Samrådsunderlag sträckning

Samrådsunderlag sträckning Två nya 33kV-ledningar mellan Gimmene transformatorstation och Hornamossens Vindkraftpark i Tidaholm, Mullsjö och Habo kommuner, Västra Götalands län och Jönköpings län Version 2016-03-30

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Vattenfall Eldistribution AB Projekt: Beställningsnummer: 4500352815 Vattenfall NIS.nr: 230026 Län Kommuner: Vid frågor kontakta Digitala handlingar sänds till: Fysiska handlingar sänds till: Västra Götalands län Jönköpings län Tidaholm kommun Mullsjö kommun Habo kommun Jenny Johansson Telefonnr: 070-214 35 45 elanslutning.hornamossen@poyry.com Pöyry Sweden AB Märk: Jenny Johansson Skiffervägen 20 224 78 Lund Handläggare samrådsunderlag: Sofia Helge, Pöyry, Projektledare Jenny Johansson, handläggare koncession Caroline Enebrand, Pöyry, GIS-underlag Bo-Erik Larsson, projektör 2

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND...4 1.2 LEDNINGENS SYFTE OCH BEHOV...4 1.3 PRÖVNING...4 1.4 SAMRÅD OCH INFORMATION...5 2 UTREDNING AV MÖJLIGA STÄCKOR... 8 2.1 VAL AV STRÄCKNING...8 2.2 BESKRIVNING AV FÖRORDAD STRÄCKNING...9 3 NATUR OCH KULTURVÄRDEN BERÖRDA AV FÖRORDAD STRÄCKNING... 10 3.1 RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 OCH 4 KAPITLET MILJÖBALKEN... 10 3.2 OMRÅDEN SKYDDADE ENLIGT 7 KAPITLET MILJÖBALKEN... 10 3.3 NATURMILJÖ... 10 3.4 KULTURMILJÖ... 11 3.5 NATURRESERVATET BROKVARN... 12 3.6 PASSAGE TIDAN... 13 4 BOSTÄDER OCH ANDRA BYGGNADER... 15 5 TEKNISK UTFORMNING... 16 5.1 UTFORMNING MARKKABEL... 16 5.2 UTFORMNING LEDNINGSGATA... 17 6 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSBESKRIVNING... 18 6.1 KOMMANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 18 6.2 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSER FÖR NATUR OCH KULTUR... 18 6.3 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT... 18 7 TIDPLAN... 20 8 PRELIMINÄR INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL MKB... 21 Om inte annat anges nyttjas i detta samrådsunderlag kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande MS2013/04895. BILAGOR 1. Översiktskarta 2. Karta: Naturmiljö och skyddade områden 3. Karta: Kulturmiljö 3

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) har för avsikt att bygga två nya 33 kv- ledningar mellan transformatorstationen i Gimmene till två olika anslutningspunkter för Hornamossens vindkraftpark. De planerade 33 kv- ledningarna går genom Tidaholm, Mullsjö och Habo kommuner i Västra Götalands län och Jönköpings län. Vattenfall avser utforma ledningarna som markkabel. Den ena ledningen, som består av två kabelförband, slutar vid anslutningspunkt 1 och den andra ledningen, bestående av ett kabelförband, slutar i anslutningspunkt 2. Båda ledningarna förläggs i samma schakt. Pöyry har fått i uppdrag av Vattenfall att utföra projektering och söka erforderliga tillstånd för de nya 33 kv- ledningarna mellan transformatorstationen i Gimmene till anslutningspunkter för Hornamossens vindkraftpark. 1.2 Ledningens syfte och behov Vattenfall har fått i uppdrag att undersöka möjligheterna för anslutning till elnätet av vindkraftparken Hornamossen i Habo kommun. Vindkraftparken planeras att anslutas till elnätet i befintliga transformatorstationen Gimmene, söder om Tidaholm. Från transformatorstationen Gimmene förläggs de två nya 33 kv kraftledningarna i samma schakt fram till den första anslutningspunkten i parken där den ena ledningen slutar. Från denna punkt fortsätter sedan den andra ledningen till den andra anslutningspunkten. De kablar som planeras för anslutning av Hornamossen är anpassade utifrån både tekniska, ekonomiska och praktiska parametrar för att klara av att ansluta vindkraftparken. Detta har medfört att viss kapacitet finns på kablarna utöver minsta möjliga som ur ett rent tekniskt perspektiv skulle krävas. Poängteras bör dock att ledningarna byggs enkom för att ansluta vindkraftparken Hornamossen 1.3 Prövning 1.3.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession (d.v.s. tillstånd) för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallat MKB) som beskriver den påverkan och konsekvens som ledningen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar mark- och miljödomstolen frågan. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Vattenfall avser att i första hand trygga rätten att anlägga och bibehålla ledningarna med frivilliga 4

