PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I SKOLAN 2016/2017

Relevanta dokument
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I SKOLAN 2016/2017

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Liljeborgsskolan 7-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt hot och våld

Spanska skolans Likabehandlingsplan 2012/2013

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Klinteskolans fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sofiaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

10. Arbete för att upptäcka olika former av kränkande behandling

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

SSP Svenska skolan i Paris

Skolplan mot diskriminering och kränkande behandling

Möckelngymnasiet Degerfors. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Danderyds gymnasium. Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling 2014/ Öxnered förskola

Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björbo skola. Gäller från

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Förebyggande arbete mot diskriminering

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Komvux plan mot diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling 2018

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Kommungemensam vision för alla kommunens förskolor och skolor

Likabehandlingsplan för Jenny Nyströmsskolan läsåret

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013

British Junior. Elevversion Verksamhetsåret Sida 1 av 5

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kvidinge skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvidinge skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Haffstaskolans likabehandlingsplan

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjöhagens förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sjöhagens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Lindholmens Tekniska Gymnasium

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

44:ans förskola Tigertassar och Tigersmygisar Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Dnr 2017/129 Id Barn- och utbildningsförvaltningen Tuna skola. Likabehandlingsplan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Förebyggande arbete mot diskriminering

Transkript:

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I SKOLAN 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans analys av kartläggning och nuläge 5. Svenska skolans arbetssätt och förebyggande arbete 6. Utvärdering och uppföljning

1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning Till grund för all verksamhet inom skolan ligger det demokratiska uppdraget. Skolan ska värna de demokratiska grundstenarna och fostra elever till att utvecklas till individer i ett demokratiskt samhälle. Detta gör vi genom att själva agera som goda, vuxna förebilder, men också genom att aktivt arbeta med förebyggande insatser för att stärka elevernas självkänsla och därigenom också sörja för en positiv utveckling. På Svenska skolan arbetar vi aktivt för att ingen ska utsättas för någon form av diskriminering och/eller kränkande behandling. Tendenser till diskriminering och/eller kränkande behandling ska omedelbart stävjas. På Svenska skolan arbetar vi efter vår värdegrund (se rubrik 3). Vi arbetar förebyggande med elevernas sociala kompetens, gemenskapsfrämjande övningar, empatiövningar, återkommande värderingsövningar och vid händelser använder vi Svenska skolans åtgärdstrappa (se rubrik 5). 2. Definitioner Skolans ambition är att arbeta förebyggande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan ska garantera skyddet från kränkande behandling. Skolan har tydligt fokus gentemot skyldigheten att utreda och åtgärda mobbning. Det finns sju diskrimineringsgrunder, dessa är: Skolan arbetar förebyggande utifrån tre olika kategorier, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att definiera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är svårt. Skolan utgår alltid från elevens upplevelse och pratar om begreppet med eleverna. För ytterligare förklaring av begreppen se bilaga 4. 3. Svenska skolans värdegrund och vision Vi arbetar för att vår skola ska vara en plats dit både elever, föräldrar och personal går med glädje. Vi vill att eleverna ska bli väl rustade med ämneskunskaper och social kompetens. Arbetet på Svenska skolan grundas på ömsesidig respekt och ödmjukhet och utformas så att eleverna utvecklar en stark självkänsla, känner sig trygga, får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande samt utvecklar nyfikenhet och lust till att lära. Vi vill också att eleverna utvecklar sin förmåga till samarbete och empati. Alla elever ska ges samma möjlighet till utveckling och lärande oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Alla barn och all personal ska känna sig trygga och säkra i skolan. Alla barn och deras vårdnadshavare samt all personal ska veta att på Svenska skolan accepteras ingen form av diskriminering eller kränkande behandling. 4. Svenska skolans analys av kartläggning och nuläge Vårterminens trivselenkät 2016 för elever i åk 4-9 visar på god trivsel i skolan och att eleverna känner sig trygga både på raster och i skolan. Under läsåret 2016-2017 arbetar skolan med 1. Att tydliggöra för eleverna när och på vilket sätt vi hjälper dem vid konflikthantering. 2. Genusarbete. 3. En försatt god arbetsro i skolan. Detta gör vi genom att ge personalen instruktioner kring samtalsmetoder samt på klassråd och elevråd arbeta med trivselregler. Motsvarande enkät för personalen på skolan visar på att man trivs på sin arbetsplats, är nöjd med sin arbetsinsats och man kan vara med och påverka sitt arbete. Under läsåret 2016-2017 ska Trygghetsteamet bättre följa upp värdegrundsarbetet på skolan. Detta genom att på måndagsmöten ges tid för uppföljning och utvärdering. 5. Svenska skolans arbetssätt och förebyggande arbete För att nå upp till Svenska skolans värdegrund och vision samarbetar personalen tillsammans med varandra och eleverna för att skapa ett gott klimat både i klassrummet och utanför. Barnen har kontinuerlig tillsyn på rasterna. Genom olika aktiviteter blandas grupperna så att alla barnen lär känna varandra. Arbetslagen ser till att ha kunskap om de barn som har behov av särskilt stöd. Konflikter finns alltid och skolan ser det som en viktig uppgift att träna eleverna i konflikthantering och lära dem att se konsekvenser. Genom att uppmärksamma olika strategier vid lösning av konflikter ges eleverna möjlighet att välja passande metoder när dessa uppstår. Svenska skolan arbetar förebyggande, akut och uppföljande med elever, personal och föräldrar: Elever Klassråd: skolan ska stärka elevernas samhörighet i klasserna, skapa delaktighet och förmåga att tillsammans lösa problem på ett respektfullt sätt enligt generella demokratiska principer. Mentor är ansvarig för att detta ska pågå löpande under läsåret. Elevråd: skolan ska stärka elevernas samhörighet över klassgränserna, skapa delaktighet och förmåga att tillsammans lösa problem på ett respektfullt sätt enligt generella demokratiska principer. De arbetar med olika frågor som är viktiga för eleverna så som ordningsregler,

