Nr 1/15 Tema Digitalisering för konkurrenskraft Jan Gulliksen, livslångt lärande skapar grund för digitaliseringen Sidan 4 Populär festival lockar tjejer till IT-branschen Sidan 10 EU:s digitala inre marknad Sidan 5 Våga satsa säger Lisa Lindström Sidan 8 FIBER TILL LANDSBYGDEN SKAPAR NYA FÖRETAG INSATS FRÅN TILLVÄXTVERKET SKA SÄTTA FART PÅ DIGITALISERINGEN
Tempo Digitalisering för konkurrenskraft 03. Fiber utvecklar landsbygden Strategisk utbyggnad skapar nya företag 04. Livslångt lärande Skapar grund för digitaliseringen 05. Digital inre marknad inom EU Snart en realitet? 06. Ny insats sätter fart på digitaliseringen Möt Arash Sangari och Marcus Liu 08. Lisa Lindström, Vd Doberman Våga testa! 10. Teklafestivalen Lockar tjejer till branschen LEDARE GUNILLA NORDLÖF Generaldirektör Tillväxtverket Digitaliseringen ger ökad konkurrenskraft Digitalisering är en av de mest produktivitetsdrivande faktorerna i samhället idag. Rapporter från Tillväxtanalys visar att det än så länge är främst IKT-sektorn som står för produktivitetsökningen. Den stora potentialen finns när alla delar av näringslivet drar fördel av digitaliseringens möjligheter. Därför har Tillväxtverket digitalisering i fokus. Den tekniska utvecklingen går oerhört snabbt, den senaste tidens möjligheter att överföra och lagra stora mängder data är en del i den digitala utvecklingen. Många av oss ser lätt förändringen i vårt dagliga liv, hur vi ser på TV, hur vi betalar räkningar, kommunicerar med varandra eller delar och utför tjänster. I ett samhälleligt perspektiv är förändringspotentialen också stor, exempelvis i hur trafiksystem, byggnader, energisystem och vårdkedjor kommer att bli säkrare, bättre och mer resurseffektiva framöver. Våra svenska entreprenörer ligger långt framme i att se (och förutse!) behoven, utveckla lösningarna och skapa affärsmöjligheter. HEJ SANDRA LINDE PROJEKTLEDARE FÖR STORA TILLVÄXTDAGEN DEN 8 OKTOBER 2015 Berätta om bakgrunden till årets tema Digitalisering för konkurrenskraft. De senaste åren har inneburit stora förändringar inom exempelvis mobilitet, nya sätt att interagera över internet, strömmande tjänster för film och musik, utnyttjande av molntjänster, Internet of things. Grunderna för digitaliseringen lades för mer än femtio år sedan, men utvecklingen är fortsatt snabb och skapar nya möjligheter och utmaningar för samhället. Vilka frågeställningar spänner konferensen över? Vilka möjligheter ger digitaliseringen? Hur kan Sverige vara konkurrenskraftigt och fortsätta vara i världsklass inom digitalisering? Hur kan det offentliga underlätta tillväxten av digitala företag? Stora Tillväxtdagen ger en inblick i hur man arbetar nationellt och regionalt men även ur ett internationellt perspektiv. Deltagarna på konferensen är exempelvis offentliga aktörer, universitet, intresseorganisationer och företag. Varför är det viktigt att samla till en heldagskonferens om digitalisering? Digitaliseringen är en av de viktigaste tillväxtdrivande faktorerna i dag. Ökad global konkurrens, förändrat kundbeteende och nya affärsmodel ler innebär både krav och möjligheter och påverkar såväl enskilda företag och branscher som näringslivet som helhet. Företagare kan utnyttja digitaliseringen både för att effektivisera sitt arbetssätt och för att skapa nya affärer. Den offentliga sektorn har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en framgångsrik utveckling. Vi vill att deltagarna ska bli inspirerade, få kunskap, utbyta erfarenheter och se möjligheterna med digitalisering så att de kan ta detta med sig hem och arbeta för utvecklingen i företagen i sina regioner och kommuner. n w w w Fiber till landsbygden öppnar möjligheter för företag Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionala fonden) har totalt cirka 600 miljoner kronor som är avsedda att användas för stöd till bredbandsinvesteringar som leder till att binda ihop orter. Stora Tillväxtdagen kan följas på webben, live eller i efterhand, www.tillvaxtverket.se Tidningen Tempo utges av Tillväxtverket. Vill du prenumerera på nyheter från Tillväxtverket, gå in och anmäl dig på www.tillvaxtverket.se/nyhetsbrev