TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 3 - Ht 2013

Relevanta dokument
Genomgång av tillämpningsuppgift 3

Genomgång av tillämpningsuppgift 2

Genomgång av tillämpningsuppgift 1

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

Lektion 1 Beräkning av R TOT

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

TNG018 Grunder i logistik & lönsamhetsanalys. Summering av kursen

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 3 - Ht 2013

Genomgång av kontrollskrivningen

Lagermodeller & produktvärden

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

Utredning av logistikförändringar

Genomgång av kontrollskrivningen

Leveransservice & totalkostnad

Lektion 2 Situationsanpassning av totalkostnadsmodell

Lektion 3 Lagerberäkningar

Lektion 1 Beräkning av R TOT

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 2 - Ht 2013

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling

Information om kontrollskrivningen TNG018 - Grunder i logistik och lönsamhetsanalys

Logistikförändringar

Agenda. Lagerstyrning Tre frågor. Lagerstyrning Föreläsning 5. Erik Sandberg. Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Tentamen 1FE870:2. 7,5 poäng i Finansiering och analys. söndag 16 dec 2012 kl: Anders JERRELING

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Svecasa. Prepkursen närmast Hanken. Företagsekonomi. Repetition.

Beräkna min-/maxpunkt används för att på nytt beräkna artikelns beställningspunkt och maxlager utifrån försäljning av artikeln under en vald period.

Lagerstyrningsfrågan Januari Fråga och svar

Beräkna standardavvikelser för ledtider

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

CIBECO Lönsamhetsstyrning

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal Bengt Bengtsson

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

Nyckeltalsrapport 3L Pro Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1

Kapitaladministration. inom industriföretag. Del 5

Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig (ej fackspråklig) ordbok utan kommentarer. Formelsamling tillhandahålls i tentamenslokalen.

Logistik styrning av material- och informationsflöden

Denna KPI skapades för att ge dig en överblick I en bils process från första dagen bilen anländer och blir inköpt I lagret. Vi övervakar bilens

Företagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström

Tentamen 1FE870:2. 7,5 poäng i Finansiering och analys. Frågehäfte. lördag 3 nov 2012 kl: Anders JERRELING

TENTAMEN Grunder i logistik och lönsamhetsanalys TNG018

Lagring av reservdelar till brevsorteringsmaskiner inom Posten

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Ekonomiska grundbegrepp

Minikurs Metoder för behovsplanering

RÄKENSKAPSANALYS OCH NYCKELTAL. F12 RoK Ht14 Agata Kostrzewa

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Analys och samband. Ett sammanfattande case KAPITEL 10

Presentation och fältförklaringar av BJ Sweden s Pris-simulator

Orderkvantiteter vid säsongvariationer

Räkneövningar kap 21-23

Tentamen 1FE866. 7,5 poäng i Finansiering och investeringsbedömning. Frågehäfte. Onsdag 26 okt 2011 kl: Anders JERRELING

Beräkning av lärares tjänstgöring

MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE)

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

KOMPLETT KAMPANJHANTERING FRÅN ARKITEKTKOPIA

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Utredning Schablonberäknade kommunala avgifter

Kostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

IEK415 Industriell ekonomi E

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB

INTERN LOGISTIK. Exempelsamling

Masterprofil i Logistik på I-programmet. Uni Sallnäs Logistik- och Kvalitetsutveckling IEI

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Uppgift 3 (10 poäng) Ge 5 exempel på strategier som kan minska det totala transportbehovet (1). Förklara varje strategi kortfattat.

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder.

Beräkning av lärares tjänstgöring

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Sammanfattning redovisning. Redovisning och kalkylering F15, HT 2014 Thomas Carrington

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Reservationshantering i beställningspunktssystem

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Transkript:

