UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Socionomprogrammet C-uppsats VT-2011 Tidmätning som kontroll och styrinstrument En kvalitativ studie av hemtjänstpersonals upplevelser av att arbeta utifrån IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Författare: Anna-Maria Olsson Handledare: Gudrun Elvhage, Kari Jess
UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Författare: Anna-Maria Olsson Socionomprogrammet C-uppsats Våren 2011 Titel: Tidmätning som kontroll- och styrinstrument En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens upplevelse av IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Sammanfattning Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer. Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv. Det framkommer utifrån intervjuerna ett tydligt särskiljande av planering och utförande av arbetsuppgifterna, vilket påverkar personalens möjlighet att möta de dagliga skiftande behoven hos hjälpmottagarna. Istället för att planera sin egen dag och att utifrån dagsbehovet beräkna hur mycket tid den ena eller den andra behöver, är tiderna förbestämda oavhängigt dagsbehovet. Detta sätt att planera kan ibland binda upp personalen och en del av flexibiliteten går förlorad. Hur hjälpmottagarna bor, i servicehus eller utspridda i vanliga kvarter har också betydelse för arbetets planering och tidmätning. Personalen upplever sig mer separerad från arbetsledning än tidigare. De 2
upplever sig kontrollerade under sin arbetstid, mindre tid för gruppen, uteblivna kafferaster och ibland kortare luncher än vad som planerats in är några av resultaten enligt informanterna. Det framkommer i mina intervjuer att personalens erfarenheter inte riktigt får gehör hos ledning och planerare. Nyckelord: Hemtjänst, organisering, planering, tidmätning. Abstract The purpose of this study is to examine the experiences of time measuring and computerbased planning among staff in a unit for home care in a city. The issues are as follows: How does the staff experience computerized time scheduling and time measuring in their work? How will this affect the groups of home care employees? With help from a non standardized inquiry form home care staff has shared their experiences about computerized work scheduling and time measuring. The result of these interviews has been analyzed by Ingrid Nilsson Motevasel s (2002) ideal types the collectivist and the autonomous, and Harry Braverman s (1977) report on Taylor s principles of scientific management. The experience for the staff, after the introduction of the computer-based planning and time measuring of home care, is described from the staff s point of view. The interviews show a significant distinction between the planning and the execution of the work, which influence the possibilities for the staff to meet the shifting needs from those needing care. Instead of planning the day from how much time each person needs, the times are preset regardless of the need for the specific day. This way of planning will sometimes tie up the staff, and some of the flexibility will be lost. How those needing care lives, in a block of service flats or in an ordinary block, also has implications for the planning and time measuring of the work. The staff feels more separated from the management than before. The interviews reveal an increased supervision, less time for the group, absence of coffee breaks and sometimes shorter lunch breaks than were planned, and that the staff s experiences do not gain a hearing from the management. Key words: Home care, organization, planning, time measuring. 3
Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Syfte 6 1.2 Frågeställning 7 1.3 Avgränsning 7 1.4 Disposition 7 1.5 Begreppsdefinition 7 2 Tidigare forskning inom hemtjänst och dess organisering och historik samt forskning inom industrin 9 2.1 Tidigare organisering, en historisk tillbakablick 9 2.2 Organisering och reform idag, 1990-talet och framåt... 11 2.3 Tidsstyrning, tidmätning och kundvalens konsekvenser inom hemtjänsten... 13 2.4 Inom industrin... 15 3 Teoretisk anknytning... 16 3.1 Tekniskt och moraliskt ansvar: Scientific management-taylors tre principer.. 15 3.2 Kollektivisten och den autonome... 18 4 Metod... 19 4.1 Metodval... 20 4.2 Avgränsningar och urval... 20 4.3 Förberedelse av intervjuer... 21 4.4 Genomförandet av intervjuer... 22 4.5 Analys av data... 22 4.6 Förförståelse... 23 4.7 Forskningsetiska principer... 23 4.8 Reliabilitet och validitet... 24 5 Resultat och analys... 24 5.1 Gruppen... 25 5.2 Arbetsmiljö... 28 5.3 Planeringen... 31 5.4 Fritt val... 38 6 Avslutande diskussion... 38 Referenser... 44 Bilaga; Intervjuguide 4
