Det mesta pekar uppåt för Sparbanken Eken



Relevanta dokument
DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Delårsrapport 2011 J A N U A R I - J U N I

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Delårsrapport Januari juni 2016

Delårsrapport januari juni 2012

Delårsrapport Januari juni 2017

Sparbanken Gotland. Org.nr Delårsrapport Januari juni 2015

Delårsrapport januari juni 2014

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2010

Delårsrapport. Dalslands Sparbank. Januari Juni 2016

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden

Delårsrapport januari juni 2017

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, Allmänt om verksamheten

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

VALDEMARSVIKS SPARBANK

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

Delårsrapport per DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per

Delårsrapport org.nr

Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år.

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport 2018 januari - juni

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

Delårsrapport för perioden

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Räntenettot för perioden var tkr ( tkr). Minskningen beror på det historiskt låga ränteläget vilket medfört en minskad räntemarginal.

Delårsrapport. Januari juni 2010

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2017

Sparbanken Gotland. Delårsrapport Januari -Juni 2014

Delårsrapport

Orusts Sparbanks Delårsrapport

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden

ÅTVIDABERGS SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, Allmänt om verksamheten

Delårsrapport per

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Delårsrapport Januari - juni 2016

Delårsrapport Januari juni 2008

Delårsrapport per

Delårsrapport för januari juni 2009

Ålems Sparbank Org nr

Provisionsintäkterna har ökat med 12 % till 10,4 Mkr (9,3 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.

Delårsrapport. Januari Juni 2018

Delårsrapport. Januari Juni 2015

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport Sid 3. tkr jan-juni jan-juni Förändring i %

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2013

Delårsrapport per

Delårsrapport Januari Juni 2012

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

DELÅRSRAPPORT

Delårsrapport för perioden

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

VALDEMARSVIKS SPARBANK

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

Delårsrapport för januari juni 2016

DELÅRSRAPPORT Bankens rörelseresultat uppgår till 67 tkr (59tkr) vilket är en ökning med 8 tkr jämfört med föregående års delårsresultat.

Delårsrapport. Januari juni 2014

DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2010.

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

Delårsrapport för januari - juni Sparbankens resultat. Sparbankens ställning. Inlåning. Utlåning. Likviditet. Kapitaltäckningskvot

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2007

VIRSERUMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT

Ordinarie sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rum tisdagen den 21 maj kl i sparbankens samlingssal.

Delårsrapport. januari juni 2014

Årsredovisning för räkenskapsåret

Delårsrapport Januari - Juni 2016

Delårsrapport per

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.

DELÅRSBOKSLUT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Förvaltningsberättelse

VIMMERBY SPARBANK AB. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2016

Bankens styrelse har under året beslutat att övergå till BTP1 för tjänstepension, vilket är ett premiebaserat system.

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2008

XBT Provider AB (publ)

Förvaltningsberättelse

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Handelsbanken Hypotek

Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:

VIRSERUMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT

Årssammanträde med huvudmännen äger rum den 8 maj 2012 kl i Sparbanksbörsen

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni Allmänt om verksamheten

Förvaltningsberättelse

Delårsrapport Januari - Juni 2017

Delårsrapport JANUARI - SEPTEMBER Rörelseresultatet ökade med 3% till mkr. Omkostnaderna minskade med 13%

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2009

SKURUPS SPARBANKS ÅRSREDOVISNING

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB

Tjustbygdens Sparbank Den lokala Sparbanken. Ställning. Utveckling av resultat och ställning. Resultat

Årsredovisning 2013 Sparbanken Eken

Delårsrapport JANUARI - MARS Rörelseresultatet ökade med 10% till mkr. Effektiviseringsarbetet ger lägre omkostnader

Bokslutskommuniké 2012

Delårsrapport Juni 2012

Provisionsintäkterna har ökat med 7 % till 9,0 Mkr (8,4 Mkr). Ökning har skett av intäkter för betalningsförmedling samt från Swedbank Hypotek.

