Uppföljning av trafikstrategin År 2015 KS-2016/

Uppföljning av trafikstrategin År 2015 KS-2016/2143 2016-05-12

Dokumentinformation Titel: Uppföljning av trafikstrategin, år 2015 Omslagsbild: Illustration av Rebecca Elfast Diarienummer: KS-2016/2143 Utgåva: 2016-05-12 Sammanställd av: Jack Lu, trafikplanerare, gatu- och trafiksektionen

Samlad bedömning av läget år 2015 I maj 2013 antogs trafikstrategin av kommunfullmäktige och blev där med ett styrdokument för kommunens verksamhet. Under 2013 har arbete utförts för att implementera trafikstrategin i Huddinge kommuns verksamhet genom att hålla informationsmöten och identifiera dokument och processer som behöver ses över. Under 2015 har implementeringsarbetet fortsatt med uppdraget att Förverkliga trafikstrategin genom att ta fram en mobility managementplan, en kollektivtrafikplan, en cykelplan ett parkeringsprogram och en trafiksäkerhetsplan. Bedömningen är att planeringen är på rätt väg men att det är för tidigt för att kunna dra tydliga slutsatser om utvecklingen. Årets resultat visar att arbetet med att ta fram ett parkeringsprogram, mobility managementplan, kollektivtrafikplan, cykelplan och gångplan är avgörande för om vi ska nå en ökad andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Verksamhetsplaneringen utifrån prioriteringarna i trafikstrategin är dock under utveckling och på sikt bedöms detta ge en positiv inverkan för effektivare och miljövänligare transporter. Kommunen måste även jobba mer med att förändra kommunens egna resvanor för att uppnå trovärdighet i trafikstrategin. År 2015 minskade andelen stationsnära boende med en procentenhet jämfört med år 2012. Utvecklingen av andelen stationsnära arbetande har inte varit möjlig att bedöma i år på grund av bristande underlag i föregående mätning från 2012. För att nå utvecklingen enligt trafikstrategin behöver Huddinge kommun bli mer offensiv för att se till att den primära utvecklingen tillkommer i de stationsnära lägena. Bedömningen av de projekt som tas med i projektplanen behöver revideras och på ett tydligt sätt visa hur projektet bidrar till ökad andel kollektivt resande.

Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte 5 2. Uppföljning 6 3. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik 7 3.1. Kommunövergripande RVU 7 3.2. Kompletteringsmätningar 9 3.3. Slutsatser och rekommendationer 14 4. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen 15 4.1. Andel stationsnära arbetande och boende 15 4.2. Kompletteringsmätningar 18 4.3. Slutsatser och rekommendationer 18 5. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner 20 5.1. Hur ofta och av vem 20 5.2. Kostnad 20 5.3. Status för åtgärdsplaner december 2015 21 5.4. Årets bedömning av läget 21 6. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet 23 4

1. Bakgrund och syfte Huddinge kommun har tagit fram en trafikstrategi som antogs av kommunfullmäktige den 13 maj 2013. Trafikstrategin har utgjort ett underlag för arbetet med översiktsplan 2030. Denna plan syftar till att följa upp att trafikstrategin är en del i att säkerställa att kommunen arbetar efter den antagna strategin. Vidare så utgör detta dokument en handlingsplan för uppföljningsmätningar av de övergripande målen preciserade i trafikstrategin. Dessa är input till verksamhetsplanen och innebär att medel bl.a. behöver avsättas i budget. 5

2. Uppföljning Uppföljningen av trafikstrategin delas in i fyra delar: 1. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik, se kapitel 3. 2. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen, se kapitel 4. 3. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner, se kapitel 5. 4. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet, se kapitel 6. Uppdatering av denna rapport ska ske i slutet av varje år för att komma med i verksamhetsberättelsen som tas fram nästkommande vår. D v s uppföljningen för år 2015 hamnar i 2016 års verksamhetsberättelse. Uppföljningen och uppdateringen av denna rapport genomförs av kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen, gatu- och trafiksektionen. Konsultkostnaden för att ta fram underlag till denna rapport bedöms för år 2015 till 40 000 kr exkl. moms och består av Space scapes rapport. Detta förutsätter att kompletteringsmätningar genomförs i andra projekt samt att dessa kan användas. 6

3. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik Ett av de två övergripande målen i trafikstrategin är att andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Utgångsläget är RVU 2011 (Resvaneundersökning 2011) och är en långsiktig uppföljning som behöver kompletteras med lokala mätningar vid särskilda satsningar i de separata planerna för att ge utslag. Att öka andelen transporter som sker med gång, cykel och kollektivtrafik kommer enligt trafikstrategin att vara en stor utmaning bl.a. p.g.a. de omfattande väginfrastruktursatsningarna som genomförs i kommunen. För år 2012 utfördes ingen uppföljning av trafikstrategin. Detta beror bl.a. på att trafikstrategin för Huddinge inte var färdig och antagen. En resvaneundersökning genomfördes i Kungens kurva som visade på att 86 procent av de tillfrågade tog bilen till Kungens kurva men att nästan hälften av dessa egentligen inte behövde bilen för sitt besök. En tredjedel av bilåkarna kunde tänka sig att åka dit på annat sätt. Detta är något som verkligen kan påverkas genom kommande arbete med åtgärdsplaner redovisade i kapitel 5. 3.1. Kommunövergripande RVU Nedan följer en uppföljningsrutin för kommunövergripande resvaneundersökning (RVU). En RVU ger färdmedelsfördelning per transportslag. Med en RVU kan man bedöma om biltrafiken ökar eller minskar i förhållande till resor till fots, med cykel eller kollektivt. 3.1.1. Hur ofta och ansvarig En kommunövergripande resvaneundersökning ska göras var femte år och ansvarig för uppföljningen är kommunstyrelsens förvaltning. Tillsvidare är gatuoch trafikavdelningen ansvarig för att uppföljningen utförs. År för beställning, genomförande och sammanställning av resultat framgår av nedanstående tabell. År Beställs 2010 Utförs 2011 Sammanställning 2012 Beställs 2015 Anmärkning Utfört Utfört Utfört Utfört Utförs 2016 Sammanställning 2017 Beställs 2020 Utförs 2021 Sammanställning 2022 Beställs 2025 7

Utförs 2026 Sammanställning 2027 o.s.v. 3.1.2. Kostnad Konsultkostnaden för 2011 års kommunövergripande resvaneundersökning var 261 000 kr exkl. moms. Denna genomfördes genom att ett extra urval lades till i den nationella resvaneundersökningen utförd av Trafikanalys. För mer information se sammanställd rapport 1. Kostnad för nästa RVU kommer bli 90 000kr, varav 60 000kr kommer hamna som en kostnad för 2016. 3.1.3. Redovisning Redovisning sker i en PM där resultatet presenteras och förklaras. Två resultat används som mått för uppföljning av resor kopplade till Huddinge kommun. Dels resor inom Huddinge kommun och dels alla resor i Huddinge kommun. (Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade.) Förklaring följer nedan. Resor inom Huddinge; Resor med både startpunkt och målpunkt i Huddinge kommun. Personer behöver inte vara bosatta i Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. Resor till/från Huddinge; Resor med startpunkt i Huddinge och målpunkt utanför Huddinge, eller startpunkt utanför Huddinge och målpunkt i Huddinge. Personer behöver inte vara bosatta i Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. Alla resor i Huddinge; Resor inom samt till/från Huddinge. Resor utan starteller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. 3.1.4. Resultat 2011 Nedan presenteras uppföljningsmåtten sammanställda från resvaneundersökningen år 2011. Fler resultat finns redovisade i en separat rapport. Målet är att andelen gång, cykel och kollektivtrafik ska öka och ta en större del av andelen utförda transporter. 1 PM: Resvanor i Huddinge kommun år 2011, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 8

