Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och En metodstudie

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning av byggnader taxerade som fritidshus. Det som studerats har varit förändring från fritidshusanvändning till användning för permanent boende under perioden i Värmdö kommun, Gävleborgs län samt f.d. Göteborgs och Bohus län. Som permanent boende avser vi personer som är folkbokförda på fastigheten. Folkbokföring sker på fastighet och inte på byggnad, vilket medför begränsningar i möjligheten att studera byggnadernas användning. Försvårande är också att det kan ligga flera byggnader på en och samma fritidshusfastighet, och att det kan ligga fritidshus tillsammans med annan byggnad på annan fastighet än fritidshusfastighet. Fr.o.m ändrades dessutom fastighetstaxeringen så att tomt med byggnad värderad till lägre än kr taxeras med en speciell s.k. typkod typkod 213). Ca 85 procent av dessa byggnader taxerades som fritidshus före Antalet fritidshus med typkod 213 kan 2002 uppskattas till Om byggnad värderad till lägre än kr ligger på ofri grund kommer den inte med i fastighetstaxeringen över huvud taget, utan betraktas som lös egendom. Detta gör att upp emot fritidshus saknas i taxeringsregistret År 1995 var antalet taxerade fritidshus typkod 221) ca var de, som en följd av de ändrade taxeringsreglerna, endast Antalet fastigheter med fritidshus, vilka tagits i anspråk för permanent boende är i Värmdö 1 883, i Gävleborgs län samt i f.d. Göteborgs och Bohus län Samtidigt övergick respektive 257, 411 och från att vara bebodda till att bli obebodda. På grund av de ovan nämnda osäkerhetskällorna beräknas antalet fritidshus till vilka inflyttning skett i undersökningsområdena vara underskattade med 8 11 procent. Motsvarande siffra har för riksnivån beräknats att uppgå till 11 procent. Å andra sidan är antalet något överskattat eftersom redan i inledningsskedet fastslogs att samtliga byggnader med typkod 213 skulle anses vara fritidshus. I samband med analysen av resultaten kunde dock, genom speciella bearbetningar av 1995 och 1996 års register, konstateras att detta är fallet till endast 85 procent. Eftersom svårighet finns att skilja ut de taxerade fritidshusen från annan byggnad, samt att inflyttning för permanent boende också sker i annan byggnad än fritidshus, bör vid en ev. statistikproduktion samtliga typer av byggnader och fastigheter ingå i undersökningen. En god beräkning av hur stor andel av den därvid erhållna förändringen som rör fritidshus bör kunna göras. Metodstudien har visat att betydande inflyttning för permanent boende i fritidshus har skett i de delar av undersökningsområdet som utgör storstadsområden eller expansionsområden, medan inte lika kraftiga förändringar skett

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 2 i glesbygdsområdena. Takten i inflyttningen har ökat över åren i de undersökta områdena som helhet. De personer som permanent bosätter sig i fritidshus i tillväxtområden förvärvsarbetar i större utsträckning än de som flyttar in i fritidshus i glesbygdsområden. Sambandet mellan förvärvsarbete och ålder medför att i tillväxtområdena är de inflyttade ofta barnfamiljer, medan de övre åldrarna är mera representerade bland de som flyttar in i glesbygdsområdena.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 3 Innehållsförteckning FRITIDSHUS SOM TAGITS I ANSPRÅK FÖR PERMANENT BOENDE MELLAN 1991 OCH EN METODSTUDIE Sammanfattning Syfte med undersökningen Arbetsgruppen Fastighetstaxeringsregistret Allmänt om fastighetstaxeringsregistret Felkällor i taxeringen Sammanföringar av flera fastigheter till en taxeringsenhet Fastigheter som är delade på olika taxeringsenheter Folkbokföring Beteckningsreformens betydelse Använda filer i undersökningen Definitioner Värmdö kommun Resultatredovisning Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i Värmdö kn Inflyttning i fritidshus Säkerhet i resultatet Flera byggnader på samma fastighet Byggnader på ofri grund på annan fastighet Byggnader som saknas i registret Kartkontroll Uppskattad verklig inflyttning Analys av förändringen Kartredovisning och kommentarer till kartorna Förändringstakten i inflyttningen Personer som flyttat in Gävleborgs län Resultatredovisning Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i Gävleborg Inflyttning i fritidshus Säkerhet i resultatet Flera byggnader på samma fastighet Byggnader på ofri grund på annan fastighet Byggnader som saknas i registret Kartkontroll Uppskattad verklig inflyttning... 15

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT Analys av förändringen Kartredovisning och kommentarer till kartorna Förändringstakten i inflyttningen Personer som flyttat in F.d. Göteborgs och Bohus län Resultatredovisning Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i länet Inflyttning i fritidshus Säkerhet i resultatet Förenklad beräkning av osäkerheten i resultatet Analys av förändringen Kartredovisning och kommentarer till kartorna Förändringstakten i inflyttningen Personer som flyttat in Effekten av förändringarna i taxeringen fr.o.m och rekommendationer för eventuell statistikproduktion Beräkning av osäkerheten på riksnivå Kartor Karta 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende i Värmdö kommun. 22 Karta 2 Inflyttning i fritidshus i del av Värmdö kommun.. 23 Karta 3 Inflyttning i fritidshus på Runmarö, Värmdö kn 24 Karta 4 Exempel på fastigheter där samma befolkning kan ha bokförts olika 1991 och Karta 5 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende i Gävleborgs län 26 Karta 6 Inflyttning i fritidshus i Gävle-området.. 27 Karta 7 Inflyttning i fritidshus i Färila-området, Gävleborgs län 28 Karta 8 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende i f.d. Göteborgs och Bohus län. 29 Karta 9 Inflyttning i fritidshus i Göteborgs-området.. 30 Karta 10 Inflyttning i fritidshus i Strömstads-området.. 31