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

Årsredovisning Foto: David Huynh. Den lilla banken 1 med det stora hjärtat

Transkript:

Årsredovisning 2014

Det mesta pekar uppåt för Sparbanken Eken Sparbanken Eken fortsatte att växa under sitt sjunde verksamhetsår. Banken redovisar ett resultat på knappt 32 miljoner kronor, varav 1,7 miljoner kronor går direkt tillbaka till satsningar i bygden. Såväl volymer, kunder som antal medarbetare ökade under året. 2014 kan sammanfattas som ett historiskt år. Inte minst med tanke på Riksbankens aggressiva räntesänkningar. Priset för att låna pengar i bank har sjunkit dramatiskt, samtidigt som många sparkonton därefter inte gav någon ränta. Det är definitivt ingen utveckling vi som sparbank välkomnar. Trots det pressade ränteläget lyckades vi förbättra räntenettot med cirka fyra miljoner kronor under 2014. Mer sparande i fonder Sedan flera år tillbaka erbjuder Sparbanken Eken sina kunder ett förmånskoncept som kallas Eken Plus. De som ansluter sig till konceptet får just nu 0,75 % i ränta på sitt sparande och en rad andra förmåner. Även om det får betraktas som en bra sparränta 2014 är det tydligt att kunderna söker andra alternativ för sitt sparande. Fondsparandet ökade med 223 miljoner kronor under året och uppgår nu till totalt 1 337 miljoner kronor hos våra kunder. Utvecklingen har skapat ökade provisionsintäkter för banken. Växande affärsvolym Sparbanken Ekens samlade affärsvolym växte med cirka 500 miljoner kronor. Fondsparandets tillväxt svarar för knappt halva ökningen, men även traditionell inlåning visar ett plus på närmare 150

miljoner kronor. Utlåningen ligger kvar på tidigare års volymer, trots att en del större engagemang försvunnit när kundföretag sålts eller flyttat utanför verksamhetsområdet. Högre kreditförluster Tyvärr ökade de befarade kreditförlusterna för 2014 till 33 miljoner kronor. Det orsakades framför allt av en större konkurs för ett företag inom bankens verksamhetsområde. Volymen på årets kreditförluster motsvarar 0,93 % av vår samlade utlåning på drygt 3,6 miljarder kronor. Bankens mål är att kreditförlusterna under en femårsperiod ska uppgå till högst 0,48 % av utlåningen. Ett ständigt arbete pågår för att minska riskerna i kreditgivningen och vår bedömning är att vi kommer att klara det uppsatta målet. Amortering bästa sparandet Riksbankens nollräntepolitik ställde under året bankerna inför nya och oprövade förutsättningar. I februari 2015 sänktes räntan till och med till minus 0,10 procent. Samtidigt som lånerabatter har haglat i luften har det från olika håll höjts röster om ökade amorteringskrav. Det finns även spekulationer i storbankerna om att det till och med kan bli aktuellt med minusränta på sparandet under 2015. Tills vidare tar vi det för spekulationer, samtidigt som vi råder de kunder som kan, att amortera på sina lån. Det är nämligen det bästa, riskfria sparandet som står till buds idag. Ger tillbaka till bygden Året har präglats av ett omfattande varumärkesarbete i Sparbanken Eken, där all personal samt styrelse varit involverad. Arbetet syftar till att tydliggöra vad det är som utmärker Sparbanken Eken och givetvis också att lyfta fram vad som är unikt för vår bank. Som fristående sparbank och med endast stiftelser som ägare är vi i den unika positionen att vi låter en del av vinsten gå tillbaka till bygden och därmed till våra kunder. För 2014 föreslår styrelsen att de sex lokala stiftelserna ska få dela på 1,7 miljoner kronor, som de kan använda till satsningar som utvecklar hembygden. Det innebär att Sparbanken Eken sedan starten återinvesterat 16 miljoner kronor i bygden. Pengarna har bland annat kommit bredbandsutbyggnad på landsbygden till godo, vi har medverkat till modernisering av en biograf, inköp av hjärtstartare och mycket annat. Nöjda företagskunder Vi mäter varje år, genom ett fristående undersökningsföretag, nöjdheten hos våra kunder. Det här året var undersökningen inriktad på våra företagskunder. På en skala från 0 till 100 blev vårt betyg 75, vilket innebär mycket nöjda kunder. Det är över snittet för de sparbanker som deltog i undersökningen och avsevärt över snittet om man ser till hela finansbranschen. Resultat ligger i paritet med vår egen målsättning. Värdefullt samarbete Även om vi ägarmässigt är helt fristående från Swedbank har vi ett gott samarbete. Det ger oss tillgång till ett större produktutbud och erbjudande än vi skulle haft möjlighet till på egen hand. Det känns därför naturligt för oss att också vara delägare i Swedbank. Med facit i hand kan vi konstatera att det också är en god affär. Vi äger i dagsläget drygt 800 000 aktier, som vi köpt i omgångar för cirka 50 miljoner kronor. Värdet på innehavet var vid årsskiftet drygt 160 miljoner kronor. Innehavet ger oss också god aktieutdelning, vilket bidrog med 8 miljoner kronor i årets resultat. Fler medarbetare Det är glädjande att notera att tillväxten i antal kunder fortsätter. Under 2014 ökade antalet med drygt 300, nästan jämnt fördelade på privatpersoner och företag. När kunderna blir fler växer också banken på personalsidan. Antalet tillsvidareanställda ökade med sju personer och vi är nu 64 medarbetare. Vi har anledning att tro på en fortsatt god utveckling för banken. Många uppskattar att vara kund i en bank som ger tillbaka till den egna bygden. Det tänker vi fortsätta göra. Leif Fransson, VD

