Handbok i beräkningar av sociala investeringar

Handbok i beräkningar av sociala investeringar Ingvar Nilsson Anders Wadeskog

Förord Det är alarmerande att många av svenska samhällets största utmaningar går att sammanfatta i ett ord utanförskap. Det innebär inte bara mänskligt lidande för de som drabbas, utan även enorma samhällskostnader. Exakt hur stora kostnader har tills nyligen varit svårt att överblicka, i alla fall om man även tar in de mer långsiktiga konsekvenserna. Men en sak är säker; utanförskap är inget tillfälligt problem som kommer att lösas snabbt och enkelt. Det kommer att kräva den typ av långsiktiga investeringsperspektiv som samhället redan har inom andra områden, exempelvis infrastruktur och miljö. Vi kallar det sociala investeringar. Att vara ung är ett skört och påverkbart skede i livet. Studier pekar på att barn har en tendens att ärva sina föräldrars utanförskap. Förebyggande insatser mot unga ger därför extra mycket tillbaka på varje investerad krona. Sociala investeringar i barn och unga är ett effektivt sätt att skapa ett tryggt och välmående samhälle även för framtida generationer. Det här är en handbok i hur det är möjligt att räkna på kostnader och intäkter av sociala investeringar. Handboken är skriven av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog som har arbetat med dessa frågor i över 3 år. Stiftelsen Skandia Idéer för Livet har i samarbete med författarna tagit fram två kalkylmallar: det är stiftelsens Basmodell och vår Kombimodell. Tack vare modellerna är det nu möjligt att synliggöra både vad en social investering kostar att genomföra - och vad priset är ifall man väljer att låta bli. Ingen investering är bättre än sitt utfall. Modellerna är därför även utformade för att även kunna användas vid utvärdering av genomförda insatser. De rapporter som Idéer för livet har publicerat om sociala investeringar har beställts i mer än 3 exemplar och vi har utbildat fler än 8 kommuner i arbetet med sociala investeringar. Men intresset för sociala investeringar bara ökar. Vår ambition är att den här handboken skall bidra till att ännu fler går från tanke till handling och bidrar till att lösa ett av våra största och allvarligaste samhällsproblem utanförskap. För Sverige har inte råd att låta bli. Lena Hök Chef Skandia Idéer för livet Skandia förvaltar 44 miljarder kronor på uppdrag av 2,4 miljoner svenskar. Det gör oss djupt förankrade i det svenska välfärdssamhället. Sedan 987 har Skandias stiftelse Idéer för Livet stöttat tusentals förebyggande barn- och ungdomsprojekt. Utöver stipendier hjälper vi ideella projekt med nätverk, arbetsverktyg, mentorskap och volontärarbete. Vi ger våra medarbetare möjlighet att arbeta som volontärer på arbetstid två timmar i månaden. Vi förebygger ohälsa och utanförskap genom att stödja forskning och utbildning inom föräldraskap, barns självkänsla, hälsa och sociala investeringar. Mer information finns på www.ideerforlivet.se och www.utanforskapetspris.se

Innehållsförteckning Principer och tillvägagångssätt.... Frågeställningar....2 Kostnadsdelar... 2.3 Schabloner... 3.4 Perspektiv... 6.4. Investeringskalkyl... 6.4.2 Utvärderingskalkyl... 7.5 Grundprinciper... 8.5. Kvantifiera inbesparade framtida kostnader... 8.5.2 Utgå ifrån lägsta realistiska värde....5.3 Göra försiktiga prognoser....5.4 Vara transparent... 3.6 Hur kostnader för utanförskap beräknas... 4.6. Några olika kalkylansatser... 4.7 Kalkylprocessen... 7.7. Identifiera... 7.7.2 Värdera... 2.7.3 Kvantifiera... 2.7.4 Detaljer och överblickbarhet... 22.7.5 Beräkna... 23.7.6 Genomsnitt och trender... 26.8 Begrepp och avgränsningar... 29.8. Vad menar vi med kostnader?... 29.8.2 Alternativkostnader... 3.8.3 Externa effekter... 3.8.4 Reala och finansiella kostnader... 32.8.5 Diskontering av framtida kostnader och intäkter... 33 2 Idéer för Livets Basmodell... 34 2. Basmodellens struktur... 34 2.. Inmatningsflikarna skapa årsvärden... 34 2..2 Scenario och resultat ge liv åt årsvärdena... 35 2..3 Skapa egna årsvärden detaljer eller schabloner... 35 2..4 Data för vidare bearbetning... 36 2.2 Basmodellens användningsområden... 36 2.2. Simuleringar kring enskilda kostnadsslag... 37 2.2.2 Investerings- och utvärderingskalkyler... 38 2.3 Tillkommande och uteblivna kostnader... 4 2.3. Alla kostnader och intäkter... 4 2.3.2 Insatser... 42 2.3.3 Jobb, försörjning och skatter... 43 2.3.4 Årsvärden och kronologin... 45

2.4 Exempel på olika basmodeller... 48 2.4. En arbetslös kommer in på arbetsmarknaden... 48 2.4.2 Grupp av arbetslösa med försörjningsstöd... 49 2.4.3 Grupp av arbetslösa med olika försörjningskällor... 49 2.4.4 Grupp av arbetslösa med subvention... 5 2.4.5 Missbrukare slutar men förblir arbetslösa... 5 2.4.6 Rehabilitering av missbrukare... 53 3 Idéer för Livets Kombimodell... 64 3. Kombimodellens uppbyggnad... 64 3.. Kombimodellens baskalkyler... 65 3..2 Barn- och ungdomskalkylerna... 66 3..3 Vuxenkalkylen... 68 3..4 Kombimodellens kalkyl... 69 3..5 Kombimodellens kronologi... 69 3..6 Kombimodellens resultat... 7 3.2 Exempelkalkyl livslångt utanförskap... 72 3.2. Baskalkyler... 73 3.2.2 Resultat... 77 3.2.3 Variationer på kalkylen... 78 4 Andra modellvarianter... 82 4. Vertikalt kedjade basmodeller... 82 4.. Vertikalt kedjad basmodell... 82 4..2 Vertikalt kedjad basmodell 2... 84 4..3 Eftermodell vertikalt kedjade basmodeller... 87 4.2 Horisontellt kedjade basmodeller... 89 4.2. Horisontellt kedjad basmodell... 89 4.2.2 Horisontellt kedjad basmodell 2... 9 4.2.3 Horisontellt kedjad basmodell 3... 92 4.2.4 Eftermodell horisontellt kedjade basmodeller... 94