Figur 1: Färdmedelsfördelning för alla resor i Huddinge respektive för resor inom Huddinge. 2 Någon kommunövergripande resvaneundersökning har inte genomförts sedan 2011. Nästa resultat sammanställs år 2017. 3.2. Kompletteringsmätningar För att kunna följa upp om kommunens planering bidrar till ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver kompletteringsmätningar göras. Dessa mätningar blir inte på samma sätt systematiskt utförda som den kommunövergripande resvaneundersökningen. Mätningar kan tas från kollektivtrafikplan, miljöbarometern 3 eller enskilda projekt så som säkra skolvägar och liknande. Kommunen genomför även undersökningar, såsom medborgarundersökning och resevaneundersökning över kommunens anställda där resvanor kan studeras. Kompletteringsmätningarna bidrar till bedömningen av kommunens planering och väljs ut och sammanställs varje år om inget annat anges. 3.2.1. Resultat 2015 Avgörande för att få fler att gå, cykla och åka kollektivt är att ha god planering för dessa. En viktig milstolpe för att påverka människors färdmedelsval togs genom kommunfullmäktiges antagande av trafikstrategin. Under året har även ett fortsatt implementeringsarbete med att få in trafikstrategin i vår verksamhetsutövning pågått. Under 2016 ska arbetet med en gångplan påbörjas. I det arbetet behöver mått och rutiner för gångtrafiken tas fram. Resor till/från skola Huddinge kommun samarbetar med 19 av Huddinges skolor 4 för att påverka valet av färdmedel till- och från skolan. I nedanstående figur kan utvecklingen av bilanvändandet följas sedan år 2009 och framåt. Andelen som skjutsas med bil till skolan ökade lite under 2014 men har sedan minskat igen under 2015 till samma nivåer som 2013. Andelen som går, cyklar eller åker kollektivt har ökat sen senaste mätningen, men andelen är fortfarande lägre än åren 2012/2013 då 2 PM: Resvanor i Huddinge kommun år 2011, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 3 Miljöbarometern följer upp indikatorer framtagna i Agenda 21-arbetet 4 Juringeskolan, Kungsklippeskolan, Kräpplaskolan, Segeltorpsskolan, Sjötorpsskolan, Snättringeskolan, Stensängsskolan, Trångssundsskolan, Ängsnässkolan, Hörningsnässkolan, Stenmoskolan, Utsäljeskolan, Edboskolan, Visättra, Balingsnässkolan, Mörtviksskolan, Skanskbergsskolan, Solfagraskolan och Vista skolan. 9

andelen var som högst. En anledning till detta kan bero på att det under året är fyra nya skolor med i samarbetet och som ligger i startgroparna för att börja arbeta med denna typ av åtgärder. Figur 2: Val av färdmedel på de 19 skolor som arbetar aktivt med säkra skolvägar år 2015. I figuren ovan kan tydligt ses effekten av att aktivt arbeta med information och att påverka resvalsbeteenden. Bilanvändningen har tydligt sjunkit sedan man påbörjade arbetet. Att arbeta med så kallad mobility management 5 är därför en viktig pusselbit för att få ökad andel gång, cykel och kollektivresenärer. Resor med kollektivtrafiken Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållande till invånarantalet har ökat sedan föregående år. Vid årsskiftet var siffran 219 resor/invånare i Huddinge, jämfört med 214 resor/invånare föregående år. Trenden för ökad andel kollektivresenärer bedöms som positiv inom kommunen och ökningen i sig kommer att medföra ökade krav på framkomlighet och bekvämlighet i kollektivtrafiksystemet. Utifrån ambitionen i kommunens kollektivtrafikplan 6 kan förväntas att kollektivtrafikandelen kommer att öka. 5 Mobility management är ett samlingsnamn på åtgärder som påverkar människors val av om man ska genomföra en resa eller/och hur man reser. 6 Remissutgåva november 2014 10