Sparbanken Ekens årsredovisning kontor i Älmeboda. 2014

innehållsförteckning 5 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 6 Fem år i sammandrag... 10 Nyckeltal... 11 Resultaträkning... 12 Rapport över totalresultat... 12 Balansräkning... 13 Kassaflödesanalys... 14 Noter till de finansiella rapporterna... 15 Not 1 Uppgifter om sparbanken...15 Not 2 Redovisningsprinciper...15 Not 3 Finansella risker...21 Not 4 Räntenetto...28 Not 5 Erhållna utdelningar...28 Not 6 Provisionsintäkter...28 Not 7 Provisionskostnader...28 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner...29 Not 9 Övriga rörelseintäkter...29 Not 10 Allmänna administrationskostnader...30 Not 11 Avskrivning av materiella tillgångar...32 Not 12 Övriga rörelsekostnader...32 Not 13 Kreditförluster, netto...32 Not 14 Bokslutsdispositioner...32 Not 15 Skatter...33 Not 16 Kassa...33 Not 17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m...33 Not 18 Utlåning till kreditinstitut...34 Not 19 Utlåning till allmänheten...34 Not 20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper...35 Not 21 Aktier och andelar...36 Not 22 Materiella tillgångar...37 Not 23 Övriga tillgångar...37 Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter...38 Not 25 Skulder till kreditinstitut...38 Not 26 Inlåning från allmänheten...38 Not 27 Övriga skulder...38 Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter...39 Not 29 Avsättningar...39 Not 30 Obeskattade reserver...39 Not 31 Eget kapital...40 Not 32 Finansiella tillgångar och skulder...41 Not 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar...43 Not 34 Kapitaltäckning...43 Not 35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen...45 Utgående mandatperioder... 46 Revisionsberättelse... 47 Företagsstyrning... 48 Styrelse och revisor... 49 Ordlista/definitioner... 50 Medarbetare... 51 Styrelsen för Sparbanken Eken AB får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet under 2014, det sjunde verksamhetsåret i aktiebolagsform. Årsredovisningens beloppsuppgifter är, om ej annat anges, i tkr. Årsstämma hålls tisdagen den 31 mars kl. 18.00 i Ryd.

6 förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Omvärldstrender Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukrainakrisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euro fram till september 2016 var ett ytterligare steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2 %. Riksbanken sänkte även reporäntan till -0,1 % i februari 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. Sparbanken Eken AB Den 15 oktober 2007 tog huvudmännen i Almundsryds Sparbank, Skatelöv och Västra Torsås Sparbank, Göteryds Sparbank, Långasjö Sockens Sparbank, Åryds Sparbank och Älmeboda Sparbank, ett enhälligt och historiskt beslut, att sparbankerna skulle ombildas till ett nytt bankaktiebolag. Tillstånd att driva bankrörelse från Finansinspektionen erhölls den 2 juni 2008. Det bildades även sex sparbanksstiftelser som idag äger samtliga 3 000 000 aktier i Sparbanken Eken AB, fördelat enligt följande: Stiftelse Andel % Almundsryds Sparbanksstiftelse 31,5 Göteryds Sparbanksstiftelse 6,2 Långasjö Sockens Sparbanksstiftelse 19,2 Skatelöv och Västra Torsås Sparbanksstiftelse 21,1 Åryds Sparbanksstiftelse 5,3 Älmeboda Sparbanksstiftelse 16,7 Summa 100,0 Allmänt Sparbanken Eken tillhör gruppen fristående sparbanker och är medlem i SR, Sparbankernas Riksförbund. Gruppen, omfattande 60 sparbanker. Via avtal har sparbanken ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Hela dataproduktionen sker i Swedbanks IT-system och vi

