Arbetspsykologi 7. 5 hp

Psykologi II, VT 2011 Kursansvarig Christin Mellner Anvisningar och schema Arbetspsykologi 7. 5 hp 18 januari 2011 22 mars 2011

KURSANVISNINGAR VT 2011 Välkommen till kursen i arbetspsykologi! Här följer det viktigaste av det du behöver veta för kursperioden som sträcker sig från 18 januari till 22 mars. Kursens upplägg Kursen består av i huvudsak föreläsningar vilka anknyter till kurslitteraturen men behandlar i allmänhet det aktuella temat i ett vidare perspektiv och delar av litteraturen tas inte alls upp i föreläsningarna. Första föreläsningstillfället och uppropet är obligatoriskt. Av 12 föreläsningstillfällen krävs närvaro på 8 om det inte föreligger särskilda skäl. Utöver föreläsningarna genomförs även ett obligatoriskt och individuellt projektarbete. Kursdeltagarna ska genomföra en intervju som behandlar begreppet anställningsotrygghet och vilken skall redovisas skriftligt. Schema Upprop och introduktion till kursen äger rum tisdagen den 18 januari kl 13 i lokal U34. Resten av kursen är planerad till tisdagseftermiddagar och torsdagsförmiddagar, vanligen mellan kl och 10-12 (för detaljerade uppgifter, se kursschemat). Examination Examinationen sker genom skriftlig tentamen samt genom redovisning av projektarbetet. Både skrivning och inlämningsuppgift av projektarbetet betygsätts på en sjugradig skala med bokstavsbeteckningarna A till E för godkända resultat och Fx och F för icke godkända resultat. Sammanvägning av dessa två betyg görs för ett slutgiltigt kursbetyg. Riktlinjer för denna sammanvägning läggs ut på Mondo i samband med betygsättningen. Skrivningen omfattar kortsvarsfrågor, essäfrågor och problemanalyser. Den behandlar i första hand kurslitteraturen, men någon fråga kan även röra föreläsningarna. Det första skrivningstillfället blir tisdag den 22 mars kl 9-13 i U31. Ytterligare information Ytterligare information, tex ev. schemaändringar och liknande kommer att vid behov finnas i Mondo.

Kurslitteratur *Asterisk anger att litteraturen ingår i kompendium som tillhandahålls från studentexpeditionen. All litteratur nedan ingår i den skriftliga tentamen inte bara den som anges i schemat i anslutning till de olika föreläsningarna. Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber. HELA BOKEN. *Astvik, W., Mellner, C., & Aronsson, G. (2006). På väg - En kvalitativ studie av långtidssjukskrivning, arbete och rörlighet. Arbete och Hälsa 2006:3. Arbetslivsinstitutet. *Aronsson, G. & Gustafsson, K. (2005). Sickness presenteeism: Prevalence, attendancepressure factors, and an outline of a model for research. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 47, 958-966. *Aronsson, G., Gustafsson, K. & Mellner, C. (2009). Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen. Arbete och Hälsa, 2009:43(3). Göteborg, Göteborgs universitet. *Berntson, E., Sverke, M. & Marklund, S. (2006). Predicting perceived employability: Human capital or labour market opportunities? Economic and Industrial Democracy, 27 (2), 223-244. *Berntson, E. & Marklund, S. (2007). The relationship between perceived employability and subsequent health. Work & Stress, 21 (3), 279-292. *Caverley, N., Cunningham, B., & MacGregor, J. N. (2007). Sickness presenteeism, sickness absenteeism, and health following restructuring in a public service organization. Journal of Management Studies, 44 (2), 304-319. *Cheng, G.H.-L. & Chan, D. K.-S. (2008). Who suffers more from job insecurity? A metaanalytic review. Applied Psychology: An International Review, 57 (2), 272-303. *Church, A.H. & Waclawski, J. (1998). Designing and Using Organizational Surveys. Sid. 1-17. Gower. *De Cuyper, N., De Witte, H., & Isaksson, K. (2005). Psychological contracts how to deal with complexity? I N. De Cuyper, H. De Witte, & K. Isaksson (Red.) Employment contracts and well-being among European workers. Kapitel 3. Sid. 35-49. Aldershot, UK: Ashgate. *Mellner, C., Astvik, W., & Aronsson, G. (2009). Vägar tillbaka - En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en arbetsgivarring. Arbete och Hälsa, 2009:43(10). Göteborg, Göteborgs universitet. *Mellner, C., Krantz, G., & Lundberg, U. (2006). Symptom reporting and self-rated health among women in mid-life: The role of work characteristics and family responsibilities. International Journal of Behavioral Medicine, 13 (1), 1-7.