schemafrågor mm. En lärare är för elevrådet och ansvarar för att detta ska pågå löpande under läsåret. Temadag/aktivitetsdag: skolan ska främja gemenskapen mellan årskurser och klasser samt underlätta övergångar och nystarter. Varje läsår startar upp med temat Vänskap. Under detta tema har vi en sammarbetsdag då eleverna gör olika gruppstärkande aktiviteter i åldersblandade grupper. Alla lärare på skolan är delaktiga i detta. Nya elever: för att elever som är nya på skolan ska känna sig välkomna och trygga träffar personal i THT alla nya elever varje termin. Planen mot diskriminering och kränkande behandling: Det är viktigt att alla elever känner till sina rättigheter och skyldigheter på skolan. Varje mentor arbetar med sin klass för att förankra planen hos eleverna. Ordnings- och trivselregler: vi förtydligar och förankrar våra ordningsregler inför varje nytt läsår. Samtliga klasser reflekterar över skolans ordningsregler med sina klasslärare och elevrådsrepresentanter. Reglerna sätts upp i varje klassrum. Mentorer för varje årskurs är ansvariga för att förankra dessa. Tid för eleverna att lära sig att diskutera, lyssna på varandra och träna empati: vi har arbetat med övningar utifrån t.ex. Friends och Non Violence project skolmaterial. Elevenkäter: skolan ska systematiskt samla information för att utveckla verksamheten. Trivselenkät och Trygghetskarta genomförs regelbundet och följs upp av mentorer, rektor och THT. Teman: vi har olika gemensamma teman under läsåret för att främja ett lustfyllt lärande. Exempel på dessa är Lucia och musikal. Personal Utbildning: skolans personal ska ha god kompetens och rätt verktyg för ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt utbildas inom detta. År 2013-2015, Friends skolutbildning, år 2015-2016, Non Violence project. Vi har även arbetat med genus frågor under läsåret 2015-2016. Arbetet med Non Violence project och genusfrågor kommer fortsätta under läsåret 2016-2017. Möten: arbetslagsmöten sker en gång/veckan. En viktig punkt är elevärenden, trygghet och trivsel på skolan. Regelbundet under läsåret tas även dessa frågor upp på måndagsmöten då personal från alla arbetslag är delaktiga. Rektor ansvarar för att dessa punkter tas upp. Trivselaktiviteter: för att personalen ska lära känna varandra ordnas i samband med läsårsstart en Kick- off. Under läsåret sker även andra trivselaktiviteter. Trygghetsteamet (THT): teamet är centralt för det förebyggande arbetet på hela skolan och skall agera bollplank åt all personal. Trygghetsteamet träffas varje vecka för att diskutera hur man kan utveckla och arbeta med aktuella frågor. THT träffar nya elever varje termin samt arbetar vid behov med grupper och elever. Det är också Trygghetsteamets uppgift att arbeta med och förankra Planen mot diskriminering och kränkande behandling hos personalen.