Ansvarig utgivare: Susanne Eklöf Redaktörer: Birgitta Rhodin och Johanna Essemyr Pauldin Världsledande miljöer för nya idéer Det går bra för Sverige, men det kan gå bättre. Start-up miljön i Stockholm är just nu intressant för investerare, entreprenörer och talanger från hela världen. Men även en sådan miljö har behov, och vi behöver förstå utvecklingen och se vad vi kan göra för att den bibehålls och stärks. Vidare är det är en spännande utmaning att arbeta för att kreativa miljöer i olika delar av landet samverkar mer, så att vi får en nationell start-up miljö i världsklass! Hela innovationssystemet har viktiga roller att fylla i relation till digitalisering. För Tillväxtverket handlar det om att fler idéer ska leda till livskraftiga och hållbara företag. Exempelvis är flera av de företag som är högt värderade i dag inte lönsamma. Svårigheten ligger bland annat i att tidigt skapa en affärsmodell runt nya idéer som genererar intäkter på sikt. Här har Tillväxtverket en roll att fylla med våra verktyg kunskap, nätverk och finansiering som syftar till affärsutveckling och ett hållbart företagande. n EU-stödet ska användas till en strategisk utbyggnad av bredband i ett större område för att bidra till bästa möjliga nytta för företagen i lands- och glesbygder. Det här är politiskt prioriterat, säger Rickard Eklund som är med och samordnar framtagandet av regelverket kring bredbandssatsningarna för de tre programområdena Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland. Med ett väl fungerande internet kan företag starta och verka även i områden som har bristfällig infrastruktur och som ligger långt från tätorter och städer, säger Rickard Eklund. Vi har fått hjälpt av regionala aktörer att ta fram en behovskartläggning för att se var behovet finns. Utbyggnad av fiber på landsbygden har pågått i många år, men nu genomförs en strategisk och mer samordnad utbyggnad i de aktuella länen. Den satsning som görs av den regionala fonden ska även kunna användas och skapa synergier tillsammans med de medel som Jordbruksverket har för utbyggnad av accessnät i byar. De som kan söka är de privata och offentliga aktörer som kan bidra till den strategiska utbyggnaden av ortsammanbindande nät. Genom att förvalta EU-stöd till bredbandsutbyggnad bidrar Tillväxtverket till de politiska målen att utnyttja digitaliseringens möjligheter och skapa bredband i världsklass. 2 3
Välstånd, fackförbundens framsynthet, en väl utbyggd infrastruktur och företag som har drivit den tekniska utvecklingen. Det är faktorerna bakom Sveriges framgång som IT-land. Men omvärlden är på väg i kapp. TEXT: KERSTIN ENGLUND FOTO: KRISTINA SAHLÉN LIVSLÅNGT LÄRANDE SKAPAR GRUND FÖR DIGITALISERINGEN Sverige befinner sig i en total omvandling där digitaliseringen är katalysatorn, möjliggöraren och motorn. Och det berör nästan alla områden i samhället. Vi kan och kommer att göra saker på nya sätt och det förändrar strukturer och arbetssätt. Sverige är ett av världens mest framgångsrika IT-länder, men omvärlden har intensifierat arbetet och är på väg att komma i kapp. 2012 tillsattes Digitaliseringskommissionen för att verka för att det IT-politiska målet uppnås, nämligen det att Sverige ska fortsätta att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vårt mål i kommissionen är att visa på vad regeringen kan göra för att få det att ske, säger Jan Gulliksen, som är professor i MDI (människa datorinteraktion) på KTH och Digitaliseringskommissionens ordförande. Men det krävs så klart att man samverkar med näringslivet, med skolväsendet och med kommuner och regioner. Regeringens redskap är ju begränsade till att kunna ge ekonomiskt stöd, att ge uppdrag till befintliga myndigheter och försöka förenkla i relation till lagstiftning som försvårar processerna. Digitaliseringskommissionens uppdrag har förändrats något under resans gång med anledning av att vi haft regeringsskifte. I nästkommande betänkande kommer arbetet att sammanfattas. I slutet av 2015 kommer flera förslag att presenteras för hur man kan påverka digitaliseringen och inom vilka områden man bör lägga mer energi för att uppnå