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 5 1 Syfte med undersökningen Syftet med denna studie är att undersöka om och hur SCB:s fastighetstaxeringsregister kan användas för att kartlägga hur fritidshus tas i anspråk för permanent boende ibland förenklat benämnt permanentning av fritidshus. Den period som har ansetts lämplig att studera är 1 jan jan Som undersökningsområden har valts Värmdö kommun i Stockholms län, Gävleborgs län samt f.d. Göteborgs och Bohus län. 2 Arbetsgruppen I arbetsgruppen har ingått Robert Arvekvist, Dan Borglund och Erik Eklund från MR/BY samt Hans Ansén och Erik Carles från MR/REN. I diskussioner som förts under arbetets gång har även deltagit programcheferna Kerstin Karlsson och Leif Norman samt f.d. programchefen Ingegerd Fängström. 3 Fastighetstaxeringsregistret 3.1 Allmänt om fastighetstaxeringsregistret FastighetstaxeringsregistretFTR) vid SCB är hämtat från skattemyndigheternas fastighetstaxeringssystem. Riksskatteverket RSV) är ansvarigt. Det primära syftet med fastighetstaxeringarna är att erhålla rättvisande taxeringsvärden för olika typer av egendom. För detta ändamål utnyttjas uppgifter insamlade från fastighetsägarna och olika värderingstabeller och riktvärdekartor m.m. Det centrala objektet i fastighetstaxeringarna är taxeringsenhet TE) och värderingsenhet VE). Uppgifterna avser taxeringsenheternas beskaffenhet och övriga förhållanden vid ingången av respektive kalenderår. Taxeringsenhet är vad som taxeras för sig och motsvarar som regel en fastighet. Om delar av en fastighet har olika ägare redovisas fastigheten uppdelad i skilda taxeringsenheter. En fastighet kan också delas upp på flera taxeringsenheter om det föreligger olika skattepliktsförhållanden eller användningssätt för skilda delar av egendomen. Vidare kan flera fastigheter inom en kommun slås samman till en taxeringsenhet om de har samma ägare och har samma skattepliktsförhållande och användningssätt. Taxeringsenhet är vad som normalt utgör objekt för överlåtelse och upplåtelse. För lantbruksenhet gäller att taxeringsenhet skall utgöras av egendom som ingår i en och samma brukningsenhet. Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje tomt utgör som regel en värderingsenhet. Varje byggnad med ett värde om minst kronor utgör en värderingsenhet.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT Felkällor i taxeringen Eftersom FTR primärt innehåller uppgifter om taxeringsenheter TE) och inte fastigheter måste vissa antaganden och förenklingar göras för att åstadkomma koppling mellan fastighet och taxeringsenhet. Vissa antaganden görs i de fall det inte råder ett-till-ett-förhållande mellan fastighet och taxeringsenhet Sammanföringar av flera fastigheter till en taxeringsenhet För fastigheter som ingår i sammanföringar markeras fastighet med flest personer. Om det är lika antal personer på flera fastigheter väljs fastighet med största arealen.) Om både antal personer och areal är lika väljs någon fastighet, dvs. slumpen avgör. Den valda fastigheten blir värdebärande, d.v.s. alla värden avseende taxeringsenheten läggs på denna fastighet Fastigheter som är delade på olika taxeringsenheter Taxeringsenhet väljs med hjälp av variabeln Typkod och Byggnadsvärde. Man låter alltså den enhet som har högst byggnadsvärde bland typkoderna 120, 220, 222, 223 och 320 representera fastigheten. Om ingen av dessa typkoder finns inom den delade fastigheten får den enhet som har högst byggnadsvärde av 321 och 325 representera fastigheten. Endast om ingen av dessa typkoder är representerade kan fastigheten få typkod 221. Det innebär att för fastigheter med både taxeringsenheter med typkod för permanentbostad och fritidsbostad kan man inte avgöra om det är permanentbostaden eller fritidsbostaden som är bebodd eller eventuellt båda. I det fall det finns flera byggnader värderingsenheter) på fastigheten vet man inte heller om en eller flera av byggnaderna är bebodda. Om fastigheten både ingår i sammanföring och delning görs valet av värdebärande fastighet och taxeringsenhet att representera fastigheten så att fastigheter och taxeringsenheter som utgör både sammanföring och delning väljs som sista alternativ Folkbokföring I vissa fall kan folkbokföringens uppgifter om på vilken fastighet personerna är folkbokförda skilja sig från fastigheten där byggnaden som bebos är belägen. Detta kan vara fallet vid sammanföringar, men det kan också finnas andra orsaker 3.3 Beteckningsreformens betydelse Mellan 1975 och 1996 genomfördes en s.k. beteckningsreform, och fastighetsbeteckningen på en fastighet kan vara olika före och efter reformen. För de län där detta skett under 1990-talet är det något svårare att matcha 1991 års