Ht 2013 Sid 1 (19) Lösningsförslag Tillämpningsuppgift 3 - Ht 2013 OBS att detta lösningsförslag avsiktligt är utförligt, detta för att utnyttja tillämpningsuppgiften som ett lärtillfälle i största möjliga utsträckning. Det förväntas inte att ditt framtida tentamenssvar är lika utförligt. Dvs. du ska inte tolka lösningsförslaget som en exakt mall för alla rätt. Däremot förväntas av din lösning att de mest relevanta delarna av båda uppgift & teoretiskt material är behandlade, att det går att följa hur du resonerar, att du har arbetat efter en strukturerad arbetsgång, m.m. Se bedömningsunderlaget. Summering av klurigheter Några av de färdigheter som ska tränas upp i kursen är att förmågan att tänka kritiskt samt att kunna situationsanpassa verktyg, modeller, m.m. Därför har det i uppgiften byggts in ett antal klurigheter som var och en ger dig möjlighet att visa din insikt, förståelse och förmåga. Nedan summeras de aktuella klurigheterna i denna uppgift, utan någon inbördes ordning. Kabel & slang: Av given information framgår att Elsa tillämpar ett beställningspunktsystem där beställningspunkten är satt till en hel rulle. o För att räkna ut säkerhetslagrets storlek kan man då använda formeln BP = SL D LT (Modern Logistik sid. 229) SL = BP - D LT. Kiten innebär att ett arbetsmoment kan hoppas över i monteringen. o Potential att spara in övertid? Ingen skillnad i beställning & lagerföring av gastankar o Gastankar behöver ej tas med i beräkningarna. Lev.tid för kiten << orderstocken lev.tidsgaranti enstycksleverans o Kiten lagerförs ej. Ventiluppsättningar & elektronikpaket styrs & prissätts på samma sätt oavsett motormodell o Förenklar vissa beräkningar

Ht 2013 Sid 2 (19) Uppgift Resonerar Elsa Adius klokt? Argumentera för ocheller emot genom att genomföra en utredning som på ett adekvat sätt jämför erbjudandet med nuläget. Strukturerad utredning (arbetsmetodik enligt kursboken kap. 5). Förändring av lönsamhet står i fokus. Klargöra förutsättningarna Mål: Jämföra ett huvudalternativ med nuläget, med avseende på lönsamhet o Räntabilitet på totalt kapital (R TOT ) lämpligt mått. Berörda delar: Flödeskartor Nedan presenteras materialflödet i nuläget inkl. angivna tider för resp. moment, samt motsvarande flödeskarta för alternativet. Nuläge

Ht 2013 Sid 3 (19) Alternativ Vad påverkas påverkas inte? Givet att orderstockens längd (4-5 veckor) i nuläget överstiger den lovade leveranstiden för alternativet (3 arbetsdagar) o Lev.tiden garanteras om kitleverantören får se orderboken. Givet att kiten inte innebär någon påverkan på funktion eller produktkvalitet. o Samma monteringsarbete. o Finns ingen anledning att tro att efterfrågan kommer att påverkas. Givet att det är ytterst sällan som prisavdraget för förseningar blir aktuellt. Det inses enkelt att den tid det tar att sammanställa ventil- och elektronikpaketen i nuläget (angivet till en halv arbetsdag per bil) kommer att försvinna. Sammantaget ger detta: o Det är materialförsörjningen som berörs. o Service gentemot kund bör rimligen inte påverkas. Ev. förändringar i intäkter kan avgränsas från utredningen. o Möjlig tidsbesparing i produktionen. Dessutom kommer lagerföringen av gastankarna uppenbart att vara oförändrad & kan därför exkluderas från utredningen. Resurser & tid: Ej relevant att diskutera i detta fall, det är de givna ramarna för träningsuppgiften som gäller.

Ht 2013 Sid 4 (19) Beskriva & analysera nuläget I denna uppgift blir det relevant att inte enbart studera materialflödet, utan även informationsflödet & dess påverkan på materialflödet. Det har nämligen avgörande betydelse för vad som händer om alternativet införs. Kunderna bokar tid för konvertering av sin bil 4-5 veckor i förväg. Gastankar beställs hem just in time till aktuell vecka. Slang & kabel beställs batchvis (6 rullar vardera per tillfälle). Ny beställning när det återstår 1 rulle. o Lagerförs, beställningspunktsystem. Q givet, SL kan beräknas mha BP. Jämn förbrukning, fast Q större än uttag Sågtand OK Ventiler beställs per angiven min.kvantitet o Lagerförs. Q givet, SL givet. Jämn förbrukning, fast Q större än uttag Sågtand OK Elektronik beställs per angiven min.kvantitet jämnt fördelat per modell o Lagerförs. Q givet, SL givet. Jämn förbrukning, fast Q större än uttag Sågtand OK o Kapitalbindning under transporten från Asien? Betalningsvillkor okända. Kvantifiering av nuläget - Räntabilitet Kan beräknas mha DuPont-diagram (kursboken sid 199). R TOT,NU = 6,4% o Se Bilaga 1 för komplett DuPont-diagram.