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Principer och tillvägagångssätt Socioekonomiska analyser handlar framför allt om att omvandla frågor kring förebyggande arbete mot utanförskap till kostnads- och intäktskalkyler som kan ligga till grund för kloka beslut. De modeller vi tagit fram på uppdrag av Idéer för Livet baseras på studier med tillhörande kalkyl- och analysmodeller som vi utvecklade redan under tidigt 8-tal. I denna handbok går vi igenom de centrala delarna i det socioekonomiska hantverket arbetet med kalkyler. Vi kommer framför allt att använda illustrationer från de senaste versionerna av basmodellen och kombimodell, men har även med exempel från tidigare studier. Utöver den här handboken har vi även tagit fram en praktiskt inriktad manual med namnet Användarmanual Skandia Idéer för Livets kalkylmodeller för sociala investeringar. Den rekommenderar vi alla att använda i samband med inmatning och analysarbete i basmodellens kalkylfil. Den här handboken vänder sig främst till läsare som har erfarenhet av, eller speciellt intresse för, denna typ av analyser och kalkyler. För att kunna följa med i kapitlets räkneexempel krävs en viss vana att läsa tabeller och diagram och att läsaren åtminstone har grundläggande kunskap i programvaran Microsoft Excel.. Frågeställningar Den här typen av nationalekonomiska kalkyler går att använda på många frågeställningar och områden. I detta sammanhang har vi framför allt tillämpat den på frågor som rör utanförskap i olika former. Det flesta av våra kalkyler kring utanförskap handlar om följande frågor: Vad kostar en viss målgrupp i utanförskap? Vilka av dessa kostnader kan en viss insats undanröja/förändra? Betalar sig insatsen? På hur lång sikt? För vem? En stor del av kalkylarbetet kretsar därför kring att fastställa de årliga kostnaderna för en viss målgrupp i utanförskap. Med basmodellen görs det främst med hjälp av resultaten från tidigare studier kring de olika målgrupperna. I våra tidigare arbeten har kartläggningen av årskostnader antingen gjorts genom insamling och sammanställning av registerdata, eller med hjälp av scenarioworkshops med kunniga företrädare för projektet. Registersammanställningar och scenarios resulterar i detaljerade kostnadssatta listor på olika insatser som olika aktörer gör kring målgruppen i utanförskap. Dessa insatser måste identifieras, prissättas och därefter kvantifieras. Detta tillvägagångssätt liknar i mångt och mycket hur en traditionell samhällsekonomisk utvärdering görs, men det finns två tydliga skillnader:. Den socioekonomiska kalkylen har ett tydligt aktörsperspektiv vi vill veta hur de olika aktörerna kring målgruppen påverkas. Vi är lika intresserade av att ta reda på hur

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT kostnader och intäkter fördelar sig mellan olika aktörer som att beräkna det summerade resultat för samhället i sin helhet. 2. Den socioekonomiska kalkylen studerar även förändringar i så kallade finansiella kostnader och intäkter. Det gäller framför allt förändringar i behov av försörjning via kommunalt försörjningsstöd, A-kassa, sjukförsäkring eller sysselsättningssubventioner..2 Kostnadsdelar Modellen nedan visar den primära uppdelningen av kostnader och intäkter kring utanförskap. Den övre delen är medvetet gjord suddig. För även om de finansiella effekterna på skatter och avgifter är intressanta för vissa aktörer, är det samtidigt komplicerat att räkna på med någon större precision. I princip består alla intäkter i den socioekonomiska kalkylen av kostnader som uteblir. Analys och kalkyl kretsar därför kring hur kostnader tillkommer (ökad kostnad) eller uteblir (ökad intäkt). Kostnader är i form av produktionsförlust, insatser som görs från olika aktörer samt försörjning. I de flesta kalkyler ställer vi oss helt enkelt frågan: hur mycket av beräknade kostnader i utanförskap kan vi undvika genom en viss insats? Det är dessa uteblivna kostnader vi ställer mot kostnaden för den planerade förebyggande insatser. Tanken bakom basmodellen är att den skall göra det möjligt att jämföra kostnader för utanförskap: insatser, produktionsförlust och försörjning, med den förväntade effekten av en tänkt förebyggande insats till en viss kostnad. Modellen gör det möjligt att återanvända och kombinera resultat från våra tidigare studier kring olika målgrupper, sätta en rimlig månadslön för en genomsnittsperson i gruppen som inte är arbetslös och göra detsamma kring månadsbeloppet för den försörjning som en genomsnittsperson i gruppen uppbär när man inte lönearbetar. Det räcker i regel för att göra en rimligt träffsäker socioekonomisk kalkyl, men man kan naturligtvis även göra mer föra att fånga in den egna målgruppens särart. Skatter och Avgifter Produktionsförlust Utanförskapets/Marginaliseringens kostnader Insatser Försörjning Figur Den primära uppdelningen av kostnader och intäkter kring utanförskap. 2

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT.3 Schabloner Det som i dessa sammanhang består produktionsförlusten oftast av den lön en person inte tjänar in. Vi kallar den för produktionsförlust eftersom det är värdet av det personen inte producerar som är en förlust för samhället. Detta värde brukar man definiera som summan av lön och arbetsgivaravgifter. För en person som skulle haft en lön på 2 kr/månad innebär ett års arbetslöshet att samhället går miste om ett produktionsvärde på 336 kr, beräknat med en arbetsgivaravgift (lönekostnadspåslag) på 4 %. Med den logiken medför arbetslösa en produktionsförlust på drygt 336 miljoner kr/år. Samma beräkning på 3 arbetslösa ger en produktionsförlust på drygt miljarder kr/år. I och med det direkta sambandet mellan produktionsförlust och lön så är denna kostnad ganska enkel att uppskatta. Men det bygger på de två högst orealistiska antagandena att alla skulle lyckas få sysselsättning under året och att den genomsnittliga lönenivån ligger konstant även då samhället närmar sig full sysselsättning. Samma sak gäller de finansiella kostnaderna för försörjning av personer i utanförskap. Om vi antar att en person får 8 kr/mån i försörjningsstöd så blir det 96 kr per år för en person. Baserat på personer blir det följaktligen 96 miljoner kr/år. För 3 arbetslösa som är utförsäkrade blir det nästan 28 miljarder kr/år. Denna typ av kalkyl behöver inte avse arbetslösa. I Dagens Nyheter (29/ 23) redovisas siffror för VAB i Sverige 23 (vård av sjukt barn). Artikeln rapporterar att antalet VAB-dagar 23 beräknas bli 5,8 miljoner. Det innebär drygt, miljoner VAB-arbetsveckor, vilket blir drygt 3 5 VAB-dagar/år. Med en genomsnittlig månadslön på 9 425 kr hamnar ersättningen (8 %) från Försäkringskassan på drygt 5 kr i månaden, som ger den årskostnad för Försäkringskassan på ca 5.7 miljarder kr som nämns i artikeln i DN. Det ger en årlig produktionsvärdeförlust på knappt miljarder kronor och en finansiell kostnad för Försäkringskassan på 5.7 miljarder kronor. Om vi antar att dessa VAB-dagar tas av föräldrar till barn mellan 2-, så handlar det om en knapp miljon barn. Det innebär att dessa barn i genomsnitt förorsakar produktionsvärdeförluster på kr per år och försörjningskostnader på drygt 5 5 kr per år. Mellan barnen är 2- år (totalt 9 år) har den ackumulerade produktionsvärdeförlusten vuxit till 9 kronor och försörjningskostanden till knappt 5 kronor. Ovanstående är några enkla räkneexempel som framför allt ger en känsla för storleksordningar. Tyvärr fungerar inte dessa enkla och linjära metoder på alla kostnader kring utanförskap eller kortare variationer på arbetsmarknaden. I princip borde man på samma linjära sätt exempelvis kunna beräkna effekterna på de kommunala skatteintäkterna av att personer går mellan olika försörjningsformer. Om man går från obeskattat försörjningsstöd till lönearbete, så blir med en kommunalskatt på 2 % den direkta skatteeffekten för kommunen 48 kr/person (2 kr *2* 2 %). För personer blir skatteeffekten 48 miljoner kronor och för 3 personer blir den drygt 4 miljarder kronor. Men då har vi inte tagit hänsyn till att förändringar i skatteunderlag leder till förändringar i de kommunala omfördelningssystemen, vilket gör tillförlitligheten på den typen av skattefinansiella räkneexempel tämligen osäkra. Sambandet mellan lön och produktionsvärde, eller nivå på försörjningsstöd/akassa/sjukförsäkring, gör det enkelt att beräkna ovanstående i basmodellen. Däremot går det 3