överenskommelser genom att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt som Vattenfall kan komma att ansöka om. Arbetet med tecknande av avtal påbörjas vanligtvis först efter att nätkoncession är beviljad. För fastighetsägaren innebär markupplåtelsen att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för intrånget erhålls genom ett engångsbelopp. Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t.ex. bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens från skyddat område enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer att bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession för linje. 1.4 Samråd och information Innan en MKB kan upprättas ställer 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) krav på att den som vill bygga en kraftledning skall samråda med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. Även statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd ges möjlighet att lämna synpunkter. Syftet är att samtliga berörda ska ges möjlighet att lämna information till Vattenfall samt att få möjlighet att påverka projektet. Samrådet genomföras i två steg; stråksamråd och sträckningssamråd. Processen illustreras i Figur 1 på nästa sida. Detta dokument avser sträckningssamrådet. 5

Stråksamråd Sträckningssamråd I samråden inhämtas information och synpunkter för kommande MiljöKonsekvensBeskrivning (MKB). Samrådsredogörelse upprättas Beslut av Länsstyrelsen om projektet innebär betydande miljöpåverkan (BMP) Om projektet innebär BMP sker komplettering av samråd Vid en eventuell komplettering inhämtas ytterligare information och synpunkter från utökad samrådskrets Koncessionsansökan inkl MKB färdigställs Energimarknadsinspektionen behandlar ansökan Här finns möjlighet att yttra sig igen Beslut Figur 1. Figuren illustrerar samrådets genomförande samt processen för tillståndsansökan. Stråksamråd Samrådsprocessen inleddes med ett stråksamråd under vintern 2015. Med utgångspunkt från ett utredningsområde utformade Vattenfall flera olika alternativa stråk, se Figur 2, som kunde kombineras på olika sätt för att gå från transformatorstationen i Gimmene till de två anslutningspunkterna i Hornamossens vindkraftpark. Ett stråk är ett bredare område inom vilket en ledning kan placeras. Bredden av stråken utformades för att ge så stor flexibilitet som möjligt vid framtagning av sträckning. Stråken har utformats med hänsyn till befintlig infrastruktur, tekniska- och ekonomiska aspekter samt att i möjligaste mån undvika skyddade områden och andra natur- och kulturvärden. Stråksamrådet skedde i skriftlig form med berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare, särskilt berörda och allmänheten. Den information som inhämtades under stråksamrådet har sedan använts för att utvärdera de olika stråkalternativen för utformning av förslag på ledningssträcka. 6

Figur 2. Översiktskarta med utredningsstråk (A-M) från tidigare skede med ungefärlig placering av anslutningspunkter. Fördjupat samråd Ett fördjupat samråd har hållits med Tidaholms kommun samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Syftet var att tydliggöra hur en sträcka genom stråk B kan genomföras där Vattenfall mer ingående beskrev passagen av Tidan och naturreservatet Brokvarn. Sträckningssamråd I det valda stråket har en ledningssträckning tagits fram, för vilken samråd för sträckning nu genomförs. Detta samrådsunderlag skickas tillsammans med inbjudan till samråd till de vars fastigheter ligger i anslutning till den föreslagna sträckningen Inbjudan till sträckningssamråd sänds även till de myndigheter, organisationer m.fl. som kan anses vara berörda. Sträckningssamrådet sker genom ett skriftligt utskick till berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare, särskilt berörda och allmänheten. Vattenfall bjuder vid sträckningssamrådet även in till öppet hus där markägare, närboende, allmänhet och andra berörda parter kan komma och ställa frågor och få ytterligare information om projektet. 7

