Politiska system i jämförande perspektiv
|
|
- Monica Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Politiska system i jämförande perspektiv Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (J.Magone kap 1-3) 1
2 Innehåll kursen Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (JM 1-3) Sammanflätningen i EU (JM 4, 13-15) Regeringarnas handlingsutrymme (JM 5-6) Hur styrs länderna? (JM 7-9) Politikens aktörer (JM 10-12) Demokratisering I (L&E 1-5) Demokratisering II (L&E 6-9) 2
3 Föreläsning 1 Introduktion och analysredskap Varför studera Europisk politik i ett jämförande perspektiv? Hur studera Europisk politik? Historiska utvecklingslinjer Varför är länderna så olika? Förändringsprocesser i modern tid Vilka faktorer driver utvecklingen? Är länderna på väg att bli mer lika? 3
4 Varför studera Europisk politik i ett jämförande perspektiv? 4
5 Förstå andra och oss själva (likheter och skillnader) Vidgar våra kunskaper och hjälper oss att se det välkända i nytt ljus. Kan ge grund för nya överväganden, slutsatser, och ageranden. Jämförelse ger underlag för kategorisering och generalisering. Förenkla och förtydliga genom att betona likheter och skillnader Stor betydelse vetenskapligt Jämförelse kan leda till hypoteser som ger oss verktyg att studera världen och därmed hjälper oss förstå den. Ex. är demokratiska stater alltid kapitalistiska? Jämförelser som leder till generaliseringar ger grund för förutsägelser. Förstå mönster och samband mellan institutioner och processer Förstå EU Beslutsprocesser, uppbyggnad. 5
6 Förstå EU och dess länder EU och medlemsstaterna bör studeras tillsammans EU påverkar medlemsstaterna Medlemsstaterna påverkar (till olika grad) EU Mer och mer lika? 6
7 Att förenkla, eller: hur undvika att drunkna i fakta? Jämförande perspektiv som analytiskt redskap Gruppera länder i familjer eller typer (Finer, 1974) Varför och hur skillnader och likheter existerar mellan länder eller mellan familjer av länder. Positiva och negativa aspekter Varför det går bättre för vissa länder 7
8 Exempel Politiska system Svaga kontra starka parlament Federala kontra enhetsstater Valsystem Proportionella kontra majoritära valsystem Regionala kluster (Magone) 37 länder i 12 kluster: Benelux, Nordeuropa, Östeuropa, Frankrike, Sydeuropa, osv. 8
9 Kursen följer främst dimensioner (snarare än länder) Länder (1) Historia, Utmaningar (2) EU:s påverkan (3) Regering och parlament (4) Förvaltning (5) Partier, opinion, val Frankrike - Hollande, Sarkozy, Chirac och Mitterrand Femte republiken Tappar inflytande President och premiärminister Centralstyrt Turbulens Tyskland Storbritannien Norden Sydeuropa Östeuropa 9
10 Olika sätt att jämföra. Fallstudier av enskilda länder (jämföra över tid) Jämförande fallstudier: några länder, ringa in orsakssamband (Magone?) Statistiska metoder: många länder men ytligare Metoderna är komplementära och lyfter fram olika saker, men forskaren måste ofta välja. 10
11 Olika tillvägagångssätt för jämförande studier Antal studieobjekt Fall eller variabel? Strategi Fallstudier Ett Fall Fokuserad studie av ett enskilt fall med vidare betydelse Fokuserade jämförelser Ett fåtal Fall Kvalitativ jämförelse av ett fåtal fall Statistisk analys (stora N-studier) Många Variabel Kvantitativ studie av relationen mellan variabler 11
12 Olika typer av fallstudier Definition Exempel Representativa Typisk för kategorin Samarbetsregeringar i Finland Prototypiska Avvikande Arketypiska Kritiska Förväntade att bli typiska för kategorin Undantaget från regeln (den svarta svanen) Skapar kategorin (övergången från fall till teori) Stämmer det här, stämmer det förmodligen överallt USA som demokratisk pionjär (De Tocqueville) Indien som fattigt men ändock demokratiskt land Den franska revolutionen Demokratifrämjande aktiviteter i Irak 12