THT-blankett: skolans rutiner för anmälan om kränkande behandling ska vara dokumenterade, tydliga och förankrade. Blanketten Incidentrapport (se bilaga 1) användas av all personal för att dokumentera allvarligare konflikter samt för att informera mentor. Vårdnadshavare Samarbete: ett gott samarbete mellan skolan och vårdnadshavare är en grund för att eleven ska få positiva erfarenheter under skolgången. Vårdnadshavare bjuds in till skolans olika traditioner så som Lucia, skolavslutningar, musikal och temautställningar. Information och kommunikation: all skriftlig information från skolans pedagoger till vårdnadshavare sker via Schoolsoft. På föräldramötet presenterar vi oss och hur vi arbetar på skolan. Minst två gånger per läsår bjuds vårdnadshavare och elev in till utvecklingssamtal. Arbetssätt vid akuta ärenden, elev-elev Svenska skolans åtgärdstrappa för att utreda, åtgärda och följa upp när elev kränks av annan elev: 1. 2. 3. 4. Om du får kännedom om att en elev känner sig kränk. Om det händer igen då är det mobbing. Om handlingsplanen bryts och mobbingen fortsätter. Vid fortsatt mobbing beslutar skolledningen. Prata med berörda elever. Dokumentera och informera mentor. Händelsen utreds av mentor som samtalar med alla en och en samt går igenom åtgärdstrappan. Mentor informerar föräldrar och THT. Mentor kallar till nya samtal med alla inblandade en och en. Samtalen dokumenteras. Åtgärdstrappan gås igenom igen. Vid behov kopplas THT in. Mentor informerar föräldrar och kallar inblandade familjer till enskilda möten. Rektorn bokar enskilda möten med de elever som mobbar och deras föräldrar. Vid mötet följs den skriftliga handlingsplanen (se steg 2) upp och beslut fattas om vilka konsekvenser som är lämpliga att sätta in om mobbingen inte upphört (t.ex. avstängning eller omplacering). Skolledningen ansvarar för hur ärendet ska vidarebehandlas om problem fortfarande kvarstår. Vid mötet görs en skriftlig handlingsplan om hur mobbingen ska upphöra samt vilka konsekvenserna blir Uppföljning bokas inom 2 veckor med alla inblandade familjer.

om mobbingen inte upphör. Dokumentation lämnas till rektor. Uppföljning bokas inom 2 veckor med alla inblandade familjer. Arbetssätt vid akuta ärenden, vuxen-elev En vuxen som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en annan vuxen på skolan måste anmäla detta till rektor som ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Arbetssätt vid akuta ärenden, elev-vuxen eller vuxen-vuxen När en vuxen anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av elev eller annan vuxen hanteras de utifrån arbetsmiljölagen. 6. Utvärdering och uppföljning En gemensam utvärdering sker vid varje läsårs slut. Revidering ska ske på planeringsdagarna i början av varje läsår och utvärderingen ska ske i juni. Varje nytt läsår fastställs dokumentet av personal, elever och vårdnadshavare. Möjlighet ges då att komma med åsikter om skolans efterlevnad av planen samt påverka dess innehåll. Planen ska därför ses som ett levande dokument där både personal och elever har möjlighet att påverka. Trygghetsteamet har även gjort en broschyr där Planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp på ett kortfattat och mer lättförståeligt sätt. Denna broschyr delas ut till nya elever och vårdnadshavare. Även denna revideras av trygghetsteamet. Svenska skolan Reviderad september 2016

Bilaga 1 Incidentrapport Datum: Ärendet gäller, namn: Beskriv händelsen (plats, tid, inblandade, klass, övrigt): Vilka åtgärder har satts in: Vilka har informerats (vid elevärende, informera alltid klassföreståndare/mentor): Övrigt:

Eventuell uppföljning: Ansvarig för ev uppföljning: Incidenten anmäldes av : (Rapporten skickas alltid och snarast till mentor) Bilaga 2 Checklista för personal innan en incident rapporteras till trygghetsteamet. Lista de control para el personal antes de comunicar un incidente al Equipo de Convivencia. 1. Har du pratat individuellt med de inblandade eleverna och dokumenterat?/ Has hablado individualmente con los alumnos implicados y lo has documentado? 2. Om elever från annan klass är inblandad, har du informerat andra mentorer och dokumenterat?/ Si un alumno de otra clase está implicado, has hablado con su tutor/a y lo has documentado? 3. Har du pratat med/informerat vårdnadshavare och dokumenterat?/ Has hablado/informado a su familia y lo has documentado? 4. Har du diskuterat med ditt arbetslag och dokumenterat?/ Has comentado en tu equipo de trabajo esta situación y lo has documentado? 5. Har du gjort en uppföljning och dokumenterat?/ Has hecho seguimiento y lo has documentado? 6. Problemet kvarstår?/ El problema persiste? 7. Nu är det dags att kontakta trygghetsteamet. Maila över allt du har

dokumenterat till trygghetsteamet / Es el momento de contactar con el Equipo de Convivencia de la escuela. Envía un correo electrónico adjuntando toda la documentación. Bilaga 3 Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning definieras inte i diskrimineringslagen. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som t.ex. buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av

diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är tillämpning av skollagen. Bilaga 4 En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av

diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.