Inledning I maj 2008 beslutade Kommunfullmäktige om ett nytt avgiftssystem som skulle införas för äldre personer och personer med funktionshinder. Till skillnad från det tidigare avgiftssystemet med avgift utifrån biståndsbeviljad tid ska hemtjänstavgiften grunda sig på den utförda hemtjänsttiden. Detta för att motverka tidigare trend med kortast möjliga tid hos hemtjänstkund. Beslutet föregicks av att Äldrenämnden i april samma år fattade beslutet att införa eget val inom hemvården. För den enskilde innebär eget val en konkurrenssituation med ökat utbud av hemtjänstutförare på marknaden. Den som beviljats hemtjänst (kunden) får själv välja bland kommunen godkända utförare, kommunala eller privata. En av utgångspunkterna i detta system, eget val, är att samma timersättning utgår till alla godkända utförare utifrån utförd tid. Med eget val och betalning för utförd tid, följer nödvändigheten att utförd tid hos kund registreras. Det görs antingen med mobiltelefonen eller med en etikett hos hemtjänstkunden (Thorén-Lindqvist, 2011). Detta system kommer som en följd av kommunens beslut att praktisera LOV, Lagen om valfrihetssystem. Detta innebär ett möjliggörande av många olika aktörer/utförare inom bl a äldreomsorgen, bland vilka den äldre kan välja fritt. Denna marknadsmodell kallas NPM, New Public Management (Vabo, 2005 s. 73-76; Szebehely, 2006, s.52-53). Arbetsmätning har funnits lika länge som industriell verksamhet (Hasselqvist, 1969, s.17). Det första exemplet som genomförts utifrån arbetsmätning gjordes inom industrin och presenterades av Frederick Winslow Taylor redan i slutet av 1800-talet. Metoden syftar till att analysera förutsättningar för arbetsuppgiftens utförande, uppgiftens metodbestämning och tidmätning med hjälp av ett stoppur. Metoden skulle rationalisera och mekanisera både produktion och arbetskraft samt sänka kostnader och öka produktiviteten. Arbetet skulle inte längre utföras av en självständigt arbetande yrkeskunnig, utan detaljstyras från företagsledningen, så kallad vertikal arbetsdelning (Rosenberg, 1995, s. 2, 6-7; Szebehely, 1995, s.50). Arbetsmätning som metod började tillämpas i Sverige på 1920-talet (Rosenberg, 1995, s.8). Dessa principer var kända i Nordamerika redan tidigare men Taylor (1856-1915) var den som utarbetade en teori om systematisk organisering av arbete, kallad scientific management (Börnfelt, 2009, s.25). Hemtjänstens organisering har sedan dess början på 1950-talet sett olika ut och följt samhällstrender på arbetsmarknaden. Krav på rationalisering och effektivisering på arbetsmarknaden sedan 1970-talet har haft inflytande på äldreomsorgen och dess olika 5
verksamheter. Dels genom rationalisering med införande av och utbyggnad av servicehus och att samla hjälpbehövande i samma hus istället för hembesök i de egna bostäderna. Dels genom kollektiva insatser som att flytta ut aktiviteter/arbetsuppgifter från de äldres hem till stordrift. Ett exempel på detta är distribution av färdiglagad storköksmat till de äldre istället för hemlagad. Marta Szebehely, professor i socialt arbete menar att den trend som finns att standardisera, förhandsbestämma, kontrollera arbetsuppgifter och att skilja planeringen och utförande åt liknar grunddragen i taylorismen. Ett människovärdigt omsorgsarbete behöver vara individoch situationsanpassat eftersom människors behov och dagsform varierar och därför inte kan förhandstyras och detaljregleras enligt Szebehely (2004, s.138-140). I somras när jag feriearbetade inom hemtjänsten infördes ett tidmätningssystem. Med hjälp av mobiltelefoner skulle den tid personalen tillbringar hemma hos brukarna registreras. Personalen låser upp hos brukaren, checkar in, bockar av alla utförda uppgifter i telefonen vare sig det är att dela medicin eller om hjälpen rör sig om den allmänna dagliga