Information om kontrollskrivningen TNG018 - Grunder i logistik och lönsamhetsanalys

Transkript

1 Rev Sid 1 (9) Information om kontrollskrivningen TNG018 - Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Syfte med kontrollskrivningen Kontrollskrivningen tjänar två delsyften: dels att examinera de mer grundläggande kunskaper som kursen avser att ge, dels att stimulera kursdeltagarna till att tidigt sätta sig in i kurslitteraturen. Det första delsyftet avser dels sådana kunskaper som är mer av utantill -karaktär; definitioner av begrepp o dyl, dels enklare tillämpning & förståelse för generella samband & principer. Det andra delsyftet har samband med de praktikfallsuppgifter som ni ska arbeta självständigt med under period HT 2, samt vid tentamen. Praktikfallen kräver ett självständigt tillämpande av stoff från kurslitteraturen. Genom detta examinationsmoment stimuleras tidig inhämtning av dessa kunskaper. Kontrollskrivningens omfattning Kontrollskrivningen omfattar ingen särskild del av kursboken. Skrivningens uppgifter kan alltså beröra stoff från samtliga de kapitel som inkluderas i kursen (se kursinformationen). Kontrollskrivningens upplägg Kontrollskrivningen är uppdelad i två huvudsakliga delar. Del 1 består av tolv flervalsfrågor (kryssfrågor av typen Sant - Falskt ) avseende ett antal korta påståenden. Dessa påståenden är formulerade på så sätt att kursdeltagaren kan avge ett korrekt svar om denne gjort sig förtrogen med de grundläggande begrepp och generella modeller som kursen behandlar. na omfattar främst stoff från kursbokens del 1, Logistiksystemet. För att bilda en uppfattning om vad frågorna kan beröra hänvisas till de instuderingsfrågor som tillhandahålls för kursbokens första del (se filarkivet). Del 2 är av mer tillämpande, resonerande karaktär. Kursdeltagaren presenteras i resp. uppgift (två stycken) för ett mycket kortfattat vinjett, t.ex. en beslutssituation rörande ett givet logistiksystem, eller en teoretisk modell. Därefter presenteras ett antal påståenden, vilka kursdeltagaren skall resonera kring vad talar för och/eller emot? Svaren avges i fritext. na är i dessa uppgifter formulerade på så sätt att det för att kunna avge korrekta svar krävs en grundläggande förståelse & förmåga att tillämpa kursstoffet.

2 Rev Sid 2 (9) Poängsättning & -gränser För frågorna i Del 1 gäller att korrekt avgivet svar ger + 0,5 poäng. För felaktigt avgivet svar ges motsvarande poängavdrag. Ett utelämnat svar ger noll (0) poäng. Motivet till denna konstruktion är förstås att svaren ska baseras på kunskap, inte chansningar. Poängsättning av fritextsvar i Del 2 kan vara alltifrån noll till det maximala angivna poängantalet, för den aktuella frågan. De två uppgifterna är tillsammans värda 6,0 poäng. För godkänt på skrivningen krävs en poängsumma >= 6,0 av 12,0 möjliga. Dessutom krävs >= 2,0 poäng på vardera del. Kontrollskrivningen som lärtillfälle För att på bästa sätt dra nytta av examinationen som lärtillfälle så kommer det under period HT 2 att hållas två föreläsningar för genomgång av kontrollskrivningen, en för resp. skrivtillfälle. Exempel på uppgifter, andra delen På följande sidor presenteras ett antal exempel på hur uppgifter i kontrollskrivningens Del 2 kan vara utformade. Observera att detta just är exempel och ingenting annat; det är ingen garanti att någon fråga kommer att vara exakt formulerad som de som presenteras här nedan. Som framgår av uppgifternas utformning, krävs det såväl kunskap om begrepps innebörder, som förståelse för olika principiella modeller, principer och samband. För att besvara frågorna korrekt måste olika sådana kunskaper kunna kombineras. Till dessa exempeluppgifter bifogas inga lösningar. nledningen till detta är att stimulera en utveckling av förståelse, inte utantill-inlärning av vissa texter. tt kunna återge en text är inte detsamma som att förstå dess innebörd.

