Verksamhetsplan Sticklinge skolas fritidshem 2016-2017
Sammanfattning På Sticklinge skola finns fyra fritidshemsavdelningar som tar emot elever från förskoleklass till och med årskurs 3. Vår fritidshemsverksamhet håller mycket hög kvalitet som vi är stolta över. Personalen på fritids är skickliga och engagerade vilket gör att vi kan erbjuda en meningsfull, stimulerande och utvecklande miljö för barnen. Denna verksamhetsplan beskriver dels det innevarande årets organisation; hur vi ser på fritidshemmets uppdrag, verksamhetens syfte och mål samt hur vi kopplar våra aktiviteter till läroplanen (lgr 11). Organisation läsåret 16-17 Fritids bedrivs i de fyra olika fritidshusen mellan 13.30 och 17.00. Vi välkomnar barn som behöver morgon- respektive kvällsomsorg till H-huset 7.30 8.00 på morgonen och 17.00 18.00 på kvällen. Hela skolans personal samverkar vid månadskonferenserna då verksamheten stänger 15.45. Under sommarlovet samverkar alla kommunala verksamheter och det finns endast ett sommaröppet fritidshem på Lidingö. Vilken verksamhet som har öppet under sommaren bestäms i början på aktuellt år. Under skollov såsom höst-, påsk- och julledigheter löser vi samverkan inom enheten. Det är viktigt att vårdnadshavare i god tid meddelar omsorgsbehov under skollov, lov- och studiedagar eftersom vi anpassar verksamhet, personal och måltidsplanering efter antalet barn. F-klass: Amani Messa Frida Nilsson Amanda Stedt Sanne Sundin Gudrun Eklundh Liljencrantz Conny Lundell Tina Flerlage Åk 1: Madelene Friberg Tina Verdi Sanna Klint Lillemor Hallbert Daniel Olsson
Åk 2: Helen Holbank Wallén Pia Isaksson Sofie Rosén Alicia Svensson Åk 3: Sus Bjersten Agneta Larsson Marie-Louise Cronqvist Petronella Heimer Calle Ringdahl-Berg Fritidshemmens uppdrag Verksamheten ska syfta till att stödja barnens intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Verksamheten bör vara lustfylld, varierad och bygga på en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära. För att verksamheten ska få denna medvetenhet är det viktigt att personalen utgår från de nationella målen och kraven när man planerar verksamheten. Det är också viktigt att personalen regelbundet diskuterar och utvärderar den egna verksamhetens pedagogiska syfte och mål. Den demokratiska fostran och träning i att göra sin röst hörd och lyssna på andra är också viktig. Genom verksamheten bör barnen få möjlighet att utveckla egna intressen och tillit till sin egen förmåga, så att de blir självständiga och på sikt kan skapa en positiv och utvecklande fritid på egen hand. Personalen bör ha förmåga och utrymme att uppmärksamma och stödja alla barn utifrån behov, särskilt angeläget är att de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag får den särskilda omsorg de behöver. Grundläggande för en god omsorg är att personal och barn har nära och positiva relationer. Utdrag ur Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen
Fritidshemmensmål Sticklingeskola er och målsättningar utifrån Lgr 11 Normer och värden Trygghet Alla barn ska känna sig sedda och hörda så väl av vuxna och andra barn. De ska känna sig betydelsefulla och att vi vuxna alltid bryr oss om dem. Arbeta aktivt med att utveckla elevernas förmågor att ta ansvar och ha inflytande i sitt eget lärande och miljö Tydliga ramar, strukturer och konsekvenser Aktivt arbeta mot diskriminering, trakasserier och annan kräkande behandling genom att föra en ständig dialog med barnen om deras sociala utveckling Skola/fritidshemmet har ett väl utvecklat nätverksgrupp Skola och hem Vi vill ha en god samverkan med vårdnadshavare. På så sätt strävar vi efter en öppen dialog, helhetssyn och trygghet kring elevens tid på fritidshemmet. Genom daglig kontakt eller andra möten skapar vi en naturlig dialog med vårdnadshavare Vi skickar ut månadsbrev, aktuella planeringar och annan information via mail. Vi sätter även upp information på anslagstavlor, i anslutning till elevernas hallar. I möjligaste mån deltar vi i skolans utvecklingssamtal och bidrar med vår bild av elevens sociala utveckling Vi bjuder in vårdnadshavaren till olika aktiviteter där de får insyn i verksamheten