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 7 fastighetsbeteckningar med de efter reformen. Arbetsgruppen förutsätter att information finns, som gör det möjligt att göra sådana matchningar. 3.4 Använda filer i undersökningen Ur fastighetstaxeringsregistret har filer över fastigheter med fritidsbostad för åren 1991, 1995 och samtliga år använts som utgångsmaterial för metodstudien. Förutom för studien nödvändiga taxeringsuppgifter innehåller filerna också befolkningsuppgifter. Matchning har skett mellan filerna, och information om bl.a. antalet byggnader på resp. fastighet samt nord- och ostkoordinater har tillförts. Förutom filer med fastighetsuppgifter har filer med uppgifter om värderingsenheter =byggnader) använts för vissa år. För jämförande studier har Lantmäteriverkets byggnadsregister använts. 4 Definitioner Fritidshus i fastighetstaxeringens mening kan fritt) tolkas som byggnad vilken i fastighetstaxeringen taxerats som fritidshus typkod 221), samt enhet som fr.o.m taxeras som tomtmark med byggnad vars värde är mindre än kr typkod 213). Det kan antas att byggnad på enhet med typkod 213 nästan undantagslöst utgörs av fritidshus. Under arbetets gång har dock konstaterats att detta gäller till 85 procent. Se avsnitt 8.) Byggnad kan taxeras som fritidshus trots att den är permanent bebodd. Med permanent bebodd avses här att någon person är folkbokförd på fastigheten. Eftersom personer är bokförda på fastigheter och inte på byggnader, är vi tvungna att i denna studie hantera förändringar på fastigheter i stället för på enskilda byggnader. Med begreppet fritidshus avses därför i det följande vanligen fastighet med fritidsbostad för 1 2 familjer och tomtmark med byggnad vars värde är mindre än kr. Bebodd respektive obebodd. I det följande används begreppet bebodd när vi avser permanent bebodd, d.v.s. en eller flera personer är folkbokförda på fastigheten, och begreppet obebodd då vi avser ej permanent bebodd, d.v.s. någon person fanns inte folkbokförd på fastigheten. För att konstatera att en bestående förändring troligen har skett används här kravet att fastigheten skall ha varit bebodd de senaste två åren 2001 och 2002). Begränsad tillgång till dataunderlag har medfört att motsvarande villkor inte ställts för åren kring Å andra sidan är ju det normala tillståndet att fritidshus är obebodda. Inflyttning för permanent boende i fritidshus anses i denna studie ha skett om, - fastighet med fritidsbostad typkod 213 eller 221 år 2002) var bebodd 2001 och 2002, men obebodd 1991 fritids- eller annan fastighet). - fastighet med fritidsbostad 2002 var bebodd 2001 och 2002, men bestod enbart av tomtmark 1991 eller återfanns inte i registret Detta omfattar till allra största delen fastigheter med nybyggnation senare än 1991.

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 8 - annan fastighet 2002 som var bebodd 2001 och 2002, men 1991 var obebodd fastighet med fritidshus. Vi studerar alltså vad som skett ifråga om övergång från ej permanent bebodd till permanent bebodd och vice versa sedan 1991 på de fastigheter som 2002 taxerades som fritidshusfastigheter, samt på de som 1991 men inte 2002 taxerades som sådana fastigheter. Studien omfattar inte övriga förändringar som skett i boendet t.ex. utökning av antalet boende i ett redan bebott fritidshus. Studien begränsas vidare till inflyttning för permanent boende i fritidshus. Andra typer av byggnader och fastigheter kan också ha genomgått samma förändring från obebodda till bebodda under studerad period. Detta har dock troligen skett i mindre omfattning. 5 Värmdö kommun 5.1 Resultatredovisning Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i Värmdö kn Antalet fastigheter med fritidshus typkod 213 och typkod 221) i Värmdö kommun 2002 var På en fastighet ligger det dock ibland flera byggnader taxerade som fritidshus, och sådan byggnad kan ligga på fastighet som taxerats för annat ändamål än fritidsbostad t.ex. fritidshusbyggnad på ofri grund på lantbruksfastighet. Dessutom redovisas vissa byggnader över huvud taget inte i taxeringsregistret. Antalet byggnader i Värmdö kommun klassificerade som fritidshus enligt taxeringsreglerna gällande fram till 1996 kan, med registeruppgifter som grund, uppskattas till drygt Inflyttning i fritidshus Av tabell 1 framgår hur förändringar mellan obebott och bebott skett under perioden på de fastigheterna som 2002 kan anses vara fritidshusfastigheter typkod 221 eller 213), samt vad som hänt med de 875 fritidshusfastigheter 1991 som taxerades som annan fastighet Tabell 1 Förändringar i boendet på fritidshusfastigheter i Värmdö kommun Kursivt avser de fastigheter med fritidshus som förändrats från obebodda till bebodda. Typ av fastighet och boendeförhållande Fritidshusfastighet 2002 typkod 221 eller 213) Annan fastighet, tomt eller ej fastighet Obebodd Bebodd Obebodd Bebodd Fritidshusfastighet Obebodd Bebodd Annan fastighet Obebodd 34 7 Inte undersökt Bebodd 10 9 Tomtmark eller ej fastighet 1991 Obebodd Antalet permanent bebodda fritidshusfastigheter ökade mellan 1991 och 2002 med = Se också kartorna 1 3. Av de

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 9 obebodda fritidshusen 1991 skedde därmed inflyttning i närmare 13 procent. Av dessa taxerades fortfarande som fritidshusfastighet år st däremot hade omtaxerats till annan fastighet. Antalet fritidshusfastigheter som var permanent bebodda 1991, men obebodda 2002 var =257 st. Av dessa hade 30 omtaxerats till annan fastighet =997 st var bebodda vid båda undersökningstidpunkterna, varav 218 omtaxerats. Totalt 60 fritidshus 2002 var taxerade som annan fastighet 1991, varav inflyttning hade skett i 7 st. Under perioden tillkom =918 fritidshus. Av dessa var 137 bebodda Observera på nytt att vi betraktar fastigheter och inte byggnader, när vi bedömer om förändring från obebott till bebott har skett eller inte. På de 345 fritidshusfastigheter som blev permanent bebodda och fick annan typkod ersattes troligen fritidshuset med annan byggnad småhus för permanentboende på 149 fastigheter. På någon fastighet hade ett flerbostadshus byggts. På så gott som samtliga resterande fastigheter hade det ursprungliga fritidshuset uppenbarligen omtaxerats till småhus för permanentboende. Sådan omtaxering tycks huvudsakligen ske om betydande ombyggnad sker i samband med att byggnaden tas i anspråk för permanent boende. Det faktum att någon flyttar in för att bo permanent i ett fritidshus medför inte en omtaxering av byggnaden. Oberoende av vad som skett räknas, i denna studie, samtliga dessa fall som ett ianspråktagande av fritidshusfastighet för permanent boende. Antalet personer som flyttade in på de fritidshusfastigheterna, som förändrades från att vara obebodda till att bli bebodda, var st. Antalet som föll bort, då 257 bebodda fritidshusfastigheter blev obebodda, var 442 st. 5.2 Säkerhet i resultatet Som framgår av ovan kan det finnas flera byggnader taxerade som fritidshus på en del fastigheter, och finnas fritidshusbyggnader på fastigheter som inte taxerats som fritidshusfastighet. Det finns också fritidshusbyggnader som över huvud taget inte, efter 1996 års taxeringsregler, registreras i fastighetstaxeringsregistret. Detta gäller byggnader på ofri grund vars värde är mindre än kr. Det ovan nämnda gör att en viss osäkerhet finns i de redovisade uppgifterna i tabell 1. Denna osäkerhet analyseras närmare nedan Flera byggnader på samma fastighet På 127 av de fritidshusfastigheter där inflyttning hade skett fanns det fler än en byggnad. Totalt fanns det på dessa fastigheter närmare 300 byggnader. 22 av de 127 var fastigheter där något fritidshus inte längre fanns kvar utan detta hade under perioden ersatts av flera byggnader av annat slag. På de resterande 105 fastigheterna fanns det annan byggnad än fritidshus endast på 7 st. Inflyttningen kan naturligtvis ha skett till dessa byggnader i stället för till fritidshusbyggnaderna. På de resterande 98 fastigheterna fanns det totalt 204

