Förvaltningspolitik - introduktion Bakgrund och begrepp 31.10.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan
Uppläggning Frågan: Varför är förvaltningen viktig ur ett statsvetenskapligt perspektiv? Förvaltningsanalysen och statskunskapen Begreppen och teoriläget ingen entydig förvaltningsuppfattning ingen teori dominerar fältet De praktiska utmaningarna
Varför är förvaltningen viktig ur ett statsvetenskapligt perspektiv?
Varför behövs organisationer och organisering? Organisering= nödvändiga funktioner Organisering ger effektivitet Commitment (substantiv rationalitet) Hantera risk och osäkerhet
Organisationer varken okontroversiella eller självklara: Många olika ideal Spontan vs hierarkisk organisering Ostrukturerade vs. reglerade modeller Etc. Organiseringen utmanas framförallt av ekonomisk teoribildning: Public choice-skolan Aggregeringsproblemet Arrows omöjlighetsteorem
Vad är politik? Auktoritativ fördelning av värden Maktutövning Offentlig verksamhet Innebär att: FÖRVALTNING ÄR POLITIK TUDELNING I POLITIK OCH FÖRVALTNING ÄRFÖRÅLDRAD
Många svar på frågan: Kan ej förstå politiken utan att beakta förvaltningen Förvaltningens makt Förvaltningens placering i den politiska processens slutskede Förvaltningens inverkan på den enskildes integritet
Praktiska konsekvenser för förhållandet mellan politik och förvaltning: Utgångspunkt: Politikernas sak att bestämma målen och riktlinjerna för offentlig verksamhet Konsekvens: Förvaltningen arbetar på tre rationalitetsnivåer: Regeltillämpning (Webers idealtyp) Problemlösning (välja medel oavsett vad reglerna säger) Konsensusskapande (söka stöd för problemlösningar=politiska uppgifter)
Finns en begreppslig entydighet? Enighet vad gäller teoretiska utgångspunkter? Svaret både ja och nej
Tilltron till den enda rätta organiseringsformen Den rationella byråkratin som målbaserat handlande (Max Weber) Specialisering Centralisering Formalisering Planmässig samverkan mellan individer och grupper med gemensamma intressen (Nationalencyclopedin) A system of consciously coordinated activities or forces of two or more persons (Chester Bernard 1938)
Idag ingen enighet om det bäst sättet att organisera: Erfarenheten lär oss att den rena byråkratiska formen för administrativ organisation kan från en rent teknisk synvinkel leda till den högsta graden av effektivitet; den är i denna mening det mest rationella medlet för att utöva auktoritet mellan människor (Max Weber)
Alternativ byråkratisyn: Bureacratism is usually characterised by adherence to routine, more or less inflexible rules, red tape, procrastination, unwillingness to assume responsibility and refusal to experiment (Fairchild)
Organiserandets soptunna: Suppose we view a choice opportunity as a garbage can into which various problems and solutions are dumped by participants. The mix of garbage in single cans depends partly on the labels attached to the alternative cans; but it also depends on what garbage is being produced at the moment, on the mix of cans available, and on the speed with which garbage is collected and removed from the scene (Cohen - March Olsen)
Många alternativa sätt att se på byråkratin som fenomen: Byråkrati som rationalitet Byråkrati som budgetmaximering Byråkrati som rigiditet Byråkrati som tjänstemannavälde Byråkrati som kaos
Organisationsteorins (mycket) grova utveckling: Utgångspunkt: Industrialismen Fram till ca 1950 Den klassiska organisationsteorin 1950-1960-talen Beslutsteorins utveckling Omgivningsinriktning (systemteori, situationssynsätt etc.) 1970-talet Organisationell inlärning, men också Antiorganisatoriska inriktningar 1980-90-talen Organisationskultur Service- och kunskapsorganisationer Nätversteori, institutionalism m.m.
Trots mångfalden: Förvaltnings- och organisationsteorin har genom historien varit upptagen av likartade frågor: Den effektiva organisationen Universella principer Ingen teori dominerar fältet
Förvaltningen är viktig och dess betydelse kan förstås på många olika sätt. Vilka är de praktiska konsekvenserna av detta?
1. Mera realistisk syn på samhällsstyrningen Nya villkor för politisk styrning: Problem med offentliga finanser Nyliberala ideologier och marknadstänkande Internationalisering Globalisering Regionalisering Decentralisering Individualisering Governance: en anpassningsstrategi med inslag av samhällsteori
Konventionell syn på samhällsstyrningen Statsorganen Förvaltningsapparaten Individer Organisationer Media M.m
2. Allt starkare beroendeförhållanden kräver nya styrnings- och organiseringsformer Statsorganen Förvaltningsapparaten Individer Organisationer Media M.m
Ett gradvis förändrat styrningstänkande: Styra genom reglering Styra utan reglering Ordning i kaos Styra utan styrande (självreglering) Styra genom nätverk (samordning, synergi)
Ur statens synvinkel: Integration (starkare beroendeförhållanden): Upp: Internationella organisationer Ner: regioner och lokalsamhälle Ut: Marknad och semistatliga organ Expansion Policyproblemen allt mera omfattande och tvärsektoriella
3. Inga självklara lösningar för organiseringen Utmanar den parlamentariska styrningskedjan Ingen organisationsform effektiv i alla situationer: vad förklarar variationen? Traditionella ( rena ) organiseringsformer utmanas (t.ex. Stat, marknad och civilsamhälle) Tiden: ett allt större inslag av tillfälliga och föränderliga organisationsformer
Många praktiska utmaningar Nya villkor för politisk styrning Starkare beroendeförhållanden för förvaltningen Spänning mellan demokrati och effektivitet Den nya megatrenden (governance) ger inte självklara lösningar
4. Förvaltningspolitiken: konsekvensen av oenigheterna och förändringsbehovet nytt begrepp i det svenska språket generella ideer och åtgärder som syftar till att förbättra den offentliga förvaltningens styrning, organisation, personal och finansiering - Politik: - förvaltning som innehåll - förvaltning som process Hur förändras förvaltningen? - anpassning - reformer - internationell konvergens Eget politikområde