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT ju alltid att diskutera om dessa personer över huvud taget skulle haft ett arbete, det vill säga om de egentligen bidrar till ett förlorat produktionsvärde. Även om beräkningen av det förlorade produktionsvärdet och den finansiella kostnaden för försörjning är förhållandevis enkla att beräkna, är de insatser som görs för olika målgrupper i utanförskap mer komplicerade. Det finns få enkla formler och linjära samband mellan grad och typ av utanförskap och årskostnader per samhällsaktör. Det finns inte någon diagnosgrupp som heter utanförskap och därmed ingen möjlighet för hälsoekonomer att hitta kostnaderna i sjukvården, omsorgen, försäkringskassan, kriminalvårdens eller socialtjänstens system. Basmodellen är utvecklad för att kunna användas av personer utan formell utbildning i statistik och ekonometri. Därför innehåller kalkylmodellen ett antal representativa och schabloniserade årskostnader för insatser kring målgrupper som är i olika former av utanförskap. Vi återkommer längre fram till hur dessa nyckeltal tagits fram och hur man kan kombinera egna mer detaljerade årsvärden med färdiga schablonkostnader. En del av de schablonvärden som finns i basmodellen fokuserar på olika former av utanförskap för vuxna människor de har framför allt beräknats i kalkyler och utvärderingar kring olika rehabiliteringsprojekt. Nedan är ett diagram som visar årskostnader för utanförskap fördelade på olika samhällsaktörer: -5 - - 5 Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan -2-2 5 Arbetslös Sjukskriven Uffe Unni Gunnar Gudrun Kvinna psyk kort Kvinna psyk lång Man psyk kort Man psyk lång Psykiska funktionshinder Alkohol Kvinna Alkohol man Amfetamin kvinna Amfetamin man Missbruk Heroin kvinna Heroin man Diagram Årskostnaden för utanförskap fördelad på olika samhällsaktörer. 4

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Som du ser så är det stora skillnader i årskostnader. Årskostnaden för långtidsarbetslösa och sjukskrivna ligger kring 2 kronor medan de psykiskt funktionshindrade någonstans mellan 3 4 kronor. Alkoholmissbruk har en årskostnad på cirka 5 kronor och narkotikamissbruk mellan en till två miljoner kronor om året. Med andra ord skiljer sig årskostnaden för samhällsaktörerna mycket beroende på typ av målgrupp. Det är viktigt att notera att de årskostnader som beräknas för olika typer av insatser är kostnader utöver de som kan anses normala. Det är i många fall samma typer av insatser som de flesta av oss kommer i åtnjutande av under livet; besök på vårdcentral, handläggning hos försäkringskassan, operation, röntgen, laboratorieutredning, ambulansfärd, terapi, advokat med mera. För de målgrupper vi studerat är det oftast fler besök eller mer komplicerade anledningar som gör att de kategoriseras som kostnader för utanförskap. Förutom dessa typer av insatser så finns det en rad insatser som görs för målgrupper med speciella behov, till exempel stödpedagoger, kriminalvård, stödboende, beroendevård, arbetsmarknadsprojekt och rehabilitering. I diagram representerar således nollinjen den i någon mening normala årskostnaden, från vilken dessa målgrupper avviker. Det som redovisas är alltså extrakostnader för dessa målgrupper. I diagram 2 nedan har vi fördelat samma årskostnader, men nu så att det visar den procentuella fördelningen av kostnad för varje målgrupp över de 6 aktörerna. % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % Arbetslös Sjukskriven Uffe Unni Gunnar Gudrun Kvinna psyk kort Kvinna psyk lång Man psyk kort Man psyk lång Psykiska funktionshinder Alkohol Kvinna Alkohol man Amfetamin kvinna Amfetamin man Heroin kvinna Heroin man Missbruk Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Diagram 2 Kostnadsfördelning i procent per målgrupp för olika samhällsaktörer. Redan i Diagram gick det att utläsa att målgrupperna med de lägsta årskostnaderna egentligen är de enda som har kontakt med arbetsförmedling (Uffe, Unni, Gunnar och Gudrun). Det går att tolka som att dessa målgrupper relativt sett ligger närmare att komma in på arbetsmarknaden än övriga. Långtidssjukskrivna (Gunnar och Gudrun) har naturligtvis mycket kontakt med försäkringskassan. Det är värt att observera att kostnaderna för de långtidsarbetslösa-/sjukskrivna togs fram för snart tio år sedan. Sedan dess har sannolikt insatser från arbetsförmedling och försäkringskassa förändrats, så att vissa av dessa nu bärs av kommunen. 5