Öppet hus kommer att ske den 13 april kl. 16-19 i Utvängstorps Hembygdsförening, Tavelhult (gamla skolan). Det finns möjlighet att lämna skriftliga synpunkter under samrådet. Den information som inhämtas under sträckningssamrådet kommer att utvärderas så att ett slutgiltigt sträckningsförslag kan tas fram, som Vattenfall sedan söker koncession för. Information och synpunkter som framkommer i samråden kommer också att ligga till grund för kommande MKB. 2 UTREDNING AV MÖJLIGA STÄCKOR 2.1 Val av sträckning För att ta fram lämplig sträckning har en utvärdering av de föreslagna stråken gjorts, vilken har grundats på information från relevanta källor samt information och synpunkter som inkom under stråksamrådet och det fördjupade samrådet. Möjliga sträckningar som har diskuterats och har sedan utformats med hänsyn till natur- och kulturvärden, områden av värde för friluftsliv, geologiska förutsättningar, hydrologiska förutsättningar, förorenade områden, boendemiljö samt tekniska och ekonomiska aspekter. Kartmaterial har studerats och hänsyn till möjligheten att utnyttja befintlig infrastruktur, så som vägar och kraftledningsgator, har gjorts. Vattenfall har beslutat att gå vidare med ett sträckningsalternativ som innehåller stråken, A, B, F, K och M, se Figur 3. Detta benämns förordad sträckning. En stor anledning till att valet av denna sträckning är att det är den kortaste sträckningen. Vid jämförelse med en eventuell sträckning genom de östra stråken (G-I eller C-E-J-N) är den förordade sträckningen i sin helhet mer än 1 000 m kortare, ibland betydligt mer. Vid val av den kortaste sträckan blir det även minst påverkan gällande intrång för privatpersoner, skogsbruk, natur och kultur. Kortaste sträckning är också ekonomiskt fördelaktigt. Passagen över Tidan genom stråk B har varit en bidragande faktor till valet av sträckning, då denna bedöms som lämpligare med hänsyn till framkomlighet och påverkan på naturmiljön i vattendraget. Dragningen innebär dock att kabeln kommer att passera naturreservatet Brokvarn i dess yttre kant öster. För detta avser Vattenfall att söka dispens. Sammantaget har bedömningen gjorts att den förordade sträckningen är det lämpligaste alternativet med hänsyn till en samlade bedömningen av naturmässiga ingrepp, hänsyn till närboende samt en teknisk och ekonomisk genomförbarhet. 8

Figur 3. Figuren visar förordad sträckning framtagen utifrån stråkalternativen med ungefärlig placering av anslutningspunkter 2.2 Beskrivning av förordad sträckning Förordad sträckning utgår från befintlig transformatorstation i Gimmene och följer sedan väster om befintlig riksväg 26 söderut. Sträckningen viker sedan av öster ut mot Tidan på norra sidan av väg 2837 med undantag av en kort delsträcka på cirka 130 meter Anledningen till byte av sida är att undvika att gå på en avstyckad tomt. Vid start av den befintliga luftledningsgatan som korsar Tidan lämnar sträckningen väg 2837 för att korsa Tidan. Sträckningen fortsätter sedan sydöst mot väg 1835. Där följer sträckningen väster om vägen i cirka hundra meter för att undvika en bebyggd tomt för att sedan byta till den östra delen av vägen i cirka 400 meter. Där korsar sträckningen väg 1835 ytterligare en gång för att gå på den västra sidan om vägen. Sträckningen byter sida av vägen för att undvika att gå på tomtmark. Vid Utvängstorp viker sträckningen av öster ut för att följa söder om befintlig enskild väg i riktning mot Ruderna. Vid bebyggelsen Hagarberg byter sträckningen sida för att följa den norra sidan av vägen för att vid korsningen med befintlig luftledning åter byta sida till söder om vägen fram till korsningen med väg 1834 mot Ängelstorp. Även här byter sträckningen sida om vägen för att undvika tomtmark. 9