förvaltningsberättelse 7 köper även tjänster avseende fond och utland. Avtalet reglerar också förmedling av in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur, Swedbank Försäkring och Swedbank Hypotek. Vi driver bygdens utveckling Sparbanken Eken ska: vara en lokalt förankrad bank med aktiv samhällsnärvaro. ge tillbaka en del av vinsten till bygden öka kundnöjdheten och få fler att uppleva att de är med och bidrar till bygdens utveckling engagera och utveckla medarbetarna kundinriktningen ska i huvudsak avse privatpersoner, lantbruk, små och medelstora företag och föreningar/ organisationer. Affärsvolym inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under 2014 med 143 mkr och uppgick vid årsskiftet till 4 108 mkr. Detta är en ökning med 4 %. Hushållssektorn, inklusive personliga företagare, ökade med 3 % och företagssektorn med 10 %. Sparbankens totala affärsvolym på inlåningen ökade med 520 mkr eller 8 % till 6 724 mkr. Affärsvolym utlåning Sparbankens utlåning till allmänheten, uppgick vid årets slut till 3 663 mkr, en ökning med 114 mkr eller 3 %. Ökning har skett med 5 % inom hushållssektorn inklusive personliga företagare och minskat med 2 % inom företagssektorn. Sparbankens totala affärsvolym på utlåningen minskade med 5 mkr eller 0,1 % till 5 670 mkr. Affärsvolym och antal kunder Sparbankens totala affärsvolym uppgick till 12 394 mkr vid årsskiftet, en ökning under året med 515 mkr eller 4 %. Antal kunder har ökat under året med drygt 300 och uppgår nu till 25 358. Värdepappersportfölj Sparbankens innehav av räntebärande värdepapper och aktieindexobligationer har under året ökat med 10 mkr till 281 mkr. Den finansiella utvecklingen har gjort att sparbanken har haft positiva värdeförändringar i värdepappersportföljen, vilket framgår av not 8. Aktieinnehav i Swedbank AB Sparbankens innehav av aktier i Swedbank AB uppgår till 828 400 styck. Under 2014 köptes 15 000 styck.

