avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv
Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten en viktig del i elevernas totala utbildning. Med arbetslivskontakter menas i denna avsiktsförklaring studiebesök, studie- och yrkesorienterande verksamhet/skola-arbetslivskontakter (SAK), arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och arbetslivsinslag/arbetslivsbesök i skolan. D.v.s. alla de former av lärande som uppstår när elever inom ungdomsskola såväl som vuxenutbildning/lärande i arbetslivet (LIA) har organiserad kontakt med arbetslivet. Med skolan menas utbildningsanordnare inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Med arbetslivet avses i denna avsiktsförklaring föreningsliv, privata och offentliga arbetsgivare och arbetstagare verksamma i Göteborgsregionens tretton medlemskommuner. 2 Barn och ungdomars första kontakter med arbetslivet och kvaliteten i dessa kontakter är av stor vikt för den enskilde och regionen. Väl utvecklade samverkansformer skapar goda förutsättningar för berikande och framför allt lärande inslag i samband med arbetslivskontakter. Detta medverkar till att lägga grunden för såväl elevens framtida yrkesval som en god personalförsörjning inom regionen på sikt. Utöver detta bidrar satsningar på detta område till fördjupad dialog mellan skola och arbetsliv, vilken är en förutsättning för att samverkansformer skola arbetsliv emellan skall utvecklas på ett gynnsamt sätt. Härigenom är elevernas arbetslivskontakter en väsentlig del i Göteborgsregionens framtida utveckling för såväl den enskilde som för arbetslivet. En arbetsgrupp med representanter för Business Region Göteborg (BRG), Företagarnas riksorganisation, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), LO, Länsarbetsnämnden, Svenskt Näringsliv, SACO, TCO och Västsvenska Industri- och Handelskammaren har utarbetat nedanstående kriterier för arbetslivskontakter. Dessa kriterier för arbetslivskontakter, i alla dess former, syftar till att säkerställa en nödvändig kvalitet i kontakten mellan elev, skola och arbetsliv.
Allmänna utgångspunkter Inför varje arbetslivskontakt utarbetar berörd arbetsplats en plan, där mål, innehåll, form, kvalitetssäkringsaspekter och modellen för uppföljning beskrivs. Härigenom klarläggs de ömsesidiga förväntningarna och kraven mellan elev / skola å den ena sidan och arbetsplatsen å den andra tydligt. Ett kortfattat skriftligt underlag bör upprättas. Ansvar: Arbetslivet efter samråd med skolan. Skolan granskar och godkänner ovannämnda plan inför arbetslivskontakten. Ansvar: Skolan efter samråd med arbetslivet. Efter genomförd arbetslivskontakt utvärderar skolan och arbetsplatsen genom avstämning mot den plan som arbetslivet presenterar inför arbetslivskontakten. Ansvar: Arbetslivet och skolan. Studiebesök, SAK och APU/LIA skall planeras och genomföras så att det finns en röd tråd för eleven från grundskolans första till och med gymnasieskolans sista skolår samt i därpå eventuellt följande vuxenutbildning. Arbetsförmedlingen skall tillsammans med skolan och arbetsmarknadens organisationer från och med skolår 7 i grundskolan till och med sista skolåret i gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen aktivt och kontinuerligt ge eleverna information om framtida studieoch yrkesval samt om arbetsmarknadens villkor. Ansvar: Arbetsförmedlingen i samråd med skolan och arbetsmarknadens organisationer. För varje elev skall under alla skolår dokumenteras vad eleven gjort under studiebesök, SAK och APU. I denna dokumentation skall det också finnas en handlingsplan för varje elevs arbetslivskontakter. Dokumentationen skall följa eleven under hela skoltiden. För varje elev skall det finnas en utsedd och för uppgiften utbildad handledare på arbetsplatsen. Ansvar: Arbetslivet. Skola och arbetsplats i samråd träffar överenskommelse om handledarutbildningarnas innehåll, form och frekvens. Det är väsentligt att dessa utbildningar sker kontinuerligt. För att handledarna skall ha aktuell kunskap krävs också fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser. Skolan svarar för den samlade kurskostnaden såsom föreläsararvoden, litteratur- och lokalkostnader. Företagen står för kostnaden för handledarnas arbetstid. Skola och arbetsplats skall inför, under och efter elevens arbetslivskontakt ha kontinuerlig dialog. Arbetslivet står, om inget annat avtalats, för den kostnad som kan uppstå i samband med arbetsplatskontakt bortsett från kostnader för resa och lunch. Ansvar: Arbetslivet. Eleverna skall under arbetslivskontakten på arbetsplatsen informeras om arbetsmarknadens organisationers roll och ansvar samt om företagets affärsidé/organisationens verksamhetsidé. Ansvar: Arbetslivet och arbetsmarknadens organisationer. Skolan har det fulla försäkringsansvaret för elev vid alla former av arbetslivskontakt. 3