Efter korsningen går sträckningen på västra sidan om väg 1834 hela vägen ner till Ängelstorp. Sträckningen går på väster sida om vägen på grund av samrådsyttrande från Försvarsmakten. Där viker sträckning av i sydöstlig riktning mot anslutningspunkt 1. Från anslutningspunkt 1 följer sträckningen befintliga enskilda vägar fram till anslutningspunkt 2. Den förordade ledningens totala längd är 17,2 kilometer. 3 NATUR OCH KULTURVÄRDEN BERÖRDA AV FÖRORDAD STRÄCKNING 3.1 Riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken Cirka 350 meter öster om den förordade sträckningen vid Hassleryd ligger ett utpekat riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap 6, Bare mosse (västra). Väster om sträckningen, ca en kilometer ligger närmaste riksintresse för kulturmiljövård, Kymbo tall. Den förordade sträckningen passerar Naturreservatet Brokvarn, se nämnare avsnitt 3.5 3.2 Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken Områden som är skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken är t.ex. nationalparker, naturreservat, Natura 2000, strandskydd, biotopskydd, naturminnen, kulturreservat, djur- och växtskyddsområden och vattenskyddsområden. Vid kavelbron, strax innan sträckningen svänger av österut för passage vid Tidan, finns ett registrerat Naturminne, Kymbo Dimbo. Sträckningen passerar Tidan, se vidare avsnitt 3.6, för vilken det råder 100 m strandskydd på vardera sida om vattendraget. Cirka 350 meter öster om den förordade sträckningen vid Hassleryd ligger Bare mosse (västra) vilket även är ett Natura 2000- område. 3.3 Naturmiljö Vid passagen av Tidan går den förordade sträckningen genom ett sammanhängande lövskogsområde för att därefter passera naturreservatet Brokvarn. I detta område finns även en bevarandeplan för odlingslandskap. Den förordade sträckningen passerar ett antal skyddsvärda träd och områden med ängsoch betesmark. Söder om Stora Klämmestorp passerar sträckan utkanten av två våtmarker med låga naturvärden. 10

Figur 4 Översiktlig kartbild över utpekade naturvärden och områden med särskilt skydd enligt miljöbalken. 3.4 Kulturmiljö Den förordade sträckningen berör flera kulturhistoriska lämningar. Exakt utbredning återfinns i Bilaga 3. Vid Herrekvarn passerar sträckningen tre stycken färdvägssystem och en hålväg. Vid Backen passerar sträckningen ett område med fossil åkermark och ett vägmärke. Vid Knapagården, öster om den förordade sträckningen finns även Sankt Sigfrids källa, källa med tradition, se bild enligt Figur 5 samt utmärkning på kartbild Figur 9 Från Bäckalyckan till anslutningspunkt 1 berör sträckningen två stycken fossila åkermarker, varav i den ena åkermarken finns en husgrund, en brunn och en bytomt. Det finns även ett bevakningsobjekt i form av en fossil åker. Mellan anslutningspunkt 1 och 2 passerar sträckan sju fossila åkermarker. Det finns även en kulturhistorisk lämning i form av en husgrund längs med denna del. 11

Figur 5 Bild över Sankt Sigfrids källa. 3.5 Naturreservatet Brokvarn Den förordade sträckningen går genom stråk B och passerar vid Skarpemon naturreservatet Brokvarn, se Figur 7. Brokvarn utgörs av markerade åskullar, som är 15-20 meter höga. Kullarna skapades under inlandsisens avsmältning, då enorma vattenmassor förde med sig stora mängder grus, slam och stenar. Syftet med naturreservatet är att bevara de geologiskt intressanta isälvsavlagringarna i form av kullarna samt den värdefulla torrängsfloran. Åsarnas läge och skönhet har stor betydelse för landskapsbilden. Figur 6 Bilden visar naturreservatet Brokvarn, här på höger sida om vägen, där sträckningen är tänkt att gå. Bilden är tagen i södergående riktning. Sträckningen berör den yttre delen av naturreservatet, vilken består av vall/bete. Vattenfall avser att kommer att söka dispens hos Länsstyrelsen för denna del. Kabeln kommer att förläggas så nära vägen som möjligt. Utan att detaljprojektering är genomförd bedöms det möjligt att förlägga kabeln precis innanför staketet, se bild enligt Figur 6. Schaktets centrum hamnar då cirka 1 meter in från staketet. Det blir då ett kabelschakt där botten har en bredd på cirka 1 meter och vid marknivån något bredare. 12