Ht 2013 Sid 5 (19) Föreslå alternativa lösningar Det finns redan ett givet alternativ, att centralisera distributionen enligt givna förutsättningar. o Flödeskarta är redan framtagen ovan. o Tydligt att EAMA måste anta hela erbjudandet för hela sin volym. o Under förutsättning att EAMA löpande delger sin orderbok är leveranstiden angiven till 3 arbetsdagar garanterat, att jämföras med orderstockens 4-5 veckor, motsvarande 20-25 arbetsdagar. Elsa kan utan problem beställa kiten in just in time. o Kiten motsvarar i innehåll allt det material som montören sammanställer under den andra aktiviteten i konverteringen. o Kiten är helt monteringsfärdiga. Ett arbetsmoment i konverteringen försvinner helt och hållet. Behovet att lagerföra motsvarande komponenter försvinner också. Övriga moment i konverteringsarbetet är dock rimligtvis oförändrade. Ovanstående ger att följande antaganden är rimliga: Ingen lagerföring av kit nödvändigt All lagerföring av följande komponenter försvinner: o Slang o Kablar o Ventiluppsättningar o Styrelektronik o Anslutningsmaterial såsom kontaktdon och munstycken; dock givet att dessa i sammanhanget är försumbara. o Återstår gör endast fästelement, som är givet att de är försumbara. Vi kan alltså dra följande slutsats: MLV ALT = 0 MLV = - MLV NU Per bil frigörs ungefär en halv arbetsdags arbetstid o Per montör frigörs ungefär en arbetsdag per vecka = 20% av ord. arbetstid.

Ht 2013 Sid 6 (19) Jämföra nuläget med alternativa förslag Det är främst räntabiliteten som ska jämföras o Ta reda på hur 1) intäkter, 2) kostnader och 3) tillgångar förändras. o Sammanställ till 4) ny beräkning av R TOT 1. Intäkter Enligt resonemang ovan finns det ingen anledning att tro att försäljningen kommer att påverkas. o Antag Intäkt = 0 2. Kostnader = Totalkostnadsanalys Steg 1 Identifiera relevanta kostnadsposter Lämpligt utgå ifrån den totalkostnadsmodell som presenteras i kursboken (sid. 33-36). Utgå från arbetsgång för anpassning (sid. 38-39): Lagerföring: o Eftersom behov av lagring försvinner så påverkas denna. K LF bör kvarstå i totalkostnadsmodellen tills vidare. Lagerhållning: o Beror t.ex. på hur man betraktar arbetet med att leta fram kabel, slang m.m., som ju kommer att påverkas. K LH bör kvarstå i totalkostnadsmodellen tills vidare. Transporter: o I nuläget ingår frakten i allt inköpt material eftersom Elsa beställer i sådana kvantiteter, förutom för elektroniken som köps från Asien. Även i alternativet ingår frakten. o Däremot finns en fraktkostnad för elektroniken, som ju inte längre kommer att köpas in. K TRSP bör kvarstå i totalkostnadsmodellen tills vidare. Administration: o Det är tydligt att allt administrativt arbete utförs av Elsa själv och det är rimligt att anta att det kommer att fortsätta så även i framtiden. o Dock bör noteras att alternativet kräver att leverantören får inblick i orderboken. Detta, plus det faktum att beställningar av satser kan göras i små kvantiteter, kan innebära att det blir lite mer administrativt arbete. o Å andra sidan försvinner kontakten med övriga leverantörer, varav en i Asien, vilket talar för en förenklad administration.

