Sociala investeringar i Nynäshamn Vad behöver förbättras och vem ska göra det? 5 steg Nynäshamn är en expansiv skärgårdskommun 30 minuter med motorväg från Globen. När två stora arbetsgivare lades ned i mitten på 00-talet drabbades kommunen hårt. Kommunen som redan innan brottades med hög arbetslöshet hotades i ett slag av massarbetslöshet. Ohälsotalen, allt från en hög andel rökare till stort antal tonårsaborter och hög alkoholkonsumtion riskerade att stiga ytterligare. Något överskott för insatser fanns inte. Initiativet om en så kallad folkhälsofond togs från politiskt håll 2006. Tio miljoner kronor, motsvarande cirka en procent av budgeten avsattes och öronmärktes för att delas ut till projekt som syftade till att stävja arbetslösheten och öka folkhälsan. En miljon kronor av den totala summan kunde sökas av föreningsdrivna projekt. Det övergripande syftet med folkhälsofonden är att kommunen och ideella organisationer ges möjlighet att utveckla idéer som kan skapa förutsättningar för en god hälsa och jämlika villkor för hela befolkningen. Flera förbättringar av hälsoläget kan ses redan nu. Medellivslängden har ökat, vi har färre barn och unga med fetma, och oönskade graviditeter har minskat bland unga. En minskning har även skett gällande ungas användning av narkotika, doping och tobak. Ännu en positiv utveckling är att fler elever går ut årskurs nio med godkända betyg i alla ämnen och fler fullföljer gymnasiet.
Form för organisering och finansiering Folkhälsofonden blev permanent 2007. Det innebär att kommunen årligen avsätter cirka 8 miljoner kronor för olika projekt som leder till ökad folkhälsa, med särskilt fokus på barn och ungdomar. I Nynäshamn ses det som provapå-medel, stöd som kan ges till projekt för att prova nya arbetssätt, idéer och metoder. Projektmetoderna ska gärna vara evidensbaserade eller ha vetenskapligt stöd på andra sätt men det är inget krav. Att pröva nya metoder och arbetssätt men samtidigt tillåtas att misslyckas är en viktig aspekt i Nynäshamnsmodellen. Syftet med folkhälsofonden är att verksamheterna och föreningarna ska ges stöd och möjlighet till vidareutveckling, att inte bara fortsätta som tidigare utan uppmuntra och därigenom stimulera till nya arbetssätt och metoder. Den bidrar även till att kunskaper kring förebyggande och hälsofrämjande arbete förbättras och att kommunens olika nämnder och andra viktiga aktörer i samhället samarbetar för att nå resultat. Nya projekt utformas av verksamheterna och föreningarna med stöd av folkhälsosamordnaren. Ansökningarna bereds i kommunens arbetsgrupp Jokergruppen för folkhälsofrågor som leds av folkhälsosamordnaren och består av tjänstemän och chefer. Folkhälsosamordnaren ger förslag till beslut som därefter fattas av kommunstyrelsen. Jokergruppen består av: Folkhälsosamordnare Chef för barn och ungdom Elevhälsochef Kultur- och fritidsavdelningens chef Säkerhetsansvarig Controller Från 2006 till och med 2014 har 53 nämndprojekt bedrivits. Av dessa har 77 procent helt eller delvis implementerats i ordinarie verksamheter. Under perioden har även 48 föreningsprojekt beviljats medel. Tänkbara insatser Nämndprojekt Verksamheterna för en inledande dialog med folkhälsosamordnaren för en första bedömning, förslag på vidareutveckling samt prioritering av satsningar. Vid inledande prioritering används flera dokument; kommunens mål och budget, riktlinjer för folkhälsoarbete och jämlikhetsverktyg samt barnkonventionen. Förslaget formuleras därefter i form av ett projektdirektiv innehållande en tydlig beskrivning av satsningen; dess bakgrund och syfte samt underliggande mål, men även planer för genomförande, ekonomi, tid och utvärdering. Därefter går förslaget vidare till respektive nämnd för beslut om ansökan. Efter att folkhälsosamordnaren sedan skrivit ett beslutsunderlag tar kommunstyrelsen beslut om folkhälsomedel ska användas