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 10 fritidshus. Rent teoretiskt kan inflyttning ha skett i samtliga dessa och ytterligare drygt 100 fritidshusbyggnader utöver de som redovisas i tabell 1 kan ha tagits i anspråk för permanent boende Byggnader på ofri grund på annan fastighet Ca av de drygt fritidshusbyggnaderna i Värmdö kommunen ligger på fastighet som inte taxerats som fritidshusfastighet. Vanligast är att denna fastighet är taxerad som bebyggd lantbruksenhet eller som småhusenhet, helårsbostad för 1 2 familjer. Dessa fastigheter ingår inte i redovisningen i tabell 1. Eventuell inflyttning i fritidshus på dessa fastigheter kan inte skiljas från befolkningsförändringar hänförliga till annan byggnad på fastigheten. Om vi antar att inflyttning för permanent boende har skett i dessa fritidshusbyggnader i samma omfattning som konstaterats skett på fastigheter som taxerats som fritidshusfastigheter, så skulle inflyttning för permanent boende under studerad period ha skett i ca 150 av dessa fritidshusbyggnader Byggnader som saknas i registret En jämförelse av antalet byggnader taxerade som fritidshus före och efter 1996, då förändringar i taxeringsreglerna infördes, indikerar att närmare sådana byggnader i kommunen inte finns med i fastighetstaxeringsregistret av den anledningen att de ligger på ofri grund och har ett taxerat byggnadsvärde lägre än kr. Inflyttningen i dessa byggnader kan antas vara liknande den som skett i byggnader med egen tomt och lägre taxeringsvärde än kr. Detta medför att ca 100 fritidshus av denna kategori kan antas ha gått från obebodda till bebodda Kartkontroll Ett sätt att försöka kontrollera riktigheten i resultatet har varit att leta fram fastigheter som tappat sin befolkning under perioden , och där intilliggande fastigheter med fritidshus blivit bebodda. Misstanke finns i dessa fall att det kan vara fråga om samma personer som förts olika på fastigheterna vid de två tillfällena. Karta 4 visar ett sådant exempel. Fastigheten Exempelbo1:1 taxerades 1991 som småhus för permanentboende med 10 personer. År 2002 taxerades fastigheten som lantbruksenhet med värde mindre än kr och saknade befolkning. Exempelbo 1:11 och Exempelbo 1:12 taxerades 1991 som fritidshusfastigheter utan befolkning var fyra respektive en person skrivna på dessa fastigheter. Inflyttning för permanent boende har till synes skett under perioden om fritidshusfastigheterna studeras isolerat, men det finns anledning anta att dessa fem personer ingår i de som 1991 bokfördes på stamfastigheten Exempelbo 1:1, och att ingen egentlig förändring skett. Ett fåtal ytterligare sådana fall i Värmdö kommun kan finnas bland de fritidshusfastigheter som konstaterats övergått från att vara obebodda till att bli bebodda

