FRAMTIDENS KIRUNA INLEDNING 1.1 Bakgrund Projektet startade formellt den 28 februari då kommunfullmäktige deltog i ett heldagsseminarium som syftade till att beskriva projektet och att ge fullmäktigeledamöterna möjlighet att fatta beslut om inriktningen. Kiruna står inför stora förändringar i och med att samhället ska flytta stora delar av centrum och infrastruktur. Nio arbetsgrupper med var sitt specialområde kommer att samla ideer, goda exempel och kunskap i detta projekt. Syftet med arbetet är att ta fram en vision för framtidens Kiruna, en metod för att skapa gemensam kunskap om hur invånarna i kommunen vill att utvecklingen ska bli. Kommunikationsgruppen består av: Ordförande: Hans Swedell (M) Kiruna kommun Sekreterare: Helena Persson Länstrafiken Övriga: Peter Salomonsson Swedavia Monica Wollmén IceHotel Anna Wester Hans Noren STF Veronica Sandberg Hörvalls Buss Jacob Dahlberg Scandic Ferrum 1.2 Kommunikationsgruppen vision Att skapa förutsättningar för framtida infrastrukturer som gör att vi kan bygga ett hållbart och ekologiskt Mönstersamhälle. Att tänka om och tänka nytt samt bygga om och bygga nytt Att skapa centrumnära resecentra, som via bil, buss, tåg och flyg förser KirunaC, byarna, regionalt, nationellt och internationellt med ett hållbart och ekologiskt resande 1
2. NULÄGET Hjalmar Lundbohm skapade ett Mönstersamhälle, som gjort Kiruna känt både nationellt och internationellt. Mönstersamhället bestod både av en ny speciell klimat- stadsplan och en plan för en socialt utvecklad stad. Nu är dags i samband med stadsomvandlingen, för visionsgrupperna att ta fram ett nytt Mönstersamhälle. Ett hållbart och ekologiskt nytt samhälle med inriktningen 2030 och 2050. Det gäller att vara visionärer och utgå från nuläget och se in i framtiden och tänka nytt. Tänka om- tänka nytt. Bygga om-bygga nytt Vi tror resandet kommer att öka i framtiden. Kiruna kommun är en stor kommun och i framtiden kommer resandet att öka inom kommunen, även utanför de centrala delarna. Vidare tror vi att resandet utifrån kommer att öka, där turismen, både den nationella och internationella, kommer att stå för en stor del av denna ökning. Kollektivtrafiken ska vara miljövänlig, effektiv och tillgänglig för alla resenärsgrupper, arbetspendlare, äldre, turister, besökare, barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiken måste inkluderas i samhällsplaneringen på ett helt annat sätt i framtiden för att skapa den levande, goda staden. När det gäller infrastrukturen bör vi kanske dela upp vårt tänk på dels kommunikationen i centrala Kiruna dels på hur resande till Kiruna på smidigast möjliga sätt ska kunna ta sig vidare in till centrala Kiruna eller vidare inom eller utanför kommunens gränser. Man kommer till Kiruna C med flyg, tåg, buss eller egen bil, oavsett färdväg ska det vara enkelt och smidigt att ta sig vidare ut i kommunen. Hänsyn till miljön och säkerhet för trafikant/passagerare ska vara central i planeringen av infrastrukturen kring stadsomvandlingen. Det nya Kiruna C kommer att vara beroende av bra och miljövänliga kommunikationer beroende på den avlånga sträckningen. Från Tuolluvaara till Mattarahkka i den framtida planeringen. 2
Barriärerna (vägar och järnvägar) som kommer att omge det nya Kiruna: nya E10:an, nya Nikkaluoktavägen och nya infarten till LKABs kontor via Mattarahkka och en järnvägsdragning till det nya centrumnära resecentrat. Hela Kiruna C kommer att omges av lokal och regional persontrafik och tung trafik med b la farligt gods, som försämrar möjligheten till ett hållbart och ekologiskt samhälle. Enligt vår uppfattning kommer Kiruna hamna i en hållbar och ekologisk återvändsgränd, som vi inte vill hamna i. 3