målet. När vi började vårt arbete var digitalisering ett ord som inte hade landat i folks medvetande, säger Jan Gulliksen. Nu har det blivit ett modeord. Två sidor av myntet Jan nämner en rad skäl till att Sverige har haft topplaceringen så länge; Vi har och har haft ett relativt bra välstånd och en väl utbyggd infrastruktur. Framstående företag som till exempel Ericsson och Telia har drivit på den tekniska utvecklingen, vilket har varit av väsentlig betydelse. Våra fackförbund var aktiva i ett tidigare skede, ta bara LO-datorn som många säger är grunden till att vi har nått så långt med digitaliseringen. Vi har en väl fungerande offentlig struktur med till exempel personnummer som ger möjlighet att konstruera system som inbegriper alla medborgare, något många andra länder saknar. Men det finns områden att bekymra sig över, enligt Jan Gulliksen: Vi publicerade ett delbetänkande för ett år sedan som handlade om IT i skolan, säger han. Sverige ligger bra till när det gäller tillgång till datorer i skolan, men vi ligger mycket sämre till när det kommer till själva användandet av tekniken, vilket man kan tycka är lite överraskande. Skolledarnas och lärarnas bristande kompetens inom IT-området en av orsakerna till att det går så trögt. Det finns idag en otroligt rik mängd kunskap genom internet som ständigt uppdateras bara några knapptryckningar bort! Men många lärare tenderar att se mobiltelefonerna mest som ett disciplinproblem. Vikten av digital kompetens Jan Gulliksen och hans medarbetare ser även livslångt lärande och digital kompetens i ett bredare perspektiv som en nyckel till fortsatt framgång. Det är av avgörande betydelse att alla människor ökar sin digitala kompetens, konstaterar han. Människor måste öppna upp för att fortsätta att utvecklas och lära sig under hela livet, vi måste förändra synen på lärandet. I framtiden kommer det att bli allt vanligare att man byter karriär, ökar och förändrar inriktning på sin kompetens och förkovrar sig. Och det lärandet kommer till stor del att ske via IT. Han nämner USA där det redan finns universitet som lägger upp sina kurser online, så kallade flipped classrooms. Det innebär i korthet att varje student tar del av de generella föreläsningarna på datorn och när man sedan smält det så träffar man sina lärare för att komma vidare med frågeställningar. Ett annat förslag som kommit upp är att erbjuda skattelättnader för hushållsnära IT-tjänster. Många människor, kanske äldre eller funktionshindrade, använder inte tekniken hemma som de skulle kunna, framför allt för att de saknar kompetensen, säger Jan. Vi ser att det finns en enorm marknad för unga IT-kunniga att starta företag som kommer hem och hjälper till med trådlösa nätverk, att deklarera på nätet eller att få fjärrkontrollen att fungera till TV:n, en marknad som i stort sett inte finns i Sverige idag. Det här finns redan utbrett och fungerar bra i Danmark. Ett annat förslag är att bygga kommunala servicecenter för dem som över huvud taget inte köper sig infrastruktur i form av datorer. Den tjänsten finns i viss mån redan på bibliotek och medborgarkontor, men utan någon systematik. Sverige ligger bra till när det gäller tillgång till datorer i skolan, men vi ligger mycket sämre till när det kommer till själva användandet av tekniken, vilket man kan tycka är lite överraskande. Jan Gulliksen Vi föreslår en struktur för hur samhället skulle kunna stötta dem som inte är online, säger Jan. Här finns också ekonomiska vinster att göra när man till exempel får in medborgarnas deklarationer via nätet i stället för på papper. Helt klart är att digitaliseringen förändrar grundläggande strukturer för företag och offentlig sektor, för arbetsliv och utbildning men också för tilliten och den sociala sammanhåll ningen. En del yrkesroller försvinner, men i stället kommer nya. Med digitaliseringen kan vi skapa tillväxt och Europas lägsta arbetslöshet. Jag är inte orolig! Det är nu vi kan forma förutsättningen för det samhälle vi vill ha i framtiden, avslutar han. n Ett Europa utan geografiska hinder för handel och näringsliv. Det är målsättningen i EU:s strategi för