TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA DAGS ATT ERKÄNNA GRÖNSKANS HÄLSOEFFEKTER? 2017-02-09 Av: Movium Vad har grönskan för betydelse för vår hälsa och livslängd? Skulle den till och med kunna användas i medicinskt syfte? Landskapsarkitekten Anna Lenninger skriver om grönskans potential och dess ojämna fördelning. I dokumentärfilmen Mannen med barnvagnen vandrar filmaren Mikael Strandberg med sin lilla dotter i barnvagn 75 mil från hemmet i Manchester till Buckingham Palace i London. Från ett av Storbritanniens allra fattigaste områden där människor knappt har råd att värma sina hus till symbolen för rikedom i ett samhälle med stor ekonomisk ojämlikhet och klasskillnader. Han kommenterar den närmast totala avsaknaden av träd på gatorna i de egna kvarteren. Bristen på planteringar i området är slående i ett land som framställs som befolkat av idel trädgårdsentusiaster. Under sin vandring blir det tydligt för Mikael Strandberg att det lummiga, frodiga och gröna England finns där rikedomen finns. Eller om det möjligen är tvärt om?
Buckingham Palace. Foto: David Iliff. Licens: CC-BY-SA 3.0 Mikael Strandberg kommenterar spontant kopplingen mellan vegetation och välbefinnande, som ett av flera exempel som speglar hans personliga syn på det engelska samhället, men det finns de som på ett mer systematiskt vis söker samband mellan växtlighet, välbefinnande och hälsa. Tillgång till grönska Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU i Alnarp, berättar om en stor brittisk studie som samlat in uppgifter om tillgång till grönska på offentlig mark för samtliga personer i England. Syftet var att se om det finns något samband mellan tillgång till grönska och livslängd. Fattigdom är en riskfaktor för ohälsa men studien visar på ett statistiskt säkerställt samband mellan avsaknaden av gröna miljöer i bostadsområdet och ökad risk för förtidig död, ett samband som inte bara kvarstår efter det att det statistiskt kompenserats för socioekonomiska faktorer utan till och med stärks, vilket är synnerligen ovanligt enligt Patrik Grahn. Författarna talar om att tillgängliga gröna miljöer vid bostäderna utjämnar socioekonomisk ojämlikhet avseende förtidig dödlighet. Förutom förtidig dödlighet undersöktes specifikt dödlighet avseende högt blodtryck och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Även här var sambandet tydligt: tillgång till gröna miljöer minskade risken att dö i förtid på grund av hjärtoch kärlsjukdomar. Unik forskning Utländska studier använder sig ofta av motsatsparet grönt icke grönt i sina undersökningar av förhållandet mellan utomhusmiljö och hälsa. Forskningen vid SLU är unik genom att även dela in det gröna i olika kategorier utifrån människors upplevelse av miljöerna, säger Patrik Grahn. Indelningen ger bättre möjlighet att förstå fler samband relaterade till hälsa och välmående
som i sin tur kan leda till riktlinjer för planering, gestaltning och förvaltning av parker och grönområden. Fattigdom är en riskfaktor för ohälsa men studien visar på ett statistiskt säkerställt samband mellan avsaknaden av gröna miljöer i bostadsområdet och ökad risk för förtidig död Tillsammans med kollegan Johan Ottosson håller Patrik Grahn på att sammanställa och analysera material som fördjupar förståelsen av människors upplevelser av natur, och som med stor sannolikhet kommer att ge fler dimensioner åt de åtta parkkaraktärer som han identifierade i början av sin forskarkarriär: artrik, rofylld, allmänningen, samvaro, rymd, viste, kultur/historia och vild. Utförliga svar Johan Ottosson har låtit 600 personer utförligt svara på frågor kring vad natur betyder för dem. Frågan har inte ställts utifrån natur som en generell eller ospecifik företeelse, utan informanterna har fått ta ställning till allt från små skalbaggar och vitsippor till ljudet från en eld och kraften i en stormby. Hälften av informanterna har själva, eller har en nära anhörig, som utsatts för allvarlig skada eller sjukdom. Vi ser verkligt spännande mönster i svaren. Det framträder beskrivningar som påminner om de arketyper som beskrevs av Platon, säger Patrik Grahn. Publicering av resultat av den nya studien beräknas till våren 2017. Forskarna vid SLU undersöker bland annat om, och hur, olika naturtyper eller park- och trädgårdsmiljöer utformade på särskilt vis kan stödja rehabilitering av specifika symptom. Det ställs andra krav på en omgivning för att gynna sänkning av ett för högt blodtryck än vad som krävs för fysisk aktivitet som uppmuntrar till balans-, konditions- och styrketräning. Psykisk återhämtning Rofylldhet och Känslan av rymd är två karaktärer som nämns som viktiga i relation till psykisk återhämtning och stressreducering. För att en park ska kunna upplevas som rofylld och förmedla en känsla av rymd ska upplevelsen av att kliva in i en annan värld vara möjlig. Då kan ytan inte vara allt för liten eller påverkad av till exempel påträngande buller från omgivningen.