Vi måste planera för ett framtida miljövänligt och fossilfritt resande genom: Fossilfritt resande 2030-40 att - kommunfullmäktige fattar beslut som inte låser in nya Kiruna med kommunikationsbarriärer, som resulterar i ett icke hållbart samhälle. 3. ATT RESA TILL/FRÅN KIRUNA För oss känns det självklart att vi ska tänka utifrån en resandes perspektiv. Kommer du till Kiruna med flyg, buss eller tåg så är det tryggt och enkelt att inom samma område kunna ta dig vidare med ett annat kommunikationsmedel till slutdestinationen vare sig det är till Vittangi, Nikkaluokta eller Tromsö du ska åka till så ska du finna anslutningskommunikation nära till hands. Det är här som det första intrycket av vistelsen präntas in. Enkelt och smidigt bör vara ledord. Det finns även en vinning både ur miljöhänsyn och trygghets/säkerhetsaspekt. Fler byteshållplatser med tillgång till motorvärmarförsedda parkeringsplatser bör byggas för att underlätta resandet. Bilen ska inte ses som en konkurrent utan ett komplement till kollektivtrafiken. Kraftiga prishöjningar på bränsle kommer att innebära att fler väljer andra kommunikationsmedel än bil för resande till arbete, utbildning, sjukhusbesök, fritidsaktiviteter mm. Då ska kollektivtrafik vara ett alternativ. Olika lösningar kommer troligtvis gälla de olika byarna och vilka brukare som behöver kollektiva lösningar. Men utvecklingen av byarna kommer att kräva olika lösningar. Inflyttningar eller utflyttning. Migrationsverket. Hur ser demografin ut och hur utvecklas arbetsmarknaden. En speciell fråga är hälso- och sjukvården och möjligheten att nå vården. Hur utvecklas färdtjänst-, sjuk- och skolresor? Distansutbildning med ny teknisk utveckling eller centralisering till större enheter. Troligtvis är det fram till 2030 taxi, bussar och IT som gäller. Målet är att minimera användandet av den egna bilen. 4
Samordning är ledordet som gäller vid samhällsbetalda transporter. Framtida kommunikationer beror på viken typ av framtida tekniska lösningar man kommer fram till. För att lösa byarnas utveckling måste detta ske: att - kommunfullmäktige tillsätter en utredning som presenterar olika framtidsutvecklingar för byarna: både demografiskt och då det gäller arbetsmarknadsutvecklingen. 4. RESECENTRAT När det gäller ett framtida resecentra/ knutpunkt bör det placeras i närheten av centrala Kiruna. Ju närmare desto bättre. Byten mellan olika färdmedel måste vara enkelt, tryggt och lättillängligt. Korta bytestider och restider samt trafiksäkra byteshållplatser ökar kollektivtrafikens attraktionskraft. För att få kirunaborna att prioritera kollektivtrafik istället för bilen måste deras behov tillgodoses. Resvärd stationerad på resecentra ökar servicenivån och tryggheten för resenärerna. Det offentliga centrumet tomt 9 och 8 ( stadshus, konstmuseum, bibliotek och fritidsanläggningar, gymnasium och sjukhus) bör vara så bilfritt som möjligt. Parkeringsmöjligheter vid resecentrar som sedan försörjer besökare och anställda med skytteltrafik eller andra lösningar ( cykel, gående). 5
5. UTVECKLING AV KIRUNA AIRPORT OCH SPACEPORT SWEDEN En ny industri växer nu fram där rymd och turism utgör grunden. En andra rymdålder med 10 000-tals nya rymdresenärer skapar ett återväckt intresse för rymden. Precis som flygindustri utvecklades för 100 år sedan, ser vi nu kommersiella aktörer och enrteprenörer som utvecklar och testar nya farkoster, för både rymdturism, forskning och utbildning. Det pågår flera utvecklingsspår i Kiruna där vi kan skapa starka synergier och samutveckling: Vision Kiruna Besöksnäring vision och behov Resecentrum Attraktivt samhälle LKAB Stadsomvandling Om denna nya industri etableras i Kiruna kommer det att skapa en världsattraktion. Det kommer att bygga ett attraktivt och dynamiskt Kiruna, idag och för kommande generationer. Det kommer kräva: Att kommunkontoret gör en speciell förstudie om hur Kiruna Airport och Spaceport Sweden kan knytas ihop med det centrumnära läget. 