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Landstinget (sjukvården) har en dominerande roll vid insatser för långtidssjukskrivna, alkoholmissbrukare och personer med psykiska funktionshinder. Även här är försäkringskassan involverad, men på en lägre nivå, eftersom insatserna från kommunen relativt sett är mycket större i dessa målgrupper. Den största skillnaden mellan målgrupper med missbruk och övriga är kostnader för rättsväsendet och det vi kallar övrigsektorn (i diagram 2 heter det ). Skälet är naturligtvis att personer som är drogberoende behöver finansiera sitt missbruk med kriminalitet. Det är Övrigsektoren som får betala den skadegörelse och tilltagande våld som följer av missbruk, såväl för förövare som för offer. Det ser ut att finnas en hierarki av utanförskap som avspeglas i tilltagande årskostnader. Man kan även ana att ett tilltagande utanförskap leder till såväl högre årskostnader som till en omfördelning mellan aktörerna..4 Perspektiv De ursprungliga socioekonomiska kalkylerna var regelrätta utvärderingar av faktiska eller fiktiva rehabiliteringsinsatser. I de fiktiva eller tänkta insatserna ställde vi ofta ett trendscenario mot ett alternativscenario och beräknade vinster kontra förluster för olika aktörer (om man valde alternativscenariot). I utvärderingar av faktiska insatser handlade det istället om kostnader Innan jämfört med kostnader Efter. Resultatet blev en nettovinst eller nettoförlust för insatsen. Basmodellen är en förenklad och mer generell kalkylmodell. Syftet är att kunna beräkna kostnader och intäkter kring olika målgrupper vid olika typer av förebyggande insatser med eller utan egen datainsamling kring den valda målgruppen..4. Investeringskalkyl Det vanligaste användningsområdet för basmodellen att göra en investeringskalkyl över ett specifikt projekt. Någon aktör vill göra en insats idag, inom eller utom ordinarie verksamhet, och förväntar sig att insatsen kommer att påverka kostnadsströmmar under två eller flera år framöver. Observera att vi med investering här egentligen enbart menar ger ekonomiska effekter över flera år. Det behöver följaktligen inte vara frågan om en ekonomisk satsning av stora mått, som vid exempelvis många infrastrukturinvesteringar. Den vanligaste frågan en aktör ställer sig är: Kommer våra och andras framtida kostnader att reduceras tillräckligt mycket av den förebyggande insatsen för att motivera den ökade kostnaden som den medför idag? Utbildningsmodellen är uppbyggd för att kunna svara på denna typ av fråga såväl på ett mycket enkelt sätt, men med möjlighet att på egen hand fördjupa underlaget om man så önskar. Även om investeringskalkylen är den vanligaste användningen av basmodellen så används samma kalkylmodell även för att göra simuleringar där man till exempel testar olika antaganden kring målgruppens sammansättning, förväntade löne- och försörjningsnivåer, sammansättning av projektkostnader eller utfall på olika nivåer av framgång. 6

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Det är viktigt att göra känslighetsanalyser av kalkylens resultat. Genom att testa olika antaganden kan man se var de känsligaste antagandena finns. Basmodellen ger möjligheter att göra enklare simuleringar parallellt med den kompletta kalkylen. Anledningen till varför det är viktigt är att man ofta ställs inför mer generella frågor kring utanförskapets kostnader. Exempel på sådana frågor är: Vad kostar de kända tunga missbrukarna i vår kommun? Vad kan vi tjäna på att få bort 5 arbetslösa från försörjningsstödet? Med basmodellen går det att göra simuleringar kring insatser, lönearbete och försörjning utan att behöva man mata in en fullständig kalkyl. Vi är övertygade om att simuleringar med basmodellen skapar en större förståelse kring problemen och en tydligare pedagogik i presentationen av specifika investeringskalkyler. Man får en känsla för storleksordningar och kan snabbt ändra på antaganden för att få en bättre förståelse för hur det slår på resultatet. Ansvariga tränas i att kunna besvara de frågor de utsätts för när de skall presentera resultatet av en mer omfattande investeringskalkyl..4.2 Utvärderingskalkyl I investeringskalkylen görs mer eller mindre kvalificerade antaganden om hur framgångsrik insatsen kan bli i att påverka framtida kostnader och intäkter. Man gör helt enkelt mer eller mindre underbyggda prognoser. När sedan den förebyggande insatsen är genomförd går det att räkna på det faktiska utfallet, på både kort eller längre sikt. Om det går att jämföra basmodellens teoretiska kalkyler med det faktiska resultatet, det vill säga hur många ur en viss målgrupp som lyckats efter en insats, ger det givetvis ännu större tyngd åt kalkylresultatet. Det ger även en möjlighet att kalibrera en ursprunglig investeringskalkyl, gjord innan eller i samband med projektstart, med erfarenheter från ett eller flera års faktiskt utfall. Det gör framtida investeringskalkyler mer träffsäkra. Man kan även använda basmodellen i löpande utvärdering av en viss verksamhet. Man kan komplettera verksamhetens årsredovisning med ett sannolikt socioekonomiskt utfall för den grupp som deltagit i verksamheten under året. Detta är den grundläggande idén bakom det vi kallar socioekonomiska bokslut, för vilka vi har utvecklat särskilda redovisningsmodeller som är mer omfattande än basmodellen. 7

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT.5 Grundprinciper Den socioekonomiska kalkylen, och därmed utbildningsmodellen, bygger på några enkla, men viktiga principer. Det har dels med referenspunkten för kalkylen att göra, och dels med hantering av värden i kalkylen och av resultat från kalkylen..5. Kvantifiera inbesparade framtida kostnader Om vi gör en kalkyl över ett livslångt utanförskap som börjar i förskolan och fortgår till den dag man annars skulle gått i pension efter ett aktivt yrkesliv kan det se ut som nedan. Alla kostnader som dyker upp i kalkylen är avvikelser från ett normalt liv från förskoleåldern och framåt. Förskola och skola kostar även för ett barn som inte hamnar snett, så den typen av normala kostnader är inte med i kalkylens resultat. Man kan se det som att normal person ligger på nollinjen överst i diagrammet. Referensalternativet -2 Kr - Ackumulerat/Diskonterat -4-6 -8 - Försörjning Produktionsvärde Insatser -2-4 9 3 5 7 9 2 23 25 27 29 3 33 35 37 39 4 43 45 47 49 5 53 55 57 59 6 63 3 5 7 Ålder/År Diagram 3 Priset för ett livslångt utanförskap. Den socioekonomiska kalkylen, i såväl basmodellen och andra mer komplicerade varianter, fokuserar på insatser som kan minska utanförskap och därför är en form av som genererar intäkter i form av uteblivna kostnader. För att lättare förstå detta resonemang tittar vi på vad en lyckad insats i 5-årsåldern får för ekonomiska konsekvenser: Alla insatser upphör efter 5-årsåldern. I praktiken registreras dessa uteblivna insatskostnader som en intäkt för den aktör som nu slipper göra insatser framöver. Inga produktionsförluster från 6 år och framåt. Det förväntade uteblivna produktionsvärdet räknas nu istället som ett tillkommande produktionsvärde (intäkt). De första åren är det för att någon av föräldrarna inte längre behöver gå ner i arbetstid (eller vara sjukskriven periodvis). Senare för personen själv, som ung vuxen som nu går ut i lönearbete. 8

