OBJEKTNUMMER 51450. Förstudie. Väg E4 Norrtull Kista Förslagshandling 2008-03-25

OBJEKTNUMMER 51450 Förstudie Väg E4 Norrtull Kista Förslagshandling 2008-03-25

Titel: Förstudie väg E4 Norrtull Kista Objektnummer: 51450 Utgivningsdatum: 2008-03-25 Utgivare: Vägverket Region Stockholm Kontaktperson: Ove Lindkvist, Vägverket Region Stockholm Författare: Jon Hansson, WSP Foton: WSP, där annat inte anges (foto framsida: E4 norrut mot tpl Sörentorp) Layout: WSP Distributör: Vägverket Region Stockholm, 171 90 Solna Telefon 0771-119 119, telefax 08-627 09 23, e-post: vagverket.sto@vv.se

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning 6 2 Bakgrund 7 2.1 Brister, problem och syfte 7 2.2 Aktualitet 7 2.3 Tidigare utredningar och beslut 7 2.4 Geografisk avgränsning 10 2.5 Övergripande mål och strategier 11 2.6 Vägplaneringsprocessen 11 3 Befintliga förhållanden och utvecklingsscenarier 13 3.1 Markanvändning och kommunala planer 13 3.2 Trafik och trafikanter 16 3.3 Miljö och landskap 28 3.4 Byggnadstekniska förutsättningar 38 4 Funktionsanalys 41 4.1 Tillgängligt transportsystem 41 4.2 Hög transportkvalitet 41 4.3 Positiv regional utveckling 41 4.4 Säker trafik 42 4.5 God miljö 42 4.6 Jämställt vägtransportsystem 42 8.7 Ras-, skred- och översvämningsrisker 59 8.8 Konfliktområden 59 8.9 Förslag på fortsatt riskhanteringsarbete 59 8.10 Slutsats 59 9 Måluppfyllelse och prioritering 60 9.1 Strategier för måluppfyllelse 60 9.2 Prioritering av föreslagna åtgärder 60 10 Samråd 61 11 Fortsatt arbete 62 11.1 Behov av samordning 62 11.2 Fortsatt planering 62 11.3 Särskilda frågor 62 11.4 Sammanfattning 63 12 Referenser 64 13 Bilagor 65 Bilaga 1 - Projektorganisation 65 Bilaga 2 - Kostnadsuppskattning 66 Bilaga 3 - Samrådssynpunkter 67 Bilaga 4 - kapacitetshöjande åtgärder 69 5 Sammanfattande problembeskrivning 43 6 Projektmål 44 7 Tänkbara åtgärder 45 7.1 Åtgärder enligt Fyrstegsprincipen 45 7.2 Effekter och konsekvenser av tänkbara åtgärder 53 8 Riskhantering 56 8.1 Inledning 56 8.2 Mål 56 8.3 Styrande dokument 56 8.4 Avgränsningar 56 8.5 Områdesbeskrivning/Skyddsobjekt 57 8.6 Omledningsvägnät 59 Förstudie väg E4 Norrtull Kista 3

Sammanfattning Sammanfattning Arbetet med förstudien för väg E4 mellan Norrtull och Kista har initierats med anledning av öppnandet av Norra länken och nya E18 Hjulsta - Kista. Preliminära analyser har visat på kraftig köbildning till och från Norra länken, som planeras öppnas ca 2015. Dagens köer från Järva krog till Eugenia tunneln kommer då ha sin motsvarighet i Norra länkens huvudtunnlar som under långa perioder beräknas få hastigheter under 10 km/h. Delen mellan Norrtull och Järva krog kommer med den ursprungligen skisserade utformningen för Norra länkens anslutning få kapacitetsproblem i nordlig riktning norr om Eugeniatunneln. Järva krog har idag problem, som kommer att förvärras i och med ökad trafik och nya E18 mellan Hjulsta - Kista. Söder om Järva krog kommer trafiken att öka något. Sträckan kommer också indirekt att påverkas av ombyggnaden av E 18 och Norrortsleden. I och med nya E18 Hjulsta - Kista ökar trafiken på E4:an mellan trafikplats Järva krog och trafikplats Kista. Därutöver planerar Solna och Sundbyberg att exploatera utmed Enköpingsvägen, Västerjärva och Ulriksdalsfältet. Det medför att ytterligare trafik genereras i området som delvis kommer att belasta E4 på den berörda sträckan. Med den ökade belastningen på E4 ökar också behovet av kapacitet för busstrafiken. En översyn av hållplatslägena med vissa kompletteringar kommer också att vara nödvändiga. I anslutning till väg E4 pågår annan planering som berör vägens förutsättningar på olika sätt. Den pågående planeringen av Solna Stads översiktsplan för nationalstads parken och Banverkets järnvägsutredning för Mälarbanan berör väg E4. Det finns dessutom en överenskommelse mellan Banverket och Vägverket att komma till rätta med de barriärproblem som den landbaserade transportinfrastrukturen utgör för natur- och friluftsliv. I denna överenskommelse ingår bl.a. Järvakilens passage genom Igelbäckens dalgång som ett högprioriterat objekt. Inom ramen för Banverkets pågående järnvägsutredning för Mälarbanan har ett sådant arbete påbörjats. Det övergripande projektmålet är att upprätthålla en hög framkomlighet och trafiksäkerhet på väg E4 när Norra länken och nya E18 Hjulsta - Kista öppnas för trafik. Utöver det övergripande projektmålet har delprojektmål formulerats för följande målområden: - Mål avseende väg E4:ans långsiktiga funktion - Mål avseende E4:ans barriärskapande effekt på Järvakilen i Igelbäckens dalgång - Mål avseende kollektivtrafikens behov - Mål avseende trafikplats Järva krog - Mål avseende bulleråtgärder För att nå det övergripande projektmålet krävs en skyndsam planering som möjliggör att vägsystemet klarar den framtida belastningen när Norra länken och nya E18 Hjulsta - Kista öppnas. För att klara detta handlar åtgärderna om att komplettera redan planerade trimningsåtgärder med ytterligare kapacitetsförstärkningar. Mellan Norrtull och Järva krog kan åtgärderna genomföras utan vägbreddningar, medan en breddning däremot krävs på sträckan norr om trafikplats Järva krog. För att kunna klargöra behovet av åtgärder på längre sikt krävs fördjupade utredningar. Detta avser bl.a. Järva krogs framtida utformningsbehov där t.ex. Tvärbanans framtida dragning måste ges plats och bytesmöjligheter till buss ska fungera, men där även framtida trafikförändringar måste tas omhand. Även val av barriäröverbryggande åtgärder i Järvakilens passage genom Igelbäckens dalgång kräver mer detaljerade studier och dessutom en gemensam handlingsplan mellan Vägverket och Banverket. För väg E4:s, Uppsalavägens, långsiktiga funktion krävs en samsyn mellan stat och kommun. Med ett vägnät som utformas där lokalt resande i det nationella vägnätet tydligare balanseras mot regionalt och nationellt resande skapas bättre förutsättningar att transportkvaliteten för det regionala och nationella resande säkerställs. De föreslagna strukturskisserna i förstudien kan utgöra ett underlag för en sådan diskussion. 4 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Sammanfattning Figur 1 E4, Uppsalavägen (Järva krog - Sörentorp). För att klara den framtida kapacitetsefterfrågan när nya E18 Hjulsta - Kista och Norra länken öppnas behöver väg E4 breddas med ett körfält i vardera riktning på den här sträckan. Delar av de föreslagna kapacitetshöjande åtgärderna påverkar Ostkustbanan, vilket ställer krav på samordning med Banverkets pågående planering. I förstudiearbetet har ett par angränsande projekt och problem identifierats. Förutom att utreda E4-länken, vilket Vägverket planerar göra i en förstudie, bör vägsystemet Roslagsvägen mellan Norra länkens anslutning, trafikplats Bergshamra och Bergshamraleden studeras. Likt problembeskrivningen i den här förstudien finns en motsvarande problembild inför öppnandet av Norra länken i nordlig riktning på Roslagsvägen. För att kunna fastslå en slutlig utformning av trafikplats Järva krog föreslås dessa två framtida förutsättningar beskrivas i varsin förstudie. Förstudie väg E4 Norrtull Kista 5