en digital inre marknad. Digital inre marknad inom EU SNART EN REALITET? TEXT: KERSTIN ENGLUND Andrus Ansip EU-kommissionens vice ordförande för den digitala inre marknaden Idén om en gemensam marknad utan handelshinder för att öka det ekonomiska välståndet och bidra till sammanhållning mellan Europas stater finns i botten på arbetet med en gemensam digital marknad. EU:s strategi för den digitala inre marknaden syftar till att öppna digitala möjligheter för människor och företag och stärka Europas ställning som världsledande i den digitala ekonomin. EU-kommissionen räknar med en potentiell effektivitetsvinst på 260 miljarder euro per år. Strategin antogs i början på maj och om fattar 16 initiativ som ska genomföras fram till slutet av 2016. Folk, varor och tjänster måste fritt kunna korsa gränser online precis som de gör offline. Innovativa företag måste få hjälp att växa över hela EU och inte vara låsta på sina hemmamarknader, sade kommissionens vice ordförande för den digitala inre marknaden, Andrus Ansip, i våras vid en presskonferens i anslutning till att strategin presenterades. Kommissionen fokuserar på tre områden: bättre tillgång till digitala tjänster och tjänster för konsumenter och företag, bättre näringslivsklimat för digitala nät och tjänster, samt att integrera den digitala tekniken i ekonomin. Inom det första området ska tillgången till den inre marknaden underlättas för småföretag och för paketleveranser. Begränsning av marknader genom så kallad geoblockering (teknik för att hindra webbsidor eller informationskällor från att visa viss information i ett visst geografiskt område) ska motverkas. Copyright-lagstiftningen ska moderniseras och moms för digitala tjänster förenklas. Momsrelaterade kostnader för olika krav beräknas uppgå till 80 miljarder euro. För att förbättra näringslivsklimatet vill kommissionen uppmuntra investeringar i infrastrukturen, och i den andan ska den nuvarande telekom- och medialagstiftningen ses över. Dataskyddslagstiftningen bör förbättras och EU bör också stärka förtroendet för onlinetjänster. Inom området digitalt samhälle anser kommissionen att EU bör hjälpa industrisektorer att integrera ny teknik och sträva mot interoperabilitet mellan olika standarder, hantera frågor kring så kallad big data och molntjänster. Insatser ska också göras för att höja befolkningens digitala kompetens. Ett lagförslag om att slopa roamingavgifterna i Europa och förbättra IT-säkerheten är också föremål för förhandlingar mellan rådet och parlamentet. De konkreta förslagen kommer att läggas fram under de närmaste två åren och huvudsakligen det kommande året. n 4 5
Kunskap, nätverk och finansiering. I januari sjösätter Tillväxtverket en ny insats för att hjälpa företag med digitala tjänster och produkter att utvecklas. Tempo pratar med Marcus Liu och Arash Sangari som vill skapa förutsättningar som sätter fart på digitaliseringen i hela Sverige. TEXT: BRITTA WALLIN FOTO: ADAM KLINGETEG TILLVÄXTVERKETS NYA INSATS Ska sätta fart på digitaliseringen Insatsen ska erbjuda en bred affärsutvecklingskompetens: juridik, marknadsföring, rekrytering, investeringar Vi kommer att fokusera på att jobba med kompetensfrågan. Genom att ge kunskap och kompetens till entreprenörer, snarare än att gå in med finansiella medel, ger vi verktyg som kan återanvändas. Även om den aktuella affärsidén inte fungerar har man användning av det i nästa uppstart, säger Arash. Att det finns en koppling mellan digital innovation och hållbar utveckling är något som Arash och Marcus inte tror att företag alltid tänker på. Många företag ser sig själva i första hand som digitala och vet inte att det finns en möjlighet för dem att söka stöd och medel som är öronmärkta för miljöteknikföretag och hållbar utveckling. Digitaliseringen öppnar upp för nya lösningar och modeller inom bland annat en delningsekonomi i samhället, på många sätt vänder det systemet upp och ner, säger Arash. Vi ser just nu en spännande trend där privatpersoner allt mer blir de som förser marknaden med tjänster och affärsidéer, som till exempel uppmärksammade Uber och Airbnb. n MARCUS LIU