Figur 3: Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållande till invånarantalet. Trenden för ökad andel kollektivtrafikresenärer är positiv, se figur 3. Under senare år ser vi dock en minskning i antalet resor per invånare, jämfört med år 2012 då kollektivtrafikresandet var som högst med 220 resor/invånare. Med en växande befolkning ökar trängseln i transportsystemet. Även om förhållandet mellan andra trafikslag saknas så innebär detta en ökad efterfrågan på kollektiva resmöjligheter. För att möta denna efterfråga är arbetet med kommunens kollektivtrafikplan av avgörande betydelse. Resor med cykel Miljöbarometern 7 redovisar även cykeltrafikanter (på utvalda mätpunkter) i förhållande till folkmängden. Det görs genom manuell räkning vid 10 geografiskt spridda punkter under september månad varje år. Detta ger dock inte en total bild av antalet cyklister i kommunen utan enbart läget på de utpekade punkterna. Mätningen som utfördes 2015 visar att antalet cyklister har minskat något jämfört med 2014. I jämförelse med startåret 2007 så har antalet cyklister ökat med sju procent. Man ser dock ingen tydlig trend. Då mätningen endast genomförs vid tre tillfällen under samma dag och på tio platser i Huddinge, ger det ett litet underlag som är svårt att dra generella slutsatser ifrån. Mätningarna påverkas bl a av aktuella väderförhållanden samt andra tillfälligheter. De små variationerna ger alltså ingen tydlig positiv trend. Kommunen har påbörjat ett arbete att se över mätmetoden för att få bättre och mer tillförlitlig cykeldata, där det går att se utveckling över tid. 7 Miljöbarometern följer upp indikatorer framtagna i Agenda 21-arbetet 11

Figur 4: Cykeltrafikanter (på utvalda målpunkter) i förhållande till folkmängden 8 För att stimulera cyklandet krävs bl.a. ett gent och sammanhängande cykelvägnät med vägar av rätt kvalité. Den uppdaterade cykelplanen kommer att bli en viktig del i planeringen för ökad cykling. Befolkningsundersökning Huddinge kommun genomför vartannat år en befolkningsundersökning i syfte att identifiera vilka behov och erfarenheter kommuninvånarna har. Undersökningen genomför via enkäter som skickas ut till slumpmässigt utvalda medborgare mellan 18-84 år. I undersökningen ställs bl a frågan på vilket sätt man vanligtvis tar sig till sin närmaste livsmedelsaffär, sitt närmaste centrum samt till arbete, skola eller annan daglig verksamhet. % 60 50 40 30 20 10 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig till den livsmedelsaffär där du oftast handlar? Bil Gång Kollektivtrafik Cykel Moped/MC Annat sätt Kombination av flera transportslag 2012 2014 Figur 5: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till den livsmedelsaffär den oftast handlar. 8 Figuren är hämtad från Miljöbarometern, Agenda 21. 12

% 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig till närmaste centrum? Bil Gång Kollektivtrafik Cykel Annat sätt Moped/MC Besöker inte närmaste centrum Kombination av flera transportslag 2012 2014 Figur 6: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till närmaste centrum. För lokala resor (resor till närmaste livsmedelsaffär och centrum) har resor med bil och kollektivtrafik ökat medan resor med gång har minskat mellan år 2014 och 2012. Anledningen kan vara att folk reser längre sträckor till sin livsmedelsbutik eller centrum då gång inte är ett lika attraktivt alternativ. Detta kan tyda på att vi måste bli mer offensiv i att bygga tätt och funktionsblandat för att öka tillgängligheten till lokal service. % 60 50 40 30 20 10 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig arbete, skola eller annan daglig verksamhet? Kollektivtrafik Bil Gång Cykel Moped/MC Annat sätt Kombination av flera transportslag 2012 2014 Figur 7: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till arbete/skola/annan daglig verksamhet. För längre resor (till arbete/skola/annan daglig verksamhet) har kollektivtrafikresandet ökat medan bilresandet minskat en aning. Cykelresandet är dock oförändrat. Kommunen måste skapa bättre förutsättningar för att öka arbetsoch studiependlandet med cykel. Analys av resor i Huddinge kommun 13