3 Rev Sid 3 (9) Exempeluppgift Teoretisk modell Sågtandsmodellen är en generell modell som används för att illustrera hur lagernivån, dvs. antalet lagrade artiklar, utvecklas över tiden, givet att vissa förutsättningar är uppfyllda. Formeln som används för att beräkna medellagernivån (MLN) för lager där sågtandsmodellen är giltig ser ut enligt: MLN Där: SL Q 2 SL = Säkerhetslager Q = Påfyllnadskvantitet ntag att det vid varje enstaka uttag ur lagret, oavsett tillfälle och frekvens, tas ut en viss given uttagskvantitet U. För att sågtandsmodellen ska vara giltig räcker det att följande två villkor är uppfyllda: 1) U < Q 2) SL är fast (dvs. varierar inte över tiden) För att MLN-formeln (som gäller om sågtandsmodellen är giltig) ska kunna tillämpas krävs att Q är fast (dvs. lika stor vid varje påfyllning). Efterfrågans utseende (dvs dess storlek & utveckling över tiden) spelar ingen roll för om sågtandsmodellen & MLN-formeln ska vara giltiga. MLN bestäms ju enbart av SL & Q.

4 Rev Sid 4 (9) Exempeluppgift Teoretisk modell Order- & leveransprocessen är en central företeelse i logistiken. Den kan illustreras generellt enligt bilden ovan. Intimt förknippat med denna process är begreppet kundorderledtid (eller ledtid, kort och gott) och sambandet mellan de två kan illustreras enligt nedan: Kundorderledtiden består oftast till hälften av tiden för Orderprocessen och till hälften av tiden för Leveransprocessen. Därav de två lika stora halvorna i de båda figurerna. Genom att förändra hur de ingående aktiviteterna utförs och koordineras kan dock ovan nämnda 50/50-fördelning av tiden förändras, vilket ofta är önskvärt. I Leveransprocessen (den undre halvan) är det Steg 4 (Färdigställande av order) som tar längst tid, eftersom det är i det steget som produkten tillverkas.

5 Rev Sid 5 (9) Exempeluppgift Teoretisk modell Inom logistiken pratar man ofta om totalkostnad samt att de största logistikrelaterade kostnadsposterna oftast ligger inom lager och transporter. Totala logistikkostnader kan illustreras med följande enkla grafiska modell: Man behöver inte följa just denna modell, utan man kan bygga en egen modell som passar det specifika logistiksystemet bättre. Vid förändring av logistiksystem skall jämförelser mellan olika handlingsalternativ ske för ett urval av de angivna kostnadsslagen, enskilt var för sig. Man skall först studera de tre översta kostnadsslagen i denna modell, eftersom de oftast är de största kostnaderna. Dessutom är ju de översta tre lättare att kvantifiera.

6 Rev Sid 6 (9) Exempeluppgift Generella samband Distribution kan definieras som att göra en färdigställd produkt tillgänglig för kunder och är således en viktig del av ett företags logistiksystem. Distributionskanaler kan struktureras på olika sätt, exempel på detta visas i följande figur där - anger olika principiella alternativ. Mellanhänder i distributionskanalen, såsom grossister eller detaljister (alternativen - ), ger upphov till extra hantering och administration, vilket förstås innebär kostnader. Dessa aktörer är också vinstdrivande företag och gör därför också påslag på varans pris. lternativ 3 är generellt sett det distributionsupplägg som ger högst totalkostnad, eftersom det innehåller flest mellanhänder. lternativ 1 ger generellt sett kortast ledtid till kund, eftersom varan inte behöver passera en massa mellanhänder på vägen. Lågvärda (billiga) konsumentprodukter kan inte bära särskilt stora kostnadspåslag, därför strävar man i regel för sådana varor efter att distribuera utan mellanhänder (lternativ 1).