Inledning 1 Inledning Arbetet med förstudien för väg E4 mellan Norrtull och Kista har initierats med anledning av öppnandet av Norra länken och omläggningen av nya E18 Hjulsta - Kista. Förstudiens syfte är att i ett tidigt skede identifiera problem och möjliga åtgärder som sedan behandlas i efterföljande projekteringsskeden. Förstudien har genomförts under hösten/ våren 2007/2008. Arbetet har genomförts i samarbete med berörda aktörer som Solna, Sollentuna, SL och Banverket. För delen Trafikplats Järva krog - Trafikplats Kista gjordes en förstudie 1999. Denna del i förstudien utgår från den tidigare förstudien med en fördjupning av barriärproblematiken i Igelbäckens dalgång. Den analys som rör kapacitetsproblematiken för vägtrafiken år 2015 har gjorts inom ramen för Förstudie väg E4/E20 i tunnel, Norra stationsområdet och Norra länkens anslutning till Essingeleden (Vägverkets objektnummer 5146/48910). I den här förstudien hänvisas till denna kapacitetsanalys. Kapacitetsanalysen utgör underlag för de kapacitetshöjande åtgärder som föreslås. I förstudien har frågan kring barriärproblematiken vid Järva kilens passage genom Igelbäckens dalgång fördjupats i ett samarbete mellan Vägverket och Banverket. Frågeställningarna hanteras vidare inom ramen för Banverkets järnvägsutredning för Mälarbanan. Syftet med fördjupningen är att beskriva Vägverkets och Banverkets gemensamma syn på problemet och möjliga åtgärder. I förstudien har gestaltningsfrågan hanterats i form av en workshop på Scandic hotell Järva krog den 2008-01-29. Deltagare på workshopen var Vägverket, SL, Solna, Sollentuna och WSP. På workshopen klargjordes behovet av en sammanhållen syn på vägens och omgivningens gestaltning. Idéer och slutsaster från workshopen har arbetats in i förstudierapporten. I förstudien har även barnens behov översiktlig beskrivits utifrån viktiga målpunkter och rörelsestråk, samt om förstudiens åtgärdsförslag kan komma att få direkta och påtagliga konsekvenser för barn. Dessutom bedöms vilka frågeställningar och platser som är viktiga att beakta utifrån ett barnperspektiv i den fortsatta planeringen. Projektledare för förstudien har varit Ove Lindkvist på Vägverket Region Stockholm. 6 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Bakgrund 2 Bakgrund 2.1 BRISTER, PROBLEM OCH SYFTE Omläggningen av nya E18 Hjulsta - Kista och Norra länkens öppnande ca 2015 innebär nya förutsättningar för trafikbelastningen på väg E4, Uppsalavägen, mellan Norrtull och Kista. Delen mellan Järva krog och Norrtull kommer med den ursprungligen skisserade utformningen för Norra länkens anslutning att få kapacitetsproblem i nordlig riktning norr om Eugeniatunneln när Norra länken kopplas på. Trafikplats Järva krog har idag vissa brister, som kommer att förvärras i och med ökad biltrafik från exploateringar och trafikomflyttningar i och med nya E18 Hjulsta - Kista. De trafikproblem som i dag finns för den genomgående trafiken är ett resultat av den allmänna trafikökningen i regionen, som hänger ihop med att Stockholmsregionen har en kraftig tillväxt. Kapacitetsproblemet har också delvis att göra med att vägnätet inte har anpassats till den efterfrågan som idag finns. Ett problem som både Vägverket och kommunerna har ansvar för. Trots ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem, så är resande med egen bil alltjämt ett attraktivt färdmedel för många. Detta tillsammans med ett välstånd där kostnadsnivån för att inneha och framföra bil också bidrar till den stora transportefterfrågan med egen bil som bedöms finnas i regionen framöver. Den ökande biltrafiken skapar fördröjningar i vägtransportsystemet, vilket förutom problem för personbilar även skapar problem för den vägbundna kollektivtrafiken som blandas med övrig biltrafik. Väg E4, Uppsalavägen, utgör en kraftig barriär både för natur- och friluftsliv. Barriären från E4 och Ostkustbanan vid Igelbäcken har utpekats av Vägverket och Banverket som den barriär som anses ha högst prioritet att åtgärda i Stockholms län. I detta arbete har även barnperspektivet givits särtskilt utrymme. Syftet är att beskriva om de planerade åtgärderna innebär direkta och påtagliga konsekvenser för barn och vilka frågeställningar som är viktiga att beakta utifrån ett barnperspektiv i den fortsatta planeringen. Förstudiens syfte är att beskriva problem, samt föreslå tänkbara åtgärder inom de problemområden som identifieras för dagens situation såväl som för tänkta framtidsscenarion. 2.2 AKTUALITET På sträckan trafikplats Kista till trafikplats Järva krog gjordes en förstudie 1999, remisshandling. Med anledning av bl.a. ändrad trafikföring i trafikplats Järva krog och ökade trafikmängder på väg E4 behöver förstudien uppdateras på den sträckan. Den problemställning som beskrivs i den här förstudien hänger ihop med problemställningen i tidigare förstudie för Norra länkens anslutning till Essingeleden. 