till satsningen. Stor vikt läggs vid att en noggrann planering görs efter de uppsatta målen, att planeringen dokumenteras för att skapa tydlighet och att insatserna följs upp och utvärderas. Projekt beviljas stöd upp till tre år. Projektens ekonomiska utfall utvärderas kontinuerligt enligt kommunens ordinarie uppföljningar. Nya projektmedel söks årligen i samband med den årliga projektuppföljningen i form av en statusrapport där det gånga årets aktiviteter och resultat redogörs av projektledarna. I samband med projektavslut lämnas även en slutrapport in. Om projektet har påvisat positivt resultat ska det därefter implementeras i och finansieras av ordinarie verksamhet. En grundtanke som ska finnas med verksamheterna redan innan projektstart. Figur 1. Processen för nämndprojekt per år Föreningsprojekt Folkhälsofonden är en möjlighet för föreningar att i större utsträckning arbeta med insatser som främjar folkhälsan. När en förening har en idé om en ny satsning de vill genomföra inleds en dialog med kommunens folkhälsosamordnare. Bidrag ges inte till redan befintlig verksamhet. Om det gäller ett mindre belopp (under 25 000 kronor) fattas beslut om finansiering av folkhälsosamordnaren. I annat fall tas beslut av kommunstyrelsen. Alla projekt som får beviljade medel utvärderas av respektive förening vid projektavslut. Sociala investeringar i Nynäshamn
Ekonomi och prioritering Folkhälsofonden i Nynäshamn finansieras genom årligt avsatta medel. Detta är en form av gemensam insatsbudget som inte kräver något kommunalt överskott. Medel behöver inte tas från eller fördelas om mellan verksamheterna. Projektens ekonomiska utfall följs löpande upp enligt kommunens ordinarie tertialuppföljningar, där ingår även en analys av projektets effekter och framgång. Vid längre projekt görs kontinuerligt socioekonomiska beräkningar av projektets effekter; inför projektstart, efter ett och ett halvt år samt när projektets avslutas, senast efter tre år. Dessa kan kompletteras med externa utvärderingar exempelvis med stöd av högskolor. Att hitta mätbara parametrar som tydliggör insatsernas effekter kräver ett ständigt arbete, vilket sker kontinuerligt i samverkan mellan kommunens controller och verksamhetsansvariga. Uppföljning och utvärdering när, hur och av vem? Projektens ekonomiska utfall följs löpande upp enligt kommunens ordinarie tertialuppföljningar. Där ingår även en analys av projektets effekter och framgång. Socioekonomiska beräkningar av projektets effekter görs inför projektstart, efter ett och ett halvt år samt när projektets avslutas, senast efter tre år. Mellan 2012-2014 har Jönköpings högskola genomfört en processutvärdering av tre då pågående projekt. Folkhälsofondens modell och metoder sprids internt och externt genom återkommande seminarier och föreläsningar av såväl tjänstemän som politiker. Folkhälsofonden ska investeras i projekt som på sikt väntas leda till bättre folkhälsa. Kort sagt, ge så stora hälsoeffekter som möjligt i relation till investerad krona. Om projekten även leder till lägre kommunala kostnader av exempelvis färre HVB-placeringar, minskat underhållsstöd och minskat behov av insatser från elevhälsan, är det givetvis önskvärt. Men alla projekt, även bland dem som permanentats har inte nödvändigtvis inneburit direkta lägre kostnader för de kommunala verksamheterna. Visar sig projekten inte ge positiva hälsoeffekter kan beslut fattas om avslut i förtid. 3
Att investera för att höja kvaliteten på längre sikt Angela Svensson Nya perspektiv i Sorunda skolor Att fokusera på det som fungerar handlar om att bryta och byta tankemönster. I Sorunda rektorsområde satsar man brett för att höja både betyg och hälsa hos eleverna. - Om vi förr tenderade att lämpa över svåra ärenden på någon annans bord försöker vi i dag lösa problemen tillsammans. Att nå dit är i sig ett fantastiskt resultat, konstaterar Angela Svensson, rektor i Sorunda rektorsområde. Med läge mitt på Södertörn i Nynäshamns kommun har rektorsområdet under lång tid tyngts av höga ohälsotal som visat sig i allt från elevernas mående till användning av alkohol och droger och ofullständiga betyg. Genom kommunens folkhälsofond avsattes medel för ett treårigt projekt, Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda med syfte att höja måluppfyllelsen och förebygga utanförskap. Anslaget är brett. Framför att satsar Sorunda på utbildning av ett lösningsfokuserat arbetssätt för hela personalgruppen, såväl pedagoger som elevhälsa och fritidspersonal. Handledning och arbetslagsutveckling kring formativt lärande, inkluderande arbetssätt och hur man arbetar med utåtagerande barn pågår kontinuerligt under projektets tre år parallellt med insatser kring allt från ökat elev- och föräldrainflytande, systematisk uppföljning av frånvaro till utveckling av skolmaten och samverkan med mobila fritidsledare och traktens idrottsföreningar. Aktuell forskning om framgångsrik skolutveckling ligger hela tiden som en bas för utvecklingsarbetet. Alla enstaka insatser är bra men det är helheten som ger resultat, understryker Angela Svensson. - Det går inte att skicka personalgruppen på en föreläsning och förvänta sig att det ska hända något. För att förändra något i grunden krävs både uthållighet och utrymme att praktisera in i nya tankesätt och strukturer. Hon får medhåll av Anna Kesselfors, lärare i årskurs 6-7 på Sunnerbyskolan, en av rektorsområdets fyra skolor, tycker att hela skolan har vässat sig genom en perspektivförskjutning till det som fungerar. - Att fråga en elev med hög frånvaro vad det är som gör att han eller hon faktiskt kommer till skolan istället för tvärtom kan göra en enorm skillnad. Det kan tyckas simpelt men det har inneburit en helomvändning i allas förhållningssätt som krävt ett arbete på djupet. Ibland stora kliv utanför bekvämlighetszonen. Att besöka varandras klasser som ett led att utveckla och finslipa varandras undervisning, var inte helt enkelt till en början, erkänner Patricia Sagner som undervisar i årskurs 1-5 på samma skola. - Verkligen inte, men efter ett par gånger insåg jag hur bra det var och vilken tillgång vi har i varandra. Att satsa på kompetenshöjning av personalen är en smart investering, anser alla tre. Kunskaper, nya arbetssätt och strukturer finns ju kvar även när projektet är avslutat. I dag har rektorsområdet betydligt bättre kunskaper att möta elever i behov av särskilt stöd. Detta kan i förlängningen frigöra medel för att anställa fler specialpedagoger. - Det är just detta som är så suveränt med folkhälsofonden. Att investera för att höja kvaliteten på längre sikt, säger Angela Svensson. Men någon enkel match har det inte varit. I Sorunda har man gått igenom hela raden av klassiker som det här har vi gjort förr och det går inte. Eller hur ska vi få arbetsro när alla är på kurs hela tiden?. - Absolut, fallgropar dyker upp hela tiden. Därför är tidsaspekten jätteviktig, tre år ser jag som ett minimum för ett långsiktigt resultat, säger Angela Svensson. /Susanne Sawander Sociala investeringar i Nynäshamn
Har vi råd att inte pröva nya idéer? Nynäshamn - pionjär med mod att testa nya idéer Att bryta invanda tankemönster, testa nya idéer och våga misslyckas. Det är framgångsreceptet i Nynäshamn pionjär inom sociala investeringar. - Anna Ljungdell Att våga testa det man aldrig prövat med risken att misslyckas. Det är knappast ett gängse politisk budskap. Men Anna Ljungdell, (S) ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn, uttrycker sig precis så när hon förklarar vilken filosofi Nynäshamnsmodellen bygger på. - Har vi råd att inte pröva nya idéer? frågar hon retoriskt. Kommunen har gått i bräschen inom sociala investeringar. Redan 2006 infördes folkhälsofonden som innebär att tio miljoner