Patrik Grahn menar att man måste problematisera den rådande inställningen inom stadsbyggandet om att det går att kompensera för minskad parkyta genom att tillföra fler funktioner inom mindre yta. I ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet genomförs en studie för att undersöka relationen mellan parkernas storlek och de restorativa och stressreducerande kvaliteterna. Som underlag används uppgifter från parkförvaltningen i Malmö. Hur mycket av en parks randområden kan bebyggas utan att känslan av ro går förlorad? Vid SLU finns ytterligare ett tiotal forskare som i olika studier undersöker samband mellan miljön och människors hälsa. Projekten är ofta samarbetsprojekt tillsammans med forskare med kompetens från sjukvård, omsorg och rehabilitering, och landsting, försäkringskassa och arbetsförmedlingar har varit samarbetspartners. Men hur tas studierna emot utanför SLU:s sfär? Existerar inte Socialstyrelsen är en myndighet under Socialdepartementet med uppgift att bland annat sprida kunskap och ge stöd till yrkesverksamma inom vård och omsorg. Trädgårds- eller naturbaserad terapi existerar inte som ett kunskapsområde utöver att trädgårdsverksamhet kan vara en aktivitet som gynnar fysisk aktivitet och att en trädgård kan vara en plats för social samvaro. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har som uppgift att granska aktuell och välgjord forskning som en hjälp åt verksamheter inom sjukvård och omsorg. Dessutom bedöms nyttan med undersökta metoder i relation till kostnader. SBU har inte initierat någon egen granskning av vad de betecknar grön rehabilitering, men har publicerat ett kort svar på en inkommen fråga kring grön rehabilitering för patienter med långvarig stressrelaterad ohälsa. personer med stressrelaterad ohälsa som deltagit i grön rehabilitering hade signifikant lägre antal efterföljande besök i primärvården än de som behandlats av sjukvården.
SBU:s sammanfattning av tre publicerade artiklar blir att dokumentationen som ligger till grund för studien är allt för begränsad för att avgöra om det finns skillnader i resultat av så kallad grön rehabilitering jämfört med andra rehabiliteringsprogram, och att fler studier behövs. Men SBU:s granskare noterar att studierna pekar på att deltagare upplevt positiva hälsoeffekter av att vistas i natur och trädgård, och att de ges tillgång till verksamma verktyg för att bättre hantera och/eller motverka stress genom grön rehabilitering. Olika grupper I Sverige är evidensbaserat ledordet vid bedömning av medicinska metoder. Det innebär bland annat att deltagare via lottdragning väljs ut för att ingå i olika grupper som ges olika behandling och där varken deltagare eller forskningsledare vet vilken person som får vilken behandling. Det är en metod som fungerar för att testa läkemedel, men som uppenbarligen är svår för oss att tillämpa, säger Patrik Grahn. Han tillägger att det finns tusentals rapporter publicerade runt om i världen kring resultat från behandlingar i trädgård och natur, men att nästan alla faller för evidenskraven. Det forskarna på Alnarp gör är att matcha de deltagare som rehabiliteras i Alnarps Rehabiliteringsträdgård med Region Skånes omfattande register över behandlingar, återfall, sjukskrivningar och sjukhusvistelse med mera. Då visar det sig att personer med stressrelaterad ohälsa som deltagit i grön rehabilitering hade signifikant lägre antal efterföljande besök i primärvården än de som behandlats av sjukvården. Och antalet nätter inlagd på sjukhus var betydligt lägre för deltagarna som fått rehabilitering i trädgården. Släppt på kraven Region Skåne, vars datauppgifter använts i båda fallen, har nu släppt kraven på traditionell evidens och deltar i flera pågående studier. Men att region Skåne accepterar den vetenskapliga nivån på forskningen betyder inte att andra landsting gör det samma sjukvården i Kronoberg kräver en egen studie. Men det är den verklighet som råder och vi anpassar oss till den. Fler rapporter är på gång som styrker värdet av behandling och rehabilitering i grön miljö, säger Patrik Grahn. Den här texten publicerades även i tidskriften Stads senaste nummer, då med rubriken Finns det hälsosam natur?