2.3 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT Nedan beskrivs ett urval av de studier och utredning som gjorts och som berör väg E4 mellan Norrtull och Kista. Norra länken bygghandling Denna etapp omfattar förlängning av Norra länken från Norrtull till Lidingövägen. Utbyggnaden har påbörjats och trafiköppning planeras till 2015. Väg E18 mellan Hjulsta och Kista via Kymlingelänken bygghandling Färdigställande av bygghandling pågår för E18 mellan Hjulsta och Kista. Efter utbyggnad avses trafiken från E18 ledas via trafikplats Ärvinge till E4:a vid Kista. Avsikten är att utbyggnad startar 2008 och slutförs 2013. Norrortsleden under byggande Norrortsleden sträcker sig från E4 vid Häggvik (Uppsalavägen) till E18 vid Rosenkälla (Norrtäljevägen). Den 16 km långa leden avser att förbättra sambanden mellan kommunerna i storstockholm och öppnar möjligheterna för ökat bostadsbyggande att skapa bättre balans mellan boende och sysselsättning. Norrortsleden ingår i Yttre tvärleden som på sikt ska förbinda Stockholms läns södra och norra delar med varandra. Norrortsleden beräknas öppna för trafik hösten 2008. Förbifart Stockholm vägutredning Vägverket har utfört en vägutredning avseende flera alternativ till förstärkning av de nord-sydliga förbindelserna i Stockholm. Under remissen har de flesta instanserna förordat alternativet Förbifart Stockholm mellan Skärholmen i söder och Häggvik i norr. Förbifarten leder från Skärholmen i söder över Ekerö och Hjulsta upp till Häggvik, där den ansluter till Norrortsleden. Arbetet med arbetsplan kommer att påbörjas. Förstudie väg E4 Norrtull Kista 7

Bakgrund Mälarbanan järnvägsutredning (pågående) Banverket har påbörjat järnvägsutredning för Mälar banans sträckning mellan Tomteboda och Kallhäll. I utredningen finns två alternativa sträckningar: befintlig och Kistakorridoren. Kistakorridoren passerar under väg E4 i höjd med trafikplats Sörentorp via en ny bro under väg E4. Järnvägsutred ningen ställs ut under oktober 2008. Banverket kan preliminärt fatta beslut om val av sträckning sommaren 2009. Östlig förbindelse förstudie Även i öster finns behov av förstärkta nord-sydliga förbindelser. Därför har Vägverket gjort en förstudie över alternativa trafikleder i öster med en översiktlig beskrivning av deras konsekvenser. Ännu finns inget ställningstagande till fortsatt planering. Väg E4/E20 i tunnel genom Norra stationsområdet förstudie Vägverket har genomfört en förstudie för väg E4/ E20, som initierades dels av fördjupningen av översiktsplanerna för Norra stationsområdet, dels av de uppmärksammade kapacitetsbrister som skulle uppstå när Norra länken öppnas för trafik 2015. Förstudien pekar på kapacitetshöjande åtgärder som är nödvändiga för att klara situationen 2015. Figur 2 Större planerade vägprojekt inom infl uensområdet (FÖP Norra station 2007-05-14) 8 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Bakgrund Dessutom pekas på behov av väganpassningar till den planerade överdäckningen. Förstudien färdigställs under vintern 2008. E4-länken idéstudie E4-länken är tänkt att leda trafik i en gen sträckning från Essingeleden vid Karlberg till E 4 Uppsalavägen söder om Järva krog i tunnel under bl.a. Hagalund. För närvarande pågår ingen planering för E4-länken. Vägverket planerar däremot att genomföra en förstudie. Systemstudie Vägverket har påbörjat en kapacitetsstudie för att se vad som händer med kapaciteten, flaskhalsarna och köerna i det centrala snittet i framtiden (scenarioår 2030) efter att förbifart Stockholm är byggd. Syftet är att kunna ta ställning till vilka investeringar som bör komma sedan. Ett första steg är att ta fram ett grundscenario som bland annat inkluderar förbifart Stockholm och trimmningarna vid Norra station. Därefter studeras hur flaskhalsarna och köerna påverkas av olika investeringar och förändringar, som t ex Österleden och avgift på Essingeleden. Studien planeras färdigställas under våren 2008. Nya hållplatslägen i Järva krog idéstudie SL har genomfört en idéstudie för nya hållplatslägen i Järva krog. Syftet är att skapa en rationellare trafikföring för buss i trafikplatsen. En effekt av åtgärden är att biltillgängligheten också ges förutsättningar för att förbättras. Den totala tillgängligheten för gående till och från hållplatserna motsvarar ungefär dagens standard. Tvärbana norra delen mellan Solna station och Ålkistan Sträckningsstudie Studien har som syfte att belysa möjligheter för spårvägens sträckning. Den föreslagna sträckningen från trafikplats Frösunda, via trafikplats Järva krog vidare längs Bergshamraledens norra sida ska ges utrymme i en eventuell framtida trafikplatsutformning av Järva krog. Fördjupad översiktsplan för nationalstadsparken Ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för nationalstadsparkens Solnadel har upprättats av stadsbyggnadsförvaltningen. Planen omfattar området Sörentorp, Ulriksdal, Haga, Bergshamra, Stocksundstorp och Brunnsviken. Planens syfte är att bevara och utveckla området enligt 4 kap. 7 miljöbalken. Planen har varit utställd under tiden 27 april - 6 juli 2007. Åtgärdsprogram för barriäreffekter av vägar och järnvägar I rapporten identifieras väsentliga barriäreffekter för friluftsliv och biologisk mångfald av vägar och järnvägar i storstadsregionerna och en handlingsplan presenteras. Banverket och Vägverket föreslår att fysiska åtgärder för att avhjälpa de mest väsent liga barriäreffekterna av vägar och järnvägar i storstadsregionerna finansieras i nästkommande omgång långsiktiga nationella väg- och banhållningsplaner som troligen kommer att gälla från 2010. I utredningen har Järvakilen bedömts ha mycket hög prioritet att åtgärdas. Förstudie väg E4 Norrtull Kista 9

Bakgrund 2.4 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Förstudieområdet är det område inom vilket fysiska åtgärder föreslås. I detta projekt har förstudieområdet begränsats till ett område längs väg E4 från Norrtull till Kista. Det område som påverkas av åtgärder eller frånvaron av åtgärder inom förstudieområdet, det s.k. influensområdet, motsvarar stora delar av det övergripande vägnätet i och kring Stockholm och Solna. Kista Trafikplats Kista Silverdal E18 E4 Igelbäcken Trafikplats Sörentorp Västerjärva/Ulriksdalsfältet E18 Trafikplats Järva krog E4 nationalstadsparken Trafikplats Frösunda Trafikplats Haga norra N:a begravningsplatsen Trafikplats Linvävartorpet Karolinska sjukhuset Trafikplats Haga södra Trafikplats Norrtull E4 / E20 Förstudieområde 0 500 1 000 1 500 2 000 Meter Figur 3 Förstudieområdet 10 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Bakgrund 2.5 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER Det finns flera mål som styr Vägverkets planering. Nedan nämns kortfattat de mål som utgör utgångspunkter för formuleringen och konkretiseringen av projektmål för den här förstudien. Riksdagen har gett Vägverket i uppdrag att dels förvalta det svenska allmänna vägnätet, dels ha ett övergripande ansvar för vägtrafikens säkerhets- och miljöproblem. Inriktningen för vägväsendet har fastslagits i transportpolitiska mål, som brutits ned i sex delmål. Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Med långsiktigt hållbar avses såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt och kulturellt hållbar. De övergripande målen preciseras i sex delmål: Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet En positiv regional utveckling - 2017 som tydliggör Vägverkets inriktning av verksamheten och övergripande prioriteringar. Planen innehåller mål och strategier. Till planen hör fördjupningsdokument miljö som omfattar miljömål inom områdena; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Mindre buller, Vatten och material samt Landskap. I maj 2002 antog landstinget, som är regionplaneorgan i Stockholms län, den regionala utvecklingsplanen (RUFS). Planen lägger fast tre grundläggande mål för regionens utveckling. De tre målen är: Internationell konkurrenskraft Goda och jämlika levnadsförhållanden Långsiktigt hållbar livsmiljö Länsstyrelsen har i Förslag till transportmål för Stockholms län, juni 2001 formulerat följande utgångspunkt för transportsystemets delmål: Det grundläggande för regionens transportförsörjning är att vidmakthålla och stärka den höga och sammanhängande täthetens ekonomiska, sociala och ekologiska fördelar och reducera täthetens negativa effekter för hälsa, miljö och kulturvärden. En säker trafik En god miljö Ett jämställt transportsystem Riksdagen har vidare beslutat om den så kallade nollvisionen, vilken innebär att ingen människa ska behöva dödas eller skadas svårt i trafiken. Grundtanken är att vägmiljön ska vara utformad på ett sådant sätt att trafikanter kan göra misstag utan att drabbas av allvarliga konsekvenser. Därigenom flyttas fokus från den enskilde trafikanten till systemutformarna (som t.ex. väghållare). Systemet ska dimensioneras utefter människans förmåga att tåla yttre våld. Samtidigt ska åtgärder genomföras för att förhindra olyckor som orsakar svåra skadepåföljder. 2.6 VÄGPLANERINGSPROCESSEN Vägplaneringen styrs av väglagen (SFS 1971:948) som i sin tur hänvisar till vissa kapitel i miljöbalken (SFS 1998:808). På den enskilde trafikanten kvarstår ansvaret att följa lagar och bestämmelser medan systemutformarna ska se till att vägsystemet är säkert. Riksdagen har också beslutat om miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Transportssystemet skall bidra till att dessa mål uppnås. Figur 4 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Vägverket har tagit fram en Strategisk plan 2008 Förstudie väg E4 Norrtull Kista 11

Bakgrund 2.6.1 Förstudie Enligt väglagen ska den som avser att bygga en väg upprätta en förstudie. Förstudien ska översiktligt identifiera och analysera problem i nuvarande transportsystem. Förstudien ska ge underlag för beslut om objektet ska utredas vidare och avgränsa ett förstudieområde, samt klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planeringsoch projekteringsprocessen. Länsstyrelsen ska, med förstudien som grund, besluta om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Förstudien är i huvudsak ett inventeringsskede i vilket befintlig information, problembeskrivning och mål sammanställs. Hur problemen kan åtgärdas samt vad det får för effekter och konsekvenser behandlas översiktigt. I samband med förstudien ska samråd hållas med kommunen, länsstyrelsen, olika intressenter och med allmänheten. Länsstyrelsen ska efter genomförd förstudie besluta om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Därefter fattar Vägverket beslut om hur arbetet ska drivas vidare. Arbetet kan gå vidare med vägutredning eller direkt till arbetsplan. Förstudien kan även leda fram till att det inte finns behov av att driva projektet vidare, eller att en del av problemet kan avhjälpas med enklare åtgärder. 2.6.2 Vägutredning En vägutredning ska behandla möjliga alternativ, utgöra underlag för val av vägkorridor och trafikteknisk standard, jämföra de olika alternativen med befintlig väg (nollalternativ). Vägutredningen ska innehålla en av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning. Om betydande miljöpåverkan föreligger krävs ett förfarande med utökat samråd beträffande miljökonsekvensbeskrivningen. 2.6.3 Arbetsplan Syftet med arbetsplanen är i första hand att erhålla vägrätt inom vägområdet. I arbetsplanen skall man finna den lämpligaste vägsträckningen inom det alternativ som vägutredningen föreslagit. I detta skede sker ingående överläggningar med markägare och andra intressenter. Arbetsplanen ska innehålla en av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning. Vägverkets huvudkontor fastställer arbetsplanen som därmed ger Vägverket rätt att mot ersättning ta i anspråk marken inom vägområdet för vägutbyggnaden. Arbetsplanen kan överklagas av sakägare. 2.6.4 Bygghandling Bygghandlingen utgör underlag för upphandling och genomförande av anläggningsarbetet. 2.6.5 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. Syftet är dels att hushålla med investeringsmedel, dels att minska vägtransportsystemets negativa effekter på miljö och hälsa. Beslut om att fyrstegsprincipen ska gälla togs av Vägverket den 13 mars 2002. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras enligt följande: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsystem Steg 2. Åtgärder som effektivare utnyttjar befintligt vägnät Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I förstudie och vägutredning sker samråd med länsstyrelsen, kommuner, organisationer och allmänheten. Samråden syftar till att få information som kan vara betydelsefull i utredningsarbetet. Efter beaktande av synpunkter tar väghållaren ställning till alternativ. 