Projektledare enheten Miljö och innovation Affärsjurist från Linköpings universitet som kommer från en familj av egenföretagare och familjeföretag. Han har jobbat i den offentliga sektorn både på departement och myndighet och vet det mesta om vilka främjandeinsatser det offentliga kan erbjuda företagen. Han har tidigare drivit eget företag och har kunskap om digitala marknadsplatser både för privatkonsumenter och företag. ARASH SANGARI Projektledare enheten Starta och driva företag Ingenjör från Blekinge Tekniska Högskola som tidigare arbetat med privata investeringar inom miljöteknik. Arash har också drivit egna företag och har erfarenheter av digital handel samt digital marknadsföring. Han känner till alla de utmaningar och hinder egenföretagare ställs inför, men även vilka stöd som finns tillgängliga, såväl privata som offentliga. Sverige rankas högt på en internationell skala när det gäller digitalt entreprenörskap. Men mycket är knutet till Stockholm. Tillväxtverkets nya insats vill göra det möjligt för entreprenörer och företag från hela Sverige att ta del av nätverk och få inspiration, förebilder och kontakt med privata finansiärer, säger Marcus Liu på Tillväxtverket. Tillsammans med bland andra Arash Sangari jobbar han nu för att öppna Tillväxtverkets utlysning av ett nytt acceleratorprogram i januari 2016. Tio bolag kommer väljas ut till den första omgången. Men Marcus och Arash, som båda har egna erfarenheter från att starta företag med digitala tjänster, hoppas att insatsen ska involvera så många som 100 bolag per år. - Tanken är att komplettera befintliga satsningar som görs av inkubatorer, acceleratorer och science parks. Vi vill koppla samman deras företag med aktiviteter som Tillväxtverket kan erbjuda inom kunskap, nätverk och finansiering, säger Arash. Stockholm har lyfts fram som en av de bästa miljöerna i världen för digitala entreprenörer. Det är vår roll, som en aktör inom främjandesystemet, att se till att företag och regioner i hela landet kan dra fördelar av det som marknaden erbjuder, förklarar Marcus. 6 7
När jag får möjlighet vill jag gärna vara med och bidra med mina idéer. Politiken lägger ju själva grunden för samhället och företagens utveckling. Det handlar om att skapa förutsättningar att utveckla humankapital och kompetens. Sen är det upp till företagen att skapa utvecklingen. Lisa Lindström I USA anses svenska företag i designbranschen vara innovativa, duktiga på design, duktiga på digitalt och dessutom trovärdiga. Det är fyra väldigt bra prefix, säger Lisa Lindström och konstaterar att de så kallade unicornföretagen, till exempel Skype, Spotify, Mojang och King har satt ljuset på svensk digital innovation. I kombination med det traditionella svenska teknikkunnandet i industrin och varumärken som Volvo, IKEA med flera kan det ge ett svenskt företag en konkurrensfördel. LISA LINDSTRÖM, VD DOBERMAN VÅGA TESTA! Kunderna har redan ändrat sitt beteende och har nya behov. För företagen gäller det att hänga med. Lisa Lindström, vd på designbyrån Doberman, vet hur man kombinerar kreativa processer med digital teknik och tror på att jobba med affärsutveckling riktigt nära kunden. TEXT: BRITTA WALLIN Unicorns Unicorns är ett begrepp som brukar användas i investeringssammanhang och syftar till ett nystartat techföretag som lyckats bygga en omsättning på mer än 1 miljard dollar. På Park Avenue South, mitt på Manhattan i New York, har designbyrån Doberman ett kontor sedan tre år tillbaka. Beslutet att testa den hårt konkurrensutsatta amerikanska marknaden tog vd Lisa Lindström tillsammans med sina anställda. Vi såg oss som bäst på det vi gör i Skandinavien och ville söka utmaningar på nya marknader. Men det Doberman erbjuder och konkurrerar med är kreativitet, företagskultur, kompetens och arbetsprocesser. De som jobbar här är vår absolut viktigaste tillgång. För att vi ska prestera på topp måste vi helt enkelt utgå från personalen. Därför beslutade vi gemensamt om var vi skulle öppna en filial, säger Lisa Lindström. Bra tajmad prototyp I stället för att basera affärsbeslutet enbart på teori och marknadsanalys lät Lisa alltså de