8 förvaltningsberättelse Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för det totala innehavet är 61,01 kronor per aktie vilket gör totalt 51 mkr. Kursen på bokslutsdagen uppgick till 195,50 kronor per aktie eller totalt 162 mkr vilket ger en positiv orealiserad värdeförändring på 111 mkr. Sparbankens totala innehav av aktier framgår av not 21. Sparbankens aktieinnehav i Swedbank är klassificerade som Finansiella tillgångar som kan säljas. Ackumulerade orealiserade värdeförändringar redovisas i Fond för verkligt värde, se not 31. Resultat Årets rörelseresultat uppgick till 32 mkr. Räntenettot har ökat mot föregående år, och uppgick till 98 mkr. Ränteintäkterna har minskat med 13 mkr till 139 mkr. Räntekostnaderna minskade med 18 mkr till 41 mkr. Räntenettot har belastats med 2 mkr i beräknad avgift för stabilitetsfonden för finansiella företag samt med 3 mkr för avgiften till insättningsgarantin. Räntemarginalen mellan åren har ökat med 0,06 % till 1,98 %. Provisionsnettot förbättrades med 2 mkr till 30 mkr. Den största ökningen svarade värdepappersprovisioner för. Nettoresultat finansiella transaktioner består av realiserade resultat och orealiserade värdeförändringar på finansiella placeringar. Det realiserade resultatet uppgick till 3 mkr och den orealiserade värdenedgången blev 1 mkr. Sparbankens rörelsekostnader exklusive kreditförluster ökade med 8 mkr och var vid årsskiftet 73 mkr. Sparbankens enskilt största kostnadspost är personalkostnader som ökade med 5 mkr och uppgår till 45 mkr. Under året har vi ökat medeltal anställda med 2,8. Övriga allmänna administrationskostnader ökade med 3 mkr. Inventarie- och materialkostnader har minskat medan IT-kostnader, fastighetskostnader och inköpta konsulttjänster har ökat. Sparbankens kreditförluster netto uppgick till 34 mkr. I denna nettosumma ingår konstaterade förluster på 69 mkr varav 41 mkr reserverats tidigare. Årets reserveringar för sannolika kreditförluster redovisas till 9 mkr. Se även not 13. Årets kreditförlustnivå är fortsatt hög och uppgår till 0,93 % av total utlåning. Genomsnittet för de senaste fem åren uppgår till 0,73 %, att jämföra med bankens affärsplan där det anges att nivån inte bör överstiga 0,50 %. Det pågår fortsatt kvalitetshöjande aktiviteter med bankens kreditportfölj. Osäkra fordringar uppgår på balansdagen till 48 mkr. För dessa har reserverats 23 mkr, vilket gör att reserveringsgraden för osäkra fordringar per årsskiftet uppgår till 47 %. Personal Vid årsskiftet fanns 64 tillsvidareanställda tjänstemän i sparbanken. Det sker en ständig kompetensutveckling

förvaltningsberättelse 9 bland medarbetarna, både internt och externt, för att möta marknadens krav på allt mer komplexa kundmöten. Personaluppgifter redogörs utförligt i not 10. Fem år i sammandrag och nyckeltal För resultat- och balansräkning i sammandrag för de senaste fem åren samt nyckeltal hänvisas till Fem år i sammandrag och Nyckeltal. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Sparbankens principer och processer för ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare kommenteras i not 10. Likviditet och eget kapital Sparbankens likviditet uppgår till 15 % av inlåningen, se även den kassaflödesanalys som ingår i årsredovisningen. Likviditeten är föremål för kontinuerlig uppföljning av styrelsen. Det egna kapitalet uppgår till 628 mkr. Utöver lagstadgat krav på en kärnprimärkapitalrelation om 8 % har det under året tillkommit krav på att hålla en kapitalkonserveringsbuffert om 2,5 %. Kärnprimärkapitalrelationen var vid årsskiftet 17,99 %. Övrigt Sammanfattningsvis kan sägas att 2014 blev ett framgångrikt år med fina volymökningar och god lönsamhet, det sjunde året i Sparbanken Ekens historia. De fina siffrorna som presenteras understryker det goda och energiska arbete som samtliga medarbetare utfört under året. Under året har ett antal kundträffar anordnats i form av skatteträffar, aktieträffar, lantbruksträffar med mera och bland annat tillsammans med olika medarrangörer. Händelser av väsentlig betydelse under året Under 2014 har ett gediget arbete gjorts med utveckling av bankens varumärke. Till detta arbete har vi haft hjälp av en extern konsult. Arbetet har mynnat ut i en ny vision Vi driver bygdens utveckling samt ett löfte till våra kunder Vi ger tillbaka till bygden. Med vision och löfte för ögonen har styrelsen även tagit fram en affärsplan 2015 2018. Det har även gjorts en omfattande renovering på kontoret i Älmeboda, vilket innebär att hela fastigheten nu används till bankverksamhet. att ge minskat provisionsnetto. Troligvis kan vi addera minskad utdelning på Swedbankaktierna av samma skäl som ovan. Håller vi samma kostnadsnivå som 2014 förväntas rörelseresultatet före kreditförluster att uppgå till 55 60 mkr för 2015. Förslag till vinstdisposition, tkr Årets resultat enligt balansräkningen utgör... 26 554 Till årsstämmans förfogande står: överkursfond... 52 437 fond för verkligt värde...110 734 balanserad vinst...138 264 årets resultat... 26 554 Summa...327 989 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägarna utdelas... 1 700 i ny räkning balanseras...326 289 varav överkursfond... 52 437 varav fond för verkligt värde...110 734 Förslaget till utdelning, som utgör 6,4 % av årets resultat, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, operativa risker och kreditvärdighetsjusteringsrisk samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Sparbankens kapitaltäckningsgrad efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 17,99 %. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 516 mkr och totalt exponeringsbelopp till 2 865 mkr. Specifikation av posterna framgår av not 34 om kapitaltäckningsanalys. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att den kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens eget kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Händelser efter balansdagen Inga händelser av sådan art att de skulle påverka årsredovisningens eller förvaltningsberättelsens utformning har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Förväntad framtida utveckling Vi förväntar oss en försiktig tillväxt av volymerna under 2015. Det rådande ränteläget kommer troligen att ge utslag i minskat räntenetto. Ökad konkurrens kommer