12 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier 3 Befintliga förhållanden och utvecklingsscenarier 3.1 MARKANVÄNDNING OCH KOMMUNALA PLANER 3.1.1 Befintliga förhållanden Solna stad genomkorsas av flera viktiga nationella och regionala kommunikationsleder, både vägar och järnvägar är därigenom sammanlänkade med omgivande kommuner. Bebyggelsen är uppdelad i stadsdelar åtskilda av kommunikationsleder. Uppsalavägen (väg E4) har byggts ut i etapper och har genomgått stora förändringar under kort tid. De senaste större förändringarna påbörjades under 1980 och 1990-talen med nya utformningar och breddningar. Bl.a. byggdes trafikplats Haga norra och Norra länken under 1990 talet. Samtidigt påbörjades en förtätning av bebyggelsen längs vägen i Solna. Väg E4 i dess nuvarande sträckning och utformning är utformad med stöd av arbetsplan i samband med den senast genomförda breddningen i början av 1990 talet. För Frösunda och Haga norra trafikplatser finns fastställda arbetsplaner. Uppsalavägen mellan Norrtull och Stockholms norra begravningsplats med trafikplats Haga södra är detaljplanelagd. Väg E4 löper i södra delen delvis på Stockholmsåsen, från Norrtull längs Brunnsvikens västra strand och vidare norrut. Öster om väg E4 ligger världens första nationalstadspark även kallad Ekoparken innehållande de kungliga parkerna Djurgården, Haga och Ulriksdal som förenas kring Brunnsviken. Väg E4 utgör en tydlig gräns och en kraftfull barriär mellan den högexploaterade västra sidan i Solna och den i öster, i lag skyddade nationalstadsparken. I denna får ny bebyggelse och nya anläggningar endast komma till stånd om det kan ske utan att det historiska landskapets natur- och kulturmiljöer skadas. Frösundaområdet har förändrat karaktär med en helt ny bebyggelse längs väg E4 och längs Frösundaleden. Vid Haga norra pågår uppförandet av nya kontor i kvarteret Stora Frösunda som ligger vid Solnas huvudinfart från E4, intill Frösundaleden. Figur 5 Väg E4, Uppsalavägen, söderut mellan trafi kplats Sörentorp och trafi kplats Järva krog. Nationalstadsparken gränsar mot vägens östra sida. På den västra sidan ligger bullervallen som skyddar Ulriksdalesfältet Förstudie väg E4 Norrtull Kista 13

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier Figur 6 Överjärva gård Figur 7 Golfbanan på Ulriksdalsfältet Norra Frösunda är en fortsättning på den bebyggelse som håller på att slutföras i de södra delarna av Frösunda. Tillsammans bildar bebyggelsen en helt ny stadsdel i Solna. Området är beläget mellan E4 och norra stambanan, söder om bostadsområdet Ritorp. Här räknar man med att kunna bygga 700 lägenheter och 45 000 m² kontor. 3.1.2 Utvecklingstrender För Solnas del av Västerjärva och för Ulriksdalsfältet har en fördjupning av översiktsplanen antagits. På Ulriksdalsfältet föreslås en relativt tät bebyggelse med cirka 1 400 lägenheter och med cirka 110 000 kvm kontor vilket motsvarar cirka 4 000 arbetsplatser. För Västerjärva föreslås en tätare bebyggelse med cirka 3 000 lägenheter och cirka 50 000 kvm kontor motsvarande cirka 2 000 arbetsplatser. Första etappen i stadsdelen Ulriksdal omfattar en detaljplan i kv. Kapplöpningen mm. med ca 225 bostäder och ca 72 000 kvadratmeter kontor och verksamheter på den nuvarande golfbanan. Av bostäderna är ca 180 lägenheter i flerbostadshus och ca 45 radhus. Bebyggelsen planeras ske relativt nära väg E4. Utvecklingen och förändringarna har skett snabbt i Solna och planering för ytterligare förtätning pågår. Solna Stads översiktsplan anger en ca drygt 30 procentig tillväxt vad gäller invånarantal och arbetsplatser under planperioden 2006-2025. Förtätningen medför också ett ökat trafikarbete. Ett av de större projekten som planeras är överdäckningen av Norra Stationsområdet med bostäder i både Stockholm och Solna kommun. I Sollentuna pågår både utbyggnader och planering för nya områden vid Silverdal, Margreteborg respektive Linvävartorp. Detaljplanerna antogs av kommunfullmäktige 2004-11-15 men har delats upp i två delar. Beslutet att anta detaljplanen för tpl Kista E4 E4 tpl Norrtull Figur 8 Översikt pågående planering i Solna stad som till största delen är planlagt område. Planläggning för bostäder mm på Ulriksdalsfälten samt Kv Hilton är inte redovisad i fi gur ovan. 14 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier området Margreteborg har överklagats av Vägverket då planen inte är förenlig med utformningen av den ny trafikplatsen Kista i utbyggnaden av väg E18 mellan Hjulsta och Kista. Planen för området Margreteborg medger såväl kontor som butiker, hantverk, handel, läkarvård, utveckling och forskning, även inom samma kvarter. Detaljplanen för Linvävartorp möjliggör såväl bostäder och kontor som butiker, hantverk, barnstuga, skola, handel, vårdboende, läkarvård utveckling och forskning, även inom samma kvarter. tpl Kista I projektet Norra länken ingår att ansluta Uppsalavägen till en ny trafikplats vid Norrtull. I samband härmed har från Solna tagits fram förslag att förlänga Eugeniatunneln norrut till Haga södra med en rondell ovanpå tunnelmynningen. Projektet har översiktligt studerats vidare i samband med fördjupning av översiktsplan för Karolinska - Norra station i samarbete med Vägverket. I en pågående järnvägsutredning (vintern 2007/2008) för kapacitetshöjning på sträckan Tomteboda Kallhäll utgör den s.k. Kista korridoren en alternativ sträckning som bl.a. innebär behov av spårutrymmen för ytterligare fyra spår genom norra Solna fram till Silverdal/Margareteborg i Sollentuna (mellan väg E4 och Ostkustbanan). Där viker spåren av i bergtunnel i riktning mot Barkarby via Kista och avviker därmed från pågående detaljplanearbete för Margreteborg. E4 Figur 9 Detaljplaner Södra Silverdal (Sollentuna) Den höga exploateringsgraden i Solna och i Sollentuna har i princip inneburit att nästan all tillgänglig mark längs väg E4 mellan Norrtull och Kista redan tagits i anspråk för bebyggelse och trafikanläggningar. Planering pågår för Tvärbanans utbyggnad från Alvik till Solna station. Tanken är att banan ska öppnas för trafik 2011 samtidigt med Nationalarenans genomförande. Det finns även planer för en fortsatt utbyggnad av tvärbanan vidare från Solna station till Ålkistan. Banan är i sträckningsstudie till stora delar förlagd nära västra sidan av väg E4 mellan Frösunda fram till Frösunda norra och vidare norrut via Frösunda port för att därefter korsa väg E4 i trafikplats Järva krog på norra sidan om Enköpingsvägen. I Solna översiktsplan 2006 redovisas tunnel för E4-länken med anslutning av Essingeleden till Uppsalavägen vid Frösunda. Behovet av utrymme för t.ex. en anslutning av ny E4 länk, nya tvärbanesträckningar, ny trafikplats Järva krog och ev. nya lokalanslutningar mellan trafikplatserna ställer krav på utredning och planering. Förstudie väg E4 Norrtull Kista 15

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier 3.2 TRAFIK OCH TRAFIKANTER 3.2.1 Biltrafik befintliga förhållanden Vägsystemet Väg E4 tillhör det nationella stamvägnätet och ingår i den svenska delen av Transeuropean Transport Network (TEN), vilket är utpekat av EU som ett europeiskt nät inom transportsektorn. Syftet med det utpekade TEN är bl.a. att säkerställa framkomlighet för personer och varor, erbjuda användarna infrastruktur av hög kvalitet, basera verksamheten på alla transportslag samt att möjliggöra ett optimalt utnyttjande av befintlig kapa citet. Väg E4 är även riksintresseförklarad och är skyddad mot åtgärder som påtagligt försvårar byggande av vägar inom dessa områden eller utnyttjande av vägarna. I ett regionalt perspektiv utgör vägsträckan tills vidare den enda kapacitetsstarka förbindelsen mellan de södra och norra regionhalvorna. Längs sträckan finns även ett antal anslutningar till Solna kommun av lokal karaktär. Trafikplats Haga södra ansluter mot Karolinska sjukhuset och Södra Brunnsviken, trafikplats Linvävartorpet anslu ter till Norra begravningsplatsens ursprungliga huvudentré och trafikplats Frösunda ansluter till Frösunda och Frösundavik, i Hagaparken. Trafikplatserna Järva krog och Haga norra har både en lokal funktion för Solna men är även viktiga ur ett regionalt perspektiv. I Järva krog ansluter idag E18. En stor del av trafiken utgörs dessutom av trafik till och från Stockholm stads centrala delar och Lidingö. E4 är motorväg med tre körfält i vardera riktning på delen Trafikplats Järva krog Trafikplats Kista. I sydgående riktning har vägrenen gjorts om till busskörfält, i nordlig riktning finns 3 m bred vägren. Mellan Trafikplats Järva krog och Haga södra finns tre genomgående körfält. Söder om Haga södra genom Eugenia tunneln finns två körfält i vardera riktning. Väggeometrin medger god standard med 3,5 m körfält. Norr om Järva krog är vägrenen 3 m bred, men nyttjas som busskörfält i den sydgående riktningen. Söder om trafikplats Järva krog är vägrenen smalare ca 2 m. Vid passagen över stambanan strax norr om trafikplats Sörentorp medger den konvexa vertikalradien inte god standard, vilket påverkar stoppsikten negativt. Pågående planering för trimningsåtgärder avser ommålning av vägren till ett extra körfält i norrgående riktning mellan trafikplats Järva krog och trafikplats Häggvik. I sydgående riktning mellan trafikplats Häggvik och trafikplats Kista. Dessutom planeras ommålning och ombyggnad för att rymma busskörfält mellan Haga norra och Järva krog i norrgående riktning. Trafikmängder E4 har idag höga flöden med som mest, ca 140 000 fordon/dygn, strax norr om Haga södra. Norr om trafikplats Järva krog är flödet ca 125 000 fordon/ dygn. Se figur 11. Tillgänglighet Framkomligheten på E4 är idag låg under högtrafik. Flera studier har under de senaste åren kunnat beskriva trängselproblematiken på Essingeleden och Norra länken. I t.ex. utvärderingen av trängselskatteförsöket (3 januari 06-31 juli 06) beskrevs trängseln i termer av restidsförlängning. I rapporten Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på biltrafiken juni 2006 redovisades restidsförlängningar (= % skillnad jfr. med friflödes hastighet, dvs. hastigheten vid mycket låga trafikflöden). I sydlig riktning under morgonrusningen har sträckan Järva krog och Norrtull restidsförlängningar på 234 % utan trängselskatt och 192 % med trängselskatt. Med ökad trängsel ökar också risken för incidenter i trafiken. Incidenterna kan utgöra ett mått på störningskänsligheten i systemet och inverkar negativt på restiderna. I den trafikdatabas som Trafik Stockholm förvaltar framgår all incidentrapportering. Under de senaste 4 åren har inrapporterats i snitt ca 15 incidenter i veckan, varav ca 80 % avser rapportering av stillastående fordon och trafikolyckor. Dessa incidenter innebär ofta utryckning med vägassistans och ibland avstängningar av körfält med kapacitetsnedstättningar som följd. Haga södra är en av de sträckor med högst koncentration av incidenter som krävt avstängningar. Sydlig riktning Avfarten från norr mot Järva krog är hårt belastad idag och ligger nära kapacitetsgränsen. Det är rampens anslutning med Vallgatan och Vallgatans anslutning med Enköpingsvägen som begränsar ramptrafikens framkomlighet. De kapacitetsproblem som finns söder om Eugeniatunneln och som finns beskrivet i Förstudie E4/E20 i tunnel, Norra stationsområdet och Norra länkens anslut- 16 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier E4, Uppsalavägen E18, Enköpingsvägen E18, Bergshamraleden E4, Uppsalavägen Figur 10 Vardagsdygnstrafik 2006, kalibrerade modellfl öden (Vägverket konsult) ning orsakar störningar bakåt i systemet och därmed lägre hastigheter för den genomgående trafiken. Tillflödet från de anslutande trafikplatserna och de vävningsrörelser som dessa orsakar är också ett bidrag till försämrad framkomlighet och lägre färdhastigheter för trafiken på E4. Nordlig riktning Som i sydgående riktning innebär de anslutande trafikplatserna vävningsrörelser som dämpar den genomgående färdhastigheten i norrgående riktning. I trafikplats Järva krog, avfartsrampen mot Bergshamraleden är det kraftiga köer under eftermiddagen som påverkar den genomgående trafiken på E4:an. Järva krog Trafikplats Järva krog har en viktig regional funktion och sammanbinder E4 (Uppsalavägen) med E18 (Enköpingsvägen och Bergshamraleden). Vallgatan E18, Enköpingsvägen Figur 11 Järva krog E18, Bergshamraleden E4, Uppsalavägen Förstudie väg E4 Norrtull Kista 17