livsföringen, ADL. När personalen lämnar brukarens bostad loggar man ut genom att återigen föra telefonen mot en bricka på dörrposten. Därefter rapporteras det utförda uppdraget till en central rapporteringsenhet. Ju längre tid man tillbringar hos brukare desto bättre. Detta är en viktig distinktion eftersom det är den enda tid hemtjänsten får betalt för. Tanken var att tidmätningen skulle öka flexibiliteten och undvika stress eftersom det är tiden hos brukaren som räknas, till skillnad från tidigare när man rusade mellan brukarna för att hinna med alla. Detta skulle i sin tur leda till fler nyanställningar som skulle finansieras genom mer tid hos brukarna osv. Systemet skulle möjliggöra en växande verksamhet och ett större handlingsutrymme för personal och brukare. Följden skulle bli att brukare och personal får den tid de behöver och brukaren blir nöjd. 1.1 Uppsatsens syfte Syftet med denna studie är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. 1.2 Uppsatsens frågeställning - Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete? - Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? 6
1.3 Avgränsning Min studie avser den aktuella situationen just nu i en kommuns hemtjänst före och efter införandet av IT-baserad arbetsplanering och tidmätningssystemet. Jag avser att titta på hemtjänstens system och inte jämföra med andra tidmätningssystem. 1.4 Disposition I kapitel två går jag igenom forskning inom hemtjänstens organisering 1950 och framåt, konkurrens och kundval, tidmätning inom hemtjänst samt lite inom industrin. I kapitel tre, teoridelen, redogör jag för Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper kollektivisten och den autonome samt för Taylors tre principer för arbetets organisering enligt Bravermans (1977) tolkning. I kapitel fyra redogör jag för metoden, hur jag har gått till väga. I kapitel fem finns resultat- och analysdelen där jag tolkar empirin utifrån teorier och forskning. I det sjätte kapitlet är den avslutande diskussionen. 1.5 Begreppsdefinition NPM New Public Management (NPM) kan betecknas som ett paraplybegrepp för omställnings-och styrdoktriner inom den offentliga sektorn. En reformvåg som under 1980- och 1990-talen svepte över och fanns på agendan i OECD-länderna. Reformen utgår från tanken att den offentliga sektorn är för dyr, trög och behöver anpassas och vara lyhörd för medborgarens behov och önskemål. Genom att anamma styrprinciper hämtade från den privata marknaden som t ex kontraktsstyrning och konkurrens, ska den offentliga sektorn göras mer kostnadseffektiv och kundanpassad. För att likna marknaden skapas t ex lättstyrda mindre resultatenheter. Kontraktsstyrning och konkurrensutsättning används för att skapa bättre förutsättningar för den offentliga sektorn att bli mer resultat- och kundorienterad (Vabo, 2003, s. 63-65;Vabo, 2005, s.73-75). Marknaden får också stå som modell för den interna organiseringen. Kommunen kan ta in anbud och låta privata företag sköta hemtjänsten åt kommunen. Begrepp som beställare och utförare, beställar- och utförarmodellen (BUM) förekommer och även kundvalsmodellen, vilken förutsätter flera olika utförare (Börnfelt, 2009, s.128-130). Lagen om valfrihetssystem (2008:962) har möjliggjort en konkurrenssituation och fler omsorgsutförare i kommuner inom bland annat hemtjänsten. 1 1 LOV, Lagen om valfrihetssystem (2008:962) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080962.htm 7
Biståndshandläggning/beslut/bedömning. För att en person ska vara berättigad att ta emot offentligt finansierad omsorg behövs ett beslut som utifrån lagen ligger till grund för insatsen, ett så kallat biståndsbeslut. Dessa beslut fattas av biståndshandläggare som jobbar med lagar och riktlinjer (Vabo, 2005, s. 78-79; Szebehely, 2005, s.379). Fritt val Utifrån Lagen om valfrihetssystem (2008:962) som praktiseras i vissa kommuner, vilken innebär ett möjliggörande av många olika aktörer/utförare, ges medborgaren möjlighet att välja inom bl a hemtjänst, vilken utförare man vill ha. Avgiften är den samma oavsett utförare (Thorén-Lindqvist, 2011; Szebehely, 2005, s.378-379). I denna situation av konkurrens ges ett incitament hos utföraren om god kvalitet gentemot kund (Vabo, 2005, s.94-95; Hansén, 2010). 2 Äldreomsorg I Norden räknas omsorg och vård av äldre som en självklar del i välfärdens resurser. Som anhörig i Norden har vi inget lagstadgat försörjnings - och omsorgsansvar för våra föräldrar utan detta ansvar vilar på den offentliga omsorgen till skillnad från en del utom nordiska nationer. Välfärdstjänsten ses som en förmån både för den hjälpbehövande och för den anhörige. Utifrån ses den Nordiska äldreomsorgen som en omsorg med kvalitet och tillgänglighet för varje medborgare som är i behov av denna oavsett egen ekonomi. (Szebehely, 2005, s.13, 371) TES TES står för trygghet, enkelhet och säkerhet. TES Optimal planering är ett informationsteknologiskt (IT) planeringssystem som planerar hemtjänstens dagliga insatser. Systemet kan integreras med andra system och ska spara tid, vara användarvänligt och vara överskådligt för personalen (www.orebro.se). 2 Kvalitetskonkurrens och kundval i äldreomsorgen (2006:6) http://www.regionuppsala.se/documents/d659_kundval_080327.pdf 8
2. Tidigare forskning och historik inom äldreomsorgen samt forskning inom industrin Eftersom uppsatsens frågeställning bland annat berör personalgruppen och dess ställning redovisas ett historiskt perspektiv. Denna anges för att få en förståelse för hur personalen i hemtjänsten tidigare organiserats och även för att kunna se vilka likheter och skillnader det finns med dagens organisering. Detta kan ge en större förståelse för personalens upplevelse av IT-planering och tidmätning och hur hemtjänsten organiseras i många kommuner idag. Beställar- och utförarmodellen (BUM) är bland kommunerna idag ett koncept som ofta praktiseras inom vård- och omsorg, därför finns detta område med bland tidigare forskning. Någon studie om tidmätning i hemtjänsten, olika forskningsartiklar om konkurrenssituation samt arbetsmiljö redovisas och anses relevanta eftersom denna uppsats skrivs utifrån ett personalperspektiv och berör dessa områden. 2.1 Tidigare organisering, en historisk tillbakablick Marta Szebehely har valt att utifrån arbetslivsforskaren Harry Bravermans Arbete och monopolkapital (1977) belysa arbetets organisering inom hemtjänsten. Arbetsprocessforskningen kan tillföra nya aspekter inom omsorgsforskningen (Szebehely, 1995, s. 49). I sin forskning av hemtjänsten och dess organisering i ett historiskt perspektiv, 1950 till 1990, använder sig Szebehely av enkäter, deltagande observation, intervjuer, en systematisk genomgång av dokument, dels på central nivå, främst Socialstyrelsens dokument och dels dokument såsom verksamhetsberättelser och kommunalpolitiska handlingar från Stockholms kommun (Szebehely, 1995, s.50). Marta Szebehely utgår från tre olika modeller för organisering inom hemtjänsten under tiden från 1950-talet och framåt. Dessa benämns som den traditionella modellen, den löpandebands-lika servicehusmodellen och den självstyrande smågruppsmodellen. Den traditionella modellen, 1950-1960-talet Socialstyrelsen uppmanade kommunerna att ge de gamla hjälp i hemmet. Uppgifterna kunde röra sig om hemsjukvård, hushållssysslor och kunde även röra sig om uppmuntrande besök (Szebehely, 1995, s.63-64). Arbetet utfördes av självständigt arbetande timanställda kvinnor utan gemensamma lokaler och kollegor. Det var ett ensamarbete med mycket liten kontakt med arbetsledning, men mycket kontakt med de äldre. Ett självständigt och av arbetsledning icke övervakat arbete men också ett arbete utan stöd från kollegor och ledning. Den enda 9
styrning som förekom från arbetsledningens sida var att tiden hos den äldre var förutbestämd, så kallad tidsstyrning. En kommunal rapport utkom 1973 som visade på arbetssituationen för hemvårdsbiträdena i Stockholm i början på 1970-talet. Arbetsgemenskapen med kollegor var obefintlig. Kontakt med arbetsledning var endast sporadisk. Det fanns inte någon gemensam lokal där de kunde ha rast, utan det fick biträdena ha i trappuppgången, hos den äldre eller helt avstå från att äta. Denna utredning resulterade i att krav ställdes på förmånligare anställningsvillkor, möjlighet till fortbildning på arbetstid, en engagerad arbetsledning och möjlighet till kontakt med arbetskamraterna (Szebehely, 1995, s. 66-68). Den löpandebands-lika modellen 1970-talet I Stockholm hade arbetsmiljöinriktade åtgärder satts in med