anställda berätta i vilket land de helst skulle vilja jobba och varför. Det visade sig att alla på Doberman ville ha ett kontor i USA och att fem personer var beredda att flytta dit. De fem fick i uppgift att skriva en affärsplan för New York-filialen, och hittills har planen fungerat. Ett starkt erbjudande och kanske också bra tajming med att USA antog en ny sjukförsäkringslagstiftning i januari 2014 gav året innan ett perfekt uppdrag till Manhattanfilialens kundportfolio. När 40 miljoner amerikaner snart var skyldiga enligt lag att ha en sjukförsäkring startade New York-baserade företaget Oscar en on-linetjänst, för att möta den yngre generationens behov att hitta, välja och använda sin sjukförsäkring på nätet. Doberman har jobbat med allt från interaktion och visuell design till att utforma själva tekniken i Oscars webbtjänst. Lisa Lindström såg inledningsvis filialen i New York som en prototyp. - Jag tror på att vara flexibel och jobba väldigt nära kunden med affärsutveckling. Det kräver delegering ut i organisationen. Och modet att våga testa nya lösningar. När det gäller Dobermans utlandssatsningar la vi inte alla ägg i en korg. New York-kontoret var ett test. Men nu är det inte ett test längre. Bidrar gärna med idéer Som färgstark och idérik entreprenör och ledare inom designbranschen med digital teknik som specialitet får Lisa Lindström ofta frågan om hon kan komma och föreläsa om digitalisering och ledarskap. I somras deltog hon i Tillväxtverkets seminarium om digital konkurrenskraft i Almedalen. Hon sitter också i ett Advisory Board till regeringen som ska ge råd till politikerna om hur Sverige bäst kan utvecklas som industriland. När jag får möjlighet vill jag gärna vara med och bidra med mina idéer. Politiken lägger ju själva grunden för samhället och företagens utveckling. Det handlar om att skapa förutsättningar att utveckla humankapital och kompetens. Sen är det upp till företagen att skapa utvecklingen. Digitalisering är enligt Lisa Lindström en katalysator för att involvera slutkunden eller användaren på ett bättre sätt. Digital teknik är helt enkelt en möjlighet att kunna bli konkurrenskraftigare och möta kundernas snabbt föränderliga behov. Enklare, snabbare, mer personligt bemött, transparens, påverkan, alla de orden kan man associera till. Det företag måste göra nu är att möta förändringarna och det kräver teknik, men handlar också mycket om att förstå människors behov och önskemål. Digitalisering och tjänstedesign måste integreras hela vägen i affärsmodellen och organisationen. Det är det steget vi står inför just nu. n Lisa Lindström Koncern-VD för designbyrån Doberman, som bland annat designat SVT Play. Andra kunder är till exempel Google, Arbetsförmedlingen, Starbucks, Telia Sonera och Sveriges Radio. Har filialer i New York och Berlin. Medlem i regeringens Advisory Board för nyindustrialisering. Ordförande i UR och SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. LISA OM Digitalisering för konkurrenskraft. Kunderna har redan förändrat sitt beteende. Vi måste snabbt kunna ställa om oss. Tåget går. Och det är egentligen inte digitaliseringen som driver på, det är globaliseringen. Prototyper. Jag tror att företagsledare idag i högre grad borde prova saker. Hur kan vi anpassa vårt arbetssätt, vår affärsmodell? Affärsutveckling som hänger med måste ske väldigt nära kunden, man måste våga testa prototyper på nya tjänster och affärsidéer. Ledarskap med mod. Jag pratar ofta om att mod kommer inifrån. För att kunna etablera mod till förändring och kreativitet i en organisation måste du som ledare först och främst ha koll på dig själv. Du måste visa mod själv för att organisationen ska följa efter. 8 9