Ht 2013 Sid 7 (19) o Sammantaget är det dock tveksamt om något av detta påverkar företagets administrativa kostnader, då det som sagt är ägaren själv som utför arbetet och att denna rimligtvis tar ut sin månadslön oavsett. K ADM exkluderas ur totalkostnadsmodellen. Övrigt: o Det är uppenbart att inköpt material kommer att förändras, varför det är nödvändigt att undersöka detta närmare. K ÖVR bör kvarstå i totalkostnadsmodellen tills vidare. En första version av totalkostnadsmodellen för det här fallet kan nu skrivas som: o K TOT = K LF K LH K TRSP K ÖVR Steg 2 Anpassa totalkostnadsmodellen Lagerföring: o Det är lagerföringskostnaden för de komponenter i KF som listas ovan som påverkas. Om så önskas kan denna post delas upp i en för vardera komponent. Dock är lagerräntan samma för dem alla, så detta skulle inte förenkla beräkningarna på något sätt. K LF kan kvarstå som egen post i totalkostnadsmodellen. Lagerhållning: o Det arbete som nämns ovan är rimligen manuellt arbete utfört av montörerna. Dessa kostnader kan därför representeras av en post för personalkostnader. K LH K PERS Transporter: o Den enda transport som påverkas är den för containrar med elektronik. K TRSP kan kvarstå som egen post i totalkostnadsmodellen. Övrigt: o Det kommer uppenbarligen bli skillnad i inköpt material. o Man kan även tänka sig att den angivna försäkringspremien för varulagret kan förändras då värdet av lagret rimligen påverkas dels av förändrade inköpspriser, dels av att lagringen av materialet försvinner. Dock är detta redan från början en ganska liten kostnad så den kan med gott samvete avgränsas. K ÖVR K MTRL Detta ger oss en anpassad totalkostnadsmodell enligt: o K TOT = K LF K PERS K TRSP K MTRL

Ht 2013 Sid 8 (19) Steg 3 Planera & Steg 4 Genomföra beräkningarna För den här typen av uppgifter där så gott som alla nödvändiga data är givna så skulle det bli otympligt att strikt hålla isär de två sista stegen i totalkostnadsanalysen, 3. Planera beräkningarna och 4. Genomför beräkningarna. De presenteras därför tillsammans här. Även detta är alltså ett avsteg från den strikta uppdelning som görs i kursbokens arbetsgångar. Detta är OK så länge det går att följa lösningen & att de väsentliga resonemangen är tydligt presenterade & rimliga. OBS också att det är förändringen ( ) av resp. kostnad som är intressant, för att i slutändan ta fram Totalkostnad. Lösningsförslaget är därför uppbyggt med detta i åtanke. För vissa kostnadsposter kan förändringen beräknas direkt, ex.vis för sådana kostnader som enbart finns i det ena alternativet. För andra kostnadsposter krävs att man beräknar hur stor kostnaden är för både nuläget & alternativet, samt beräknar differensen mellan dem. 2.1 Lagerföringskostnad, K LF Lagerföringskostnad beräknas som medellagervärde multiplicerat med lagerränta, MLV r (Modern Logistik sid 108) o Lagerräntan är given: r = 12% o Medellagervärdet beräknas som produktvärde multiplicerat med medellagernivå, MLV = p MLN (Modern Logistik sid 185) o I samtliga fall verkar det av givna data som att kriterierna för att använda sågtandsmodellen är tillräckligt uppfyllda: Q är fast för samtliga inköpta komponenter Q > uttagen Efterfrågan anges i klartext som jämn MLN = SL Q2 Vi vet sedan tidigare att det enbart är nuläget som behöver beräknas, eftersom MLV ALT = 0 (för den del av lagret som berörs av förändringen) Produktvärden (p), övergripande Som alltid bör man utgå ifrån att försöka ta reda på hur mycket kapital produkten binder, på den plats i flödet där den befinner sig. I detta fall är det i förrådet, som ligger före konverteringsaktiviteterna (se flödeskarta ovan). Såldes ska inga kostnader för konverteringsarbetet knytas till produktvärdena. I de givna uppgifterna framgår av Elsas tumregler för beställningar samt leverantörernas villkor, att frakt är inkluderat i de angivna priserna för alla köpta artiklar utom styrelektroniken.