*Muhonen, T. (1999). Kvinnor, karriär och familj: En studie om chefer i fyra olika branscher. Akademisk Avhandling: Lunds Universitet. Kapitel 2. Teoretiska utgångspunkter. Sid. 21-50. *Näswall, K. (2004). Job insecurity from a stress perspective: Antecedents, consequences, and moderators. Stockholm University, Stockholm. Sid. 17-36. *Schaufeli, W. & Enzmann, D. (Red.) (1998). The Burnout Companion to Study and Practice. Kap. 1. Where does burnout come from? Sid. 1-17. Statt, D. A. (2004). Psychology and the world of work. New York, Palgrave, Macmillan. HELA BOKEN. *Sverke, M., Hellgren, J. & Näswall, K. (2002). No security: A meta-analysis and review of job insecurity and its consequences. Journal of Occupational Health Psychology, 7, 242-264. *van der Vliet, C. & Hellgren, J. (2002). Performance, decision latitude, and health in the modern working life. A literature review of Swedish research. (SALTSA report 3:2002). Sweden, National Institute of Working Life (Arbetslivsinstitutet) & SALTSA. *Warr, P. B. (1987). Work, unemployment and mental health. Oxford: Oxford University Press. Kap. 1, 12. *Winefield, A. H. (1995). Unemployment: Its psychological costs. International Review of Industrial and Organizational Psychology, 169-212. Kursansvarig Kursansvarig är FD Christin Mellner, Frescati Hagväg 14, plan 3, rum 329. e-post: cmr@psychology.su.se Postadress: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

PSYKOLOGI II: ARBETSPSYKOLOGI VT 2011 PROJEKTARBETE INTERVJU OM OTRYGGHET I ANSTÄLLNING SOM ARBETSMILJÖFAKTOR Syfte Syftet med detta inslag är (1) att med hjälp av halvstrukturerad intervju och klart utformad målsättning belysa en frågeställning som rör den psykosociala arbetsmiljön; (2) att träna intervju som arbetsmetod, ett av de viktigaste arbetsredskapen inom personalarbete, företagshälsovårdsarbete, konsultarbete och arbetsmiljöpsykologisk forskning. Frågeställning Den arbetslöshet som har rått under en längre tid kan indirekt utgöra ett hot även mot dem som befinner sig i arbete. Omorganisationer leder dessutom till ökad sannolikhet för omplacering, nya arbetsuppgifter, osv., inom ramen för en anställning. Den frågeställning som skall belysas är i vilken grad de sysselsatta upplever en otrygghet i anställningen samt hur och i vilken utsträckning denna osäkerhet om framtiden kan sägas påverka dem i deras arbete. Frågan är alltså: Utgör otrygghet i anställningen en psykosocial arbetsmiljöfaktor och vilken betydelse har i så fall detta? Uppgift Uppgiften är att värva en intervjuperson, förbereda och genomföra intervjun samt redovisa resultaten skriftligt i ett mindre pm. Tillvägagångssätt Varje kursdeltagare kontaktar en tänkbar intervjuperson som har anställning, redovisar syftet med detta projektarbete och frågar om samtycke till intervju. När man funnit en person som är villig, avtalas tid för en intervju som beräknas ta ungefär en timme. Intervjun skall vara halvstrukturerad, vilket betyder att intervjuaren har ett antal huvudfrågor som man vid intervjuns slut skall ha fått svar på. Ordningsföljden mellan frågorna är däremot inte fixerad, utan den kan styras av intervjupersonens sätt att svara och intervjuarens bedömning av vad som faller sig naturligt under samtalet. Det är viktigt att inte vara alltför låst till de i förväg planerade frågorna, utan att också försöka vara lyhörd för vad intervjupersonen lägger vikt vid, att ställa följdfrågor, osv. Exempel på frågeområden Arbetsplatsen och arbetssituationen, orientering om vad arbetet går ut på med avseende på omorganisation och förändring. Upplevs hot mot ens egen, mot arbetskamraters och mot familjemedlemmars och bekantas anställning? Hur stor är den faktiska risken? Hur starkt upplevs hotet? Finns något positivt i tanken på att bli arbetslös? Vad? Varför? Har eventuell upplevd otrygghet fått betydelse för inställningen till arbetet, arbetsmotivationen, sociala relationer, prestation, etc? Hur? Har eventuell upplevd otrygghet fått betydelse för livet utanför arbetet? Hur? Hur hanteras otryggheten (coping)?

Tips inför intervjun Vare sig du är van intervjuare, utbildad intervjuare eller nybörjare kan följande vara bra att tänka på: Valet av intervjuperson. Att intervjua någon man känner väl har både för och nackdelar. Det är vanligen lättare att träna ett professionellt förhållningssätt gentemot en bekant än t ex gentemot sin partner, sina föräldrar eller syskon. Val av plats för intervjun. För både intervjuarens och intervjupersonens skull är det viktigt att välja en ostörd miljö. Intervjua t.ex. inte en småbarnsförälder när barnen leker i närheten och räknar med förälderns uppmärksamhet. Tänk noga igenom om du vill använda bandspelare, anteckningsblock eller bådadera. Bandspelare förutsätter förstås intervjupersonens medgivande. Sammanställning av resultat Vad som kommit fram i intervjun och som är relevant för frågeställningen sammanfattas på högst tre A4-sidor, 1,5 radavstånd i Times New Roman. Högst 1/2 sida av detta utrymme ägnas åt beskrivning av intervjupersonens yrke/befattning/arbetsuppgifter. Förutom ett sammandrag av vad som kommit fram i intervjun skall texten också innehålla dina egna kommentarer och reflektioner och relevant kurslitteratur skall integreras. En referenslista på den kurslitteratur som hänvisas till i texten ska infogas längst bak i arbetet, och denna ingår inte i de angivna tre A4-sidorna, utan ligger utöver. Hänvisning till föreläsningar får även göras, men ska då anges både i texten och i referenslistan. Enbart föreläsningar är inte tillräckligt som källhänvisning, utan relevant kurslitteratur ska också ingå. Uppgift skall finnas om personens ålder och kön, i övrigt gäller som vanligt i dessa sammanhang sekretess: det skall inte gå att identifiera personen. Inlämning av resultat Den 14 mars senast kl 17.00 ska inlämning av redovisningen ske. Skicka redovisningen via mail till Christin Mellner, cmr@psychology.su.se. ANGE DITT EGET NAMN PÅ PROJEKTARBETET, BÅDE PÅ SJÄLVA DET SKRIVNA DOKUMENTET SAMT SOM SPARAT NAMN PÅ DET INSKICKADE DOKUMENTET. Examination och betyg * relateras till lärandemål: Efter att ha genomgått momentet förväntas du kunna analysera vilken betydelse begreppet anställningsotrygghet har i dagens arbetsmiljö. Mera specifikt ska du kunna grunda din analys på insamlat intervjumaterial samt intervjupersonens bakgrundsinformation och föra ett eget resonemang med koppling till litteraturen. * sker på följande sätt: Examinationen ska visa på hur varje kursdeltagare har uppnått lärandemålet att kunna analysera begreppet anställningsotrygghet och dess betydelse i dagens arbetsliv utifrån empiriskt material och litteratur.

Examinationen består av en skriftlig sammanfattning av de uppgifter som kom fram i din intervju. Denna sammanfattning ska som högst omfatta tre A4 sidor och vara inlämnad i tid till den projektansvarige. I sammanfattningen ska du (1) redovisa relevanta personuppgifter om den som du har intervjuat (t ex. ålder, kön, anställningsförhållande eller andra aspekter som kan vara relevant bakgrundsinformation med tanke på anställningsotrygghet) (2) rapportera viktiga resultat från din intervju om begreppet anställningsotrygghet (3) inkludera en egen reflektion om huruvida det som kom fram finner stöd i litteraturen, är intressant eller unikt, mm. Den skriftliga inlämningsuppgiften betygsätts på de ovanämnda punkterna (1) (3) på en 7 gradig skala i enlighet med nedanstående tabell. A B C D E Fx F Skriftlig inlämningsuppgift Personbeskrivningen ger tydlig individuell och arbetsrelaterad information om personens bakgrund, och är genomgående relevant för sammanhanget. Intervjupersonens uppfattning av anställningsotrygghet sammanfattas tydligt och strukturerat. En egen reflektion om relevans av anställningsotrygghet som arbetsmiljöfaktor för intervjupersonen finns och karakteriseras av en nyanserad integrering av viktig litteratur och egna resultat. Personbeskrivningen ger tydlig information om personens bakgrund som är genomgående relevant för sammanhanget. Intervjuresultat, dvs. intervjupersonens uppfattning av anställningsotrygghet sammanfattas tydligt. En egen reflektion om relevans av anställningsotrygghet som arbetsmiljöfaktor för intervjupersonen finns med och karakteriseras av en integrering av litteratur och egna resultat. Information om personens bakgrund som är relevant framgår ur personbeskrivningen. Intervjuresultat, dvs. personens uppfattning av anställningsotrygghet sammanfattas. En egen reflektion om relevans av anställningsotrygghet som arbetsmiljöfaktor för intervjupersonen finns, litteratur integreras. Information om personens bakgrund som mestadels är relevant för sammanhanget ges. Intervjupersonens uppfattning av anställningsotrygghet rapporteras. En egen reflektion med viss koppling till litteratur finns. Information om personens bakgrund ges. Intervjupersonens uppfattning av anställningsotrygghet rapporteras kortfattad. Egen reflektion med begränsad litteraturkoppling finns, ev. med mindre missförstånd. Inlämningen är ofullständig eller med missförstånd i en av delarna och behöver kompletteras för att uppnå lärandemål. Uppgiften eller komplettering inte inlämnat.

PSYKOLOGI II: ARBETSPSYKOLOGI, 7,5 P SCHEMA VT-11 Tid Lokal Innehåll Lärare Litteratur Tis 18/1 To 20/1 10-12 Ti 25/1 U34 U24 Introduktion och översikt Det moderna arbetslivet Psykologiska och tillfälliga kontrakt CM S kap 1 samt sid 359-360 GA A; S sid 320-327 och 354-366 CB S kap 2; D Ti 1/2 To 3/2 10-12 Ti 8/2 Tis 15/2 U34 U15 Kompetensutveckling KD S kap 12 U34 Rekrytering KD S kap 10; CW Anställningsbarhet EB BSM; BMS Arbete, stress och hälsa CM S kap 5; M; MKL; V To 17/2 10-12 Arbetskrav, strategier och hälsa/ohälsa CM AMA; MAA Ti 22/2 Sjukfrånvaro och sjuknärvaro GA AG;AGM; CBM Ti 8/3 Arbetslöshet och anställningsotrygghet JH S kap 8; W; Wi; N; CC; SHN Må 14/3 Ti 15/3 Inlämning projektarbete Prestation och motivation LH To 17/3 10-12 Prestationsbaserad självkänsla och utbrändhet VB SE Ti 22/3 9-13 U31 Skriftlig tentamen

Förkortningar lärare GA CB EB VB KD JH LH CM Gunnar Aronsson, Prof, Psykologiska institutionen Claudia Bernhard-Oettel, FD, Psykologiska institutionen Erik Berntson, FD, Psykologiska institutionen Victoria Blom, FM, Psykologiska institutionen Kristina Danilov, FM, Psykologiska institutionen Johnny Hellgren, FD, Psykologiska institutionen Lars Häsänen, FD, Psykologiska institutionen Christin Mellner, FD, Psykologiska institutionen Förkortningar litteratur A Allvin, m.fl. AMA Astvik, Mellner & Aronsson BSM Berntson, m.fl. BMS Berntson, m.fl. CBM Caverley, m.fl. AG Aronsson & Gustafsson AGM Aronsson, Gustafsson & Mellner CC Cheng & Chan CW Church & Waclawski D De Cuyper, De Witte & Isaksson MAA Mellner, Astvik & Aronsson MKL Mellner, Krantz & Lundberg M Muhonen N Näswall SE Schaufeli & Enzmann S Statt SHN Sverke, Hellgren & Näswall V van der Vliet & Hellgren W Warr Wi Winefield