Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?



Relevanta dokument
Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Vad påverkar vår hälsa?

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Livsmedelstillsatser & E-nummer - FAKTA

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Läsa och förstå text på förpackningar

Myndighetsmål för operativa förutsättningar

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Tio steg till goda matvanor

Bli en detektiv i mataffären

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Teori - Mat och näring

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Diabetesutbildning del 2 Maten

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Kemiska ämnen som vi behöver

Hem- och konsumentkunskap år 7

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Hur går kost och träning ihop? Frågor Hur ska sammansättningen av maten se ut?

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Tillsatser Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

om socker & hälsa nordic sugar

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Mål resurshushållning i kursplanen

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Egentillsyn. med haccp

WHO = World Health Organization

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Kosten kort och gott

Livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete MARIE SÖDERQVIST VD LIVSMEDELSFÖRETAGEN

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Råd om mat till dig som ammar

Miljömåltider i Göteborgs Stad

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

Råd om mat till dig som ammar

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

MAT i Kalmar. Märkningen får inte vara hur liten som helst. Kalmar Musteri - företaget med muskler. Datummärkningen dag-månad-år

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Nutrition & risk för undernäring

Transkript:

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg

Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen av att denna händelse inträffar I livsmedelssammanhang gör man faroanalyser för att identifiera eventuella risker målet ska alltid vara säker mat

Vem är egentligen frisk? Är det så att vi promenerar för att få motion inte för att njuta av naturen och äter vi för att optimera vår hälsa inte för att det är gott?

Maten och måltiden har en central betydelse för: Överlevnad Njutning för alla sinnen Kulturarv/tradition Religion Gemenskap Rytm, dagens höjdpunkt

Vad menas med en bra måltid? Individuellt önskemål Miljömedvetenhet Energi Säkerhet Näring Smak Konsistens Doft Utseende

Vilken kost är optimal idag? Svensk husmanskost Vegankost Medelhavskost Stenålderskost Laktosfri glutenfri? eller någon övrig?

Äta för mycket.. Att kroppsvikten ökar beror alltid på att energiintaget är större än energiutgifterna, dvs. man äter mer än man gör av med. Överskottet lagras som fett!

Fetma Undernäring Andel av befolkningen (över 16 år) som är överviktig eller har fetma Hela Sverige 2012 Överviktiga: 35 % Feta: 14 % Totalt: 49 % Källa: Statens folkhälsoinstitut - nuvarande Folkhälsomyndigheten Hos äldre personer bör man vara speciellt uppmärksam på viktnedgång. Ofrivillig viktnedgång beror ofta på underliggande orsaker, till exempel kan olika sjukdomar leda till att kroppen fått svårare att tillgodogöra sig näring och man kan få minskad aptit på grund av medicinering.

Vad åt vi på 30-talet? Klimp- eller havregrynsgröt till vardags, risgrynsgröt till fest. Bagerier var vanliga i storstäderna. Bröd åts med smör och ost på. Till vardags serverades stora mängder potatis. Stekt, salt sill var husmanskost. Kalvstek med gräddsås och inlagd gurka var söndagsmiddag.

Den bristfälliga måltiden! Säkerhet Individuellt önskemål Energi Smak Näring Doft Konsistens Utseende

Med goda kunskaper undviker man faror! Dioxin Tillsatser EHEC Kemikalier Salmonella Bacillus cereus Listeria Färgämnen Allergener Handhygien Norovirus Campylobacter Trikiner Miljögifter Parasiter Staphylococcus aureus

Smittvägar Kontaktsmitta Luftsmitta Smitta via vatten

Hälsofaror Mikrobiologiska (bakterier, jäst- & mögelsvampar, virus & parasiter) Fysiska (främmande föremål t.ex. glasbitar, hårstrån) Kemiska (tungmetaller, bekämpningsrester, miljöföroreningar m fl.) Allergener finns i många vanliga födoämnen

Särskilt viktigt; Tid och temperatur Separera livsmedel Mottagningskontroll Eventuell märkning av varor

Vad säger lagen? (SLV) Grunden i den europeiska livsmedelslagstiftningen är att den som producerar och säljer livsmedel också ansvarar för att dessa är säkra och rätt märkta. Det gäller i alla led i livsmedelskedjan produktion, tillverkning, import, transport, försäljning och servering till konsumenten och det gäller både stora och små företag.

Ärlighet i all livsmedelshantering! Man ska både få och ge korrekt information om maten och måltiden! BP 2013

Varför används tillsatser? För konsistensen; emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, klumpförebyggande medel För färg eller smak; färgämnen, smakförstärkare, sötningsmedel För hållbarheten; konserveringsmedel och antioxidationsmedel

Transfetter delvis härdat fett Livsmedelsindustrin omvandlar växtoljor till hårdare fett bland annat för att det ska få bättre hållbarhet. Processen kallas härdning. Transfettsyror bildas om oljorna inte härdas fullt ut. Kan finnas i kex, kakor och snacks, produkter vi inte behöver äta så ofta! Naturligt transfett i kött och mejeriprodukter.

Salt en riskfaktor? För en vuxen person rekommenderas! 5-6 gram/dag, vilket motsvarar ungefär 1 tsk. Vi äter ca 10-12g Obs! 60-70% av det salt vi får i oss finns dolt i färdiga livsmedel

GI/Glykemiskt index? GI är ett mått på ett livsmedels blodsockerhöjande förmåga. GI talar om hur mycket ett visst livsmedel höjer blodsockret men det säger inget om livsmedlets totala kvalitet, t ex näringsinnehåll och antal kalorier. GI kan vara ett hjälpmedel för diabetiker att hålla blodsockret på stabil nivå.

Vad menas med hälsokost Är ett vidare begrepp som omfattar biodynamiskt odlade livsmedel, örter, kosttillskott, växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel ska godkännas av Läkemedelsverket innan de får säljas.

Behöver vi kosttillskott? Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott och definieras som livsmedel. Vem behöver kosttillskott? Kan kosttillskott minska risken för sjukdomar? Kan kosttillskott vara skadliga? Vilka regler finns? Vem bevakar?

Blir vi lurade? Inom de första 72 timmarna går du ner i vikt minst 3 kg Rynkorna i ditt ansikte slätas ut på ett ögonblick Du klara dej inte utan denna produkt Produkten neutraliserar gifter och andra skadliga ämnen i kroppen Främjar dagligen ditt välmående

Var kritisk. när man pratar om närings- och livsmedelsgrupper som farliga mystifiering genom att höja enskilda livsmedel till skyarna mot lösryckta enskilda fakta när man ser till detaljer istället för helheten

Vad ska man äta? Vanlig mat med större inslag av fullkornsprodukter, frukt och grönsaker, baljväxter och ett mindre inslag av feta- och sockerrika livsmedel. Individanpassa maten för personer med särskilda behov.

Tack! Birgitta Persson Tfn 08-690 5861 birgitta.persson@aldrecentrum.se