mindre andel timanställda, ökad kontakt med kollegor och arbetsledning. Från att hjälpen i den traditionella modellen lagts upp efter fasta tider, blev den nu uppgiftsstyrt. Hemhjälparen skulle stanna hos den äldre endast så länge som det tog att utföra uppgifterna. I utbyggnaden av servicehusen med 200-400 lägenheter i samma hus togs hjälp av en organisationsmodell från sjukvården, egentligen inspirerad från industrin med tidsstudiemän för att rationalisera arbetet (Szebehely, 1995, s.71-72) Arbetsuppgifterna standardiserades, schemalades och personalen arbetade efter detaljerade arbetsscheman. Detta hos en mängd hjälptagare, till skillnad från den traditionella modellen. Szebehely (1995) liknar denna modell vid industrins detaljstyrda och av arbetsledningen förutbestämda arbetsuppgifter. Denna utveckling att skilja planering från utförandet med en ökad arbetsdelning går parallellt med Taylors idéer att ersätta hantverkets självständiga arbete med löpande band. Den självstyrande smågruppsmodellen framväxt, 1980-talet Under 1980-talet förvandlades arbetets organisering igen. Så kallade grupplokaler blev tillgängliga för de flesta vårdbiträdena i mitten av 1980-talet. Hemvårdsassister (arbetsledare) som förut suttit på socialkontor flyttade ut till grupplokalerna, den första 1984. Samma år startades en självstyrande smågrupp upp som försöksverksamhet i vårdbiträdesarbetet. Under följande 5-årsperiod flyttade 50 % av alla hemvårdassistenter ut till grupplokaler. Socialförvaltningen på central nivå förespråkade 1988 denna typ av organisering. Förvaltningsledningen hade som förslag för att öka vårdbiträdenas inflytande över sitt arbete, att de ska delas in i små grupper om tre eller fyra vårdbiträden som tillsammans skulle ansvara för ett visst antal hjälptagare. Utifrån arbetsledarens riktlinjer och i samråd med hjälptagarna skulle vårdbiträdena kunna planera dagens arbete. Det framgår tydligt av 10
dokumentet att omorganisationen förutsatte avskaffandet av det traditionella systemet med få hjälptagare och fasta tider. Även individuella scheman borde avskaffas eftersom dessa reducerade gruppens egna initiativ och ansvarstagande (Szebehely, 1995, s.78). Det som framkom av Szebehelys undersökning är att den traditionella modellen är både personal och vårdtagare nöjda med. I den självstyrande gruppen finns ett missnöje från vårdtagarhåll angående organiseringen av hjälpen. Vad gäller den mer löpandebands-lika modellen är både personal och vårdtagare missnöjda (Nilsson Motevasel, 2002 s.114). I hemtjänstens utveckling har organisering av de som har utfört hjälpen, och hjälpmottagarens inflytande över hjälpen, sett mycket olika ut. Från att på 1950- och 1960- talen ha varit ett självständigt ensamarbete med få att hjälpa och med obefintlig kontakt med kollegor, till 1970-talets effektivisering, stordriftstanke och uppgiftsstyrd hjälp och ett stort antal hjälptagare för varje arbetare, till 1980-talet självstyrande arbetsgrupp med tätt samarbete i smågrupper med större inflytande över arbetets planering än tidigare. Tidigt var hjälpen tidsbestämd och den äldre hade stort inflytande över dess innehåll. På 1970-talet standardiserades hjälpen. Rationaliseringar och stordriftstankar infördes med servicehus i spåren. 1980- talet karaktäriserades av förutbestämda uppgifter för personalen att utföra och litet inflytande för den äldre över vad som skulle utföras och när. 2.2 Organisering och reform idag, 1990-talet och framåt Eftersom hjälpen idag är organiserad på ännu ett annat sätt, har jag valt att titta på forskning om styrreformen New public Managenent (NPM) och den nya organiseringen, beställar- och utförarmodellen (BUM). Sedan 1990-talet domineras äldreomsorgen i Sverige och i övriga Norden av konkurrensutsättning av de offentligt finansierade omsorgstjänsterna. Detta skedde bland annat som ett resultat av att den offentliga ekonomin försämrades kraftigt under början av 1990-talet. Det var ett försök att spara på statens finanser och effektivisera omsorgstjänster. New Public Management är en styrform som fått ett stort inflytande i Norden från 1990-talet och framåt. Det är en organisationsmodell som efterliknar marknaden. En del av styrformen är den så kallade beställar- och utförarmodellen (BUM). Denna kännetecknas av en uppdelning mellan beställare och utförare för att möjliggöra en konkurrenssituation med flera utförare att välja bland. Sverige var först ut i Norden med att införa denna modell. I början av 2000-talet hade över 80 % av Sveriges kommuner anammat denna modell. Forskning från 11