13 En uppmaning! Boken beskriver detaljer, försök se mönster! Förstå generella begrepp och teorier genom att studera enskilda länder och jämföra dessa Vad utmärker en enhetsstat (t.ex. Frankrike)? Vad utmärker en enhetsstat om man jämför med en federalstat? (t.ex. Frankrike och Tyskland) Varför har vissa länder så många partier? (samband valsystem-partisystem, t.ex. Storbritannien vs. Nederländerna) 13
14 Historiska utvecklingslinjer 14
15 Historiska utvecklingslinjer (1) Europas historia i korthet Romarriket: större än EU Kyrkan och staten, feodalismen Tysk-romerska riket 800 (1495) Nationalstater (1648), enväldiga kungar Rättsstat genom revolutioner 1688, 1776, 1789, (1808) Därefter demokrati, nationalism Industrialism och välfärdsstat WWII och EU, murens fall Globalisering och post-modern stat? 15
16 Att lära av historien för att förstå statsbygge i Europa (I) Freden i Westphalia (1648) Europeiskt mellanstatligt system Nationalstaten den viktigaste aktören Franska revolutionen ( ) Skrivna konstitutioner Modernt partisystem (enligt vänster-höger) Totalitära regimer som följd av revolution 16
17 Att lära av historien (II) Den demokratiska revolutionen (1848) Reaktion mot Concert of Europe (monarkism) Utvidgad rösträtt Olika demokratiska modeller etablerade Den ryska revolution (1917) Första kommunistiska regimen Third Communist International (förlängning av sovjetisk utrikespolitik) 17
18 Att lära av historien (III) Den Europeiska integrationsprocessen Europeiska stål- och kolgemenskapen (1952) Europeiska ekonomiska gemenskapen (1958) Treaty of the Union (1993) Uppluckring av nationalstaten och delegerande av makt till supranationella institutioner 18
19 Att lära av historien (IV) Berlinmurens fall (1989) Järnridån mellan öst och väst föll Återförening av ett delat Tyskland Ny era i världspolitiken (från en bipolär till en unipolär maktordning) Nya era i Europeisk politik (öst närmar sig väst) 19
20 Likriktning? (convergence theory) Håller alla västerländska stater att anpassa sig till den amerikanska liberala marknadsekonomin? Globalisering likriktning? Ökad integration, ömsesidigt beroende Har finanskrisen smutskastat den amerikanska modellen? Fortsatta skillnader världen över 20
21 Att lära av historien (V) Ett enat Europa ( ) EU utdvidgas most Öst- och Centraleuropa medlemsstater i EU Island härnäst Turkiet och Balkan? 21
22 Historiska utvecklingslinjer (2) Konstitutioner och konstitutionalism Grundlägger relationen mellan staten och dess medborgare (grundläggande rättigheter) Begränsar statens maktbefogenheter ( rättsstat ) Identifierar centrala statliga institutioner och relationen mellan dessa (t.ex. lagstiftandeverkställande-rättsliga institutioner) Fångar en gemensam vilja, symbolvärde Inte alla länder har en konstitution, t.ex. England. Konstitutionen kan vara uppdelad, t.ex. Sverige. 22
23 Olika konstitutioner Olika utvecklingsvägar Långsam utveckling (England, Sverige) Gradvis frigörelse (Cypern, Malta) Sammanbrott (Sydeuropa) Förlorat krig/frigörelse (Tyskland, Frankrike, Östeuropa) Återgång (Österrike, Lettland) 23
24 men ändå lika Förord Nationella band Organisatorisk sektion Identifierar de statliga institutionernas maktbefogenheter Individuella rättigheter Tydliggör gränserna för staten Markerar vilka individuella rättigheter som ska säkras Ändringsprocedur Beskrivning om hur konstitutionen kan ändras Finns länder som lägger in betydligt mer! 24
25 Historiska utvecklingslinjer (3) Hur förstå och förklara framväxten av Europeisk politik? Stein Rokkan ( ) 25
26 Stein Rokkans konfliktlinjer Drog samband mellan socio-politiska processer och kritiska händelser i Europas historia Betydelsen av olika konfliktlinjer i framväxten av Europeisk politik: Center-perifiri (opposition mot centralisering) Staten-kyrkan (kontroll över utbildning) Landsbygd-storstad (industriella revolutionen) Arbetare-arbetsgivare (klassfrågan) (Rokkan 1980, Flora 1999) 26