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Inga finansiella försörjningskostnader. För de aktörer som annars skulle försörjt personen i utanförskap, och periodvis även förälder, blir det till finansiella intäkter (en utbetalning man slipper). De första åren för att föräldern inte sjukskriver sig, senare för att personen själv inte behöver ett försörjningsstöd utan klarar sig på sitt lönearbete. Om vi lägger in ovanstående förutsättningar i basmodellen förändras utvecklingen från tidigare Diagram 3 till nedanstående Diagram 4: Bryter i 5-årsåldern - Jfr refutveckling 8 Kr - Ackumulerat/Diskonterat 6 4 2 Försörjning Produktionsvärde Insatser -2-4 9 3 5 7 9 2 23 25 27 29 3 33 35 37 39 4 43 45 47 49 5 53 55 57 59 6 63 3 5 7 Ålder/År Diagram 4 Utanförskapets pris vid framgångsrika insatser runt 5 års ålder. I detta scenario ser vi hur kostnaden (utanförskapsskulden) byggs upp fram till 4 år ålder. Då är de reala kostnader för insatser och förlorat produktionsvärde (föräldrarnas) drygt 2,2 Miljoner kr. Till detta kommer finansiella kostnader på drygt 3 kr för förälders sjukskrivning. Kostnaderna minskar från 5 års ålder. I diagrammet ser det ut som att personen börjar betala tillbaka på sin skuld. Till en början via uteblivna insatser för egen del, samt för föräldrars uteblivna sjukskrivning/arbetstidsreduktion. Skulden för insatskostnaderna är avbetalad redan i 2-årsåldern, i och med att olika aktörer sluppit fortsatta kostnader som nu överstiger de knappt,5 Miljon kr man stod på minus innan det vände. Den finansiella skulden för försörjningskostnader för föräldrarna minskar de första åren, men avskrivs fullt ut först när personen inte har utnyttjat det försörjningsstöd som skulle utgått i vuxen ålder enligt referenskalkylen i diagram 3. Skulden i form av produktionsförlust för föräldrar är återbetalad innan personen passerar 3-årsstrecket. Vinsten i produktionsvärde accelererar när personen själv börjar arbeta. Intäkterna ökat i takt med att personen åldras - samhället behöver inte göra alla de insatser som skulle krävs vid ett tilltagande utanförskapet. Men det är inte ett självklart sätt att betrakta utvecklingen. Många betraktar utvecklingen från 5 års ålder som en återgång till ett normalläge. Det innebär att referenspunkten från 5 års ålder är den årskostnad som gäller för en person som inte är i utanförskap. Detta sätt att se på förloppet är visualiserat i diagram 5: 9

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Bryter i 5-årsåldern - Jfr normalt livsförlopp -5 Kr - Ackumulerat/Diskonterat - - 5-2 Försörjning Produktionsvärde Insatser -2 5-3 9 3 5 7 9 2 23 25 27 29 3 33 35 37 39 4 43 45 47 49 5 53 55 57 59 6 63 3 5 7 Ålder/År Diagram 5 Utanförskapets pris vid framgångsrika insatser vid 5 år jämfört med normalt livsförlopp. Med detta perspektiv går det inte att betala tillbaka skulden. Det finns inga särskilda intäkter av att bryta utanförskapet. Det är helt enkelt bara kostnader som upphör och man återgår till ett kostnadsläge vid ett normalt livsförlopp. I den socioekonomiska kalkylen jämför vi istället resursanvändningen över hela kalkylperioden - med respektive utan en framgångsrik insats..5.2 Utgå ifrån lägsta realistiska värde Det är självfallet mycket viktigt att inte överdriva kalkylresultat. Nationalekonomer som sysslar med samhällsekonomiska analyser anklagas ibland för att vara intäktsjägare. Med det menas att det arbetet görs på uppdrag av en enskild aktör vill genomföra en åtgärd och behöver kunna visa upp intäkter som motsvarar åtgärdens kostnad. Det är då frestande att anlita en nationalekonom som tar fram dessa intäkter genom att:. Identifiera intäktsposter som inte är självklara. 2. Värdera upp dessa intäktsposter med hänvisning till brister i marknads- eller administrativa priser. Det är lika vanligt att de aktörer som inte vill se åtgärden genomförd anlitar nationalekonomer för att hitta och värdera kostnader som visar att åtgärden är olönsam. Det är naturligt att vilja visa att sitt projekt är lönsamt. Men vid vissa typer förebyggande projekt är det svårt att kunna visa lönsamhet på kort och medellång sikt. Vi har flera gånger sett hur projektgrupper kring sådana insatser blir frustrerade för att de inte får samma lönsamhet som i andra projekt. Då är det viktigt att tänka både ett och två varv till innan man börjar justera i kalkylen för att den skall se bättre ut. En glädjekalkyl är svår att försvara och kan mycket väl stjälpa ett i övrigt bra projekt.

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Vi lägger stor tonvikt vid detta problem i utbildningar kring socioekonomiska analyser med basmodellen. Först och främst ser vi alltid till att de insatskostnader vi identifierat, värderat och kvantifierat i tidigare studier ligger lågt i det rimliga intervallet för kostnad eller pris och kvantitet. Det innebär att de schablonvärden vi inkluderar i basmodellen följer denna princip. En genomsnittlig årskostnad för en viss målgrupp i utanförskap är därför oftast tilltagen i underkant. De gånger vi själva gjort kompletterande studier kring en viss målgrupp, har vi många gånger varit tvungna att justera upp tidigare resultat kring viktiga aktörers insatser, exempelvis landsting och rättsväsende. De antaganden vi gör kring löner och försörjningskostnader är helt transparanta i basmodellen. De innebär att de kan redovisas och enkelt anpassas i exempelvis en känslighetsanalys. Det ligger i regel på projektansvarig att bistå med antagandet i kalkylen som visar projektets kostnader och möjliga framgång. Därför bör kalkylen kompletteras med en känslighetsanalys av resultatet både på kort och lång sikt. Känslighetsanalysen bör även inkludera antaganden om projektets insats i en längre kedja av insatser, där kanske endast en del effekter kan tillskrivas det studerade projektet. Basmodellen innefattar årskostnader för olika målgrupper baserade på tidigare studier. Tanken är att de som vill använda dessa årskostnader skall hitta en specifik, eller en kombination, av våra målgrupper som matchar den grupp man själv arbetar med. Tidigare i detta kapitel har vi i diagram och 2 visat att årskostnaderna skiljer sig avsevärt mellan de 4 grupper vi tagit fram i våra studier. Det går nästan 25 Unni, eller 4 Uffe, på en manlig heroinist. I detta sammanhang handlar lägsta-värdes-principen om att motstå frestelsen att över huvud taget inkludera, eller överrepresentera, de målgrupper som kostar mest i utanförskap. I de fall då insatsen vänder sig till missbrukare är det viktigt att fundera på sammansättningen inom denna grupp och eventuella skillnader mellan prisbilden på den egna orten och de som vi räknat fram i våra Stockholmskostnader..5.3 Göra försiktiga prognoser Även antaganden om framgång och utveckling över tiden måste hanteras försiktigt. Basmodellen presenterar den förväntade framtida utvecklingen i form av en kronologi som kan ses som en storyboard, motsvarande den som finns i de flesta filmredigeringsprogram. Det enklaste scenariot är att alla kostnader försvinner i och med att personen kommer med i projektet. Utan diskontering rullar det varje år in intäkter som motsvarar de årliga kostnader i utanförskap som räknats fram för målgruppen. Ålder: 25 26 27 28 29 Kalkylår: 2 3 4 5 7 6 Reala insatser Försörjning Lönesubvention Sysselsättning Tillkommer Kr 5 4 3 Produktionsvärde Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Netto Reala insatser Försörjning Lönesubvention Sysselsättning Uteblir 2 25 26 27 28 29 År/Ålder Diagram 6 Projektet bidrar att kostnaderna försvinner och intäkterna är konstanta (under fem år). För målgrupper långt från arbetsmarknaden vänder antagligen insatsbehovet inte över en natt. Det finns kvarvarande kostnaderna även efter att man kommit med i (och genomgått) ett rehabiliteringsprojekt.