Danmark visar att organisationsförändringar upplevs olika av arbetsledare och omsorgspersonal. Förändringen ses mer negativt av omsorgspersonalen med tanke på minskat handlingsutrymme och mindre inflytande över arbetstiden men mer positivt av arbetsledarna (Szebehely, 2005, s.16-17, s.378-380). I Danmark är denna modell lagstadgad och är mest utvecklad bland de nordiska länderna. Man använder sig av datoriserade arbetsscheman med särskilda koder för varje arbetsuppgift, sk Faelles sprog. Systemet ska öka styrning och kontroll av äldreomsorgen. Det finns intern kritik mot detta effektivitetstänkande och denna detaljstyrning som kommer från en av de ansvariga för Faelles sprogreformens genomförande vid de danska kommunernas landförening, Claus Nielsen. Han menar att det i detta detaljerade system finns en risk att göra medarbetaren till icke ansvarstagande instruktionsföljande person och att kommunerna alltför mycket använt detta system för kontroll, rationaliseringar, effektivisering, detaljstyrning och automatisering (Szebehely, 2006, s.61;szebehely, 2004, s.139). Detta har benämnts av Zygmunt Bauman som teknisk ansvar där ålagda uppgifter uppfylls utifrån plikt, regelmässiga förväntningar och frånvaro av omsorg om den andre (Nilsson Motevasel, 2002, s. 96-97). Samtidigt menar Nielsen att systemet är ett redskap för dialog professionella, politiker och medborgare emellan. Alderens nye sider är en tidsskrift som ges ut av Videnscenter på Aeldreområdet som sedan 2010 tillhör Professionshöjskolen Metropol i Danmark. Deras primära uppgift är att sprida kunskap till äldre om utveckling och forskning inom äldreområdet. I ett nummer från 2007 som berörde temat Styrning och kontroll, finns en artikel av Anne Brockenhuus-Schack, Kontraktstyrning, leverantör- och kundrelation. I artikeln nämns vad som händer vid detaljbestämning av arbetsuppgifter. Erling Tiedemann från Det Etiske Råd, som citeras i artikeln, menar att samhället har blivit ett icke flexibelt rättighetssamhälle. Enligt Tiedemann kan arbetsuppgifter och tid som är på förhand bestämda leda till att medarbetarna blir robotar. De tillåts inte använda sitt förnuft i samspelet med brukaren utan är fast i det som är nedskrivet och mäts med stoppuret. Han menar att leverantör-och kund relationer kan leda till att medmänskligheten lämnas åsido (Brockenhuus-Schack, 2007 s. 15-16). Socialstyrelsen har 2010 gett ut Stimulansbidrag LOV- slutrapport. I de kommuner som tillämpar Fritt val har företagen tillfrågats om deras erfarenheter kring LOV och hemtjänst. Det finns positiva erfarenheter, nämligen att fler privata utförare har fått tillgång till hemtjänsten. Entreprenörskapet bland kvinnor har ökat och LOV har gett fler och mindre företag möjlighet att etablera sig på marknaden. Detta har lett till ett bredare utbud och en 12
möjlighet till profilering och anpassning mot kund. Av rapporten framkommer att företagen har identifierat främst tre hinder för att valfriheten ska fungera som det är tänkt. Det som finns att önska är förbättrade villkor för ersättningsnivåer, konkurrensneutralitet mellan kommunala och privata utförare och bättre kommunikation och dialog beställare och utförare emellan. Från beställarsidan (kommunen) beviljas tid åt den enskilde. Detta ska ge mer flexibilitet i kundmötet. Problemet är om tiden inte stämmer överens med verkligheten och utförarna inte får betalt för kringkostnaderna. Det positiva för kommunen med beviljad tid är att de får mer kontroll över om kunden får den tid de beviljats. Kommunerna saknar översikt över kostnaderna för den egna regin och kringkostnader som t ex ersättning för resor, dubbelbemanning, dokumentation, kompetensutveckling eller biståndsdiskussioner med brukare och anhöriga tas inte med i beräkningarna (www.socialstyrelsen.se). Detta gör det väldigt svårt att beräkna och lägga ersättningen på en rätt nivå. Eftersom utföraren får betalt för kalkylerad tid för den utförda tjänsten är det mycket viktigt att den överensstämmer med den faktiska tiden vilken ligger till grund för ersättningen från kommunen (ibid. s.50-52). 