Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Transkript

1 Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 51 Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid Med differentierad materialstyrning menas allmänt att klassificera artiklar och tillämpa olika regler samt att använda olika parametrar för styrning av artiklarna i respektive klass. Vanliga kriterier för sådan klassificering är volymvärde och andel uttag per år. Ofta betecknas klasserna A, B, C etc. Syftet med differentieringen är att på ett mer optimalt sätt utnyttja sina resurser för att nå sina mål. För att dimensionera säkerhetslager finns ett antal olika metoder att använda. En del av dessa bygger på minimering av summa lagerhållningssärkostnader och bristkostnader. Om man använder sådana metoder för säkerhetslagerdimensionering finns det inget behov av att differentiera i ovanstående bemärkelse eftersom varje artikel då blir individuellt differentierad både med avseende på lagerstyrningskostnader och grad av efterfrågevariationer under ledtid. Använder man emellertid någon form av bedömningsmetoder eller metoder för vilka säkerhetslagerberäkningen baseras på önskad leveransförmåga blir situationen annorlunda. En vanligt använd bedömningsmetod är att beräkna säkerhetslager som en uppskattad andel av efterfrågan under ledtid. I den här handboksdelen behandlas en arbetsmetod för säkerhetslagerdifferentiering baserat på andel efterfrågan under ledtid och en metodik för att analysera effekterna av sådan differentiering. 1 Metodbeskrivning För differentiering av säkerhetslager med utgångspunkt från en uppskattad andel av efterfrågan under ledtid kan i första hand följande kriterier för klassificering vara användbara: Volymvärde, dvs efter artiklars årsomsättning i kronor Pris, dvs efter artiklars lagervärde per styck Rörlighet, dvs efter antal order eller uttag per år Kopia för personligt bruk. Får ej kopieras eller spridas. Stig-Arne Mattsson 1 Version 1

2 Följande arbetsgång kan tillämpas. Arbetsgång 1. Gör en klassificering av artiklarna i hela artikelsortimentet eller i en viss artikelgrupp. Gör en indelning i lämpligt många klasser, exempelvis tre olika klasser, A, B och C. Se handboksdelarna B51 och B52 för volymvärdeklassificering respektive rörlighetsklassificering. 2. Fastställ önskad andel av efterfrågan under ledtid i form av procentsatser för varje klass av artiklar. 3. Beräkna säkerhetslagerstorlek för varje artikel genom att utgå från den procentsats som valts för den klass som respektive artikel tillhör. Multiplicera efterfrågan under ledtid med denna procentsats. Se handboksdel E12, Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid. 2 Analys av effekter Differentiering av säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid kommer i större eller mindre utsträckning att påverka både lagerhållningssärkostnader, bristkostnader och kapitalbindning. Hur stor denna påverkan blir beror bland annat på vilket kriterium som används för klassificering, hur olikartade de olika klasserna är samt på hur mycket procentsatserna för respektive klass skiljer sig åt. För att förbättra kvaliteten i differentieringen kan det därför vara lämpligt att analysera effekterna på ett stickprov artiklar eller eventuellt på hela sortimentet. Nedan beskrivs en metodik för att kunna genomföra en sådan analys. För att den skall vara möjlig krävs följande datauppgifter för varje artikel. Analysen kan exempelvis utföras i Excel. Efterfrågan per år Efterfrågans standardavvikelse per period, exempelvis månad Ledtidens längd i perioder Använd orderkvantitet för lagerpåfyllnad i medeltal Pris per styck Antal uttag per period (endast för fallet rörlighetsklassificering) Klass som artikeln tillhör, exempelvis volymvärdeklass, prisklass eller rörlighetsklass Med hjälp av dessa uppgifter kan man genomföra en analys för att få en uppfattning av vad differentiering innebär med avseende på kapitalbindning och lagerhållningssärkostnader. Om man dessutom vill studera konsekvenserna med avseende på bristkostnader och summa lagerstyrningskostnader måste bristkostnadsuppgifter också uppskattas och finnas tillgängliga. Tre olika fall behandlas i nedanstående analysmodell. dels fallet att bristkostnaderna är rörliga och kan uppskattas per styck. Summa bristkostnader beror följaktligen på hur stora bristkvantiteterna är, 2