Huddinge kommun genomför vartannat år en resevaneundersökning bland kommunens anställda som en del av kommunens arbete med att minska utsläppen av koldioxid från tjänste- och arbetspendlingsresor. Våren 2015 genomfördes en uppföljning 9 av två undersökningar som gjordes 2010 och 2013. I och med att svarsfrekvensen ej överstigit 50 % skall viss försiktighet tas vid tolkning av färdmedelsandelar från arbetspendling Bland arbetspendlarna har andelen medarbetare som använder bilen till arbetet ökat med 3 % sedan senaste mätning 2013. Andelen medarbetare som reser med kollektivtrafik och till fots har minskat med 2 % medan andelen medarbetare som cyklar har ökat med 1 %. Figur 8: Färdmedelsfördelning för Huddinge kommuns medarbetares arbetsresor. Detta tyder på att kommens anställda går i fel riktning gällande arbetsresor. En utmaning är att fortsätta arbetet med att öka andelen cyklister och fotgängare för de kortaste pendlingsresorna. Nästan hälften av alla bilister har under 10 kilometer till arbetet. Kommunen bör även motivera fler medarbetare att resa med kollektivtrafiken, t ex genom att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken så att fler medarbetare har möjlighet att utnyttja den. Ett gemensamt kommunhus i Huddinge C och en strikt parkeringspolicy kan vara ett sätt att förändra resebeteendet. 3.3. Slutsatser och rekommendationer Den samlade bedömningen av året är att kommunen ligger rätt med sin planering av den fysiska infrastrukturen för transporter men att det kommer att ta tid innan det gör någon signifikant förändring av färdmedelsvalet. Att planera bebyggelse utifrån vad som bidrar till färdmedelsfördelar är avgörande för att lyckas. Av bedömningen ovan kan man se betydelsen av att vi tar fram och börjar jobba med parkeringsprogram, mobility managementplan, kollektivtrafikplan, cykelplan och gångplan. Planeringen är på rätt väg men det är både för tidigt och vi har inte tillräckligt utvecklade verktyg för att kunna dra tydliga slutsatser om utvecklingen. Det finns även ett behov att jobba mer med kommunens egna resor. För att det ska finnas en trovärdighet i trafikstrategin måste Huddinge kommun leva som vi lär. 9 Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun, 2015 14

4. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen För att stödja en effektiv transportförsörjning behöver bebyggelseplaneringen utgå från stationsnärhetsprincipen. Detta för att andelen stationsnära boende och arbetande ska öka vilken i sin tur leder till minskat bilberoende. Det andra övergripande målet i trafikstrategin är att andelen stationsnära boenden och arbetande ska öka. Stationsnärhetsprincipen finns förklarad i underlagsdokumentet till trafikstrategin. Kortfattat kan man säga att arbetande och boende 600 meter eller kortare från en spårstation har påvisad effekt för minskad bilanvändning. 10 För Huddinge bedömer man att ett avstånd upp till 1200 meter från en spårstation kan anses vara stationsnära och där med bidra till ökad andel gång, cykel- och kollektivtrafik. 11 Bl.a. service och handel bör förläggas så nära stationsläget som möjligt. Personalintensiva verksamheter har störst inverkan på minskad bilanvändning då de placeras stationsnära. Utgångsläget är presenterat i rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2012. Att påverka och öka andelen boende och arbetande i stationsnära lägen kommer att ta tid. För att få en uppfattning av utvecklingen genomförs en kompletteringsmätning över andel stationsnära boende på årsbasis. 4.1. Andel stationsnära arbetande och boende Nedan följer en uppföljningsrutin för att mäta andel arbetande och boende. Genom att planera för en ökad andel stationsnära boende och arbetande, kan transportbehovet minska samt öka förutsättningarna öka resandet till fots, cykel och kollektiva färdmedel. 4.1.1. Hur ofta och ansvarig Andelen stationsnära boende och arbetande ska följas upp var tredje år. Ansvarig för att utföra mätningen är kommunstyrelsens förvaltning. Tillsvidare är gatu- och trafikavdelningen ansvarig för att uppföljningen blir utförd. I nedanstående tabell framgår vilka år som analysen ska beställas, utföras och sammanställas. 10 Underlagsrapport till trafikstrategi för Huddinge kommun, mars 2013. 11 Underlagsrapport till trafikstrategi för Huddinge kommun, mars 2013. 15