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier Trafikplatsen fyller även en lokal funktion för tillgängligheten mellan Solnas olika stadsdelar. Trafikplatsen är också en på- och avstigningsplats för SL-bussar såväl som för Flygbussarna. I trafikplatsen löper även GCstråk som sammanbinder Bergshamra med Ulriksdal och Solna C, samt för rekreation till nationalstadsparken. I dag är det kapacitetsstörningar på rampavfarterna från E4. Vallgatans anslutning mot Enköpingsvägen påverkar rampkapaciteten negativt. Hållplatslägena inverkar negativt för kapaciteten i trafikplatsen. Gång- och cykelkopplingarna i trafikplatsen har undermålig standard och kan upplevas svårorienterade. Trafiksäkerhet Olycksstatistik gällande polisrapporterade olyckor har inhämtats med hjälp av Vägverkets olycksdatabas Olyckstyp Antal olyckor Antal olyckor fördelade på skadegrad Figur 12 Antal trafi kolyckor inom förstudieområdet, sammanställning 2002-2006 (STRADA) Personskador efter allvarlighetsföljd Död Allvarlig Lindrig Död Svårt skadad Lindrigt skadad Singel 57 0 20 37 0 29 45 Omkörning 80 0 11 69 0 13 94 Upphinnande 173 1 32 140 1 56 281 Avsvängande 20 0 6 14 0 7 31 Korsande 13 0 5 8 0 7 17 Övrigt 8 0 2 6 0 5 14 Totalt 351 1 76 274 1 117 482 Figur 13 Geografi sk fördelning av antal trafi kolyckor mellan 2002-2006 (STRADA) 18 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier STRADA för femårsperioden 2002-01-01 till 2006-12-31. Inom utredningsområdet har det under denna tidsperiod inträffat 351 polisrapporterade olyckor med personskada. Av dessa olyckor har endast en olycka haft dödlig utgång, i 76 olyckor har en eller flera personer blivit svårt skadade. Övriga 274 olyckorna har innehållit lindriga personskador. Flest olyckor har inom utredningsområdet inträffat från trafikplats Järva krog och söderut. Upphinnandeolyckor står för en stor del av det totala antalet olyckor (49 procent). Den största andelen av denna olyckstyp infinner sig vid trafikplatserna med högst koncentration vid trafikplats Järva krog. I 37 av dessa olyckor ( 21 procent) har tung trafik varit inblandade. 41 av upphinnandeolyckorna (24 procent) kan med säkerhet härledas till köbildningar, troligtvis är dock detta antal högre. Det har hänt 79 olyckor inom utredningsområdet som i statistiken kunnat härledas från körfältsbyten på olika sätt. I så många som 62 av dessa olyckor var tung trafik inblandade. Fördelningen av olyckorna är 10 olyckor med svåra personskador och 69 olyckor med lindriga personskador. Högst koncentration olyckor med körfältsbyten inblandade finns på sträckan mellan trafikplats Frösunda och trafikplats Haga södra. Tung trafik är överrepresenterad i olycksstatistiken på aktuell sträcka. I 102 av totalt 351 personskadeolyckor (29 procent) finns det inblandning av tung trafik. Detta kan jämföras med att andelen tung trafik på sträckan är strax under 10 procent. Figur 14 Upphinnandeolyckor i Järva krog 2002-2006 (STRADA) Figur 15 Olyckor härledda till körfältsbyten 2002-2006 mellan trafikplats Haga Södra och trafikplats Frösunda (STRADA) Omledningsvägnät För vägavsnittet Norrtull Kista finns ett antal alternativa omledningsvägar att tillgå. Dessa utgörs av ordinarie transportleder för farligt gods. Vid avstängningar av Essingeleden kan Eugeniatunnlarna stängas med automatiska bommar varvid trafiken leds upp till Norrtull. För aktuell sträcka kan dessa bommar användas för avstängning av norrgående trafik. Trafiken kan då ledas till ordinarie vägnät enligt följande: Norrgående trafik kan ledas mot Roslagstull via väg E18/E20 och sedan via de befintliga transportvägarna för farligt gods t ex väg 262 för att ansluta väg E4 vid trafikplats Häggvik. Södergående trafik kan, då avstängning t.ex. sker vid Kista, ledas om på samma sätt som norrgående samt via väg 279 till Alvik och sedan via 275 till trafikplats Fredhäll och ansluta till E4 södergående. Trafikplats Järva krog är utpekad som lotsningsplats för transporter av farligt gods. Det finns däremot ingen ordnad uppställningsplats i anknytning till trafikplatsen. Denna lotsningsplats avser både planerade avstängningar och större olyckor på Essingeleden mellan trafikplats Fredhäll och trafikplats Gröndal. Denna sträcka saknar alternativa ordinarie genomfartssträckor för farligt gods. Detta då farligt gods transporter normalt inte tillåts inom Stockholms innerstad. Lotsningsplat- Förstudie väg E4 Norrtull Kista 19

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier sen vid trafikplats Järva krog ska samla upp trafik från E18, från båda riktningarna samt från den trafik som är södergående på E4. Vägnäten avviker från de fördefinierade vägscenarierna enligt RUFS 2001 scenario 2015 (Hög) med följande Projekt: Anpassning till dagens vägnät (bl.a. 8 körfält på Essingeleden). Huvudstaleden inkl Tritonbron är inte utbyggd. Begränsad framkomlighet på vissa vägar i Solna Kommun. Klarastrandsleden två körfält ut från staden och ett körfält in mot staden. Prognoserna för 2015 har gjorts både med och utan trängselskatteeffekt. Trafikmängder I tidigare framtaget underlags PM E4, E18 Norra station, trafikprognos för 2015 och 2030 redovisas närmare de prognoser och prognosförutsättningar som använts. Effekten av trängselskatten redovisas särskilt i underlags PM Trafikprognos 2015 inklusive Trängselskatt. Figur 16 Omledningsvägnät farligt gods (Länsstyrelsen) 3.2.2 Biltrafik Utvecklingscenarier 2015 Vägsystemet 2015 År 2015 planeras Norra länken att öppnas för trafik. Även nya E 18 Hjulsta - Kista, planeras öppnas samma år. Dessa förändringar tillsammans med de exploateringar som pågår och som planeras vara färdigställda ca 2015, samt andra vägprojekt, kommer att innebära en förändrad trafiksituation jämfört med idag. Som underlag för förstudien finns en trafikprognos som anpassats till kända förändringar i markanvändning och ny transportinfrastruktur. Det framtida vägnätet i trafikmodellen baseras på det som definieras i RUFS 2001 scenario 2015 (Hög) och omfattar bl.a. följande större vägprojekt: Norrortsleden 2015 Södertörnsleden 2015 Norra länken 2015 Jämfört med dagens trafikmängder strax norr om Järva krog på ca 125 000 fordon/dygn innebär situationen 2015 en trafikmängd på motsvarande sträcka med ca 165 000 fordon/dygn, vilket är en ökning på ca 30 %. Söder om Järva krog är ökningen ungefär lika stor. Se figur 17. Trängselskatteeffekten för år 2015 bedöms vara marginell på E4 mellan Kista och Norrtull. Tillgänglighet Inför den här förstudien har en fördjupad kapacitetsstudie genomförts av Movea på uppdrag av Vägverket (PM - Kapacitetsstudier 2007-06-26). Studierna har analyserat den framtida trafiksituationen med stöd av Contram som är en dynamisk trafikmodell. I studien görs en detaljerad genomgång av problematiken mellan varje trafikplats i både syd- och norrgående riktning. Problembilden i syd- och norrgående riktning beskrivs nedan översiktligt. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till PM - Kapacitetsstudier (Movea). Sydgående: Etableringarna i Kista och Silverdal medför en stadigt ökande trafik. Ombyggnaden av en ny sträckning av E18 och ökad trafik från Kista/Silverdal medför ett ökat trafiktryck på E4:an. Med dagens utformning med tre genomgående körfält för biltrafiken mellan trafikplats Kista och trafik- 20 Förstudie väg E4 Norrtull Kista