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT Uppskattad verklig inflyttning Som framgår av ovan går det inte att få fram en exakt siffra på antalet byggnader taxerade som fritidshus, och som under perioden togs i anspråk för permanent boende. Till det antal på som redovisas i tabell 1 bör uppskattningsvis läggas drygt 250 byggnader, vilket ger en slutsiffra på ca fritidshusbyggnader. Detta medför att ca 12 procent av samtliga fritidshus i kommunen blev bebodda. Ytterligare ca 5 procent var bebodda under hela undersökningsperioden. Samtidigt övergick ca 250 fritidshus från att vara bebodda till att bli obebodda. 5.3 Analys av förändringen Kartredovisning och kommentarer till kartorna Karta 1 visar en översikt över Värmdö kommun med samtliga fritidshusfastigheter som perioden tagits i anspråk för permanent boende. Som framgår av karta 2 sker en stor del av inflyttningen i fritidshusfastigheter som ligger i tätorter och där kommunikationsmöjligheterna är goda. 480 av de fritidshusfastigheterna som övergick till att bli permanent bebodda ligger i tätort, vilket motsvarar ca 25 procent. Av fritidshusen totalt i Värmdö ligger ca 10 procent i tätorter. På Runmarö däremot, som saknar fast landförbindelse, är omfattningen på inflyttningen för permanent boende i fritidshus betydligt lägre. Karta 3. Här skedde detta på 30 av de 578 fritidshusfastigheterna, vilket motsvarar ca 5 procent av fritidshusfastigheterna på ön. På Ingarö, som har goda kommunikationsmöjligheter västerut mot Stockholm, skedde inflyttning i fritidshus under samma period i ca 18 procent av fritidshusfastigheterna Förändringstakten i inflyttningen Förändringstakten i inflyttningen på de fritidshusfastigheter som enligt tabell 1 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda framgår av tabell 2. Värdena beräknade som årliga förändringar redovisas i tabell 3. Tabell 2. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i Värmdö kommun Kumulativt År, 1 jan ) Antal fritidshusfastigheter Befolkning Tabell 3. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i Värmdö kommun Genomsnitt per år År ) Antal fritidshusfastigheter Befolkning ) För de mellanliggande åren har endast studerats antalet permanent boende det aktuella året. Utredningens villkor var annars att permanent boende skulle finnas på fastigheten både 2001 och 2002 för att ianspråktagande för permanent boende skulle anses ha skett. Någon ytterligare fastighet tillkom därför inte under Däremot flyttade ytterligare 113 personer in på de fastigheter där det redan 1 jan fanns någon permanent boende.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 12 Den årliga inflyttningen för permanent boende på fritidshusfastigheter i Värmdö kommun har successivt ökat under 1990-talet, och inflyttningen under år 2000 översteg den i början av 1990-talet med 70 procent räknat i antal fastigheter per år Personer som flyttat in Förvärvsarbetande Av de personerna som flyttade in på de fritidshusfastighet som övergick från att vara obebodda till att bli bebodda i Värmdö kommun var i åldern år. Av dessa förvärvsarbetade st motsvarande 82 procent. Närmare Stockholm karta 2) är det vanligare att det bland de inflyttade är någon förvärvsarbetande än det är längre från Stockholm karta 3). Ändock är det något förvånande att det är ett så stort antal förvärvsarbetande bland de som flyttat in på Runmarö. Detta kan dock bl.a. förklaras med att goda båtförbindelser finns med fastlandet, med möjlighet till pendling Åldersstruktur Åldersfördelning hos de personerna framgår av diagram 1. Diagram 1. Åldersfördelningen på personer som flyttat in för permanent boende i fritidshus i Värmdö kommun Antal Ålder w Inflyttning sker uppenbarligen ofta av barnfamiljer. Antalet personer i övre tonåren är relativt litet, liksom i de äldre åldersklasserna. Av karta 3 framgår att personer 60 år och äldre i relativt stor omfattning är bland de som flyttat in på Runmarö. 6 Gävleborgs län 6.1 Resultatredovisning Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i Gävleborg Antalet fastigheter med fritidshus typkod 213 och typkod 221) i Gävleborgs län 2002 var På en del fastigheter ligger det dock flera byggnader

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 13 taxerade som fritidshus. Fritidshusbyggnad kan också ligga på fastighet som taxerats för annat ändamål än fritidsbostad t.ex. fritidshusbyggnad på ofri grund på lantbruksfastighet. Vissa byggnader registreras dessutom över huvudtaget inte i taxeringsregistret. Antalet byggnader i Gävleborgs län klassificerade som fritidshus enligt taxeringsreglerna gällande fram till 1996 kan, med registeruppgifter som grund, uppskattas till Inflyttning i fritidshus Av tabell 4 framgår hur förändringar mellan obebott och bebott skett under perioden på de fastigheterna som 2002 kan anses vara fritidshusfastigheter, samt vad som hänt med de fritidshusfastigheter 1991 som taxerades som annan fastighet Tabell 4 Förändringar i boendet på fritidshusfastigheter i Gävleborgs län Kursivt avser de fastigheter med fritidshus som förändrats från obebodda till bebodda. Typ av fastighet och boendeförhållande Fritidshusfastighet 2002 typkod 221 eller 213) Annan fastighet, tomt eller ej fastighet Obebodd Bebodd Obebodd Bebodd Fritidshusfastighet Obebodd Bebodd Annan fastighet Obebodd Inte undersökt Bebodd Tomtmark eller ej fastighet 1991 Obebodd Antalet permanent bebodda fritidshusfastigheter ökade mellan 1991 och 2002 med = Se också kartorna 5 7. Av de obebodda fritidshusen 1991 skedde därmed inflyttning i närmare 9 procent. Av dessa taxerades fortfarande som fritidshusfastighet år st däremot hade omtaxerats till annan fastighet. Antalet fritidshusfastigheter som var permanent bebodda 1991, men var obebodda 2002 var =411 st. Av dessa hade 44 omtaxerats till annan fastighet =1 162 st var bebodda vid båda undersökningstidpunkterna, varav 290 omtaxerats. Totalt =1 088 fritidshus 2002 var taxerade som annan fastighet 1991, varav inflyttning hade skett i fritidshusfastigheter 2002 matchade inte 1991 eller var taxerade som tomtmark. Av dessa var 267 bebodda Observera på nytt att vi betraktar fastigheter och inte byggnader, när vi bedömer om förändring från obebott till bebott har skett eller inte. På de 485 fritidshusfastigheter som blev permanent bebodda och fick annan typkod ersattes troligen fritidshuset med annan byggnad småhus för permanentboende på 74 fastigheter. På någon fastighet hade ett flerbostadshus byggts. På så gott som samtliga resterande fastigheter hade det ursprungliga fritidshuset uppenbarligen omtaxerats till småhus för permanentboende. Sådan omtaxering tycks huvudsakligen ske om betydande ombyggnad sker i samband med att byggnaden tas i anspråk för permanent boende. Det faktum att någon flyttar in för att bo permanent i ett fritidshus medför inte en