År Beställs, utförs och sammanställs 2012 Beställs, utförs och sammanställs 2015 Anmärkning Utfört Utfört genomfördes dock april 2016 Beställs, utförs och sammanställs 2018 Beställs, utförs och sammanställs 2021 o.s.v. 4.1.2. Kostnad Kostnaden för Space scape att ta fram andel stationsnära boende och arbetande bedöms till en kostnad av 40000 kr exkl. moms. 4.1.3. Redovisning Redovisning sker i en PM där resultatet presenteras och förklaras. Metoden för analysen framgår av rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2016. Andel boende och andel arbetande som är stationsnära i förhållande till hela kommunens befolkning ska redovisas. Det är det verkliga gångavståndet som ska mätas. Detta betyder att det radiella avståndet multipliceras med 1,3 för att få verkligt gångavstånd. Det verkliga gångavståndet 780 meter motsvar alltså radiellt avstånd 600 meter och 1560 meter motsvarar radiellt avstånd 1200 meter. Rutin och metod för detta framgår av rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2016 16

4.1.4. Resultat 2015 Figurerna nedan visar kommunens situation år 2015. Fler resultat finns redovisade i en separat rapport, (Stationsnära lägen, Spacescape 2016). Målet är att andelen stationsnära arbetande och boende ska öka. Figur 9: Boende och arbetande befolkning inom 780 respektive 1 560 meters gångavstånd år 2015. I Huddinge kommun bor 2015 ca 39 % av befolkningen inom ett gångavstånd av 780 meter och ca 70 % inom 1560 meter. Jämfört med mätningen från 2012 har andelen stationsnära boende minskat, då motsvarande siffror var 39 % (inom 780 m) och 71 % (inom 1 560 m). Av de som arbetar i kommunen arbetar ca 42 % inom 780 meters gångavstånd och 73 % inom 1560 meter. Dessa resultat är svåra att jämföra med de som togs fram 2012 då den tidigare studien hade brister 12 i underlaget som har justerats till denna uppföljning. % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stationsnära boende 71 70 39 39 2012 2015 Inom 1560 m Inom 780 m Stationsnära arbetande % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 73 42 2012 2015 Inom 1560 m Inom 780 m Figur 10: Utveckling av andel stationsnära boende (t v ) och arbetande (t h ) mellan år 2012 och 2015. 12 I den ursprungliga studien 2012 uppdagades att en rad företag med arbetsplatser i Huddinge kommun inte inkluderats i underlaget, detta på grund av att de var skrivna i en annan kommun. Denna brist i underlaget har justerats till denna uppföljning men resultaten för arbetande stationsnära befolkning jämförs därför inte med resultaten 2012. 17