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier E4, Uppsalavägen E18, Enköpingsvägen E18, Bergshamraleden E4, Uppsalavägen Figur 17 Vardagsdygnstrafik 2015 (Vägverket konsult) plats Järva krog uppstår kapacitetsproblem för den sydgående trafiken på E4. Ombyggnaden av ny sträckning av E18 minskar trafiken från Enköpingsvägen mot E4 S i trafikplats Järva krog. Även trafiken från Bergshamraleden mot E4 S kommer att minska betydligt när Norra länken öppnas. Detta uppvägs på sikt av de nya etableringarna av bostäder och arbetsplatser i norra delarna av Solna vilka ger ökad trafik via trafikplats Järva krog söderut på E4. Söder om trafikplats Järva krog kommer trafikbelastningen att bli hög. Skulle trafiken mot trafikplats Frösunda öka uppstår växlingsrörelser som ytterligare förvärrar kapacitetsproblemet. Flödet från påfartsrampen i Frösunda trafikplats kommer att öka jämfört med idag vilket innebär kapacitetsproblem i samband med ökade väx- lingsrörelser mot Haga norra. Söder om trafikplats Haga norra blir belastningssituationen ungefär som idag pga kapacitetsbrist uppströms i trafikplats Frösunda. Exploateringen i området Norra station och Karolinska attraherar mer trafik i den relationen än idag, vilket ökar belastningen och växlingsbehovet söderut. Norrgående: I och med att Norra länken öppnas ökar kapacitetsbehovet i nordlig riktning för att trafiken ska kunna avvecklas från tunnelsystemet. Dagens utformning klarar inte den framtida trafikbelastningen med kraftiga kapacitetsproblem som följd. Trafiken från Norra länken ges då inte tillräcklig kapacitet, vilket under högtrafik skapar köer i tunnelsystemet med långsamtgående trafik som följd, vilket i sin tur innebär att tunnelpåfarterna då måste stängas. Förstudie väg E4 Norrtull Kista 21

Befi ntliga förhållanden och utvecklingsscenarier I och med omläggningen av E18, från Järva krog via Kista trafikplats ökar belastningen norrut, vilket tillsammans med den i övriga trafikökningen innebär kapacitetsbrist med dagens utformning. De kapacitetsstudier som genomförts visar på ett behov av ytterligare två norrgående körfält mellan trafikplats Järva krog och trafikplats Sörentorp. Vid trafikplats Sörentorp kan ett av körfälten övergå till avfartsramp. Trafiksäkerhet Med dagens vägutformning och den framtida trafikbelastningen kommer störningarna i trafiken att öka framförallt i vävnings och växlingssistuationerna. Då trafikolyckorna erfarenhetsmässigt står i proportion till trafikflödet är motsvarande ökning av trafikolyckorna möjligen att vänta i teorin. I praktiken spelar många andra faktorer in, som kommer att påverka utfallet. T.ex. innebär en ökad trafikmängd lägre hastigheter och större störningar, vilket möjligen skulle kunna leda till andra typer av olyckor och skadeutfall. Järva krog I trafikplats Järva krog har en del förbättringsåtgärder sannolikt genomförts fram till 2015. Det handlar om mindre åtgärder som t.ex. busskörfält i norrgående avfartsramp och nya hållplatslägen, vilket förbättrar bussarnas framkomlighet och ökar i viss mån kapaciteten för biltrafiken i och med att vänstersväng mot Bergshamraleden utgår. Övriga hållplatser i sydgående och norrgående riktning har flyttats enligt det förslag som SL tidigare har tagit fram, vilket skapar förutsättningar för att stänga vissa GC-förbindelser som idag endast leder till dagens hållplatser. Det finns även möjlighet att överväga att stänga andra GC-förbindelser som då skulle kunna bidra till att kapaciteten i avfartsrampen söderut skulle kunna förbättras. Kapcitetsproblem i avfartsramperna kan dock förväntas förvärras p.g.a. den ökade trafiken. Den södergående avfartsrampen får den största belastningen med stor risk för köer som blockerar sydgående trafik på väg E4. 3.2.3 Biltrafik utvecklingstrender 2030 Vägsystemet Planeringen för flera större vägprojekt i stockholmsregionen pågår, vilka kommer att påverka trafikmängderna på E4 mellan Haga södra och Kista. Det råder fortfarande oklarheter kring finansiering varför det är svårt att peka på när projekten kommer att sättas i trafik. Förbifart Stockholm som är beräknad att stå färdig tidigast ca 2020 har fortfarande ingen finansiering. Österleden där en nyligen genomförd förstudie gjorts har ingen bedömd tidsplan för färdigställande eller finansiering. Andra projekt som har funnits med länge i planeringssammanhang är Huvudstaleden och E4-länken, dessa två har heller ingen tidsplan eller ordnad finansiering. Vägverket har påbörjat en systemstudie där konsekvenserna av flera av de större planerade vägprojekten och planerade kollektivtrafiksatsningarna ska analyseras för olika scenarier. På så sätt kan trafiknyttan av projekten värderas mer detaljerat. Inom ramen för den här förstudien har ett par framtidscenarion studerats för år 2030. Det framtida vägnätet för år 2030 definieras enligt RUFS 2001 scenario 2030 (Hög). Detta scenario omfattar utöver de investeringar som antas vara gjorda 2015 bl.a. följande större projekt. Förbifart Stockholm 2030 Österleden 2030 På samma sätt som gjorts för 2015 avviker vägnätet från de fördefinierade scenarierna enligt RUFS 2001 med följande projekt. Anpassning till dagens vägnät (bl.a. 8 körfält på Essingeleden) Huvudstaleden inkl. Tritonbron är inte utbyggd Begränsad framkomlighet på vissa vägar i Solna Kommun Klarastrandsleden två körfält ut från staden och ett körfält in mot staden. Trafikanalyserna av E4-länken förutsätter en anslut ning i trafikplats Frösunda. E4-länken kommer att utredas vidare där andra lägen för anslutning av dagens E4 kommer att värderas. 22 Förstudie väg E4 Norrtull Kista