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 14 omtaxering av byggnaden. Oberoende av vad som skett räknas, i denna studie, samtliga dessa fall som ett ianspråktagande för permanent boende av fritidshusfastighet. Antalet personer som flyttade in på de fritidshusfastigheterna, som gick från att vara obebodda till att bli bebodda, var st. Antalet som föll bort, då 411 bebodda fritidshusfastigheter blev obebodda, var 658 st. 6.2 Säkerhet i resultatet Det kan finnas flera byggnader taxerade som fritidshus på en del fastigheter, och fritidshusbyggnader på fastigheter som inte taxerats som fritidshusfastighet. Det finns också fritidshusbyggnader som över huvud taget inte, efter 1996 års taxeringsregler, registreras i fastighetstaxeringsregistret. Detta gäller byggnader på ofri grund vars värde är mindre än kr. Dessa taxeras tillsammans med övriga byggnader på den fastighet de står på. Det ovan nämnda gör att en viss osäkerhet finns i de redovisade uppgifterna i tabell 4. Denna osäkerhet analyseras närmare nedan Flera byggnader på samma fastighet På 217 av de fritidshusfastigheter där inflyttning hade skett fanns det fler än en byggnad. Totalt fanns det på dessa fastigheter ca 300 byggnader. 90 av de 217 var fastigheter där något fritidshus inte längre fanns kvar utan detta hade under perioden ersatts av flera byggnader av annat slag. Rent teoretiskt kan inflyttning ha skett i samtliga dessa och ytterligare närmare 200 fritidshusbyggnader utöver de som redovisas i tabell 4 kan ha tagits i anspråk för permanent boende, och ytterligare ca 100 annan byggnad som ligger på tidigare fritidshusfastighet Byggnader på ofri grund på annan fastighet Närmare 600 av de drygt fritidshusbyggnaderna i länet ligger på fastighet som inte taxerats som fritidshusfastighet. Vanligast är att denna fastighet är taxerad som bebyggd lantbruksenhet eller som småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer. Dessa fastigheter ingår inte i redovisningen i tabell 4. Eventuell inflyttning i fritidshus på dessa fastigheter kan inte skiljas från befolkningsförändringar hänförliga till annan byggnad på fastigheten. Om vi antar att inflyttning för permanent boende har skett i dessa fritidshusbyggnader i samma omfattning som konstaterats skett på fastigheter som taxerats som fritidshusfastigheter, så skulle inflyttning för permanent boende under studerad period ha skett i ca 50 av dessa fritidshusbyggnader Byggnader som saknas i registret En jämförelse av antalet byggnader taxerade som fritidshus före och efter 1996, då förändringar i taxeringsreglerna infördes, indikerar att ca sådana byggnader i kommunen inte finns med i fastighetstaxeringsregistret av den anledningen att de ligger på ofri grund och har ett taxerat byggnadsvärde lägre än kr. Inflyttningen i dessa byggnader kan antas vara liknande

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 15 den som skett i byggnader med egen tomt och lägre taxeringsvärde än kr. Detta medför att ca 170 fritidshus av denna kategori kan antas ha gått från obebodda till bebodda Kartkontroll Liknande fall som i Värmdö kommun finns i Gävleborgs län. Ett 20-tal fastigheter med minst 10 personer 1991 har helt mist sin befolkning till I de flesta fall är det fråga om att nya byggnader för permanentboende redan 1991 troligen låg på angränsande nyligen bildade fastigheter, där befolkningen redan 1991 troligen bodde. Någon sådan förändring som registerbearbetningar indikerar i dessa fall har därför troligen inte skett under studerad period. Enstaka fritidshus kan naturligtvis också beröras i dessa sammanhang Uppskattad verklig inflyttning Som framgår av ovan går det inte heller i Gävleborgs län att få fram en exakt siffra på antalet byggnader taxerade som fritidshus, och som under perioden togs i anspråk för permanent boende. I Gävleborgs län kan man dessutom konstatera att uppdelningen på fritidshusfastigheter och annan fastighet troligen är osäker. Detta beror till stor del på att typkod 213 inte alltid består av fritidshus, utan kan vara annan fastighet. I kolumnen med Fritidshusfastigheter 2002 i tabell 4 är därför antalet fritidshus troligen något överskattat. Till de fritidshusfastigheter som gått från obebodda till bebodda enl. tabell 4 bör uppskattningsvis läggas ca 270 byggnader, vilket ger en slutsiffra på ca fritidshusbyggnader. Detta medför att ca 8 procent av samtliga fritidshus i länet blev bebodda. Ytterligare ca 4 procent var bebodda under hela undersökningsperioden. Samtidigt övergick drygt 400 fritidshus från att vara bebodda till att bli obebodda. 6.3 Analys av förändringen Kartredovisning och kommentarer till kartorna Karta 5 visar en översikt över Gävleborgs län med samtliga fritidshusfastigheter som perioden tagits i anspråk för permanent boende. Jämför man omfattningen av inflyttning i fritidshus i Gävle-området, karta 6, med ett område i inre Hälsingland, karta 7, så framträder klart att inflyttningen är kraftigast i Gävle-området. Ca 20 procent av fritidshusfastigheterna på karta 6 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda. Motsvarande siffra för karta 5 är 8 procent Förändringstakten i inflyttningen Förändringstakten i inflyttningen på de fritidshusfastigheter som enligt tabell 4 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda framgår av tabell 5. Värdena beräknade som årliga förändringar redovisas i tabell 6.

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 16 Tabell 5. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i Gävleborgs län Kumulativt År, 1 jan ) Antal fritidshusfastigheter Befolkning Tabell 6. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i Gävleborgs län Genomsnitt per år År ) Antal fritidshusfastigheter Befolkning ) För de mellanliggande åren har endast studerats antalet permanent boende det aktuella året. Utredningens villkor var annars att permanent boende skulle finnas på fastigheten både 2001 och 2002 för att ianspråktagande för permanent boende skulle anses ha skett. Någon ytterligare fastighet tillkom därför inte under Däremot flyttade 13 personer ut från de fastigheter där det redan 1 jan fanns någon permanent boende. Den årliga inflyttningen för permanent boende på fritidshusfastigheter i Gävleborgs län har ökat under perioden , och inflyttningen i början av 2000-talet översteg den under år 2000 med 40 procent räknat i antal fastigheter per år Personer som flyttat in Förvärvsarbetande Av de personerna som flyttade in på de fritidshusfastigheter som övergick från att vara obebodda till att bli bebodda i Gävleborgs län var i åldern år. Av dessa förvärvsarbetade st motsvarande 72 procent. Närmare Gävle karta 6) är det vanligare att det bland de inflyttade är någon förvärvsarbetande än det är i Färila-området karta 7) Åldersstruktur Åldersfördelning hos de personerna framgår av diagram 2. Diagram 2. Åldersfördelningen på personer som flyttat in för permanent boende i fritidshus i Gävleborgs län Antal Ålder w