4.2. Kompletteringsmätningar För de år när mätning av andel stationsnära arbetande och boende inte görs, bör måttet kompletteras med årlig uppföljning av antal stationsnära boende. Arbetsinsatsen för att ta fram antalet stationsnära arbetande är mer omfattande och görs därför var tredje år. Som kompletteringsmått bör även andel boende som ligger stationsnära i de projekt som finns i planen för samhällsbyggnadsprojekt 13 användas. I planen framgår att utbyggnad ska ske genom förtätning i goda kollektivtrafiklägen och boende ska ha närhet till service och rekreationsområden. Man bör titta på de planerade projekten i planen för att se ifall utbyggnad sker i enlighet med stationsnäraprincipen. Planen för samhällsbyggnadsprojekt revideras årligen. Utbyggnad av antal arbetsplatser framgår ej i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt. Årligen bör även antal antagna detaljplaner under föregående år som ligger på en plats som bidrar till ökat kollektivt resande mätas, t ex hållplatsnära boenden. Rutin tas fram i kollektivtrafikplanen. Kollektivtrafikplanen är vid årets uppföljning inte antagen än. 4.2.1. Resultat 2015 Totalt planeras bostäder för drygt 10 000 invånare i Huddinge kommun enligt planen för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017. Andel bostäder som planeras stationsnära inom 600 meter gångavstånd är 30 % och andelen inom 1 200 gångavstånd är 64 %. Dessa siffror utgör utgångspunkt för framtida uppföljningar av andel stationsnära boende i planerade projekt enligt planen för samhällsbyggnadsprojekt. Totalt planerade bostäder i plan för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017, version 2015 9 930 Antal planerade bostäder inom 600 meter gångavstånd 2 944 (30 %) Antal planerade bostäder inom 1 200 meter gångavstånd 6 312 (64 %) 4.3. Slutsatser och rekommendationer Arbetet med att planera utifrån stationsnärhetsprincipen är fortfarande rätt så ny och inte fullt implementerad i kommunens rutiner och verksamhet ännu. I implementeringen av översiktsplan 2030 behöver stationsnärhetsprincipen implementeras ytterligare. Dessutom tar samhällsbyggnadsprocessen tid och de utbyggnadsplaner som finns i stationsnära lägen har inte hunnit genomföras ännu, vilket kan påverka resultatet av minskad andel stationsnära boende. Någon avgörande förändring av situationen år 2015 bedöms därför inte som realistisk. 13 F d projektplanen 18

Gällande stationsnära arbetande kan inga jämförelser göras, då den tidigare studien från 2012 hade brister i sitt underlag. Endast vid nästa mätning vid 2018 kan en bedömning göras. Sett till kommunens plan för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017 behöver Huddinge kommun bli mer offensiv för att nå utvecklingen enligt trafikstrategin genom att se till att den primära utvecklingen tillkommer i de stationsnära lägena. Under 2016 ska en översyn göras av Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt 14 för 2017-2019. För att intentionerna i översiktsplan 2030 och trafikstrategin ska få effekt behöver kommunstyrelsens förvaltning tydligt redovisa hur planerna i projektplanen bidrar till ökat kollektivt resande. 14 I den fastlås vilka detaljplaner som ska tas fram. Dokumentet tas fram av kommunstyrelsens förvaltning samt beslutas och antas av kommunfullmäktige. 19

5. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner I trafikstrategin specificeras vilka åtgärdsplaner som behöver tas fram och varför. Planerna ska utgöra kommunens trafikplan där specifika objekt preciseras vilka ska bidra till att visionen i trafikstrategin uppfylls. I maj 2013 beslutade kommunfullmäktige att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram de planer som preciserats i trafikstrategins bilaga 1. Förklaring av färgindikatorer Status: Finns inget uppdrag eller/och arbetet har ej påbörjats. Arbetet påbörjat Planen framtaget och är antagen eller väntar på antagandebeslut. Medel: Medel finns inte och behöver avsättas Medel finns delvis för att finansiera arbetet Medel finns avsatt för att finansiera arbetet 5.1. Hur ofta och av vem Varje år beskrivs statusen för framtagandet av åtgärdsplaner i samband med uppdateringen av denna rapport. Statusbeskrivning utförs av ansvarig för respektive plan. 5.2. Kostnad Att se över statusen för de olika planerna ingår i kommunstyrelseförvaltningens årliga arbete. Konsultkostnad 0 kr.