2.3 Tidsstyrning, tidmätning och kundvalens konsekvenser inom hemtjänsten I Socialvetenskaplig tidskrift (Andersson, 2010, nr 3-4) publiceras en kvalitativ intervjuundersökning i en mellansvensk storstadskommun där både hemtjänstpersonal, chefer, biståndshandläggare och brukares röster kommer till tals angående förändringar som har genomförts inom hemtjänsten. Tanken med kundval är ett utökat antal utförare, valfrihet, högre kvalitet och mindre administration. I undersökningen talas det om tidsregistrering som görs med mobiltelefon i hemmet av personalen. I mobilen registreras utförd tid, vem som utför samt utförd insats. Det framkommer av hemtjänstpersonalen att tiden efter tidsregistreringens införande med exakta tidsregistreringar upplevs otillräcklig, att tidspressen och det administrativa arbetet har ökat samt att makten över tiden förflyttats till en abstrakt administrativ nivå (Andersson, 2010, s.317). Det framkommer från både personal och klienter att det var svårt att ge hjälp och få hjälp på en bestämd tid. Varken personal eller klienter upplever sig ha makt över tiden. En enhetschef intygar att 75% innanför dörr krävs för att ekonomin ska gå ihop. Även att det tycks vara svårt att få ihop logistiken vissa tider under dygnet framkommer. De ekonomiska förutsättningarna ser också olika ut över dygnet: Vi blöder pengar på natten säger en högre chef i kommunen (Andersson, 2010, s.318). 13
Att spendera lång tid i hemmen kan upplevas påträngande och framstå som problematiskt eftersom det inte alltid och för alla framstår som något positivt. Tanken att skapa förutsättningar för god omsorg för klienten i form av tilldelad tid verkar vara svårt för hemtjänstverksamheten att hantera (Andersson, 2010, s.318). Systemet upplevs stressande av personalen speciellt med tanke på kontrollen av disponerad arbetstid. En kvantitativ studie har utförts angående arbetsmiljö inom Nordisk äldreomsorg (Elstad; Vabo, 2008). Vårdbiträden och undersköterskor tillfrågades via frågeformulär om arbetsmiljön. Deras svar har sedan analyserats via tvärsnittsdata. Resultatet är preliminärt och inte representativt för omsorgen eftersom inte alla professioner av personal är med i undersökningen såsom sjuksköterskor och läkare. Rapporten är användbar i detta sammanhang eftersom min studie handlar om denna typ av personal. Data har samlats in av ett nordiskt forskningssamarbete kallat NordCare. Artikeln tar upp hur stress påverkar sjuknärvaro och sjukfrånvaro bland omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Tendens finns att både sjuknärvaron och sjukfrånvaron ökar vid högre grad upplevd stress i en arbetssituation. Stress kan uppstå vid för stor mängd klienter, återkommande resursbrist med underbemanning som följd. Vid upplevelsen av att det är för många klienter förekommer det att personalen regelbundet eller då och då hoppar över lunch på grund av upplevd tidsbrist. Detta i ett sammanhang när äldreomsorgen omstruktureras för att nå högre effektivitet (Elstad; Vabo, 2008, s.467-474). I en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (2009) Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen redovisas vad som påverkar kvaliteten i äldreomsorgen i de olika kommunerna. Vilka faktorer som skiljer kommuner med bättre upplevd kvalitet i omsorgen från de med sämre upplevd kvalitet. Det är en kvalitativ studie där beslutsfattare i 30 kommuner har intervjuats om vad som uppfattas som indikatorer på kvalitetshöjning i äldreomsorgen. I rapporten har åtta framgångsfaktorer identifierats: Att ge individuellt anpassad omsorg, att ha en väl utvecklad personalstrategi, att arbeta med systematisk kvalitetsutveckling, att verksamhetsstyrningen är förankrad i organisationen, att skapa en tydlig rollfördelning mellan tjänstemän och politiker, att samarbeta strukturerat med Landstinget, att skapa en brukar- orienterad organisationskultur (ibid. s.32f). I Arbetsorganisation i praktiken- en kritisk introduktion till organisationsteori skriven av Per- Ola Börnfelt (2009) beskrivs dagens moderna organisationsformer och teorier, däribland 14