ut sitt hus ger passivhuset en högre avkastning än ett normhus med samma standard eftersom driftkostnaderna sjunker mer än kapitalkostnaden av en högre investering ökar. Om man är en byggare med kortsiktigt ägande kan man också visa på fördelarna av ett mycket energieffektivt hus till den tänkta köparen. Denna lägre driftkostnad varje månad kan naturligtvis ge ett högre pris på huset och ge den kortsiktiga byggaren högre vinster. Köparen blir då inte den stora vinnaren eftersom denne fått betala ett högre pris, miljön är den största vinnaren!

Sida 31 (31) SATSA MER VINN MER! Vi har steg för steg testat att bygga våra bostadshus mer och mer energieffektiva. Redan idag har vi flera hus på Älvstranden som vi kan vara stolta över och som använder betydligt mindre energi än det normala byggandet i Sverige! Vi har i flera år gjort jämförelser mellan energieffektiva hus och normhus, alla dessa jämförelser har pekat åt samma håll att energieffektivt byggande är framtiden både ekonomiskt och miljömässigt. Hamnhuset använder bara 44 % av den energi som ett likadant hus byggt enligt byggnorm gör. Och om vi jämför med SCB:s statistik över alla byggnader i Sverige så kommer Hamnhuset använda mindre än en femtedel (17 %) av den energi som de svenska flerbostadshusen gör i snitt! I alla våra LCC-beräkningar som vi gjort för Hamnhuset har vi haft ett jämförande norm alternativ, ett alternativ som är vedertaget i branschen och som vi skulle få om vi inte ställde några krav i våra byggprojekt. Detta har jämförts med ett eller flera energieffektivare och mer investeringstunga alternativ. Dessa alternativ har, förutom ett mer energieffektivt hus också gett oss ett bättre hus med högre kvalitet. Och klimatsimuleringar vi gjort på Hamnhuset visar på att inomhusmiljön och temperaturen inomhus blir jämnare än ett normalternativ. Det sätt vi beräknat dessa alternativa investeringar på är ett mycket vedertaget sätt, nuvärdes- och nusummemetoden. Dessa beräkningsmetoder används av alla ekonomer för att beräkna framtida kostnader. Vi har däremot till skillnad från många andra jobbat mycket med att visualisera beräkningsresultaten i grafer som visar kostnader över tiden. Detta har varit en stor hjälp för oss att förstå beräkningarna och att kunna jämföra alternativen med varandra. I alla beräkningar utom en visar det sig att det är lönsamt att investera mer pengar initialt, trots en högre kapitalkostnad varje månad. Den större investeringen ger en lägre totalkostnad då driftkostnaderna sjunker mer än kapitalkostnaden ökar. Detta visar sig inte bara på lång sikt utan oftast redan första året. Kan vi sprida denna kunskap skulle det kunna förändra hur bostadshus utformas och byggs i framtiden. Vi på Älvstranden Utveckling har en utmaning framför oss! Alla tjänar på att det byggs passivhus såsom Hamnhuset, alla från materialleverantören som får leverera mer material ända till slutanvändaren som får en lägre energiräkning. Men framförallt vinner vårt globala klimat på att vi använder mindre energi!