Kommunfullmäktige 2015-06-17 xx STRATEGISK PLAN 2016-2019 SÖDERKÖPINGS KOMMUN PÅ VÄG MOT HÅLLBAR UTVECKLING
INNEHÅLL POLITISKA VÄGVAL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 2016-2019... 3 SÅ FUNGERAR STYRNINGEN... 4 UPPFÖLJNING... 4 SKOLA OCH FÖRSKOLA... 6 PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 6 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 6 SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN... 6 ÄLDREOMSORG OCH SOCIALTJÄNST... 7 PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 7 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 7 SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN... 7 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV... 8 PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 8 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 8 SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN... 8 INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ... 9 PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 9 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 9 SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN... 9 SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSBYGGANDE... 10 PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 10 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 10 SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN... 10 KOMMUNAL ORGANISATION... 11 PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET... 11 PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER... 11 SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN... 11 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 13 BEFOLKNINGSPROGNOS... 13 KOMMUNENS INTÄKTER... 14 KOMMUNENS NETTOKOSTNADER... 14 FÖRÄNDRINGAR I BUDGETRAM... 14 SAMMANFATTNING AV NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR... 15 2
POLITISKA VÄGVAL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 2016-2019 Den politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet, presenterar i detta dokument den strategiska inriktningen och budgeten för Söderköpings kommun 2016-2019. Som kommunala politiker är vår utgångspunkt en gemensam vilja till förändring, en politisk handlingsväg där kommunens resurser i form av ekonomi, medarbetare, miljö och medborgare tas tillvara på ett bättre sätt. Söderköpings kommun har utmärkta förutsättningar och utomordentliga möjligheter i form av engagerade medborgare, duktiga och kompetenta kommunanställda, bra geografiskt läge och en fantastisk miljö. Det finns därför god potential att skapa en ännu bättre skola och förskola, ett bättre näringslivsklimat där fler Söderköpingsbor får arbete och sysselsättning och en äldreomsorg som vi alla kan vara stolta över. För att lyckas med detta krävs en god ekonomi och en stabil befolkningsutveckling som ger ökade resurser. Vår gemensamma politik bygger på omtanke om hela kommunen, dess medborgare, kommunens medarbetare, miljön och kommunens ekonomi där hållbar utveckling är ledorden såväl social, etisk och estetisk som ekonomisk och ekologisk. En utveckling som tar långsiktiga hänsyn till människors välbefinnande och miljön (minskad klimatpåverkan och värnad biologisk mångfald). För att uppnå den hållbara utvecklingen och för att Söderköpings kommun ska bli ännu bättre på att vara just det, en kommun, så krävs prioriteringar. Allt kan inte göras på en och samma gång. Nedan beskrivs de insatser som planeras inom de på lång sikt viktigaste utvecklingsområdena som den snart antagna Översiktsplanen 2015-2030 för kommunen pekar ut. Tillsammans med alla som lever och verkar i kommunen så kan vi skapa en fantastisk helhet Söderköping, vårt smultronställe vid Östersjön. Söderköping den 2 juni 2015 Mattias Ravander (S) Yvonne Persson (M) Åza Diaz-Mägi (MP) Gruppledare Gruppledare Gruppledare 3