6. RESANDET I NYA KIRUNA C Framtidens stadstrafik Stadstrafiken är den tjänst som förflyttar människor och gods i staden med det främsta syftet att skapa tillgänglighet. Den utförs på väldigt många olika sätt. Det kan vara gator, vägar och trottoarer av trafikanten som tas i anspråk av transportören. Stadstrafiken är bunden i rummet och tiden. Den kan inte flyttas till en annan stad. Tjänsten kan inte heller lagras någon längre tid. För persontransporter gäller att kunden alltid är medproducent. Såväl producenter som konsumenter lider av stora informationsbrister. Det gäller främst tjänstens kvalité. 6
Trafikanterna, de olika trafikslagen och trafikföretagen är höggradigt beroende av varandra. Man påverkas i extrem utsträckning av när och hur andra stadsbor väljer en resa. Trafikslagen tar i olika grad resurser som energi och stadsmark i anspråk tex utbredningsmönster. Stadstrafiken är en mänsklig rättighet. Möjligheterna att fritt röra sig i staden och att flanera måste garanteras. Sådana trafikslag som är tillgängliga även för personer med begränsade ekonomiska resurser bör därför särskilt främjas. Det gäller gång, billig kollektivtrafik, cyklism och anpassningar för rörelsehindrade. Det råder, totalt sett, knappast någon kapacitetsbrist i stadstrafiken. Men tjänsten produceras och konsumeras på delvis fel ställe, vid fel tidpunkt och på fel sätt med kraftiga växlingar mellan trängsel och överutbud som följd. För framtida stadstrafik spelar informationen nyckelroll. Detta gäller ännu inte dagens stadstrafiken. Idag är det rörlighet som skapar tillgänglighet. (Källa: Anders Gullberg tidsskrift PLAN nr 5-6 2012) 7. STADSKÄRNAN I NYA KIRUNA C När kommer jag fram? För den som ger sig ut i stadstrafiken och övrig busstrafik är det en av de absolut viktigaste frågorna att få besvarad. Lokalt i Kiruna C så tänker vi oss en tät stadskärna med lite trafik. Det finns plats för kollektivtrafik, taxi och tillståndsfordon. Men det finns mer plats för trottoaren än för vägen. På trottoaren finns plats för gångaren, sparken, cykeln, caféet, den lilla scenen för uppträdande osv Det offentliga centrumet ( stadshus, konstmuseum, bibliotek och fritidsanläggningar, gymnasium och sjukhus) bör vara så bilfritt som möjligt. Varje offentlig byggnad kan ju inte innehålla parkeringsplatser. Ej hållbart. Parkeringsmöjligheter vid resecentrar som sedan försörjer besökare och anställda med skytteltrafik eller andra lösningar ( cykel, gående). 7
Parkering sker utanför den inre stadskärnan. Allmänna kommunikationsmedel ska utformas med hänsyn till miljö och säkerhet. Kiruna C kommer säkerligen bli en avlång stad/delad stad under en lång period, bilen kommer att behövas. Men vi bör på bästa möjliga sätt få till en lokaltrafik som stimulerar till att lämna bilen hemma lokaltrafiken kan nog också se ut på många olika sätt. 8. NY TEKNIK I centrum är det möjligt att köra spår- eller trådvagn men det mest miljövänliga alternativet borde vara el-fordon. På grund av långa avstånd och få tankningsställen kan det vara svårt att använda dessa i landsbygdstrafik. Alternativ till detta kan vara hybridfordon. När fordonet har nyttjat all kapacitet går det över till annat miljövänligt bränsle. Världsarv och el-bilar Christer Asplund höll ett föredrag på Persontrafikdagarna i Göteborg 27-29 november 2012 om världsarvsstäder och satsningar på el-bilar och små el-bussar. Detta vore en intressant färdriktning för en hållbar utveckling för Nya Kiruna. Vårt förslag: att inbjuda och hålla en konferens i hållbara kommunikationer med ny teknik i Kiruna. Detta är en utmaning för det framtida hållbara och ekologiska Kiruna. Visionsgruppen kommunikationer Gm Hans Swedell ordf och Helena Persson sekr 8