3 dels fallet att kostnaden per order eller lageruttag vid brist är fast och kan uppskattas. Summa bristkostnader är oberoende av bristkvantitetens storlek utan beror helt på antal order som inte kan plockas på grund av brist utan måste restnoteras, dels fallet att bristkostnaden per bristtillfälle är fast och kan uppskattas. Summa bristkostnader är inte beroende av bristkvantitetens storlek eller antalet order utan endast av antalet bristtillfällen per år. Bristkostnaden per styck kan uppskattas individuellt per artikel men den kan också beräknas som en för alla artiklar gemensam procentsats gånger artikelns pris. Procentsatsen kan exempelvis representera det pålägg man gör för att beräkna försäljningspris med utgångspunkt från produktkostnad. Den framräknade bristkostnaden per styck kan då betraktas som en alternativkostnad för förlorad försäljning. Utöver ovanstående information krävs data om för säkerhetslagerdimensioneringen valda andelar av efterfrågan under ledtid för respektive klass. Därefter genomförs följande beräkningssteg för varje artikel. Beräkningarna utgår från en periodlängd på en dag. 1. Beräkna säkerhetslagret storlek i styck, SL, som vald andel för den klass som respektive artikel tillhör gånger efterfrågan under ledtid. Se handboksdel E12, Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid. 2. Beräkna motsvarande kapitalbindning i säkerhetslager i kronor genom att multiplicera det beräknade säkerhetslagret i styck med artikelns pris. 3. Beräkna den säkerhetsfaktor, k, som motsvarar den beräknade säkerhetslagerkvantiteten med hjälp av följande formel. k SL = σ LT där σ = standardavvikelse per dag LT = ledtid i dagar 4. Beräkna den cykelservice, CS, som motsvarar den beräknade säkerhetsfaktorn med hjälp av följande formel i Excel (behövs endast om man vill beräkna bristkostnader per bristtillfälle). Alternativt kan cykelservicen fås från en normalfördelningstabell. CS = NORMSFÖRD(k) Beräkna den fyllnadsgrad som motsvarar den beräknade säkerhetsfaktorn enligt följande. Beräkna först den så kallade servicefunktionen, SF. SF 1 2 = exp( k / 2) (1 NORMSFÖRD( k)) k 2Π 3

4 Beräkna därefter motsvarande fyllnadsgradsservice, FS, med hjälp av följande formel. FS σ LT SF = ( 1 ) 100 OK där OK = använd orderkvantitet 6. Beräkna summa bristkostnader då bristkostnaden är rörlig med avseende på bristkvantiteten med hjälp av följande formel. FS BKR = ( 1 ) E 100 BK st där FS = artikelns fyllnadsgrad E = efterfrågan per år BK = bristkostnad per styck st 7. Beräkna summa bristkostnader då bristkostnaden är fast per order eller uttagstillfälle med hjälp av följande formel. BKU FS = ( 1 ) n u BK u 100 där FS = artikelns fyllnadsgrad n u = antal order eller uttag per år BK = fast kostnad per order vid brist u 8. Beräkna summa bristkostnader då bristkostnaden är fast per bristtillfälle med hjälp av följande formel. BKT = CS E (1 ) BK 100 OK t där E = efterfrågan per år CS = cykelservice OK = använd orderkvantitet för lagerpåfyllnad BK = fast kostnad per bristtillfälle t 9. Beräkna summa lagerstyrningskostnader, dvs summan av lagerhållningssärkostnader och bristkostnader för var och en av de tre fallen genom att addera lagerhållningssärkostnaden till respektive summa bristkostnad. Lagerhållningssärkostnaden beräknas med hjälp av följande formel. LK = SL L / 100 4

5 där L = lagerhållningsfaktorn, dvs lagerhållningssärkostnaden i % 10. Beräkna summa kapitalbindning, summa bristkostnader och summa lagerstyrningskostnader för samtliga artiklar genom att summera motsvarande värden för respektive artikel. Lämpligtvis genomförs beräkningarna både för fallet att alla artiklar ges samma andel av efterfrågan under ledtid och några fall med olika andelar. Man kan då få underlag för att bedöma i vilken utsträckning differentiering av säkerhetslager ger tillfredsställande resultat och få underlag för att bedöma utfallet av alternativa differentieringar. Det kan också vara av intresse att göra analyser med avseende på alternativa bristkostnadsuppskattningar. 3 Kompletterande synpunkter I allmänhet blir effekterna av differentiering större ju större skillnaderna är mellan de procentsatser som sätts för respektive artikelklass. Det innebär exempelvis att skillnaderna med avseende på kapitalbindning och summa lagerstyrningskostnader blir större med differentiering efter volymvärdeklass ju större skillnaderna är mellan procentsatsen för klass A-artiklar och klass B-artiklar. I allmänhet blir effekterna av differentiering större ju snedare fördelningen är mellan de olika klasserna. Det innebär exempelvis att skillnaderna med avseende på kapitalbindning och summa lagerstyrningskostnader blir större med differentiering ju större skillnaderna är i volymvärden mellan artiklar tillhörande volymvärdeklass A och artiklar i volymvärdeklass C. Referenslitteratur Mattsson, S-A. (2005), Differentierad styrning av inleveranser till lager, Forskningsrapport, Institutionen för Teknisk Ekonomi och Logistik, Lunds Universitet. Mattsson, S-A. (2008) Kapitalbindnings- och kostnadseffekter av differentierad leveransservice, Forskningsrapport, Institutionen för Logistik och Transport, Chalmers Tekniska Högskola. 5

6 6