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Kalkylmässigt innebär detta att man inte kan räkna hem hela årskostnaden i utanförskap från kalkylens startår. Insatserna som har med det tidigare utanförskapet att göra avtar efterhand och intäkterna för detta ökar därmed över tiden. 7 Ålder: 25 26 27 28 Kalkylår: 2 3 4 6 Reala insatser Försörjning Lönesubvention Sysselsättning.2.4.6.8 Tillkommer Reala insatser.2.4.6.8 Försörjning.2.4.6.8 Lönesubvention Sysselsättning Uteblir Kr 5 4 3 2 25 26 27 28 29 År/Ålder Produktionsvärde Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Netto Diagram 7 Projektet bidrar till successivt ökade intäkter (under fem år). I andra lägen kanske man har en grupp som efterhand kan antas ta sig ur sitt utanförskap utan projektets insats. Det innebär att projektet enbart kan tillgodoräkna sig intäkter för en minskande andel av gruppen för varje ytterligare år. Här tar vi hänsyn till det genom att enbart räkna full effekt första året och reducerade effekt för de följande åren. 7 Ålder: 25 26 27 28 29 Kalkylår: 2 3 4 5 6 Reala insatser Försörjning Lönesubvention Sysselsättning.8.6.4.2 Tillkommer Reala insatser.8.6.4.2 Försörjning.8.6.4.2 Lönesubvention Sysselsättning Uteblir Kr 5 4 3 2 25 26 27 28 29 År/Ålder Produktionsvärde Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Netto Diagram 8 Projektet bidrar successivt med mindre del av framtida intäkter (under fem år). Om man jämför den ackumulerade intäkten över de fem åren så framgår det nedan i diagram 9 att de mer försiktiga antagandena, med upp- eller nedskalning, i stort sett halverar intäkterna. 3 5 Kr - Ackumulerat/Diskonterat 3 2 5 2 5 5 Försörjning Produktionsvärde Insatser Konstant Avtagande Tilltagande Utveckling under 5 år Diagram 9 Ackumulerade intäkter (under fem år). 2

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Skillnaderna mellan de två försiktiga varianterna beror på att den med avtagande intäkter har störst värden i början medan den med tilltagande värden har större värden i slutet på femårsårsperioden. I och med att vi diskonterar årsvärden så får värden i början på serien större genomslag. Denna typ av försiktighetsprincip i antaganden, särskilt i de prognoser som görs över tid, får inte överdrivas. Det finns inget skäl att vara försiktig för försiktighetens skull utan för att man tror på en viss utveckling, men inte vill överdriva den. När prognoser skalas upp eller ner prognoser är det viktigt att ha sakliga argumentera till varför detta görs. Vid användandet av basmodellen gäller det att komma ihåg att de prognoser som görs enbart gäller för de personer i gruppen man antagit kommer att klara sig. personer är överhuvudtaget inte med i de kronologiska prognoserna..5.4 Vara transparent Transparens är ytterligare en viktig princip för det socioekonomiska kalkylarbetet. Kalkylresultatet skall kunna förklaras och spåras tillbaka till de enskilda poster som påverkar resultatet. Vi har dokumenterat och publicerat det mesta av de studier som ligger till grund för alla fördefinierade årskostnader i basmodellen. De 4 schablonkostnaderna för missbrukare, psykiskt funktionshindrade och arbetslösa/sjukskrivna som ingår i basmodellen är beskrivna i rapporter som finns att ladda ner på Utanforskapetspris.se eller och/eller Socioekonomi.se. Missbruk Heroin/Amfetamin/Alkohol Man/Kvinna Varje drogfri dag en framgång - Socioekonomiskt Bokslut för Metadonprogrammet i Stockholm (28-2-) Socioekonomisk analys av projektet Kombinerad underhållsbehandling med Subutex och terapi (28-4-7) +=3. Utvärdering av ITOK-projektet ur ett Socioekonomiskt perspektiv och ur ett samverkansperspektiv (28--5) Psykiska funktionshinder Kortare eller längre historia Man/Kvinna Bättre och billigare - Socioekonomiskt Bokslut för de sociala arbetskooperativen Briggen och KOS (27-6-5) Löner det sig? En ekonomisk utvärdering av personligt ombudsverksamheten i Västmanland (27--) Det lönar sig - Ekonomiska effekter av verksamheter med Personligt Ombud (26--) Arbetslöshet/Sjukskrivning - Gunnar/Gudrun/Uffe/Unni Den osynliga och diffusa rehabiliteringspotentialen - översiktliga socioekonomiska kalkyler kring effekterna av framgångsrik rehabilitering inom ramen för samordningsförbund (28-9-) Huvudparten av studier kring specifika målgrupper har samma syfte. Det handlar om att identifiera, värdera och kvantifiera alla insatser som görs för specifika målgrupper för att kunna ge en prognos på om, och i så fall när, de tar sig ur sitt utanförskap. De finansiella kostnaderna och intäkterna (försörjning) och de reala kostnaderna kring produktionsbortfall (lönearbete) kan för det mesta beräknas tämligen enkelt. Det handlar om antaganden om lönenivåer, subventioner och fastställd försörjning från olika huvudmän. Insatserna är mer komplicerade att reda ut och därför viktiga att dokumentera och förmedla. 3