7 Rev Sid 7 (9) Exempeluppgift Generella samband Kundorderpunkten är ett viktigt begrepp inom logistiken. Kundorderpunkten kan som bekant placeras i olika delar av flödet, se några exempel i figuren nedan: Det är lättare att få korrekta prognoser på kundernas efterfrågan om man har KOP nedströms (dvs. nära kunderna), jämfört med att ha den uppströms (dvs. nära leverantörerna); allt annat lika. Produktions- och inköpskostnader blir ofta högre om man placerar KOP långt uppströms (nära leverantörerna), jämfört med en placering långt nedströms; allt annat lika. Utifrån ett leveransserviceperspektiv är det alltid sämre att placera KOP långt uppströms (närmare leverantörerna), snarare än längre nedströms (närmare kunderna).

8 Rev Sid 8 (9) Exempeluppgift Tillämpning etrakta ett materialflöde med tider enligt nedan: Leverantörer Det studerade företaget Kunder DL MF L Komponenttillverkning Slutmontering FVL DL DL LT2 LT1 LT3 GLT1 GLT2 GLT3 GLT4 GLT5 LT4 LT5 GLT6 LT = Ledtid, GLT = Genomloppstid. Nuläge: Företaget tillverkar enbart standardprodukter (dvs. inget kundspecifikt innehåll). lla lager styrs med hjälp av beställningspunktsystem med fasta orderkvantiteter. Kvantiteterna är förstås olika för varje artikel / produkt och lagren styrs oberoende av varandra. Säkerhetslager för resp. artikel / produkt dimensioneras var för sig, dock enligt samma principer. Kundernas efterfrågan av färdiga produkter bedöms som relativt jämn, både på kortare och längre sikt. Förändring: ntag nu att företaget bestämmer sig för att halvera de fasta orderkvantiteterna (för påfyllnad) i FVL och samtliga DL (distributionslager). Yttre förutsättningar, såsom t.ex. efterfrågan, är oförändrade. Dimensionering av säkerhetslager är också oförändrad. Utgå från Nuläge & Förändring och resonera kring vad som talar för och/eller emot följande påståenden: Förändringen kommer att minska genomloppstiden i de berörda lagren (FVL & DL). I sin tur innebär det att den av kunderna upplevda ledtiden minskar, vilket alltså innebär en förbättring av företagets leveransservice gentemot kunderna. Förändringen innebär även att företagets totala kostnader kommer att minska.

9 Rev Sid 9 (9) Exempeluppgift Generella principer Nedanstående är ett utdrag ur kursboken (sid 31-32): Persson & Engh (1992) använder begreppet tidskonkurrent för att beskriva vilka olika tider som är viktiga för ett företag att fokusera. En tidskonkurrent är den som är bättre än sina konkurrenter när det gäller att: Leverera produkter och tjänster. Detta är alltså leveranstiden eller orderledtiden, dvs. ett av de vanliga leveransserviceelementen. Vissa använder istället termen TT (Time To ustomer). Utveckla och lansera nya produkter och tjänster. Detta kallas ibland för strategisk ledtid eller TTM (Time To Market). Komprimera genomloppstiden i den egna verksamheten. Fråga Resonera kring vad som talar för och/eller emot följande uttalande relaterat till tidens betydelse: tt fokusera på tiden är enbart intressant ur ett strikt leveransserviceperspektiv (dvs. logistikprestation gentemot kund). En god logistiker är dock, som bekant, intresserad av att både förbättra leveransservicen och minska de totala logistikkostnaderna vilket innebär att man för att minska logistikkostnaderna även måste fokusera andra aspekter än enbart tid, t.ex. minskning av bundet kapital.