Fritidshus eller bostad?

Transkript

1 Fritidshus eller bostad? Ingrid Persson Tekn. Dr, arkitekt SAR/MSA Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona Avhandlingen Fritidshuset som planeringsdilemma finns tillgänglig i fulltext i forskningsdatabasen på

2 2006: fritidshus 2010: fritidshus (folkbokföring) Sex procent av alla registrerade fritidshus har utländska ägare framförallt från Tyskland, Danmark och Norge (SCB, 2010). Ett känt faktum är att många fritidshus permanentas runtom i landet. I statistisk årsbok för 2011 står det att: Alla förändringar i bostadsbeståndet rapporteras dock inte till SCB. Omvandling från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt rapporteras ofta inte. Det finns alltså ingen tillförlitlig statistik på fördelningen mellan bostadsformer.

3 Dagens normativa planeringssystem förutsätter att människor arbetar på en plats....och tillbringar sin fritid någon annanstans

4 I en värld av.. arbetsplatser..och fritidsområden

5 I en värld av.. permanenta bostäder..och fritidshus

6 Vad händer ute i verkligheten? En arbetsplats Stockholm En fritidsbostad Ett särboförhållande Göteborg

7 Svensk lagstiftning Reglering av fritidshus Lägre standardkrav Reglering av permanentbostad Högre standardkrav

8 Fritidsboendekommittén 1981 En stor andel av de fritidshus som uppförs f.n. är av ett sådant slag att de bör bedömas som bostadsbyggnader i allmänhet, vilket också sker på många håll i landet.

9 förarbeten till PBL enligt min mening självklart att kraven på fritidshus måste bli mycket begränsade. Här måste ägaren lämnas frihet att själv bestämma standardnivån. (departementschefen)

10 Ny plan- och bygglag 2011 Definition av fritidshus: En byggnad som är avsedd att användas som bostad men inte som bostad för permanent bruk

11 Nästan sjuttio kommuner innehåller kustnära områden av riksintresse enligt miljöbalkens 4:e kapitel. Kommunerna representerar samtliga kommungrupper enligt Sveriges kommuners och landstings klassificering. För dessa områden finns särskilda restriktioner när det gäller fritidsbebyggelse. SCB konstaterade år 2004 att trots miljöbalkens restriktioner har det skett en stark tillväxt av fritidshus utanför tätorterna inom kustnära områden av riksintresse mellan åren Till dessa områden räknas kusten från och med Bohuslän till Singö i Uppsala län, samt delar av kusten i Ångermanland och Norrbotten, liksom Gotland och Öland. I samma kommuner hade det mest byggts småhus för helårsboende i andra områden än de kustnära.

12 Kustnära områden av riksintresse enligt MB kap 4 67 kommuner

13 Miljöbalkens regler för hushållning med naturresurser (geografiska bestämmelser) Nya fritidshus enbart som kompletteringar Inget hinder för utbyggnad av befintliga tätorter

14 Jag har analyserat översiktsplanerna för de nästan sjuttio kustkommuner som ingick i SCB:s undersökning. Min kommunstudie visar att nästan hälften av kustkommunerna har tagit fram ett nytt förslag till översiktsplan under de senaste två åren. I tillämpningen i dag tycks det inte finnas någon entydig bild av hur kustkommunerna ser på fritidsbebyggelsens vara eller ickevara, varken i förhållande till hur begreppet ska definieras eller hanteras inför framtiden. Något av ett trendbrott syns i översiktsplanerna från En tredjedel av kommunerna uttrycker att de inte kategoriserar bostäder. Skälet till detta är att de anser att funktionen och användningen av fritidshus har ändrats över tiden. Det är inte längre möjligt att skilja på bostadsformerna. Fritidshuset har i praktiken blivit utbytbart mot den permanenta bostaden och vice versa.

15 Hur behandlar översiktsplanerna fenomenet fritidshus? Behandlar inte fritidsbebyggelse Vill motverka permanentning av fritidshus Vill underlätta permanentning Vill förhindra att permanenthus blir fritidshus Skiljer inte på bostadsformer

16 Föreställningar om fritidshuset Bekvämt året om Tillfälligt bruk lägre krav

17 I folkhemmet kom fritidshuset att ses som en självklar del av det materiella välståndet. Under 1960-talet byggdes cirka 20 % av nuvarande fritidshusbestånd

18 Allmän planeringspraktik Reglering av fritidshus Lägre standardkrav Reglering av permanentbostad Högre standardkrav

19 Så vad är det här? Permanenthus? Fritidshus? Fritidshus? Permanenthus? Utgångspunkterna för att hushålla med naturresurser utifrån en funktionsuppdelning av bostäder är inte meningsfull. Det här är vad som händer: (nästa bild)

20 Alternativ planeringspraktik Reglering av fritidshus Samma standardkrav Reglering av permanenthus

21 Lagstiftningens intentioner Ökande planeringspraktik

22 Miljöbalkens regler för hushållning med naturresurser (4 kap) förlegat! Nya fritidshus enbart som kompletteringar Inget hinder för utveckling av befintliga tätorter

23 Vad blir den logiska slutsatsen? I planeringen för hållbar utveckling behöver vi tänka nytt även i vår syn på bebyggelse! Bostäder! Min analys av lagstiftningen visar samma sak som det en del kommuner kommit fram till: Det är inte meningsfullt att separera bostadsformer ur planeringssynpunkt. Vi är alltså många som ifrågasätter den nuvarande ordningen, men min avhandling är den första systematiska analysen av lagstiftning och tillämpning!