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT.6 Hur kostnader för utanförskap beräknas En socioekonomisk kalkyl kring utanförskap i dess olika former handlar om följande kostnader: Reala insatser i kommun, landsting, rättsväsende etc. Förlorat produktionsvärde till följd av frånvaro av lönearbete. Finansiella kostnader i form av försörjning och eventuella subventioner. Med basmodellen kan kostnaderna för reala insatser för olika målgrupper beräknas med hjälp av bland annat ett antal schablonårskostnader som hämtats från våra tidigare studier. Dessa insatskostnader behöver kompletteras med egna antaganden om bland annat löner, subventioner och försörjningsbelopp. I våra tidigare studier gjorde vi oftast en egen specifik, och i många fall detaljerad, beräkning av olika typer av insatser, försörjning och eventuellt produktionsvärde kring en viss målgrupp. I detta kapitel presenteras översiktligt hur det kan se ut..6. Några olika kalkylansatser I de studier vi genomför kring olika målgrupper har vi följt samma princip som i de flesta samhällsekonomiska utvärderingar: att identifiera effekter, insatser och resursanspråk som i det här fallet påverkar utanförskapets pris. Dessa parametrar värderas sedan genom att man bestämmer ett pris eller en kostnad för de resursanspråk som görs. Därefter bestäms hur mycket av resurserna som används, det vill säga resursåtgången kvantifieras. På så sätt går det att beräkna kostnaden för en viss tidsperiod. Vi återkommer med exempel på hur dessa resurser kan se ut, värderas och kvantifieras. Låt oss först illustrera de olika sätt en kalkylprocess kan ta sig ut beroende på projektupplägg. Arbetsprocess registerbaserade kalkyler I registerbaserade kalkyler finns tillgång till individdata från olika aktörer, ofta på en väldigt detaljerad nivå. Det kan vara journaldata från vården, uppgifter om inkomster, försörjning, och utredningar från försäkringskassa, arbetsförmedling eller socialtjänst. I den bästa av världar skall det gå att sammanställa faktan direkt i en kalkyl. I verkligheten är det mer praktiskt att först göra en struktur kring de insatser och resurser vi tror är viktiga runt den specifika målgruppen. Man identifierar och värderar helt enkelt en rad insatser som man sedan letar efter i diverse register och journaler. Detta blir med viss nödvändigt en iterativ (upprepande) process. Individ Individ 2 Individ 3........ Individ n Figur 3 Arbetsprocess vid registerbaserade kalkyler. 4

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT När alla registerdata är insamlade har man en databas med insatser vid olika tidpunkter för ett antal individer. Dessa kan beräknas på olika sätt beroende på vad man vill studera. Det går att segmentera individerna på många olika sätt, exempelvis ålder, kön, utbildning, ort, diagnos, och kostnadsvolym. Det går även att segmentera utifrån tidsperspektivet före och efter en insats (till exempel fem år före och efter en förebyggande insats). Resultatet av dessa segmenterade beräkningar kan sedan analyseras och i sin tur: ställas mot alternativa kostnader utsättas för känslighetsanalys ligga till grund för prognoser användas i kontrafaktiska analyser Fördelarna med de registerbaserade kalkylerna är naturligtvis detaljrikedomen och möjligheten att göra statistiska generaliseringar. Nackdelen är att de är tidskrävande och därmed kostsamma. I de flesta fall är beställarna inte intresserad av detaljinformationen från en registerbaserad studie, utan de vill ha en mer övergripande insyn och känsla för det ekonomiska resultatet av en viss insats och verksamhet. Arbetsprocess scenariobaserade kalkyler Den scenariobaserade kalkylen är den som används oftast. Den följer samma arbetsprocess som den registerbaserade kalkylen. Nu är registren utbytta mot olika scenarier, där vi i praktiken uppfinner register för fiktiva, men representativa, individer. Figur 4 Arbetsprocess vid scenariobaserade kalkyler. Även här börjar vi med att identifiera de olika insatser som målgruppen blir föremål för. Det har i de flesta fall handlat om såväl reala som finansiella insatser och produktionsvärdeförluster. Huruvida något är realt eller finansiellt hålls isär i den databas som succesivt byggs upp. Vi arbetar vanligtvis med flera referensgrupper kring en scenariobaserad kalkyl. Grupperna är sammansatta med företrädare för målgruppen och olika aktörer som arbetar med målgruppen. Referensgrupperna är helt avgörande för att kunna identifiera de olika insatserna och kunna mejsla fram händelser i typindividernas liv över den givna perioden. Det vill säga få fram data som vi annars hade varit tvungna att hitta i journaler och register. Scenarierna byggs upp kring en representativ individ för målgruppen. De kan göras för godtyckliga tidsperioder, exempelvis år innan insats, ett år efter insats, fem år innan, fem år efter, 8 månader efter etc. Beroende på målgrupp försöker vi alltid att gruppera typindividerna så att skillnader i kostnader mellan olika segment i målgruppen blir tydliga. Det handlar oftast om att särskilja efter kön, ålder och tid i utanförskap. Vid missbruk är ofta segmenteringen baserad på den 5

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT primära drogen hos brukaren. För det mesta handlar det om att använde de beräknade kostnaderna på typindivider för att matcha en känd sammansättning på en viss population i ett visst projekt, på en viss ort, etc. När segmenteringen väl är gjord går det att utföra samma typ av analyser som vid registerbaserade kalkyler. Arbetsprocess basmodellen Basmodellen är konstruerad för att göra det enkelt att snabbt sätta samman en kalkyl kring ett specifikt projekt eller få en uppfattning av olika kostnadskomponenter kring utanförskap. Den återanvänder resultat från tidigare projekt och kan därför användas för att analysera samma typer av problem. Till skillnad från tidigare modeller är basmodellen helt uppbyggd kring tanken på en genomsnittsperson. Vi börjar helt enkelt med att fastställa sammansättningen på den specifika målgruppen och räknar på denna genomsnittsperson. Det kallades i tidigare register- och scenariobaserade kalkyler för Gruppera/Beräkna. Subvention........ Lön Subvention Figur 5 Arbetsprocess vid användandet av basmodellen. Den genomsnittliga årskostnaden för insatser beräknas i basmodellen genom att väga samman schablonårskostnader för olika samhällsaktörer från tidigare studier och kombinera det med eventuella egen data rörande årskostnader. Det kan exempelvis vara beräkningar från detaljdata om insatser eller bara kvalificerade uppskattningar av olika aktörers summerade årskostnad. Ursprungliga schablonvärde för reala insatskostnader för olika målgrupper per år är hämtade från våra tidigare kalkyler (register eller scenariobaserade). I originalkalkylerna beräknades kostnaderna fram kronologiskt via registerutdrag eller via scenarier över flera år. Kostnaderna har i basmodellen anpassats genom att: Räknas om till ett representativt årsvärde för perioden innan de kom in i insats (utanförskapets årskostnader). Rensas på alla försörjningsinsatser (finansiella kostnader) och produktionsvärdeförluster. 6