kronor av statsbidraget årligen avsätts till projekt i syfte att stärka folkhälsan. Kommunen befann sig då i kris, två stora arbetsgivare på orten lades ned och redan höga ohälsotal riskerade att förvärras. - Att hela tiden höra det finns inga resurser är förödande för kreativiteten. Folkhälsofonden innebar att vi faktiskt fick loss medel för att testa nya idéer, säger Anna Ljungdell. Att få igång processer, samverkan och bryta tankebanor som så här har vi alltid gjort sågs som ett nödvändigt första steg som också ägnades mycket tid under de första åren. Med snart tio års erfarenhet har fokus flyttats till projektens resultat och effekter. Att projekten varje år måste göra en ny ansökan tillsammans med uppföljning är en tågordning som fungerar bra, tycker Liselott Vahermägi, ordförande i barn- och utbildningsnämnden (S). - Det skapar tydlighet och kontroll. Ibland revideras delmål, ibland tas delar av projekt bort eller nya delar läggs till. I Nynäshamn ska projekt eller delar av projekt som efter tre år visat sig effektiva, implementeras i den ordinarie verksamheten utan stöd från folkhälsofonden. En konsekvens kan bli att verksamheterna måste dra ned på något annat för att klara budgeten. Från 2006 till och med 2014 har 77 procent av projekten implementerats. Pengar har sparats, folkhälsotalen har höjts. Men framför allt har arbetssättet gett ringar på vattnet med ett ännu högre värde, tror Liselott Vahermägi. - Begreppet folkhälsa har djupnat. Vi som arbetar inom kommunen tänker och pratar mer om värderingsfrågor idag, för vem och vilka vi jobbar för och vikten av att ge bra service. Det ser jag som otroligt positiva bieffekter. Det finns givetvis stötestenar och projekt som barkat åt skogen. Samtidigt är det viktigt att få misslyckas, understryker Anna Ljungdell. - Den risken finns alltid när man prövar nya saker. Ibland funkar det inte och då vet vi det. Men vi vågade testa! En del projekt vållar debatt och oenighet. Som promenadprojektet i syfte att få boende i ett socialt utsatt område att röra på sig. Att låta kommunanställda leda promenader är slöseri med skattemedel, ansåg kritikerna. - Kan tyckas. Men med tiden svetsades den här gruppen samman och idag hänger de ihop, utan ledare, och fixar allt från promenader till sommarfester tillsammans. Vilket värde har inte det - snacka folkhälsa, sammanfattar Liselott Vahermägi. /Susanne Sawander Anna Ljungdell 5
Att mäta sociala effekter - en ständig jakt på nyckeltal Hur mäts sociala effekter? Inte givet i pengar men alltid i människors mående. Orden är Siv Jatkos, kommunekonom i Nynäshamn som ägnat de senaste tio åren åt att jaga nyckeltal. Hur vet man att man är på rätt väg? Siv Jatko ler åt frågan och erkänner utan omsvep att hon stundom famlar i mörker. Att hitta relevanta parametrar för att mäta sociala insatser står ständigt på hennes agenda. Men efter tio år av idogt arbete har man i Nynäshamn blivit säkrare i sina beräkningar. - Fokus för de som arbetar i verksamheterna är självklart de faktiska insatserna, inte att hitta mätbara effekter av det som görs. Samtidigt är det verksamheterna som bäst vet vad som fungerar, det är de som sitter på informationen. Mitt jobb handlar mycket om att sätta siffror på deras magkänsla, säger Siv Jatko. I sin roll som kommunekonom bokstavligen hänger hon över axlarna på medarbetarna ute i verksamheterna, i synnerhet inom socialtjänsten, ständigt redo med frågan vad kan vi mäta för att säkra att projektet leder i rätt riktning? - Verksamheterna behöver stöd att tänka i mätmetoder. Många är skolade i att tänka pengar, men vi vill se effekter och det är inte alltid samma sak. Med åren har vi lärt av varandra, i dag finns en helt annan medvetenhet ute i verksamheterna som ofta själva hittar bra nyckeltal för att beräkna effekten av en insats. Underlag saknas egentligen inte, statistik finns redan i