5.3. Status för åtgärdsplaner december 2015 Uppdaterad tidplan och status för framtagandet av åtgärdsplaner i december 2015. (Med framtagen menas här att planen är färdig att skickas för politiskt beslut.) Planer Framtagen Ansvarig Status Medel Cykelplan År 2016 KSF Mobility managementplan År 2016 KSF Kollektivtrafikplan År 2016 KSF Parkeringsplan År 2016 KSF Trafiksäkerhetsplan År 2016 KSF Godstrafikplan År 2017 KSF Vägtrafikplan År 2018 KSF Gångplan År 2017 KSF Trafik- och miljöplan År 2018 KSF 5.4. Årets bedömning av läget Tidplan och medel Framtagandet av en mobility managementplan, en kollektivtrafikplan, en cykelplan, ett trafiksäkerhetsprogram och ett parkeringsprogram har varit viktiga delar i att implementera trafikstrategin under 2015. Nedan status visar att arbete har lagts på framtagandet av just dessa planer. Cykelplan Medel finns avsatta för att revidera 2009 års cykelplan. Den uppdaterade cykelplanen skickades på remiss under 2015 och arbete utifrån remissvaren pågår. Godkännande i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beräknas under andra/tredje kvartalet 2016. Mobility managementplan Medel finns avsatta för att ta fram en mobility managementplan. Arbetet är startat och mobility managementplanen skickades ut på remiss sommaren 2015. Mobility managementplanen bedöms vara klar för godkännande i kommunfullmäktige våren 2016. Kollektivtrafikplan Medel finns avsatta för att ta fram en kollektivtrafikplan. Kollektivtrafikplanen skickades på remiss under 2015 och arbete utifrån remissvaren pågår. Godkännande i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beräknas under andra/tredje kvartalet 2016.

Parkeringsplan Parkeringsprogrammet är ute på remiss under våren 2015. Godkännande i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beräknas under första kvartalet 2016. Parkeringsplanen är delvis påbörjad. Medel finns avsatta för både program och plan, men bedömningen är att medlet inte täcker åtgärderna. Trafiksäkerhetsplan Medel finns avsatta för att ta fram ett trafiksäkerhetsprogram. Arbetet är startat och trafiksäkerhetsprogrammet beräknas kunna skickas ut på remiss våren 2016. Trafiksäkerhetsprogrammet bedöms vara klar för godkännande i kommunfullmäktige våren/sommaren 2015. Medel behöver avsättas för att ta fram den efterföljande trafiksäkerhetsplanen. Godstrafikplan Inga medel avsatta och inget arbete pågår för att ta fram en godstrafikplan. Kommunen arbetar med samordnade kommunala varutransporter tillsammans med övriga Södertörnskommunerna. Deltagande kommuner är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Beslut i kommunstyrelsen togs i samtliga kommuner i januari februari 2013 och den 1 mars 2013 startade projektet med att handla upp en gemensam transportör. Projektet pågår från den 1 mars 2013 till den 31 december 2016. Den nya transportstrukturen startar med två testkommuner, Huddinge och Tyresö, under februari 2015 i samarbete med Widrikssons AB. Den 1 januari 2017 ska samtliga avtal vara överlagda i det nya transportsystemet. Projektledning: Jan Hultgren och Sven-Gunnar Andersson är projektledare och utgör projektledning tillsammans med Gunilla Eitrem, utvecklingsledare för Södertörnssamarbetet. Samtliga personer placerade i Huddinge kommun. Mer information på: http://www.sodertornskommunerna.se/projekt/samordnad-varudistribution. Vägtrafikplan Inga medel avsatta och inget arbete pågår för att ta fram en vägtrafikplan. Gångplan Medel finns avsatta för 2016. Arbetet påbörjades år 2015 och beräknas pågå till och med år 2017. Trafik- och miljöplan Inga medel avsatta och inget arbete pågår för att ta fram en trafik- och miljöplan.

6. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet I trafikstrategin framgår att kommunen föreslås arbeta fram en rutin för att bedöma kommunens transporthållbarhet över tid. Med transporthållbarhet menas den ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarheten i kommunens transportsystem. Rutinen planeras att tas fram i samband med upprättandet av en trafik- och miljöplan 2018.

www.huddinge.se