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT Försörjningsinsatser, eventuella subventioner och produktionsvärdeförluster tillförs separat i basmodellen. Man får helt enkelt ange en representativ månadslön respektive försörjningsoch subventionsnivå för den aktuella kalkylen. De tidigare register- och scenariokalkylernas möjlighet att följa förlopp under en bestämd kalkylperiod har i basmodellen ersatts av en kronologi. Där går det att fördela ut de beräknade årsvärdena över en bestämd kalkylperiod. Det innebär att det går att bestämma hur stor del av ett givet årsvärde som infaller ett visst år. Med kombimodellen kan man variera uppsättning årsvärden längs projektkalkylen. Det ligger närmare de ursprungliga kalkylernas register och scenarier där kompositionen av insatserna varierade mellan olika år. De ursprungliga kalkylernas fokus på Före Efter är här ersatt av möjligheten att föra in Efterkostnader separat. I basmodellen kallas dessa för Tillkommande kostnader och innefattar såväl reala insatser, produktionsförluster som försörjning/subventioner..7 Kalkylprocessen Låt oss nu illustrera hur kalkylprocessen kan se ut. Vi gör det med utgångspunkt i hur en scenariobaserad kalkyl kan gå till. Det här kapitlet kan kännas som en överkurs för den som enbart avser använda schablonvärdena i basmodellen. Men det finns flera anledningar till att ha en inblick i de grundläggande tankar och tillvägagångssätt som ligger bakom basmodellens schabloner för olika gruppers årskostnader: Det är lättare att argumentera för de årsvärden man använder. Hur de ser ut, vilken detaljnivå man oftast arbetar, hur värderingar och kvantifiering gjorts. I vissa fall kan man själv behöva komplettera schablondata för en viss målgrupp eller kanske lägga till en målgrupp som inte finns färdig i modellen. Då kan man använda de delar i modellen (Person-Person4) som är byggda för att efterlikna det upplägg vi själva använt i de tidigare studierna. Identifiera Värdera Kvantifiera Beräkna Resultat Analys Figur 6 Kalkylprocessen steg för steg. Ovan är den enkla men viktiga kalkylprocessens kedja visualiserad steg för steg. Vi börjar med att övergripande gå igenom de tre stegen identifiera, värdera och kvantifiera. Därefter fördjupar vi oss i särskilt viktiga aspekter där man behöver aggregera detaljerade insats- och resurstyper. Vi tittar även på hur de genomsnittliga årsvärden som räknas fram kan förhålla sig trender, variation och annat som vi uppmärksammat i de ursprungliga studierna..7. Identifiera Det viktigaste steget i en kalkyl är tveklöst att identifiera de insatser som görs för individer i en given målgrupp. Även om man gärna skulle vilja vara komplett och uttömmande så är det oftast inte möjligt. Vi försöker inrikta oss dels på de insatser som är karakteristiska för målgruppen och dels på de som är ekonomiskt mest betydelsefulla. Det är inte självklart att det är samma insatser. 7

. PRINCIPER OCH TILLVÄGAGÅNGSÄTT I våra egna studier har vi oftast arbetat med såväl företrädare för målgruppen som med företrädare för de aktörer som gör insatserna kring gruppen (både reala och finansiella). Det är oftast en iterativ process där rätt insatspanorama växer fram i dialog. Bilden nedan visar den insatskarta som växte fram i arbetet med studien kring Basta och VägenUt! det som legat till grund för utbildningsmodellens schablonkostnaderna för missbrukare. LVU Korttidshem Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem Behandlingshem Familjehem / Trad Bidragsförskott Stödresurs barnomsorg Stödresurs skola Beslut Överklagan, kammarrätt Länsrätt Utredning Utredningshem Jourhem Barn Advokat Beslut om ärende Ärende Omedelbart omhändertagande MVC BVC Barnomsorg Skola Anmälan Utredning Utsatta barn Skolsköterska Skolkurator Socialtjänst Stödresurser Polis PBU Specialpedagog Extralärare Boende Socialt kontrakt / försöksboende Bostadsbidrag Särskilt boende Inackordering Utredning Härbärge Stödboende Ingen bostad Hotellhem Beroendemottagning Överklagan, kammarrätt Kontinuerlig kontakt Läkare Karensdagar Öppenvård Advokat Utredning Boende Inackordering Kontaktperson Behandlingshem LVM-hem Läkarbesök vårdcentral Länsrätt Beslut Vård och behandling Beslut om ärende Ärende Anmälan MISS- BRUK Försörjningssätt Sjuk Dålig ekonomi Inget jobb Utredning Utredning Utredning Utredning Sjukersättning Sjukpenning Rehabersättning Försörjningsstöd A-kassa Aktivitetsgaranti Medicinskt vårddygn Medicinska effekter Heroinist Hepatit X, infektioner OSA Lönebidrag Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Kirurgiska effekter Amfetaminist Misshandel, trafikolyckor, olycksfall Missbrukets kroppsliga effekter INKOMST Lönearbete Vitt Svart Skatteintäkter Produktionsvärde Tandakuten Psykakut Psyk. öppenvård Psyk. slutenvård Läkemedel Odontologiska effekter Psykiatriska effekter Psykiatriska symptom Missbrukets mentala effekter Hälare Bedrägeri Snatteri Bilstöld Inbrott Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/prod.förlust, drabbade Gripande Avgiftning Metadon, Subitex Antabus Beroendeeffekter Abstinens Kroppsliga effekter Langning Prostitution omkostnader Övervakning Övervakningsnämnd Brott Momsintäkter Villkorlig dom Hovrätt Överklagande Gripande Kontraktsvård Samhällstjänst Intensivövervakning Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Häktningsförhandling Rättspsykiatrisk utredning Dom Huvudförhandling Häkte Häktning Målsägarbiträde KVTrans Advokat Arrest Utredning. Förhör Åtal Arrest Åklagare Anhållande Förundersökning Brottsutredning Personutredning Försätts på fri fot Avskrivs Gripande, åtal, dom och straff Figur 7 Insatskarta från studien Basta och Vägen Ut! Bilden växte fram under en längre period, där de första delarna uppstod kring polisens insatser. Fördelarna med denna typ av karta är att den följer insatser inom olika funktionella områden. Med den kan man enklare följa med i processer och se de insatskedjor som sätts igång. Det kan exempelvis vara när en person: visar oförmåga att ta hand om sina egna barn och anmäls blir vräkt från bostaden grips för ett inbrott läggs in för avgiftning 8