mängder, exempelvis i Kommuners kvalitet i korthet och Öppna jämförelser. Det handlar därför sällan om att uppfinna nya nyckeltal utan mer om att dra slutsatser av redan befintlig statistik. - Vi har lärt oss att koppla ihop projektinsatserna med siffror som vi faktiskt alltid haft tillgång till. Antal elevbesök hos skolsköterskan är exempel på en parameter som i sig inte säger jättemycket men i kombination med andra fakta skapas en helhet. En relativt enkel mätmetod är enkäter inom målgruppen. Människors upplevelser av en specifik insats är visserligen ett trubbigt instrument men informationen är värdefull som komplement. Siv Jatko understryker vikten av att mäta små steg under resans gång. Är huvudsyftet att minska försörjningsstödet är antalet personer i fast arbete är ett alltför långsökt mål. Delmål som ger hygglig indikation kan vara att räkna antalet i någon form av sysselsättning eller studier. I Nynäshamn använder man sig av Ingvar Nilssons socioekonomiska kalkyl och varje projekt mäts på individnivå. Målgrupp, vilken typ av utanförskap som riskeras om inget görs och hur mycket kommunen behöver ge i stöd för att undvika utanförskapet, är frågor som ställs före, under och efter projektet. Att ha tålamod och ge projekten tid att utvecklas är en viktig faktor, risken är annars att bra idéer läggs ned innan de hunnit ge full effekt, understryker Siv Jatko. I Nynäshamn kan projekten få medel under tre år, vilket är ungefär vad som krävs för att komma igång och utvärdera projekten, menar hon. En viktig fråga är förstås vilken effekt som efterlyses. I Nynäshamn svaret tydligt ökad folkhälsa. - Pratar man om sociala investeringar är det ett givet mål. Inte att spara pengar, även om det på sikt nästan alltid är resultatet, resonerar Siv Jatko. Susanne Sawander Sociala investeringar i Nynäshamn Siv Jatko
Några exempel på pågående projekt med stöd av folkhälsofonden Hälsofrämjande skolutveckling Beviljat belopp: 8,5 miljoner kronor Samverkande parter: Förskolor och skolor i Sorunda rektorsområde samt flera verksamheter inom kommunen. Syfte: Förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och grundskolor och förebygga barnoch elevers utanförskap och förbättra deras levnadsvanor. Metod: Pedagogisk- och verksamhetsinriktad handledning utifrån ett salutogent synsätt. Avslut/implementering: Juni 2015. Tillgänglig fritid för alla Beviljat belopp: 4 miljoner kronor. Samverkande parter: Kommunala instanser, lokala föreningslivet, studieorganisationer, nätverk i länet. Syfte: Tillgänglig fritid för alla i samverkan med kommunala instanser, det lokala föreningslivet, olika nätverk, andra kultur och fritidsaktörer. Metod: Genom samverkan skapa nya, tillgängliga arenor för kultur och fritidsaktiviteter. Öka kompetensen hos kultur- och fritidsaktörerna om funktionsnedsättning och ungdomskultur. Avslut/implementering: December 2014. Ungdomsteamet Beviljat belopp: 2,4 miljoner kronor. Samverkande parter: Socialförvaltningen, polismyndigheten, skola och andra samhällsaktörer. Syfte: Förhindra ett utanförskap, öka den psykiska hälsan, förbättra levnadsvanor och minska antalet placeringar. Metod: Tre ungdomspedagoger, en socialsekreterare (50 procent hos polisen) samt en kurator ska utveckla och samordna strategier och strukturer som berör barn och ungdomar i risk att fara illa eller som far illa. Avslut/implementering: December 2014. Samtliga projekt utvärderas av kommunen i form av projektledarnas slutrapport och socioekonomiska beräkningar kommunens controller. Processutvärdering av projekten görs också av forskare från Jönköpings högskola. 7
Psynk - psykisk hälsa barn och unga är ett synkroniseringsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting Nynäshamns kommun Stadshusplatsen 1 149 81 Nynäshamn växel: 08-520 680 00 fax: 08-520 140 08 www.psynk.se www.nynashamn.se e-post: kommunstyrelsen@nynashamn.se