SÅ FUNGERAR STYRNINGEN ÖP med utvecklingsområden Program Strategisk plan med budget För att nå de övergripande målsättningarna med verksamheten krävs en tydlig viljeinriktning kring vad verksamheterna förväntas leverera och på vilket sätt. För att nå framåt kommer det att krävas vägval, prioriteringar och uthållighet. Ett medel för att nå dit är en styrmodell. Syftet med styrmodellen i Söderköpings kommun är att den ska vara enkel att förstå och följa samt att den ska ge möjlighet att styra verksamheterna mot den politiska viljeinriktningen genom utpekade inriktningsområden, eller utvecklingsområden. Utvecklingsområden pekas ut i översiktsplanen. Dessa utvecklingsområden förtydligas i ett eller flera politiska program per område som innehåller ambitionsnivåer i form av mål. Programmen beskriver även hur dessa ska mätas och följas upp. Utifrån inriktning och program utgör den strategiska planen de för perioden politiskt prioriterade uppdragen för nämnderna. Utöver uppdrag omfattar den strategiska planen också nämndernas ekonomiska ramar samt kommunens övergripande investeringsbudget. Nämndernas planer för att nå den strategiska planens uppdrag samt ekonomiska ramar beskrivs i en Uppdragsplan för varje nämnd/styrelse. Denna sträcker sig över samma period som den strategiska planen, det vill säga fyra år. Uppdragsplanen ska därutöver beskriva nämndens övergripande ansvarsområde och utgöra nämndernas uppdrag till förvaltningarna. Verksamhetsplanerna sträcker sig över ett (1) år och ska ge svar på hur verksamheten planerar för att verkställa nämndernas uppdrag under det kommande året. UPPFÖLJNING Under verksamhetsåret ges vid tre tillfällen en för kommunen sammanställd återkoppling av kommunens mål, givna uppdrag, verksamhet och ekonomi för kommun samt koncernen; tertial 1 (T1), tertial 2 (T2) samt årsredovisning. En ekonomisk avstämning ska rapporteras vid varje nämndsammanträde. Uppdragsplan samt verksamhetsplan anger hur uppdrag förväntas återrapporteras ÖP 10-15 år Kommunfullmäktige Den politisk viljeinriktning inom utpekade områden. Program 5 år Kommunfullmäktige En plan per utpekat område, med ambitionsnivå och målsättning. Flerårsbudget, ekonomi 4 år Kommunfullmäktige Strategisk plan för madat perioden prioriterade områden, utifrån ÖP och program. Uppdragsplan 4 år Nämnd En uppdragsplan, utifrån den strategiska planen. Nämndens uppdrag och vad ska verkställas/genomföras för att nå den strategiska planen. Verksamhetsplan 1 år Hur ska verksamheten genomföra de uppdrag som nämnden har att verkställa. Hur uppföljning ska ske fastställs i varje dokument. Samlad analys vid tre (3) tillfällen; Tertial 1, Tertial 2 samt Årsredovisning. 4
UTVECKLINGSOMRÅDEN 2016-2019 5
SKOLA OCH FÖRSKOLA Kommunens utgångspunkt är att tillsammans ge skolan förutsättningar att bli bättre för alla barn. Bra arbetsmiljö, lokaler och utomhusmiljö, vettiga arbetsvillkor för lärarna och möjligheter för dem att göra ett bra jobb. En tillgänglig kulturskola och simskola är viktiga beståndsdelar. Skolor på landsbygden ska finnas kvar så länge det är pedagogiskt motiverat och föräldrarna vill. För utvecklingsområdet är Skolprogram styrdokument. PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Alla elever ska ha en god kunskapsutveckling God arbetsmiljö för alla barn, elever och personal PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Eleven ska få mer tid med sin lärare Kommunens skolverksamhet ska ligga i framkant av utvecklingen Förskolans betydelse för kunskapsutveckling SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN Planering för nya förskole- och skollokaler pågår och avsikten är att kommunstyrelsen under 2015 tar beslut om projektering, därför prioriteras såväl nya förskole- som skollokaler inom investeringsramen. Barn- och utbildningsnämnden kompenseras för den demografiförändring som sker, med ökat antal barn i verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden får ett riktat uppdrag att arbeta med att öka lärarens tid med direkt undervisning eller elevnära arbete. Insatser som kan göras