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 17 Åldersfördelningen hos de som flyttat in i permanentade fritidshus är en annan i Gävleborgs län än den var i Värmdö kommun. Här är åldrarna 50 år och däröver betydligt kraftigare representerade. Andelen förvärvsarbetande bland de som flyttat in var ju också 10 procentenheter lägre än i Värmdö kommun. 7 F.d. Göteborgs och Bohus län 7.1 Resultatredovisning Antalet fritidshusbyggnader och fritidshusfastigheter i länet Antalet fastigheter med fritidshus typkod 213 och typkod 221) i f.d. Göteborgs och Bohus län 2002 var På en fastighet ligger det dock ibland flera byggnader taxerade som fritidshus, och sådan byggnad kan ligga på fastighet som taxerats för annat ändamål än fritidsbostad t.ex. fritidshusbyggnad på ofri grund på lantbruksfastighet. Vissa byggnader registreras dessutom över huvud taget inte i taxeringsregistret. Antalet byggnader klassificerade som fritidshus i f.d. Göteborgs och Bohus län enligt taxeringsreglerna gällande fram till 1996 kan, med registeruppgifter som grund, uppskattas till ca Inflyttning i fritidshus Av tabell 7 framgår hur förändringar mellan obebott och bebott skett under perioden på de fastigheterna som 2002 kan anses vara fritidshusfastigheter, samt vad som hänt med de fritidshusfastigheter 1991 som taxerades som annan fastighet Tabell 7 Förändringar i boendet på fritidshusfastigheter i f.d. Göteborg och Bohus län Kursivt avser de fastigheter med fritidshus som förändrats från obebodda till bebodda. Typ av fastighet och boendeförhållande Fritidshusfastighet 2002 typkod 221 eller 213) Annan fastighet, tomt eller ej fastighet Obebodd Bebodd Obebodd Bebodd Fritidshusfastighet Obebodd Bebodd Annan fastighet Obebodd Inte undersökt Bebodd Tomtmark eller ej fastighet 1991 Obebodd Antalet permanent bebodda fritidshusfastigheter ökade mellan 1991 och 2002 med = Se också kartorna Av de obebodda fritidshusen 1991 skedde därmed inflyttning i närmare 15 procent. Av dessa taxerades fortfarande som fritidshusfastighet år st däremot hade omtaxerats till annan fastighet. Antalet fritidshusfastigheter som bar permanent bebodda 1991, men obeboddq 2002 var =1 023 st. Av dessa hade 200 omtaxerats till annan fastighet =3 773 st var

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 18 bebodda vid båda undersökningstidpunkterna, varav omtaxerats. Totalt =726 fritidshus 2002 var taxerade som annan fastighet 1991, varav inflyttning hade skett i 43 st fritidshusfastigheter 2002 matchade inte 1991 eller var taxerade som tomtmark. Av dessa var 262 bebodda Observera på nytt att vi betraktar fastigheter och inte byggnader, när vi bedömer om förändring från obebott till bebott har skett eller inte. På fritidshusfastigheter som blev permanent bebodda och fick annan typkod ersattes troligen fritidshuset med annan byggnad småhus för permanentboende på ett stort antal fastigheter, omtaxering av fastigheter från det ursprungliga fritidshuset till småhus för permanentboende sker också i betydande omfattning. Sådan omtaxering tycks huvudsakligen ske när betydande ombyggnad sker i samband med att byggnaden tas i anspråk för permanent boende. Det faktum att någon flyttar in för att bo permanent i ett fritidshus medför inte en omtaxering av byggnaden. Oberoende av vad som skett räknas, i denna studie, samtliga dessa fall som ett ianspråktagande för permanent boende av fritidshusfastighet. Antalet personer som flyttade in på de fritidshusfastigheterna, som gick från att vara obebodda till att bli bebodda, var st. Antalet som föll bort, då bebodda fritidshusfastigheter blev obebodda, var st. 7.2 Säkerhet i resultatet Förenklad beräkning av osäkerheten i resultatet På 2 procent av fritidshusfastigheterna i f.d. Göteborgs och Bohus län finns det flera än en byggnad, eller byggnaden ligger på annan fastighet än fritidshusfastighet. Detta gör att osäkerhet råder om befolkningsförändringar på dessa fastigheter påverkar enskilda fritidshus. Det finns i området ca enheter taxerade som tomtmark med en byggnad värd mindre än kr typkod 213). Den konstaterade förändringen i tabell 7 skedde till 4 procent på fastighet med denna typkod. Ca liknande enheter försvann ur registret Om vi antar att befolkningsförändringarna varit liknande på dessa enheter skall värdet i tabell 7 skrivas upp med ca 6 procent. Till detta skall ovan nämnda 2 procent läggas, och en total underskattning av antalet fritidshus som gått från obebott till bebott med 8 procent erhålls. 7.3 Analys av förändringen Kartredovisning och kommentarer till kartorna Karta 8 visar en översikt över f.d. Göteborgs och Bohus län med samtliga fritidshusfastigheter som perioden tagits i anspråk för permanent boende. Jämför man omfattningen av inflyttning i fritidshus för permanent boende i Göteborgs-området, karta 9, med ett område kring Strömstad, karta 10, så framträder klart att inflyttningen är kraftigast i Göteborgs närhet,