Ht 2013 Sid 9 (19) Kabel Av given information framgår att Elsa tillämpar ett beställningspunktsystem där beställningspunkten är satt till en hel rulle. För att räkna ut säkerhetslagrets storlek kan man då använda formeln BP = SL D LT (ML sid. 229) SL = BP - D LT. Förbrukningen under ledtiden kan beräknas enligt: Förbrukning per dag: D DAGkabel = 10 [mbil] x 8 [bilarvecka] 5 [dagarvecka] = 16 m o Förbrukning under ledtiden: D LTkabel = 16 x 10 = 160 m SL kabel = 200-160 = 40 m. Orderkvantiteten Q är 6 rullar à 200 meter åt gången. o MLN kabel = 40 (6 x 200) 2 = 640 meter Priset per rulle är angivet till 500 kronor vilket ger ett pris per meter på 2,50 kronor. o MLV kabel = 2,50 x 640 = 1 600 SEK. Slang Slang köps på samma sätt som kabel och förbrukningen är i stort sett likadan fast hälften så stor, 5 meter per bil. Därmed gäller samtliga resonemang ovan även för denna komponent. Förbrukning per dag: D DAGslang = 5 [mbil] x 8 [bilarvecka] 5 = 8 meter. o Förbrukning under ledtiden: D LTslang = 8 x 10 = 80 meter SL slang = 200-80 = 120 meter. MLN slang = 120 12002 = 720 meter o Priset per rulle är angivet till 7 400 kronor vilket ger ett pris per meter på 37 kronor. MLV slang = 37 x 720 = 26 640 SEK Ventiluppsättningar I texten är säkerhetslagret angivet i klartext till en halv beställningskvantitet per motormodell. Priset är dessutom det samma för de båda uppsättningarna. Detta ger att beräkningen av MLN resp. MLV är ganska rättfram: MLN ventil = 20 40 2 = 40 st (per modell, 2 st olika) o MLV ventil = 2 x 40 x 1 800 = 144 000 SEK (för båda mod.) Styrelektronik I texten är säkerhetslagret angivet i klartext till 50 st. av vardera sort. Priset är dessutom det samma för de båda modellerna, dock tillkommer i detta fall transportkostnaden. Den är angiven till 27 000 för en halv container, vilket fördelat per enhet styrelektronik (360 st.). Detta ger att beräkningen av MLN resp. MLV är ganska rättfram: MLN elektronik = 50 180 2 = 140 st (per modell, 2 st olika) o MLV elektronik = 2 x 140 x (2 900 27 000 360) = 833 000 SEK (för båda mod.)

Ht 2013 Sid 10 (19) Totalt lagervärde Med ovanstående kan det totala medellagervärdet för nuläget summeras: MLV NU = 1 600 26 640 144 000 833 000 = 1 005 240 SEK o MLV = - 1 005 240 SEK Lagerföringskostnad Lagerräntan är given i klartext = 12% K LFnuläge =12% x 1 005 240 = 120 629 kronor. o K LF = - 120 629 kronor. 2.2 Personalkostnad, K PERS Den tydliga effekt som alternativet ger är att en av de fem aktiviteterna i konverteringsprocessen kan elimineras. Det är angivet att denna tar ca en halv arbetsdag i anspråk och då varje montör tar hand om två bilar per vecka innebär detta att ca en arbetsdag per vecka och montör kan sparas in. Med 4 montörer detta ger en sammanlagd möjlig tidsbesparing på: Möjlig tidsbesparing = 4 x 48 x 8 = 1 536 timmar Innan vi fortsätter räkna på besparingen i SEK måste vi dock uppmärksamma en sak: Det tas i nuläget ut sammanlagt 747 timmars övertid. Det är rimligt att det i första hand är dessa timmar som försvinner. Tim kostnaden för en montör kan beräknas enligt: Timkostnad ordinarie = 480 000 1 920 = 250 SEK h Med ett övertidspåslag på 150% fås en timkostnad enligt: Timkostnad övertid = 250 250 150% = 625 SEK h Detta ger att kostnadsbesparingen för övertiden blir: Besparing övertid = - 747 625 = 466 875 SEK år Resterande timmar kan antas generera en besparing till ordinarie timkostnad: Besparing ordinarie = - (1 536-747) 250 = 197 250 SEK år Sammantaget ger detta: K personal = - 466 875-197 250 = - 664 125 SEK år

Ht 2013 Sid 11 (19) Här gäller det dock att vara vaksam på en sak! Vi måste ställa oss frågan om denna tidsvinst per bil fullt ut kan omvandlas till en besparing i ordinarie arbetstid? Det kommer fortfarande att krävas en montör per bil och då orderinflödet är jämnt och antas ligga kvar på samma nivå är det troligt att man kommer att fortsätta konvertera ca två bilar per vecka. Besparingen i tid kommer således att ligga utspridd över årets alla arbestveckor. Dvs. det krävs någon ytterligare förändring i verksamheten om tidsbesparingen för ordinarie arbetstid ska realiseras. Ta upp i känslighetsanalys. 2.3 Transportkostnad, K TRSP Transportkostnader tillkommer endast för styrelektroniken Den är angiven till 27 000 för en halv container, vilken 360 st. Detta ger: ΔK TRSP = - 27 000 360 400 = -30 000 SEK år 2.4 Materialkostnad, K MTRL Att beräkna materialkostnaderna är tämligen rättframt: Räkna ut årsvolymen och multiplicera med inköpspris. Nuläget Angiven årsvolym är 400 bilar. Med givna uppgifter om det inköpta material fås värden enligt tabellen nedan: Förbrukn. bil Förbrukn. år Pris st alt. meter Årsvolymvärde Kabel 10 400x10=4 000 500200=2,50 10 000 Slang 5 400x5=2 000 7 400200=37 74 000 Ventiluppsättning 1 400 1 800 720 000 Elektronikpaket 1 400 2 900 1 160 000 Summa 1 964 000 K MTRLnuläge = 1 964 000 SEK år