OKTOBER 2015, KOM 0690 Populär teknikfestival SKA LOCKA TJEJER TILL BRANSCHEN Robotprogrammering och möjligheten att skapa egen digital musik eller dataspel var några av inslagen på Teklafestivalen som initierades av Robyn och lockade 200 tjejer att träffas och utforska möjligheterna med teknik. TEXT: KERSTIN ENGLUND När artisten Robyn fick ta emot KTH:s stora pris 2013 bestämde hon sig för att i stället för att ge en föreläsning eller ett seminarium, vilket är det vanliga för pristagarna, anordna en teknikfestival för unga tjejer. Så en dag i april organiserade hon tillsammans med KTH, Paulina Modlitba Söderlund, Lina Thomsgård och fyra partners, Teklafestivalen i kårhuset på KTH i Stockholm. 200 flickor i åldrarna 11 till 18 år gick på workshops, programmerade och gjorde experiment för att komma underfund med att det här med teknik är kul! Vi ville med Teklafestivalen låta fler tjejer upptäcka möjligheterna med teknik och visa på mångfalden. Och uppmuntra dem att så småningom söka till KTH:s utbildningar, säger Paulina Modlitba Söderlund som var festivalens projektledare. Och det blev succé, vi fick 2 000 sökande! Robyn var ju ett dragplåster, men jag tror att det finns ett enormt sug efter sådana här aktiviteter. Strävan efter balans i IT-sektorn Paulina Modlitba Söderlund är själv civilingenjör med inriktning på medieteknik och har egen firma som konsult inom digital strategi och affärsutveckling. Men hon brinner också för att locka fler tjejer till teknikbranschen. Sinnebilden av en teknikexpert är en man som har varit en nörd sedan barnsben, säger Med Teklafestivalen vill vi ge tjejerna en chans att komma i kapp. Världen där ute är en enda stor teknikfestival för killar! Paulina Modlitba Söderlund Paulina. Många kvinnor tänker att jag är inte en teknikmänniska, jag har inte den kompetensen. Men det är inte alls nödvändigt! På ett sätt är det ju bara ett yrke, inte en livsstil. Ingen förväntar sig väl att en revisor har suttit och lekt med bokslut sedan barnsben! Det har under en längre tid stått still, eller till och med gått bakåt vad gäller könsbalansen inom IT-sektorn på landets högskolor och universitet. Trots otaliga kampanjer är det svårt att få kvinnor att söka tekniska utbildningar. Men till hösten 2015 syns dock en förändring. På KTH ökade andelen kvinnliga sökande till civilingenjörsprogrammet i datateknik från 13 procent till 16 procent. På Chalmers ökade andelen kvinnor från 10 till 12 procent och i Lund ökade andelen från 11 till 13 procent. Kanske är ökningen en slump Paulina Modlitba Söderlund Projektledare, Teklafestivalen eller så är den början på en positiv trend som följer på den ökade digitaliseringen i stort. Kvinnor är väldigt flitiga med att använda digitala tjänster och dominerar de sociala medierna, men när det kommer till att programmera och bygga egna tjänster har det varit trögare, säger Paulina. Men teknisk grundkompetens är bra att ha när digitaliseringen kommer in i allt fler funktioner i samhället, även om man inte tänker sig att jobba med IT. En väg till tekniken Paulina är övertygad om att flickor och pojkar från början håller på lika mycket med internet och dataspel, åtminstone upp till 12-årsåldern. Men där händer det något, säger hon. Tjejerna börjar att fokuserar på andra saker, som att vara duktiga i skolan, samtidigt som killarna fortsätter att utforska datorerna och därigenom får ett försprång. Det är därför aktiviteter som Teklafestivalen behövs för att ge tjejerna en chans att hitta fram till tekniken. Killar tenderar att överskatta sin förmåga och tjejer har en tendens att underskatta sin. Med Teklafestivalen vill vi ge tjejerna en chans att komma i kapp. Världen där ute är en enda stor teknikfestival för killar! Festivalen innehöll bland annat 13 olika workshops som handlade om allt från robotprogrammering, att tillverka LED-lampor och stoppa i ballonger till att göra blinkande broscher och smycken i termoplast. Dagen bjöd också på föreläsningar av bland andra en robotprofessor, en spelutvecklare och en chefsdesigner från Spotify alla kvinnor. Planeringen av nästa Teklafestival är i full gång. KTH har tillsatt en projektledare på heltid, Hanna Metsis, och nu satsar man på att göra festivalen ännu bättre och skapa möjlighet för fler tjejer att vara med. Det här är en viktig sak, säger Paulina. Nu vet vi att det finns ett stort intresse och vi ska skala upp på ett smart sätt, så att vi inte förlorar den lugna känslan kring aktiviteterna som behövs. Det kanske blir en rad olika små Teklafestivaler på olika ställen. n