Schaktet kan behöva anpassas, då marken innehåller mycket sand samt att rasrisk måste beaktas. Skydd mot markskador kan göras med hjälp av extra underlag under tunga grävmaskiner om så behövs. Vattenfall ställer alltid krav på entreprenörer vid upphandling att minimera risken för läckage av olja och diesel. Figur 7 Kartbild där förordad sträckning passerar naturreservat samt vattendraget Tidan. 3.6 Passage Tidan Närmiljön vid den tänkta passagen över Tidan domineras generellt av våtmark och barr-och blandskog. Vattendraget har längs denna del främst lugnflytande vatten och flera påverkade strandlägen. Se bild i Figur 8. Passagen av Tidan planeras att utföras med hjälp av styrd borrning, vilket gör att hela passagen kan utföras i ett stycke. Minsta sträcka att borra är 25 meter men beroende på djup och markbeskaffenhet kan det bli längre. Fördelarna med styrd borrning är att det går att starta från markytan vilket ger en mindre påverkan på kringliggande natur. Bland annat kan påverkan minimeras på de träd som finns längs med Tidan. Vid behov kan marken skyddas från tryck från tunga fordon med hjälp av avlastande plattor. 13

Figur 8 Bild tagen mot vattendraget Tidan där passage är tänkt med styrd borrning. 3.6.1 Miljökvalitetsnormer Utredningsområdet berörs av grundvattenförekomsten Sandhem-Hömb söder vars utsträckning återfinns enligt Figur 9. Förekomsten omfattas av miljökvalitetsnormer, där både kemisk och kvantitativ status bedöms som god. Den förordade sträckningen passerar under vattendraget Tidan vilken också omfattas av miljökvalitetsnormer. På denna del, vilken benämns Tidan: Havrabäcken Stråken bedöms den ekologiska statusen till måttlig på grund av fysisk påverkan i form av t.ex. vandringshinder. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) bedöms inneha god status enligt fastställd miljökvalitetsnorm. Längs den förordade sträckningen finns, enligt hittills framkomna uppgifter, två brunnar. Se Figur 9. Den ena är Sankt Sigfrids källa vilken tidigare nämnts. I det fortsatta planeringsarbetet kommer uppgifter om brunnar att efterfrågas inför kommande projektering. 14

Figur 9 Kartbild över sand- och grusförekomsten Sandhem-Hömb söder samt uppgifter om brunnar längs förordad sträckning. 4 BOSTÄDER OCH ANDRA BYGGNADER Förordad sträckning går igenom glest bebyggda områden med undantag från vissa områden av samlad bebyggelse, t.ex. vid Utvängstorp och Ruderna. Bostäder och andra byggnader har inte markerats på kartmaterial eller undantagits från sträckningen av illustrativa skäl. Den förordade sträckningen berör i direkt närhet ingen bostadsfastighet eller trädgård. Notera att hänsyn kommer att tas till avstånd från bostäder och andra byggnader när slutlig sträckning arbetas fram och detaljprojekteras. Ledningarna kommer endast i absoluta undantagsfall förläggas i tomtmarker och trädgårdar. Den slutliga sträckan är den som Vattenfall avser att söka koncession för. Det finns inga detaljplaner som berör sträckningen i Tidaholm, Mullsjö och Habo kommun. Det finns inte heller någon särskild utpekad markanvändning för områdena inom ovan nämnda kommuner. 15

5 TEKNISK UTFORMNING 5.1 Utformning Markkabel Ledningarna avses att utföras som markkabel. Hur markkabel förläggs beror bland annat på antalet kabelförband och de geologiska förutsättningarna. Ledningarna mellan Gimmene transformatorstation och vindkraftparken kommer att utföras med två kabelförband till anslutningspunkt 1 och med ett kabelförband till anslutningspunkt 2. Ledningarna kommer att förläggas i samma kabelschakt. Ett troligt utförande är att ledningarna förläggs i en ca 1-2 m bred i marknivå och ca 1,2 m djup kabelgrav. Vid vissa passager kommer bredden på den övre delen av schaktet att minimeras där så är möjligt. När ledningsgatan placeras bredvid väg eller ute i skogs- eller odlingsmark förläggs de utan rör, se Figur 10. Figur 10. Principskiss på genomskärning av kabelgrav Där kabelschaktet kommer placeras i vägkroppen kommer kabeln att förläggas i rör för att skydda kabeln mot det ökade tryck som vägtrafiken kan ge upphov till, se Figur 11. Figur 11. Principskiss på genomskärning av kabelgrav vid kabel förlagd i rör 16