10 flerårsöversikt Fem år i sammandrag Resultaträkning 2012 2011 2010 Räntenetto 98 039 93 304 92 757 91 078 73 095 Erhållna utdelningar 8 424 7 619 4 810 2 656 191 Provisionsnetto 29 947 27 586 23 860 21 158 19 870 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 793 2 714 14 480-2 330 4 805 Övriga rörelseintäkter 283 425 248 577 499 Summa intäkter 138 486 131 648 136 155 113 139 98 460 Allmänna administrationskostnader -65 222-58 041-61 801-64 154-49 979 Avskrivningar på materiella tillgångar -1 358-1 323-1 256-1 151-1 334 Övriga rörelsekostnader -6 356-5 730-5 728-5 379-5 920 Kreditförluster, netto -33 612-17 629-40 072-15 933-8 510 Summa kostnader -106 548-82 723-108 857-86 617-65 743 Rörelseresultat 31 938 48 925 27 298 26 522 32 717 Bokslutsdispositioner, netto -131 2 142-2 504-321 219 Skatt -5 253-9 723-2 586-6 016-8 041 Årets resultat 26 554 41 344 22 208 20 185 24 895 Balansräkning 2012 2011 2010 Tillgångar Kassa 7 945 9 074 7 233 8 566 8 015 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 50 071 9 750 0 0 0 Utlåning till kreditinstitut 618 527 583 813 590 169 510 518 307 527 Utlåning till allmänheten 3 662 897 3 548 960 3 350 658 3 128 388 2 714 841 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 230 457 260 919 206 843 151 213 234 662 Aktier och andelar 163 274 148 828 96 080 81 126 84 793 Materiella tillgångar 17 535 17 391 18 394 18 161 14 288 Övriga tillgångar 16 379 14 394 21 862 15 479 16 519 Summa tillgångar 4 767 085 4 593 129 4 291 239 3 913 451 3 380 645 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 1 526 780 784 817 809 Inlåning från allmänheten 4 107 786 3 964 666 3 737 829 3 398 494 2 899 181 Övriga skulder 26 887 31 903 36 937 42 984 18 641 Avsättningar 656 1 152 2 766 1 993 6 456 Summa skulder och avsättningar 4 136 855 3 998 501 3 778 316 3 444 288 2 925 087 Obeskattade reserver 2 241 2 110 4 252 1 748 1 427 Eget kapital 627 989 592 518 508 671 467 415 454 131 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 767 085 4 593 129 4 291 239 3 913 451 3 380 645