Ht 2013 Sid 12 (19) Alternativet För alternativte beräknas kostnaden på samma sätt: Förbrukn. bil Förbrukn. år Pris st Årsvolymvärde Ventilkit Volvo 1 200 2 250 450 000 Ventilkit Volkswagen 1 200 2 340 468 000 Elektronikkit Volvo 1 200 3 480 696 000 Elektronikkit Volkswagen 1 200 4 060 812 000 Summa 2 426 000 K MTRLerbj = 2 426 000 SEK år o K MTRL = 2 426 000-1 964 000 = 462 000 SEK år. 2.5 Sammanställning Δ Totalkostnad Nuläge Alternativ Diff Lagerföring 120 629 0-120 629 Personal -664 125 Transport 30 000 0-30 000 Material 1 964 000 2 426 000 462 000 TOTALKOSTNAD -352 754 K TOT = -352 754 SEK år 3. Tillgångar Endast tidigare beräknat MLV berörs. Tillgångar = - 1 005 240 SEK 4. Påverkan på RTOT Ovan uträknade poster införs i modifierat DuPont-diagram. o Se Bilaga 2 o OBS att denna uträkning väljer att lyfta bort det frigjorda kapitalet ( MLV) helt från företagets tänkta balansräkning. Detta för att visa potentialen i beslutet. Om ingen aktiv åtgärd vidtas med det frigjorda kapitalet är dock det rimligaste att kapitalet istället omvandlas till likvida medel, dvs. att Tillgångar = 0. En sådan kalkyl riskerar dock att gömma en del av potentialen i beslutet. R TOT,ALT = 20,8%

Ht 2013 Sid 13 (19) Diskussion & känslighetsanalys - kvalitativt I denna lösning har framförallt ett antagande gjorts vilket påverkar kalkylen: det gäller den arbetstidsbesparing som kiten ger upphov till. Det är, som tidigare diskuterat, inte säkert att hela den möjliga tidsbesparingen kommer att realiseras som en kostnadsbesparing. Därför är det relevant ta testa hur resultatet påverkas om endast övertidskostnaden sparas in (se kvantitativt test 1 nedan). Utöver ovanstående så kan det i detta fall ifrågasättas hur stor del av förändringen i lagerföringskostnad som verkligen kommer att realiseras? Det finns ingen information som visar hur stor del av lagerräntan som kan antas motsvara reella kostnader. (Test 2) Ovanstående två faktorer kan även testas tillsammans, för att bedöma den sammantagna risken i kalkylen. (Test 3) Känslighetsanalys kvantitativa tester 1. Endast besparing i övertid Besparing övertid = - 747 625 = 466 875 SEK år o K personal = - 466 875 SEK år K TOT = -155 504 SEK år Detta ger istället en räntabilitet enligt (se bilaga 3) R TOT,ALT = 14,0% 2. Realisering av lagerföringskostnad Om K LF tas bort från K TOT erhålls följande: K TOT = -352 754 - -120 629 = -232 125 SEK år Detta ger istället en räntabilitet enligt (se bilaga 4) R TOT,ALT = 16,6% 3. Endast besparing i övertid & ingen minskad lagerföringskostnad realiseras K TOT = -34 875 SEK år Detta ger istället en räntabilitet enligt (se bilaga 5) R TOT,ALT = 9,8%