5.1.1 Förläggning av markkabel Kablarna förläggs med hjälp av schaktning eller tryckning. Vid schaktning förläggs kabeln i en kabelgrav som schaktas till ett djup av cirka 1,1 m. Bredden på kabelgraven blir cirka 1-2 m vid marknivå beroende på markens beskaffenhet.. Vid vissa passager kommer bredden på den övre delen av schaktet att minimeras där så är möjligt. Under Tidan kommer förläggningen ske med hjälp av tryckning. Vanligtvis så grävs en grop på respektive sida om sträckan som ska passeras, en startgrop och en mottagningsgrop. Sedan slås, hamras eller trycks ett foderrör mellan startgrop och mottagningsgrop. I foderröret förläggs sedan kabeln. Tryckning kan även förekomma under vägar och vissa bäckar. Mindre vägar och vattendrag kan komma att grävas av under förläggningen och återställs därefter. Vid förläggning av kabel längs med vägar kan vägarna komma att användas av arbetsmaskiner mm. Detta kan innebära viss trafikstörning i form av minskad framkomlighet förbi arbetsområdet. I vissa fall kan även avstängning av vägar komma att bli aktuellt under kortare perioder där alternativa vägar för boenden finns. Vattenfall kommer i god tid innan utförande, i samråd med Trafikverket, ta fram trafikanordningsplaner som följer Trafikverkets rekommendationer och krav. Vattenfall kommer också i god tid innan utförandet kontakta berörda vägsamfälligheter för att i samråd med dessa, planera arbete för att minimera påverkan för framkomlighet mm. 5.1.2 Material markkabel Respektive kabel har en ledare av aluminium. Runt ledaren finns den elektriska isolationen som består av polyeten (PEX) och utanför detta ligger ett lager skärmtrådar av koppar. Utanpå skärmtrådarna finns två vattentätande lager och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE). 5.2 Utformning ledningsgata 5.2.1 Ledningsgata Under byggtiden kommer ett arbetsområde på ca 6-10 meter att tas i anspråk. I de fall där utrymmet är trångt, till exempel förbi byggnader som står precis vid vägen, kan arbetsområdet minskas. I framtiden kan Vattenfall komma att hålla en 4-6 m bred ledningsgata fri från högväxande vegetation. Upplagsplatser och vändzoner vid genomförandet tas fram senare i processen vid detaljprojekteringen. Detta görs i samråd med Trafikverket, berörda vägsamfälligheter samt fastighetsägare. 17

6 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSBESKRIVNING 6.1 Kommande miljökonsekvensbeskrivning I en koncessionsansökan ingår att ta fram en MKB. Den information som samlas in i samrådet kommer att ligga till grund för innehållet i denna. Vad som ingår beror också på om länsstyrelsen beslutar om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I kapitel 8 ges ett förslag på innehållsförteckning för kommande miljökonsekvensbeskrivning. 6.2 Övergripande konsekvenser för natur och kultur I det följande avsnittet ges en övergripande beskrivning av påverkan av markkabel. I det fortsatta arbetet med lokalisering av sträckning kommer en sammanvägning av de ovan beskrivna landskapsaspekterna, natur- och kulturvärdena och övriga miljökonsekvenser att göras tillsammans med faktorer så som teknik, byggbarhet, avstånd till boende samt ekonomi för att finna en så lämplig lokalisering och lämpligt utförande som möjligt. Först när detta är gjort kan också en konsekvensbeskrivning av valt alternativ göras. Där sträckan lokaliseras till skogsmark är det oundvikligt att skog tas i anspråk för ledningen, både under byggnation och under drift. Den röjda gata som krävs för anläggning av kabel i skogsmark innebär alltid ett ingrepp i dess markanvändning och landskapsbild. För en markkabel är det främst under byggskedet då ca 6-10 m brett arbetsområde behöver tas i anspråk som påverkan sker. Skogen är en sluten landskapstyp vilket gör att det som anläggs i skog till viss del kan döljas i vegetationen. Den förordade sträckningen följer i huvudsak befintliga vägar, vilket minimerar intrånget i skogsmark. Anläggande av kabel i åkermark utgör ingen större påverkan på markanvändning eller landskapsbild under driftskedet. Det året kabeln förläggs kan det bli visa störningar inom arbetsområdet som kan påverka nyttjandet av åkermarken. De föreslagna sträckningarna följer till stora delar det befintliga vägnätet. Under anläggningsskedet kan vägarna komma att påverkas gällande framkomlighet med hinder i väg och bitvis avstängda vägar. Under driftskedet kan vägarna påverkas vid eventuell felavhjälpning vid kabelfel. Påverkan på förekommande natur- och kulturvärden i området kommer att beskrivas mer i detalj i kommande MKB när en sträckning och utformning av denna är fastställd. Generellt strandskydd om 100 m omfattar såväl land- som vattenområden. Vid specifika platser kan strandskyddet vara utökat upp till 300 meter. Syftet med strandskyddet är enligt 7 kap 13 miljöbalken att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsförutsättningar för djur och växtlivet på land och i vatten. Samtliga vattendrag inom stråken har ett generellt strandskydd om 100 m. 6.3 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. 18

För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex. från de elapparater som förekommer i hemmen. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 19

6.3.1 Fält från aktuell ledning Magnetfältet har beräknats vid årsmedelströmlasten för ledningarna. Magnetfältet kommer att vara ca 0,31 µt rakt ovanför kabeldiket. Figur 12. Magnetfält från aktuell ledning där y-axeln visar magnetisk flödesenhet µt och x-axeln visar avstånd från ledningsgatans centrum mätt i meter.(kurvan visar 3 parallella kablar. 7 TIDPLAN Stråksamråd genomfördes under vintern 2015. Samråd för sträckning (detta samråd) genomförs våren 2016. Den färdiga ansökan planeras preliminärt att färdigställs under hösten 2016. Byggnation av den nya ledningen kommer att påbörjas så snart tillstånd och rättigheter för den nya ledningen erhållits. 20

8 PRELIMINÄR INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL MKB Förslag på innehållsförteckning till kommande miljökonsekvensbeskrivning. MKB:n biläggs koncessionsansökanansökan vid inlämnandet till Energimarknadsinspektionen. Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund 1 INLEDNING 1.1 Sökanden 1.2 Bakgrund och förutsättningar 1.3 Syfte med projektet 1.4 Projektets omfattning 1.5 Gällande tillstånd 1.6 Gällande lagstiftning 2 ALTERNATIV 2.1 Nollalternativ 2.2 Alternativa sträckningar 2.2.1 Alternativ 1 Förordat Alternativ 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Genomförda samråd 3.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 4 BESKRIVNING AV FÖRORDAT ALTERNATIV 4.1 Ledningens utförande 4.1.1 Teknik 4.1.2 Markbehov 4.2 Ledningens sträckning 5 PLANFÖRHÅLLANDEN 6 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR MILJÖ OCH HÄLSA 6.1 Landskapsbild 6.1.1 Landskapsbeskrivning 6.1.3 Skadeförebyggande åtgärder 6.1.3 Konsekvenser 6.2 Naturmiljö 6.2.1 Riksintressen och Natura 2000 6.2.2 Övriga intressen 6.2.2.1 Rödlistade arter 6.2.2.2 Generellt biotopskydd 6.2.2.3 Naturreservat Brokvarn 6.2.2.4 Passage av Tidan 6.2.3 Miljökvalitetsnormer 6.2.4 Skadeförebyggande åtgärder 6.2.5 Åtgärdsförslag 6.2.6 Konsekvenser 6.3 Kulturmiljö 6.3.1 Riksintressen 6.3.2 Övriga intressen 6.3.3 Skadeförebyggande åtgärder 6.3.4 Konsekvenser 6.4 Friluftsliv 6.4.1 Riksintressen 6.4.2 Övriga intressen 6.4.3 Skadeförebyggande åtgärder 6.4.4 Konsekvenser 21

6.5 Bebyggelse 6.5.1 Beskrivning 6.5.2 Skadeförebyggande åtgärder 6.5.3 Konsekvenser 7 HÄLSA OCH SÄKERHET 7.1 Elektriska och magnetiska fält 7.2 Säkerhet 7.3 Material 7.4 Ljudeffekter 8 BYGGSKEDET 8.1 Störningar och skador 8.2 Generella åtgärder 8.3 Områden med särskild hänsyn 9 DRIFT OCH UNDERHÅLL 10 SAMLAD BEDÖMNING 10.1 Sammanfattande konsekvenser 10.2 Jämförelse med nollalternativ 10.3 Jämförelse med miljömål 10.4 Jämförelse med allmänna hänsynsregler 11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12 REFERENSER Eventuellt en lista med förkortningar BILAGOR: 1 2 22