är tillexempel samordnad administration, central rättning av nationella prov och förbättrat IT-stöd. Kommunens omvärldsbevakning inom skolområdet samt kunskapsutvecklingen inom skolan kring nya metoder och pedagogisk utveckling ska fortsätta och intensifieras. Majoriteten ser det som särskilt viktigt att stödet till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förbättras. Satsningar på tidiga insatser och tidig läsförståelse ska fortsätta. För att möjliggöra fortsatta satsningar på skola och förskola ska förutsättningarna för en mer samlad verksamhet inom förskola och skola utredas vidare. I och med byggnation av ny förskola ska förskoleverksamhet med få avdelningar samordnas. Olika alternativ för att öka elevunderlaget i Sankt Anna skola ska övervägas. I samband med detta ska även möjligheten för en privat entreprenör att driva kostverksamheten i Sankt Anna prövas. 6
ÄLDREOMSORG OCH SOCIALTJÄNST Alla människor, så långt det är möjligt, vill vara självständiga och klara sig utan hjälp. Kommunens insatser ska bidra till att öka den enskildes självständighet och skapa förutsättning för människor att leva fria och rika liv. En god rehabilitering, tillgång på korttidsplatser, stort inflytande för den äldre och omsorg om kommunens medarbetare skapar förutsättningar för en hög kvalitet inom äldreomsorgen. En förutsättning för utveckling inom den sociala omsorgen är god uppföljning av kvalitet och ekonomi och långsiktighet där onödiga kostnader ska undvikas. Socialtjänsten ska fungera på ett sådant sätt att invånare söker stöd i ett tidigt skede där service och myndighetsutövning samspelar. För utvecklingsområdet är Äldreprogram och Program för Social hållbarhet styrdokument. PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Erbjuda ett tryggt och säkert boende för äldre utifrån efterfrågan och behov En god rehabilitering som leder till mer självständiga individer Mindre psykisk ohälsa hos kommunens medborgare PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Insatserna ska vara av god kvalitet Planering av vård och omsorg för äldre ska bygga på nationell och lokal demografisk utveckling Sammanhållen planering och bred samverkan för bättre folkhälsa SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN Arbetet med en förstärkt rehabilitering ska fortsätta. Utifrån Socialnämndens uppdrag 2015 ska en handlingsplan för ökad rehabilitering fastställas och verkställas. Ramunderstaden ombeds att så snart som möjligt starta upp ett arbete för att tillskapa fler boendeplatser (särskilt boende) centralt i Söderköping till exempel genom en tillbyggnad av Birkagården i syfte att skapa mer flexibla och ändamålsenliga boendeplatser. Samtidigt ska planeringen för ett samlat centralt korttidsboende med rehabilitering fortsätta och verkställas under mandatperioden. Hemtjänsten är i särskilt fokus under budgetperioden. Ambitionen är att förbättra arbetsmiljön för de anställda, minska genomströmningen av timvikarier och att öka andelen tid hos brukaren. Genom införandet av LOV och planeringsinstrument ges bättre förutsättningar att följa verksamheten. En handlingsplan för ökad kvalitet ska tas fram och genomföras. Personalpolitiken är under perioden ett stort utvecklingsområde för vård och omsorg. Kommunfullmäktiges beslut om rätten till heltid och de ofrivilliga delade turerna ska verkställas under 2016. Under året ska även arbetskläder införas för samtlig vårdpersonal. Ambitionen är därutöver att fortsätta det arbete som redan påbörjats; ökad grundbemanning och minskat antal timvikarier. Socialförvaltningens organisation ska utvärderas för att möjliggöra fortsatta satsningar. Särskilt fokus ska vara möjligheten att omvandla tjänster inom ledning och administration till mer verksamhetsnära tjänster. Verksamheter med liten eller begränsad nyttjandegrad ska utvärderas. Socialnämnden kompenseras för ökat antal äldre i kommunen, samt ökade placeringskostnader inom LSS.
ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV Näringslivets utveckling är central för utveckling av välfärden och möjlighet att skapa arbetstillfällen. Därför ska Söderköpings kommun ge en god service för näringslivet genom ett tydligt, okomplicerat och positivt bemötande. Söderköpings kommun har ett bra läge för fler företag att vilja etablera sig på orten. När det gäller insatser mot arbetslöshet är ungdomar särskilt prioriterade. För utvecklingsområdet är Arbetsmarknads- och näringslivsprogram styrdokument. PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Gott företagsklimat Färre arbetslösa ungdomar PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Ett aktivt arbete för att ständigt förbättra företagsklimatet Tidig etablering på arbetsmarknaden SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN Arbetet med ett tiopunktsprogram för ett förbättrat företagsklimat ska fortsätta och arbetsmarknads- och näringslivsrådet ska vara en grund i det arbetet Nyströmska skolan ska ges goda förutsättningar att fortsätta spetsa och marknadsföra gymnasieverksamheten samtidigt som den höga efterfrågan på lärlingsprogrammet ska tas tillvara. Det goda ryktet som Nyströmska har såväl när det gäller gymnasieverksamhet som utbildning för vuxna, som YHutbildningarna ska bevaras och utvecklas. Ambitionsnivån på IM-språk ska utvärderas för att harmonisera med kringliggande kommuner. Planeringen för fler möjliga etableringsplatser för nytillkommande företag ska fortsätta och nya industriområden ska beaktas i såväl ÖP 2015-2030 som i FÖP Staden. 8
INFRASTRUKTUR OCH MILJÖ En bra och tillgänglig infrastruktur i kommunen är en förutsättning för att det ska vara attraktivt att bo och verka i kommunen. Bygget av den nya sträckningen av E22 förbi Söderköping kommer att påbörjas inom den närmaste femårsperioden. Kommunen ska aktivt bevaka såväl de möjligheter som potentiella farhågor som finns med vägens sträckning för att utfallet ska bli det bästa möjliga för kommunen och dess innevånare. Planeringen för en framtida spårbunden förbindelse till Norrköping ska fortsätta och ett sammanhängande cykelnät i kommunen ska utvecklas. Målsättningen är att 90 % av hushållen på landsbygden ska ha tillgång till fiber 2020. De havsmiljöer, sjöar och andra vattendrag som finns i kommunen ska ha en hög vattenkvalitet. För utvecklingsområdet är Miljöprogram, Trafikprogram och Program för IT-infrastruktur styrdokument. PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Fler elever, barn, föräldrar och lärare ska gå eller cykla till skola/förskola Andel hushåll och företag med möjlighet att ansluta till fiber ska öka Fler klimatanpassade bostäder PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Aktivt påverkansarbete för högre andel gång- och cykeltrafik Engagerade byalag i fiberutbyggnaden Ta till vara på förnyelsebara energikällor SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN Inom ramen för ett nytt Trafikprogram och den Fördjupade översiktsplanen för staden ska olika strategier och åtgärder för att öka säkerheten för gång- och cykeltrafikanter samt ett mer aktivt påverkansarbete utarbetas. Vid nybyggnation och renovering av kommunala lokaler ska möjligheten att utnyttja förnyelsebara energikällor alltid beaktas och planeras för. Vid planeringen av den nya multihallen är detta ett krav. Fiberutbyggnaden i kommunen fortsätter i med målsättning att nå 90 % 2020. Kommunens samverkan med byalagen fortsätter. Avsikten är att fortsätta planeringen för en framtida försäljning av nätet. Planeringen av den nya sträckningen av E22 fortsätter och under 2016 kommer sannolikt vägplanen att komma på remiss. Kommunen ska medverka i planeringsprocessen för att tillgodose de kommunala intressena, inte minst i form av nya entréer till staden och kopplingar mot befintliga vägar. Medel finns avsatta i budget för projektsamordnare och det utredningsarbete som tillkommer 9
SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSBYGGANDE Kommunens planering ska främja en hållbar utveckling såväl i staden som på landsbygden, och ta tillvara Söderköpings kommuns utvecklingspotential. Med bas i översiktsplanen ska en ny fördjupad översiktsplan för Söderköpings stad tas fram, som tar sikte på den sammanhållna staden. Kommunen behöver ta ett samlat grepp över idrottsanläggningarna och i all planering av nya kommunala lokaler så ska de fem perspektiven på hållbar utveckling finnas med. Den unika potential och resurs som finns i Sankt Anna skärgård ska tas till vara. Det ska vara en prioriterad uppgift för alla kommunens politiker och medarbetare att kommunen har en fungerande integration av såväl nyanlända som nyinflyttande medborgare. För utvecklingsområdet är Bostadsförsörjningsprogram, Översiktsplanen och de Fördjupade Översiktsplanerna styrdokument. PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Ökad bostadsintegration genom blandade upplåtelseformer Fler bostäder ska nyproduceras PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Planläggning i framkant God samverkan med aktörer på bostadsmarknaden SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN Den fördjupade översiktsplanen för staden antas av kommunfullmäktige under 2016. Därtill fortsätter planeringen av såväl den tidigare brandstationen, Eriksvik, Bergaområdet, Reningsverket/Trädgårdsmästeriet, Alboga samt ytterligare områden. Kommunen prioriterar centralt belägna områden där det finns möjlighet till en blandad och integrerad bostadsproduktion. Resurserna på samhällsbyggnadskontoret ska ytterligare förstärkas. I första hand genom att se över möjligheten att finansiera detta genom de avgifter som finns inom planläggningssidan. Det ger också möjlighet att hålla en högre servicegrad och takt i planeringen i samarbetet med andra exploatörer än kommunen 10
KOMMUNAL ORGANISATION För att nå de politiska ambitionerna och realisera översiktsplanen krävs en ständig utveckling av den kommunala verksamheten. En bra personalpolitik som tar tillvara de resurser som finns i kommunens medarbetare, en offentlig upphandlingsverksamhet som skapar förutsättningar för bra uppföljning och kontroll av verksamheten och som genom tydliga formulerade krav i kommunens upphandling bidrar till att fler miljö- och näringslivspolitiska mål uppnås är centrala förbättringsområden. Detta förutsätter en strategi för att fortsätta säkerställa en god ekonomisk styrning av kommunen. För utvecklingsområdet är Personalpolitiskt program, Upphandlingsprogram, Finansprogram och Mark- och fastighetsprogram styrdokument. PRIORITERADE MÅL INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Fler upphandlingar ska vinnas av lokala entreprenörer En attraktiv arbetsplats nöjda medarbetare Stabil ekonomi självförsörjningsgrad PRIORITERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Bättre kontroll och uppföljning av inköp En välkänd och väl förankrad värdegrund En modern arbetsplats Kommunens lokaler ska användas för kommunala ändamål Resultatnivå som tar höjd för investeringar SÄRSKILDA INSATSER UNDER PERIODEN En ny överförmyndarorganisation träder i kraft under 2015. I och med det kommer överförmyndarnämnden att förfoga över en egen budget där kommunen också tar höjd för den ökade kostnaden med tjänstmannastöd. Kontroll över inköp. Samtliga nämnder får i beting att minska kostnaderna för externa inköp. Som stöd anställer kommunstyrelsen en inköpscontroller som har till uppgift att utbilda inköpare och samordna