Ht 2013 Sid 14 (19) Välja en lösning (dvs. hur bör Elsa göra?) Av kostnadsjämförelsen framgår att de totala kostnaderna har potential att minska. Det framgår också att företagets räntabilitet på totalt kapital kan komma att öka, dels tack vare att vinstmarginalen förbättras tack vare kostnadsminskiningen, dels att kapitalomsättningshastigheten ökar tack vare att lagerföring av en hel del material elimineras. Genom ovanstående känslighetsanalyser ser vi att resultatet är känsligt för till hur stor utsträckning det går att realisera tidsvinsterna som de nya kiten ger möjlighet till och för hur stor del av förändringen i lagerföringskostnad som kan realiseras. Dock framgår att det är lönsamt oavsett hur stora delar som kan realiseras. Detta beror till stor del på att KOH förbättras oavsett realisering av kostnadsförändringar. Sammantaget pekar alltså kalkylerna på att alternativet kan vara lönsamt för EAMA.

Ht 2013 Sid 15 (19) Bilaga 1 DuPont-schema för nuläget Materialkostnader Fsg.intäkter 6 422 10 000 - Lönekostnader Summa kostnader Ränteintäkter 2 Vinst före avskr. 448 - Vinst före fin. kost. 3 087 9 552 247 Avskrivningar Vinstmarginal 203 2,47% Övriga kostnader Fsg.intäkter 43 10 000 Lager PIA Förråd 1 144 Fordringar Oms.tillgångar Fsg.intäkter 10 000 275 1 556 2,57 Likvida medel Anl.tillgångar 137 2 330 Totalt kapital 3 887 X KOH RTOT 6,4%

Ht 2013 Sid 16 (19) Bilaga 2 DuPont-schema för alternativet G:a Fsg.intäkter Ränteintäkter 10 000 2 Fsg.intäkter Ny Fsg.intäkter 10 000 Ny Vinst före avskr. 0 801 - - Ny Vinst före fin. kost. G:a summa kostnader Avskrivningar 9 552 203 Ny Vinstmarginal Ny Summa kostnader 6,00% 9 199 Totalkostnad G:a Fsg.intäkter -353 10 000 RTOT Fsg.intäkter 600 Ny Fsg.intäkter 20,8% 10 000 0 Ny KOH Tillgångar -1 005 G:a Totalt kapital 3 887 Ny Totalt kapital 2 882 X 3,47

Ht 2013 Sid 17 (19) Bilaga 3 DuPont-schema för känslighetsanalys 1 G:a Fsg.intäkter Ränteintäkter 10 000 2 Fsg.intäkter Ny Fsg.intäkter 10 000 Ny Vinst före avskr. 0 604 - - Ny Vinst före fin. kost. G:a summa kostnader Avskrivningar 9 552 203 Ny Vinstmarginal Ny Summa kostnader 4,03% 9 396 Totalkostnad G:a Fsg.intäkter -156 10 000 RTOT Fsg.intäkter 403 Ny Fsg.intäkter 14,0% 10 000 0 Ny KOH Tillgångar -1 005 G:a Totalt kapital 3 887 Ny Totalt kapital 2 882 X 3,47

Ht 2013 Sid 18 (19) Bilaga 4 DuPont-schema för känslighetsanalys 2 G:a Fsg.intäkter Ränteintäkter 10 000 2 Fsg.intäkter Ny Fsg.intäkter 10 000 Ny Vinst före avskr. 0 680 - - Ny Vinst före fin. kost. G:a summa kostnader Avskrivningar 9 552 203 Ny Vinstmarginal Ny Summa kostnader 4,79% 9 320 Totalkostnad G:a Fsg.intäkter -232 10 000 RTOT Fsg.intäkter 479 Ny Fsg.intäkter 16,6% 10 000 0 Ny KOH Tillgångar -1 005 G:a Totalt kapital 3 887 Ny Totalt kapital 2 882 X 3,47

Ht 2013 Sid 19 (19) Bilaga 5 DuPont-schema för känslighetsanalys 3 G:a Fsg.intäkter Ränteintäkter 10 000 2 Fsg.intäkter Ny Fsg.intäkter 10 000 Ny Vinst före avskr. 0 483 - - Ny Vinst före fin. kost. G:a summa kostnader Avskrivningar 9 552 203 Ny Vinstmarginal Ny Summa kostnader 2,82% 9 517 Totalkostnad G:a Fsg.intäkter -35 10 000 RTOT Fsg.intäkter 282 Ny Fsg.intäkter 9,8% 10 000 0 Ny KOH Tillgångar -1 005 G:a Totalt kapital 3 887 Ny Totalt kapital 2 882 X 3,47