Genus och jämställdhet Att bemöta flickor och pojkar individuellt och likvärdigt, utifrån deras egna förutsättningar Aktivt låta eleverna få prova på olika aktiviteter helt oberoende av könstillhörigheter för att utveckla sina förmågor och intressen. Fritidshemmet främjar en könsneutral miljö. Elevernas ansvar och inflytande Eleven ska känna sig delaktig och ha inflytande i verksamheten och dess rutiner. Vi ger eleverna förutsättningar till elvinflytande genom, storsamling/klassråd och individuella samtal där eleverna är delaktiga i planeringen av verksamheten Att eleverna får utveckla sina förmågor att ta ansvar för och förstår konsekvenserna av sitt handlade oavsett om det gäller material eller person Skolan och omvärlden Att ge eleverna inblick i och olika kunskaper om närsamhället och omvärlden. Eleverna ges möjlighet att lära känna förenings och kulturliv Idrottslyftet, där eleverna får prova på olika idrotter Besök på teatrar och museer Besök i närområdet i form av olika utflykter.
Kunskaper Alla elever ska få möjlighet att utveckla så väl egna som nya förmågor Vi lär med hela kroppen Eleverna får använda sig och ta del av många utrycksformer så som språk, skapande, musik, drama och dans. Eleverna ska ges möjlighet att använda sig av modern teknik. Genom samverkan mellan skolan och fritidshemmet kan fritidshemspedagogiken erbjuda eleverna upplevelsebaserad undervisning och ett bredare och mer innehållsrikt lärande för att eleverna ska nå målen i lgr.11. Vad innebär fritidshemspedagogik? Demokratisk kultur Balans mellan fri och styrd verksamhet Mångsidigt innehåll Egna val Fri och organiserad lek Upplevelsebaserad kunskap och syfte med våra olika verksamheter Stjärnshow - Genom att uppträda tränar man sin identitetsutveckling. - Barnen får tilltro till sin språkliga förmåga. - Lär sig uttrycka sitt tal på många olika sätt t.ex. genom sång och dans. - Tränar sin kreativitet, nyfikenhet, självförtroende samt vilja att prova egna idéer. - Barnen får möjlighet att ta egna initiativ, eget ansvar samt utveckla sina förmågor att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. - De får möjlighet att pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Förmåga till eget skapande hör till det barnen ska tillägna sig. - Barnen ska få möjlighet att finna sin unika egenart och få förståelse för andras. Grillning - Skapar en social gemenskap då alla fritidshemsavdelningar, F-3 samlas. Ett sätt att utveckla samarbetet mellan såväl barn som personal.
Håll rent / miljöperspektiv - Barnen ska få möjlighet att lära sig förstå och ta ansvar för den miljö de lever i. - De ska förstå att de kan påverka sin egen miljö och därmed hitta ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. - Gemensamma värderingar kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling. För att nå dessa mål har vi verksamhet såsom städning av skolgårdar och närmiljö. Vi deltar varje år i kommunens projekt, Håll rent. Vi försöker i möjligaste mån källsortera. Fritidshemmens dag - Vi uppmärksammar denna dag genom att alla avdelningar, F-3 firar den tillsammans genom en större aktivitet. Barnen får möjlighet att delta i skapandet inför festligheterna. Barnen och personalen har trevligt tillsammans och stärker gemenskapen. Fritidshemmen visar på så sätt sin egen kultur och stärker samhörigheten mellan all öns fritidshem, då alla firar denna dag. Julmarknad - Marknaden är en gemensam aktivitet för alla avdelningar F-3, där alla får medverka inför ett gemensamt mål. Barnen lär sig entreprenörskap, kollektiv samhörighet, matematik i vardagen, sätta idéer i handling, utveckla sin fin motorik och konsentration. De tränar på att under en längre period arbeta och fullfölja ett uppsatt mål, som till stor del uppnås genom elevinflytande. - Barnen lär sig ta tillvara på naturens tillgångar och får prova på olika skapande material. - Marknaden blir ett gemensamt socialt och trevligt samkväm mellan barn, föräldrar och personal, vilket är väldigt uppskattat av alla. Lovverksamhet - Barnen som är på fritidshemmet under lov ska en rolig, varierande och meningsfull verksamhet. Det ska kännas bra för föräldrar att lämna sitt barn under lovet. - Under loven blandas ofta olika åldrar och nya vänskaper kan uppstå. - Då det under loven är mycket färre barn ges andra möjligheter till aktiviteter och utflykter inom och utom staden.