27 Skapandet av partisystem Konfliktlinjer konsolideras i partisystem och skapar stabilitet Huvudroll för politiska partier: Skapa kanaler för integration stabila demokratier Konkurrens mellan partier legitimt system för att konsolidera krav från olika skiljelinjer i samhället 27
28 Freezing hypothesis Ingen skillnad partisystem 1920 eller Partisystem frusna (Lipset & Rokkan 1967) Väljare röstar på samma partier då som nu Förklarar inte: Framväxten nya partier (t.ex. miljöpartier, invandrarfientliga partier) Nya sociala rörelser (t.ex. intressegrupper) Ökad invidualisering luckrar upp gamla subkulturer och partilojaliteter Amerikaniseringen av Europeisk politik (röstning sker instrumentellt) 28
29 Omstrukturering av Europeisk politik 1. Statsbygge (1500 ) 2. Kapitalismens utveckling (1600 ) 3. Skapandet av nationalstaten (1800 ) 4. Demokratisering (1800 ) 5. Välfärdsstatens utveckling ( Europeisk integration (1950 ) (Bartolini 2005) 29
30 Idag då? 30
31 Ökande postmaterialism Välstånd har lett till nya värderingar Materialism självförverkligande (Inglehart & Welzel) De yngre leder vägen Ifrågasättande av auktoriteter Sakfrågor istället för breda ideologier Ovilja att ansluta sig till traditionella politiska partier 31
32 Moderna förändringsprocesser Mot en postmodern politik? Uppluckring av nationalstaten Beslut flyttas upp till EU, ner till regioner och ut till privata aktörer Global ekonomi Individualism Ökad homogenitet men också heterogenitet Högre levnadsstandard Ökad rörlighet 32
33 Sju trender Post-sovereign state (Wallace) Regionalisering Schumpeterian workfare state (Jessop), flexicurity World society (Luhman), multikulturalism Europisering och globalisering Nya former av neo-korporatism Neo-medievalism (Bull)/ Global governance 33
34 Europa efter 1970-talet (I) Politik fragmentering och decentralisering Fragmenterad stat: regionalisering och komplexa styrformer för att hantera komplexa problem (governance) Gamla partier försvagas. Nya partier och organisationer Pluralistiskt politisk deltagande (konventionella och okonventionella) Decentralisering, regionalisering 34
35 Europa efter 1970-talet (II) Ekonomi - industrialismens nedgång Servicesektorn, småföretag, post-fordism Anställbarhet, flexicurity Viss korporatism (ej lika organiserat som tidigare) 35
36 Europa efter 1970-talet (III) Samhälle heterogenitet och postmateriella värderingar Multikulturalism anpassning integration - tolerans Kunskapsbaserat samhälle Ny medelklass Social mobilitet (både upp och ner) Fler intresseorganisationer Individualisering Från materialism till självförverkligande Klass och religion försvagas, individualisering 36
37 Sammanfattningsvis Eller sker en översättningsprocess där internationella trender översätts till nationella/lokala förhållanden? Olika hybridformer Everything the same but everywhere different? Är länderna på väg att bli mer lika? (likriktningsteori) Europisering/Globalisering 37
Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 1) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 1) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merKRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN
KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN Två skriftliga redovisningar och en muntlig redovisning I momentet Krig och konflikter i världen kommer vi att se närmare på vilka aktörer som finns i det internationella
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merEuropa efter det första världskriget
Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs mer1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar 2016 1.3.1. Prioriteringar
1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar 2016 1.3.1. Prioriteringar Projekten bör utformas i enlighet med de allmänna och särskilda målen för programmet Ett Europa för medborgarna och särskilt inriktas
Läs merEPSU/ PSI Arbetsgrupp
EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ
Läs merLissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!
Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys
PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i
Läs merReligion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Läs merStatsminister Matti Vanhanen
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar
Läs merEkonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes
Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser
Läs merSpelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg
Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier
Läs merSödervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Läs merInledning. ----------- Utmaningarna för EU
1 Demokratins dimensioner, bildningens betydelse, Folkbildningsförbundet 30 nov -1 dec 2006, Lena Ag, politisk rådgivare åt EU kommissionär Margot Wallström. Inledning Det kan det vara intressant för er
Läs merHur skapas tillväxt lokalt? Svensk Tillväxtstrategi Akademi Norr 15 december 2011 Roland Lexén
Hur skapas tillväxt lokalt? Svensk Tillväxtstrategi Akademi Norr 15 december 2011 Roland Lexén Arena för Tillväxt är ett samverkansprojekt mellan privata och offentliga aktörer som syftar till att främja
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)
Läs merOpinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle
Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Centrum för Riskforskning, HHS SKB:s samhällsseminarium Gimo Herrgård, Östhammar 17 november 2006 Disposition Projektets uppläggning Förändring
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs mer521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1
521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer
Läs merStyrningsproblemet och de nya styrformerna
Styrningsproblemet och de nya styrformerna Förvaltningspolitik 7.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan De förändrade styrsystemen, vad innebär förnyelsen? Styrningstänkandets förändring 1960-70:
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv Bo Persson, Linköpings universitet Varför studera andra länder? Lära av andra, förstå andra, umgås med andra Djupare självförståelse, lägger grund för förändring
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merVälkommen till Seniorting 2012
Välkommen till Seniorting 2012 Uthållig trohet, stark solidaritet Låt oss tala om detta Politiken och samhället Seniorpolitiken Mycket har hänt Nya utmaningar Sjukvård, men också friskvård! En politik
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merDN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken
Läs merVifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9
Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,
Läs merEuropeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Läs merInnehållsförteckning. Inledning. Där människor får växa Centerpartiets idéprogram Antaget i Västervik 19 juni 2001
Där människor får växa Centerpartiets idéprogram Antaget i Västervik 19 juni 2001 Innehållsförteckning Inledning 2 Människan är utgångspunkten 3 Centerpartiets politiska idé -förutsättningar att växa 5
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merFilmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia
Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk
Läs merInternationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS)
Grundutbildningsnämnden för Dnr 626/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merHUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet?
HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? Dokumentation Bakgrund Det folkliga inflytandet, dess problem och utmaningar för Sverige i EU, var ämnet
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merMål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Läs merUtbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet
L Lila partiet Näringsutskottet Spelare 1: Du är riksdagsledamot i näringsutskottet och arbetar med frågan Svensk kärnkraft i framtiden. Nedan ser du vilka andra förslag som finns i den frågan. Er partilinje
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merKarlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14
Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14 Viktiga trender för Energi & Miljö Trend Möjlighet Hållbarhet Utveckla affärsmodeller som bygger på hållbarhet och kretsloppstänkande Kommunicera och utveckla hållbarhet
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merDen europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning
Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be
Läs merSkolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen. Mats Ekholm Karlstads universitet
Skolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen Mats Ekholm Karlstads universitet Agenda 21. Regeringar, internationella samman-slutningar, näringsverksamheter och det civila samhället uppmanas att
Läs merInnehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende
Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam
Läs merSista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007
kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet
Läs merEnsamkommande flyktingbarn i Sverige
Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)
Läs mer8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa
8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Läs merRepetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet
Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 1.10.2010 2010/0192(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt
Läs merSamhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB
Samhällskunsk ap för grundläggande vuxenutbildning Martin Turesson Capensis förlag AB Språkgranskning Elin Herrmann Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2012 Capensis
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:540 av Fredrik Malm (FP) Kurdistan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta
Läs merStatsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48
Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48 Attac Sverige Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm Inledning Attac är en organisation som ser som sin uppgift att kritisera
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning
Läs merDet svenska politiska systemet: Introduktion
Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv
Läs merEn överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar
En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL
Läs merKommunerna i det politiska systemet
Kommunerna i det politiska systemet Förvaltningspolitik 21.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Varför är den kommunala självstyrelsen viktig? Historisk utveckling Den kommunala självstyrelsens
Läs merVälkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer
Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld
Läs merantaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Läs merJÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre
JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merDen externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps
Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merIndustri och imperier HT Instuderingsfrågor
Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.
Läs mer2 EU på 10 minuter. EU i din vardag
! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merFÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.
FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om
Läs merKalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
Läs mer