Kriterier vid studiebesök Studiebesöken är ett led i att förbereda eleverna för vuxen- och arbetslivet. Studiebesök skall ingå i ungdomsskolans verksamhet och vara ett kontinuerligt återkommande inslag i undervisningen. Studiebesöken skall vara väl förberedda, genomföras i samarbete med den besöket avser och bearbetas i undervisningen efteråt. Kriterier vid Skola arbetslivskontakter (SAK) 4 SAK skall ge eleven kunskaper om arbetslivets regler. Ansvar: Arbetslivet och arbetsmarknadens organisationer. Den skall stödja skolans studie- och yrkesorienterande verksamhet. Vidare skall SAK medverka till elevens personliga utveckling genom att eleven är med i en arbetsgemenskap tillsammans med vuxna. Ansvar: Arbetslivet i samarbete med skolan. SAK skall ge eleven en relevant beskrivning om vad olika yrken i dag innebär och en orientering om vilka krav som gäller. Ansvar: Arbetslivet i samarbete med skolan. Denna form av arbetslivkontakt skall verka för mångfald och jämställdhet inom arbetslivet och motverka traditionella yrkesval och begränsningar av sociala och kulturella skäl. Ansvar: Skolan, arbetslivet och arbetsmarknadens organisationer. Den studie- och yrkesorienterande verksamheten/skola-arbetslivskontakter (SAK) skall förberedas och efterbehandlas i undervisningen och en återkoppling till arbetsplatsen skall ske. Skolans ansvariga skall besöka eleven under SAK-perioden och ha kontakt med handledaren på arbetsplatsen under denna period. Allmänna kriterier vid APU Regelrätta mål och planer/kursplaner för APU skall upprättas i samarbete mellan skolan och arbetslivet. Branscherna/arbetslivet skall delta så djupt i arbetet med APU att detta engagemang innebär att de skall bidra med betygsunderlag för eleverna. Ansvar: Arbetslivet. APU är en del av elevens utbildning och studieväg och kompletterar gymnasieutbildningen. Skolan skall ha kontakt med arbetsplatsen innan, under och efter APU:n.
Skolan skall informera elever och arbetsplatser om utbildningsmålen och målsättningen med APU-perioden. Varje elev skall ha en handledare på arbetsplatsen. Elev och handledare skall ha haft kontakt och helst träffats innan APU-perioden startar. Skolan skall ha kontakt med och besöka eleven under APU-perioden. Eleven skall informeras om olika avtal, regler och bestämmelser som gäller på arbetsplatsen. Ansvar: Arbetsmarknadens organisationer. Elever som läser Teknikprogrammet, Estetiska programmet, Samhällsvetenskaps- eller Naturvetenskapsprogrammet skall beredas möjlighet till APU. Speciella kriterier vid yrkesutbildningar Ytterligare kriterier kan upprättas av parterna för skilda yrkesutbildningar. Ansvar: Skolan och arbetsmarknadens organisationer. Det är i detta sammanhang viktigt att betona att olika program kräver olika arbetslivsinsatser för att uppnå fastställda mål och att sådana insatser specificeras separat. 5 Övriga kriterier Den dokumentation över arbetslivskontakter som upprättats under elevens studier i grundskolan och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen skall vara av sådan kvalité att den kan följa eleven även efter avslutade gymnasiestudier och därmed ingå i elevens samlade meritförteckning. Former för ledares, lärares och studievägledares arbetslivskontakter bör utvecklas mellan arbetsplatser och skola. En sådan samverkan medverkar till förståelse mellan arbetsliv och skola, ökar ledares, lärares och studievägledares kunskap om arbetslivet utanför skolan och bidrar därmed i förlängningen till en högre kvalitet på elevernas arbetslivskontakter. Nätverk mellan skolområde/enhet och lokalt arbetsliv skall underlättas för att öka och säkerställa lokalt engagemang i frågor som rör arbetslivskontakter. Nätverken skall också medverka till ett kunskapsutbyte mellan skolledare/skolledning och arbetslivets representanter.
Undertecknade ställer sig bakom denna avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivskontakter i ungdomsskolan och rekommenderar skolor och arbetsliv i GRs tretton medlemskommuner att formulera överenskommelser sig emellan med innehållet i denna avsiktsförklaring som grund. Göteborg i februari 2002 Lennart Olausson Business Region Göteborg AB Per Clemensson Företagarnas Riksorganisation Göran Johansson Göteborgsregionens kommunalförbund Hasse Andersson LO-distriktet i Västsverige Kenneth Härder Länsarbetsnämnden Arne Jalvinger SACO Jan-Erik Boström Svenskt Näringsliv Eduardo Quintans TCO-rådet i Stor-Göteborg Anders Källström Västsvenska Industri och Handelskammaren