inköpsfunktionerna. Därmed kan även inköpsrutiner förbättras och avtalstrohet öka. Det ger samtidigt förutsättningar att utvärdera genomförda upphandlingar på ett bättre sätt. För att skapa förutsättningar för en effektiv organisation ges förvaltningarna i uppdrag att göra en särskild utvärdering innan en återbesättning eller utlysning av tjänst görs vid pensionsavgång eller uppsägning. Om bedömningen görs att verksamheten skulle bli lidande på ett oförsvarligt sätt ska naturligtvis en anställning/tillsättning ske. För att klara nivån på investeringsåtagandena i den här budgeten krävs en resultatnivå på cirka 2 % av skatte- och statsbidragsintäkterna över mandatperioden, vilket motsvarar cirka 17 mkr per år. Nivån nås inte 2016. En bidragande orsak är att projektet kring Vikingavallen försenades. För att klara en självfinansieringsgrad på 60 % över perioden krävs därför ett fortsatt arbete med att hitta alternativa ekonomiska lösningar och extern finansiering av investeringar. Här ingår att se över det kommunala fastighetsinnehavet för att göra en bedömning av vad som strategiskt och ekonomiskt klokt att behålla och avyttra, men också ett arbete för att ständigt effektivisera den kommunala verksamheten. 11
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 12
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Den största delen av kommunens intäkter är skatteintäkterna. Skatteintäkternas storlek är starkt beroende av beslut av Riksdagen, omvärldens utveckling samt befolkningsutvecklingen. Den ekonomiska rapporten från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar på att trots låg inflation, som begränsar skatteunderlagets tillväxt, i reala termer (efter avdrag av pris- och löneökningar), är utvecklingen fortsatt stark. Den positiva utvecklingen är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Kommunen kan genom en ökad befolkningsutveckling påverka kommunens skatteintäkter. I budgeten för de kommande fyra (4) åren planeras för en byggnation om ca 280 nya bostäder (småhus och flerfamiljshus). Nytillskottet av bostäder generar, under perioden, en genomsnittlig befolkningsökning med 150 personer per år, en årlig ökning av 1 procent. Nedan redovisas den prognostiserade befolkningsutvecklingen. BEFOLKNINGSPROGNOS Befolkning per 31/12 Förändring Årlig 2015 2016 2017 2018 2019 2015-2019 förändring Antal i % Antal i % 0 år 153 155 161 165 168 15 10% 4 2,5% 1-5 år 886 893 920 935 949 63 7% 16 1,8% 6 år 171 185 184 195 197 26 15% 7 3,8% 7-15 år 1 477 1 493 1 538 1 545 1 576 99 7% 25 1,7% 16-18 år 460 475 479 503 514 54 12% 13 2,9% 19-64 7 779 7 701 7 789 7 807 7 830 51 1% 13 0,2% 65-69 1 065 1 068 1 040 1 057 1 039-26 -2% -6-0,6% 70+ år 2 327 2 406 2 498 2 572 2 644 317 14% 79 3,4% Summa 14 317 14 376 14 609 14 780 14 917 600 4% 150 1,0% Befolkningsprognosen visar att åldersgrupperna som finns inom kommunens verksamhet växer mest, barn och ungdomar samt äldre. Denna positiva utveckling innebär utmaningar för organisationen då verksamhetslokaler behöver anpassas och nya byggas. Samtidigt ger anpassade lokaler ökade förutsättningar att fortsätta förbättra och utveckla kvalitén och servicenivån i verksamheterna. 13