nyckeltal 11 Nyckeltal 2012 2011 2010 Volymutveckling Utlåning till allmänheten 3 662 897 3 548 960 3 350 658 3 128 388 2 714 841 förändring i % 3,2 5,9 7,1 15,2 11,9 Inlåning från allmänheten 4 107 786 3 964 666 3 737 829 3 398 494 2 899 181 förändring i % 3,6 6,1 10,0 17,2 8,7 Medelomslutning (MO) 4 632 620 4 434 329 4 111 643 3 614 146 3 216 375 förändring i % 4,5 7,8 13,8 12,4 8,2 Affärsvolym, genomsnittlig 12 096 187 11 430 304 10 643 846 9 708 916 8 814 637 förändring i % 5,8 7,4 9,6 10,2 13,2 Affärsvolym, ultimo 12 394 068 11 879 116 11 062 144 10 196 777 9 306 393 förändring i % 4,3 7,4 8,5 9,6 11,3 Soliditets- och kapitaltäckningsmått Soliditet, % 13,21 12,94 11,93 11,98 13,46 Summa riskvägt exponeringsbelopp 2 865 489 -- -- -- -- Kärnprimärkapitalrelation % (ej år 2 5) 17,99 -- -- -- -- Primärkapitalrelation % (ej år 2 5) 17,99 -- -- -- -- Total kapitalrelation % (ej år 2 5) 17,99 -- -- -- -- Primärkapitalkvot -- 2,12 2,07 2,09 2,23 Kapitaltäckningskvot -- 1,91 1,89 1,87 1,99 Resultatmått Placeringsmarginal, % 2,12 2,10 2,26 2,52 2,27 Intjäningsförmåga, % 1,41 1,50 1,64 1,17 1,28 Avkastning på totalt kapital, % 0,69 1,10 0,66 0,73 1,02 Avkastning på eget kapital, % 4,07 6,89 4,10 4,23 5,54 K/I-tal före kreditförluster 0,53 0,49 0,51 0,62 0,58 K/I-tal efter kreditförluster 0,77 0,63 0,80 0,77 0,67 Totala intäkter/genomsnittlig affärsvolym, % 1,14 1,15 1,28 1,17 1,12 Rörelseresultat/genomsnittlig affärsvolym % 0,26 0,43 0,26 0,27 0,37 Problemkrediter Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 47,44 40,08 43,25 27,10 24,39 Andel osäkra fordringar, % 0,69 2,42 2,80 3,01 3,17 Kreditförlustnivå, % 0,93 0,51 1,26 0,58 0,35 Övriga uppgifter In-/utlåningsrelation, % 112 112 112 109 107 Exponeringsgräns 25 % av kapitalbasen 128 889 110 445 103 269 96 149 91 932 Rörelseresultat/anställd i banktjänst 592 958 527 553 783 Genomsn. affärsvolym/anställd i banktjänst 224 419 223 685 205 480 202 269 210 876 Medelantalet anställda 55,9 53,2 53,9 50,0 43,4 varav i banktjänst 53,9 51,1 51,8 48,0 41,8 Antal kontor 6 6 6 6 6

12 resultaträkning, rapport över totalresultat Resultaträkning Not Ränteintäkter 139 064 151 985 Räntekostnader -41 025-58 681 Räntenetto 4 98 039 93 304 Erhållna utdelningar 5 8 424 7 619 Provisionsintäkter 6 36 383 35 044 Provisionskostnader 7-6 436-7 458 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1 793 2 714 Övriga rörelseintäkter 9 283 425 Summa rörelseintäkter 138 486 131 648 Allmänna administrationskostnader 10-65 222-58 041 Avskrivning på materiella tillgångar 11-1 358-1 323 Övriga rörelsekostnader 12-6 356-5 730 Summa kostnader före kreditförluster -72 936-65 094 Resultat före kreditförluster 65 550 66 554 Kreditförluster, netto 13-33 612-17 629 Rörelseresultat 31 938 48 925 Bokslutsdispositioner 14-131 2 142 Skatter 15-5 253-9 723 Årets resultat 26 554 41 344 Rapport över totalresultat Årets resultat 26 554 41 344 Poster som kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 11 225 42 053 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -- 2 239 Poster som inte kan omföras till årets resultat Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 192-589 Årets övrigt totalresultat 11 417 43 703 Årets totalresultat 37 971 85 047

balansräkning 13 Balansräkning, den 31 december Not Tillgångar Kassa 16 7 945 9 074 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 17 50 071 9 750 Utlåning till kreditinstitut 18 618 527 583 813 Utlåning till allmänheten 19 3 662 897 3 548 960 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 20 230 457 260 919 Aktier och andelar 21 163 274 148 828 Materiella tillgångar 22 17 535 17 391 Övriga tillgångar 23 4 407 1 447 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 11 972 12 947 Summa tillgångar 4 767 085 4 593 129 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 25 1 526 780 Inlåning från allmänheten 26 4 107 786 3 964 666 Övriga skulder 27 12 647 15 939 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 14 240 15 964 Avsättningar 29 656 1 152 Summa skulder och avsättningar 4 136 855 3 998 501 Obeskattade reserver 30 2 241 2 110 Eget kapital 31 Bundet eget kapital Aktiekapital 300 000 300 000 Fritt eget kapital Överkursfond 52 437 52 437 Fond för verkligt värde 110 734 99 317 Balanserat resultat 138 264 99 420 Årets resultat 26 554 41 344 Summa eget kapital 627 989 592 518 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 767 085 4 593 129 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Garantier kreditgarantier 75 570 83 091 övriga garantier 13 274 12 359 Åtaganden outnyttjad del av beviljade krediter 239 736 255 758 lånelöfte 69 835 44 501