Uteverksamhet - Främja aktning och respekt för miljön. - Livslång lust att lära - Elevens nyfikenhet - Leken-kreativiteten-kunskap - Sträva efter daglig fysisk aktivitet - Självständighet - Social kompetens och samarbete - Konstruktion i form av kojbygge - Utveckla fin och grovmotorik - Bryta vanliga lektioner och använda skogens material. Komplement till traditionellt lärande. Idrottslyftet - Syftet med idrottslyftet är att alla ska få chansen att prova på lagsporter och individuella sporter - Barnen lär sig att fungera i grupp och individuellt - Inblick i föreningsliv - Hälsa - Identitetsutvecklande - Följa regler och instruktioner - Hälsa/Fysisk aktivitet Fritidsgympa - Hälsa/ Fysisk aktivitet - Elevinflytande - Barnen lär sig att fungera i grupp och individuellt - Följa regler och instruktioner (i lekar mm.) - Identitetsutvecklande - Social utveckling - Grovmotorik Skapande - Nyfikenhet - Kreativitet och fantasi (uppmuntra barnen att förverkliga sina egna idéer) - Arbeta självständigt och tillsammans med andra - Finmotorik - Matematik (mönster, mäta) - Instruktioner - Prova på olika arbetssätt, tekniker och olika material - Väcka intresse för att skapa - Prova, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper i olika estetiska och kulturella former -
Lekens betydelse: Leka är livet! Leken är det viktigaste i barnens sociala utveckling och inlärning. I leken tränar barnen sin kreativitet och fantasi och utvecklar sitt samspel med andra barn. Genom leken utvecklas förmågan till abstrakt tänkande. Barnen lär sig samarbete, empati och konfliktlösning samt ömsesidighet och respekt för varandra. Vi vuxna måste ge barnen tid och möjlighet att leka. Leken innehåller även möjligheter för barnen att utvecklas känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Barns självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra. I en väl fungerandegrupp har barnen glädje av varandra. De lär av varandra, stödjer varandra och utvecklar en levande social gemenskap.i gruppen tränas även den sociala identiteten där man är någon, på både gott och ont. Där upplever barnen vänskap, solidaritet och gemenskap. Samvaro i grupp är central i fritidshemmet men det är också viktigt att verksamheten utformas så det blir en bra balans mellan enskilda barns behov i relation till gruppen i helhet. Skolverket framhåller att lek och skapande verksamhet i olika former bör ges stort utrymme i fritidshemmet. Leken är en inkörsport till sökande efter kunskap. Lek är lärande, lärande är utveckling, utveckling är kunskap. Ett medvetet förhållningssätt om lekens betydelse är en grundförutsättning för att det ska ske en utveckling. Leken och det kreativa arbetssättet påverkas mycket av de vuxnas inställning till lek. Barnet, den vuxne och miljön är tre lika viktiga faktorer för lärandet. I samverkan med andra barn lär de sig att hantera konflikter och lösa dem på positivt sätt vilket kommer till nytta för framtiden. I gruppen finns möjlighet för barnen att känna igen sig i varandra, samtidigt som de lär sig att uppskatta varandras olikheter.