KOMMUNENS INTÄKTER Kommunen ekonomiska utrymme är starkt korrelerad med befolkningsutvecklingen, vilket styr skatteintäkterna. I genomsnitt innebär en årlig ökning av befolkningen med 50 personer ökade skatteintäkter om 5 mkr per år. Exkluderat volymutvecklingen ökar kommunens skatteintäkter med cirka 2,4-2,6 procent årligen. SAMMANSTÄLLNING FINANSEN KOMMUNENS NETTOKOSTNADER Kommunens personalkostnader bedöms öka årligen med 2,5 procent och övriga kostnader med 1 procent. Sammantaget innebär det en underliggande kostnadsökning, allt annat lika, med 1,8 %. Mellan åren 2015 och 2016 bedöms demografiförändringen innebära ökade volymer som motsvarar en kostnadsökning om 10 mkr. En volymökning som nämnderna kompenseras för. För att bibehålla 2015 års resultatnivå behövs kostnadsanpassningar genomföras. De politiska inriktningarna när det gäller såväl satsningar som anpassningar finns beskrivet under särskilda insatser. FÖRÄNDRINGAR I BUDGETRAM + ökad ram - minskad ram (tkr) SBN SN BUN SERN Revision Överför myndare KS Total förändring mellan 2015-2016 300 8 800 7 500 1 000 100 600 4 000 Förändring i % jmf 2015 1,0% 3,9% 2,9% 1,6% 9,0% 56,1% 4,6% Varav demografiförändring 0 5 100 5 100 0 0 0 0 Förändring i % jmf 2015 0,0% 2,3% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Varav löner & KPI 500 4 800 5 600 1 300 0 0 1 200 Förändring i % jmf 2015 1,5% 2,1% 2,2% 2,1% 1,1% 4,0% 1,4% Varav särsklida insatser -200-1 100-3 200-300 100 600 2 800 Förändring i % jmf 2015-0,5% -0,5% -1,3% -0,5% 7,9% 52,1% 3,2% Målet om 2 procents resultat av kommunen skatteintäkter kommer att nås över perioden, men inte för 2016. Motsvarande gäller för målet om en självfinansieringsgrad om 60 procent. 14
SAMMANFATTNING AV NÄMNDERNAS BUDGETRAMAR (tkr) Budget 2015* Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Finansförvaltning 669 900 694 800 723 900 752 000 777 200 Samhällsbyggnadsnämnd -34 400-34 800-35 100-35 700-36 200 Socialnämnd -224 900-233 800-244 900-256 700-266 900 Barn och utbildningsnämnd -256 900-264 400-269 500-281 700-292 600 Servicenämnd -61 800-62 900-63 800-65 300-66 700 Revision -600-700 -900-1 000-1 000 Överförmyndarnämnd -1 200-1 800-1 800-1 900-2 000 Kommunstyrelsen -87 600-91 600-92 300-93 600-94 900 Avgiftsfinansierad verksamhet 2300 0 0 0 0 Kommunens resultat 4 700 4 800 15 600 16 100 16 900 Resultat i % av skatteintäkter 0,6% 0,6% 2,0% 2,0% 2,0% * Avrundadade siffror 15
INVESTERINGAR För att möta ökade volymer inom förskola och grundskola planeras nya förskolor samt en parallell F-6 skola. Samtidigt utreds förutsättningarna för en multihall. Därutöver finns medel avsatta för renovering och ombyggnationer av befintliga verksamhetslokaler. Totalt avsätter kommunen 250 mkr under perioden för investeringar i kommunala fastigheter. De särskilda satsningarna ovan, inryms i investeringsramen enligt tabell. Under oktober prioriterar och detaljplanerar respektive nämnd sin investeringsram. INVESTERINGARAM Budget Budget Budget Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Finansförvaltning - - - - - Samhällsbyggnadsnämnd - 300 0 0 0 Socialnämnd 900 1 000 1 000 1 000 1 000 Barn och utbildningsnämnd 1 700 1 500 1 500 1 500 1 500 Servicenämnd 9 000 6 300 8 250 10 300 5 800 Revision - - - - - Överförmyndarnämnd - - - - - Kommunstyrelsen 61 300 67 500 23 000 76 000 106 550 Avgiftsfinansierad verksamhet 23 500 9 200 10 600 10 600 15 600 Summa 96 400 85 800 44 350 99 400 130 450 Kommunens totala investeringsutgift under perioden uppgår till 360 mkr. Finansieringen sker i huvudsak via tre komponenter, kassaflöde genererat av verksamheten, extern upplåning samt försäljning av fastigheter. Försäljningen är kopplat till det särskilda uppdrag som är omnämnt ovan, bedömningen är att det under perioden skulle generera 40 mkr till kommunens kassa. Den externa upplåningen budgeteras till drygt 145 mkr under perioden. Omfattningen är starkt korrelerad med verksamhetens kassaflöde samt utfallet av försäljningen. En upplåning om 145 mkr innebär att kommunen vid periodens slut har en låneskuld uppgående till 600 mkr. Med denna upplåningsnivå och de budgeterade resultatnivåerna uppfylls det långsiktigt målet om en genomsnittlig självfinansieringsgrad på investeringar under perioden uppgående till 60 procent. 16
17
18