14 kassaflödesanalys Kassaflödesanalys 1 januari 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultatet (+) 31 938 48 925 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar (+) 1 358 1 323 Kreditförluster (+) 33 958 17 862 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 104 104 Redovisad inkomstskatt (-) -5 253-9 723 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 62 105 58 491 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning utlåning till allmänheten (-) -147 895-216 164 Ökning/minskning av värdepapper (-/+) -10 437-66 220 Ökning inlåning från allmänheten (+) 143 120 226 837 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -54 3 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -1 985 7 468 Förändring av övriga skulder (+/-) -5 512-5 802 Kassaflöde från den löpande verksamheten 39 342 4 613 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 116 3 075 Investeringar i finansiella tillgångar (-) -2 731-10 716 Avyttring materiella tillgångar (+) 210 40 Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 652-320 Kassaflöde från investeringsverksamheten -4 057-7 921 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) -2 500-1 200 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 500-1 200 Årets kassaflöde 32 785-4 508 Likvida medel vid årets början 592 887 597 395 Likvida medel vid årets slut 625 672 592 887 Specifikation av likvida medel Kassa 7 945 9 074 Utlåning kreditinstitut 617 727 583 813 Summa likvida medel 625 672 592 887 Kommentarer till kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och baseras på rörelseresultatet för perioden samt i balansräkningen ingående förändringar. Rörelseresultatet korrigeras för sådana förändringar som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Kassaflöden redovisas indelade i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från periodens rörelseresultat. Justering görs för inkomstskatter samt för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investeringverksamheten. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av inköp respektive försäljningar av kategorierna investeringar som hålles till förfall samt aktier och andelar hänförda till kategorin finansiella tillgångar som kan säljas. Finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten består av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av sparbankens eget kapital. Likvida medel Likvida medel består av kassa och dagslånefordringar med beaktande av clearingskulder.

noter 15 Noter Not 1 u p p g i f t e r om spa r banken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sparbanken Eken AB som är sparbanksaktiebolag med säte i Tingsryds kommun. Adressen till huvudkontoret är Brunnsgatan 1, 360 10 Ryd. Organisationsnummer: 516406-0674. Not 2 r e d ov i s n i n g s p r i n c i p e r Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tilllämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2015-03-11. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma 2015-03-31. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Några ändrade redovisningsprinciper under detta verksamhetsår i jämförelse med året dessförinnan har ej gjorts. Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att

16 noter nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Premie för insättningsgarantin och avgift till stabilitetsfonden. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. De har dock inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Valutakursförändringar. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser

noter 17 som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationer samt räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns inlåning samt leverantörsskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Lånefordringar och kundfordringar representeras i balansräkningen av posterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Här ingår innehavet av aktier i Swedbank AB, onoterade aktier och andelar, obligationer som initialt hänförts till denna kategori.

18 noter Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital. För dessa instrument ingår transaktionskostnader i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter vid löpande värdering till verkligt värde i Fond för verkligt värde till dess instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori sparbankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer sparbanken till del angående följande förlusthändelser: betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en Finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas som upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens metod för att fastställa dessa reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är väsentligt försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna Investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en Finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget kapital. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en Finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.

noter 19 Nedskrivning på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av Investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som Finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av bankens totala tillgångar är relativt liten (0,4 %). Beräknade nyttjandeperioder: Byggnader...50 år Markanläggningar... 20 år Inventarier...3 10 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilken sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparban-

20 noter kens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal med VD, utfäst att han kan avsluta sin tjänstgöring vid 61 års ålder. För pensioner i egen regi d.v.s. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring, görs avsättning enligt extern kapitalvärdesberäkning. Avsättningen redovisas i egen balansräkning. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.