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 19 där upp emot 30 procent av fritidshusfastigheterna övergick från att vara obebodda till att bli bebodda. Motsvarande siffra runt Strömstad var ca 5 procent Förändringstakten i inflyttningen Förändringstakten i inflyttningen på de fritidshusfastigheter som enligt tabell 7 övergick från att vara obebodda till att bli bebodda framgår av tabell 8. Värdena beräknade som årliga förändringar redovisas i tabell 9. Tabell 8. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i f.d. Göteborgs och Bohus län Kumulativt År, 1 jan ) Antal fritidshusfastigheter Befolkning Tabell 9. Inflyttning för permanent boende på fritidshusfastigheter i f.d. Göteborgs och Bohus län Genomsnitt per år År ) Antal fritidshusfastigheter Befolkning ) För de mellanliggande åren har endast studerats antalet permanent boende det aktuella året. Utredningens villkor var annars att permanent boende skulle finnas på fastigheten både 2001 och 2002 för att ianspråktagande för permanent boende skulle anses ha skett. Någon ytterligare fastighet tillkom därför inte under Däremot flyttade ytterligare 127 personer in på de fastigheter där det redan 1 jan fanns någon permanent boende. Den årliga inflyttningen för permanent boende på fritidshusfastigheter i f.d. Göteborgs och Bohus län har varit relativt konstant under 1990-talet. År 2000 inträffade dock en ganska kraftig ökning i inflyttningen Personer som flyttat in Förvärvsarbetande Av de personerna som flyttade in i fritidshusfastighet som övergick från att vara obebodda till att bli bebodda i f.d. Göteborgs och Bohus län var i åldern år. Av dessa förvärvsarbetade st motsvarande 81 procent. Liknande förhållanden gäller här som ide övriga försöksområdena, att andelen förvärvsarbetande är relativt sett större i närheten av expansiva områden, än i glesbygd. Fritidshusen i Göteborgs-området som blivit bebodda, men där ingen av de inflyttade förvärvsarbetar, är mycket få. I andra delar av undersökningsområdet är inte alltid detta fallet Åldersstruktur Åldersfördelning hos de personerna framgår av diagram 3. Åldersfördelningen hos de som flyttat in i fritidshus är återigen en annan i f.d. Göteborg och Bohus län än den var i de föregående undersökningsområdena. Förutom åldersklasserna år är åldersklasserna här mera jämt representerade. Det tycks finnas både inflyttning av barnfamiljer, och av äldre personer. Åldersgrupperna 0 4 år och 70 w är ungefär lika stora. Den jämnare åldersfördelningen kan bero på att undersökningsområdet omfattar både ett

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 20 storstadsområde och glesbygdsområden. Närmare studier av åldersfördelningen lokalt inom området har dock inte gjorts i denna studie. Diagram 3. Åldersfördelningen på personer som flyttat in för permanent boende i fritidshus i f.d. Göteborgs och Bohus län Antal Ålder w 8 Effekten av förändringarna i taxeringen fr.o.m och rekommendation för eventuell statistikproduktion Den betydande försämring i registreringen av fritidshus som skedde mellan 1995 och 1996 kan beskrivas med följande siffror på riksnivå: 1995 var antalet byggnader/värderingsenheter taxerade som fritidshus typkod 221) ca st var detta antal och enheter tomtmark med byggnad värderad till mindre än typkod 213) var En samkörning mellan registren visar att procent) av dessa 1995 taxerades som fritidshus. Antalet fritidshus i registret 1996 skulle därmed vara = , och närmare fritidshus skulle således ha försvunnit ur registret mellan 1995 och Dessa är enheter på ofri grund med taxerat byggnadsvärde mindre än kr, som enligt taxeringsreglerna taxeras tillsammans med huvudbyggnaden på fastigheten. Ytterligare förändringar inträffade 1998, och 2002 var antalet fritidshus typkod 221) nere i , samt antalet med värde mindre än kr typkod 213) Antar vi att 85 procent av dessa är f.d. fritidshus, skulle fritidshusen i registret 2002 uppgå till = Utgår vi ifrån att det verkliga antalet fortfarande var ca så är antalet försvunna fritidshus i registret detta år upp emot

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 21 Vi har tidigare i denna metodstudie behandlat samtliga enheter med typkod 213 som fritidshus. Samkörningarna beskrivna ovan visar dock att endast 85 procent av dessa är fritidshus. Det har därmed kommit med något för många byggnader i framräknade resultat, huvudsakligen i kategorin övergång från annan byggnad till fritidshus. Svårigheten att skilja fritidshus från annan fastighet och det faktum att övergång från obebott till bebott också sker på annan fastighet gör att en ev. statistikproduktion bör omfatta en kartläggning av inflyttning för permanent boende på samtliga fastigheter med en åtföljande uppskattning hur stor del av dessa är fritidshus. 9 Beräkning av osäkerheten på riksnivå Exakt mått på storleken av inflyttning för permanent boende i fritidshus går av flera skäl inte att få fram. Ett skäl är att folkbokföringen sker på fastigheter och inte på enskilda byggnader. Ett visst antal fritidshus ligger på annan fastighet än fritidshusfastighet, och därmed går det inte att fastställa huruvida eventuella befolkningsförändringar är hänförliga till fritidshuset eller till annan typ av byggnad på samma fastighet. En osäkerhet följer också av många fritidshus helt har försvunnit ur taxeringsregistret sedan 1996, vilket beskrivits i avsnitt 8. Det finns närmare byggnader taxerade som fritidshus, men endast drygt fritidshusfastigheter. Detta medför att fritidshus, motsvarande 6 procent av fritidshusen, ligger flera än ett på fastigheten eller ligger på annan fastighet än fritidshusfastighet. Vad som skett ifråga om in- eller utflyttning för dessa byggnader går inte att fastställa. 4 5 procent av de i denna studie erhållna förändringarna från obebodd till bebodd byggnad sker på enheterna med typkod 213. Som ovan nämnts är dock inte samtliga enheter med typkod 213 fritidshus, utan ca 85 procent. Vidare visar beräkningen ovan att ca fritidshus med värde under liggande på ofri grund inte finns med i registret. Om vi antar att inflyttningen i dessa är liknande den som i de motsvarande liggande på egen tomt, d.v.s. de med typkod 213, får vi här en underskattning på ca 5 procent. Detta medför en genomsnittlig underskattningen i antalet fritidshus i vilka inflyttning skett för permanent boende under perioden med ca 11 procent. Detta värde har erhållits för såväl Värmdö kommun som Gävleborgs län. För f.d. Göteborgs och Bohus län har en lägre procentsats erhållits. Fel som sammanhänger med registreringen av personer på fastigheter är, såvitt kunnat konstaterats i studien, uppenbarligen av liten betydelse.