Lokal arbetsplan läsår 2015/2016



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

2.1 Normer och värden

Läroplan för förskolan

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Tyck till om förskolans kvalitet!

Innehå llsfö rteckning

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

starten på ett livslångt lärande

Verksamhetsplan Förskolan 2017

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan 14/15

Förändringar i Lpfö 98

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alboga förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Det nya i Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan Duvans förskola

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan. Killingens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Transkript:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (9) Innehåll Presentation av förskolan... 3 Kunskap och kompetens... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Lärandemiljö.. 6 Hållbar utveckling.. 7 Förskolan i Världen...8

3 (9) Presentation av förskolan Östra Förskolan är belägen i lågdelen av gamla Fryxellska Skola. I nyrenoverade lokaler finns numera tre avdelningar: Babblarna, Smurfarna och Stjärnorna. Sedan januari 2015 finns ännu en avdelning; Östra Loftet som finns belägen på övervåningen. Där går blivande 6-åringar. Vi har åldersintegrerade barngrupper. På Babblarna går de yngsta barnen, åldrarna 1-2. På Smurfarna går barn i åldern 2-3. På Stjärnorna finns husets 4- åringar och på Loftet går blivande 6-åringar. Genom att ha åldersintegrerade avdelningar kan vi anpassa lärandemiljöerna efter barnens behov och utveckling. Vi har nära till ishallen, gymnastikhallen, biblioteket, skogen, friidrottbanan, fotbollsplan mm. Vår utegård är rymlig och har stora ytor. Inomhus har vi stora och ljusa lokaler som främjar barnens lek.

4 (9) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 (9) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbarutveckling och Förskolan i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete. Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 (9) Lärandemiljö Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet. Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. (s. 4 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: Vi vill utveckla lärandemiljön i uterummet. Vi tycker att våra förråd är för röriga och vi har inget bra sorteringssystem i dagsläget. Vi tror att vi genom att få en bra ordning i förrådet och genom att involvera barnen bättre i städningen kan få bättre lekar med materialet. För hur materialet presenteras påverkar hur och vad barnen kommer att leka med det. Vi vill bli bättre på att engagera oss i barnens lekar. Vi vill utmana och ge dem redskap och förutsättningar för att hitta utvecklande lekar utomhus. Mål: Vår gård inspirerar till utvecklande och lustfyllda lekar. Där barnen leker tillsammans med varandra och där pedagogerna är engagerade i barnens lekar. Process/insatser/åtgärder: Vi vill sortera materialet i förrådet med hjälp av lådor och bilder. Vi vill skapa en sådan ordning så att barnen kan bli självständiga i städandet. Till en början vill vi ha en pedagog som hjälper barnen och visar hur vi ska städa för att hålla ordningen. Vi vill måla en cykelbana på gården för att utveckla barnens cykellek. Vi vill engagera föräldrarna i utvecklandet av gården genom att arrangera en arbetskväll. Vi som pedagoger vill inspirera till mer utvecklande lekar genom att delta mer aktivt i barnens lekar. Dokumentation: Vi vill dokumentera med bilder som visar utemiljön före och efter. Uppföljning: Vi gör en första uppföljning under husmöte i oktober 2015. Utvärdering:

7 (9) Hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna. Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera aktivt delta i arbetet att å ett hållbart samhälle. (s. 5 Skolplanen för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: I nuläget sorterar vi endast papper, och vi vill utveckla sopsorterande. Vi har en stor åtgång på ritpapper och pappershanddukar. Vi tänker inte nog mycket på vatten & elanvändningen. Mål: Vår förskola uppmuntrar till sparsamhet med naturresurser. Vi sopsorterar och involverar barnen i sorteringen. Process/insatser/åtgärder: För att minska på ritpapperskonsumtionen vill vi köpa in ritböcker till barnen så att varje barn har en varsin ritbok. Vi ska instruera barnen vid handtvätt och visa att man bara tar en pappershandduk. För att göra detta ännu tydligare sätter vi upp bilder på väggen som visar hur de ska gå tillväga. Vi påminner barnen och varandra om att släcka lampor när de inte behövs vara tända. Vi ska börja sopsortera och köper in sorteringslådor. Vi vill involvera barnen i sopsorteringen genom samlingar mm. Vi ska anordna en skräpjakt för att engagera barnen ytterligare. Samt att vi kommer att ta med våra sorterade sopor till återvinningscentralen tillsammans med barnen. Dokumentation: Genom bilder som visar våra insatser när vi t ex går till återvinningscentralen. Genom gruppintervjuer med barnen för att se deras lärande. Uppföljning: Vi gör en första uppföljning vid husmötet i november 2015. Utvärdering:

Förskolan i världen Sida 8 (9) Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen. (s.6 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s.6 Lpfö-98/10) Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (s.7 Lpfö-98/10) Nulägesbeskrivning: Vi upplever segregering i barngrupperna där vi tycker oss se att etniciteten styr vilka barnen väljer att leka med. Vi upplever att barnens litteratur på förskolan inte speglar så många olika sätt att leva. Vi vill att litteraturen som våra barn får ta del av ska spegla många olika sorters sätt att leva och vara på. T ex olika familjeförhållanden, etniciteter, och böcker där flickor och pojkar inte framställs enligt traditionella könsmönster. Mål: På vår förskola styrs inte valet av lekkamrat av etnicitet, ålder och kön. På vår förskola synliggör vi via barnböcker både flickor och pojkar, olika familjekonstellationer, samt etniciteter. Process/insatser/åtgärder: Vi vill aktivt jobba med att bryta upp de grupper som vi upplever har bildats inom barngruppen. Det här gör vi genom att aktivt skapa spännande

9 (9) lektillfällen som passar alla. Samt att sätta oss tillsammans med ett par barn och spela spel etc. Bekräfta och uppmuntrar barnens goda beteende mot varandra. Vi vill aktivt jobba med språket för att vi ska förstå varandra bättre genom samlingar, högläsning mm. Att vi pedagoger reflekterar kring vems intressen vi tar i bejakande när vi planerar temaarbeten och samlingsstunder. Vi ser över husets böcker och delar mellan avdelningarna så att det finns bra böcker representerade på alla avdelningarna. Vi går till biblioteket och lånar böcker med fokus på jämställdhet så att vi synliggör många olika sätt att vara och leva. Dokumentation: Genom observationer och reflektioner tillsammans med kollegorna. Fotografera barnen i leken för att synliggöra för varandra och för föräldrarna att vi leker tillsammans över etnicitetsgränserna. Vi diskuterar tillsammans med barnen kring de olika böckerna vi läser, och för anteckningar över barnens tankar om böckerna. Vi reflekterar i arbetslaget utifrån barnens tankar. Uppföljning: Vi följer upp i december 2015. Utvärdering: