Oadresserad direktreklam ODR Samhllsinformation
Samverkan över havet Olav Jern, landskapsdirektör, Österbottens förbund Sedan vi blev vrldsarv har vi fått omvrdera vår syn. Vi finns nu på vrldsarvskartan tillsammans med många andra högstatusobjekt. Stenar som vi tidigare svurit över har blivit något vrdefullt. Vi kan vara mycket stolta. En bra utveckling för Kvarkens skrgård och Höga Kusten men också ett stort ansvar att förvalta. Jag var engagerad nr vi ansökte om vrldsarvsstatus. En tuff process som gav utdelning. Vi fortstter vårt arbete med att skapa inkörsportar till vrldsarvet för besökare. Vi behöver båttransporter, boende- och upplevelsemiljöer. Entreprenörer, kopplingar till nringslivet och programpaket under alla årstider. Min vision r en snabbgående katamaran mellan Höga Kusten och Kvarkens skrgård. Sten-Olov Altin, lnsråd, Lnsstyrelsen Vsternorrland Det r både angelget och spnnande med vrldsarvet och det ansvar Unesco gett Bergös steniga skrgård. oss. Det r viktigt att bevara den geologiska srarten samtidigt som man utvecklar besöksnringen på ett hållbart stt. På Lnsstyrelsen driver vi aktivt frågor kring det hr i samarbetet med den offentliga och privata sektorn. Det gemensamma vrldsarvet med Finland r betydelsefullt. Vi kompletterar varandra vl högt möter lågt och vi kan lra av varandras Foto: Tuija Warén förvaltning och stt att jobba med vrldsarvsrenden. Förbindelserna mellan vstra och östra delen av vrldsarvet r inte så bra, Kvarkenfrjan r viktig och vi får hantera utmaningen med utvecklad kommunikation framöver. Jag r född och uppvuxen i Klockestrand intill Sandöbron i Kramfors så jag knner mycket vl till vårt vrldsarv. Det har också varit spnnande att få åka båt ut i Kvarkens steniga skrgård. På Lnsstyrelsen i Vsternorrland vill vi höja medvetenheten om vrlds arvets unika innehåll både hos våra medarbetare och invånare. Dr r projekt av den hr samverkanstypen vrdefulla. För mig personligen r ordförandeskapet, som jag delar med Olav Jern, i Samrådsgruppen ett hedersuppdrag. r Grnsöverskridande samarbete över fjll och hav Vrldsarv i samverkan 63 N vrldsarvsambassadörer (VIS-VAA) r ett projekt inom Botnia- Atlanticaprogrammet. Det innebr att hlften av projektet finansieras av Europeiska Unionens regionala utvecklingsfond och andra hlften av vrldsarvskommunerna i Höga Kusten/Kvarkens skrgård, Österbottens förbund, Forststyrelsen, Lnsstyrelsen i Vsternorrland och Kvarkenrådet. Botnia-Atlanticaprogrammet r ett så kallat Interregprogram, som finns till för att stödja samarbetet över landsgrnserna. Programområdet strcker sig från norska Nordland över delar av övre och mellersta Norrland i Sverige till Kvarken och Södra Österbotten i Finland. Interreg-projektens uppgift r att gynna utveckling och tillvxt genom punktinsatser, som kompletterar ordinarie verksamhet inom olika områden. Via projektverksamhet sprider och utvecklar man de kompetenser som finns i regio nerna och strker de aktiviteter som pågår över landsgrnserna. Då Unesco gett Höga Kusten och Kvarkens skrgård gemensam vrldsarvsstatus r det upp till den grnsöverskridande regionen att vårda förtroendet, utveckla sam arbetet och sprida information om vrldsarvet till sina invånare. Projektet VIS-VAA r en del av detta långsiktiga arbete. Ls mera: www.botnia-atlantica.eu 2
Vrldsarvsambassadörer r vi allihopa De markerade områdena utgör vrldsarvet Höga Kusten /Kvarkens skrgård. Vi i Höga Kusten och Kvarkens skrgård bor i eller intill en av vrldens 981 mest unika platser. Hur tar vi vara på det? Det finns kultur- och naturmiljöer hr i vrlden som r så viktiga att det r en förlust för alla mnniskor om de förstörs. Drför har vi vrldsarv och drför ska vi ta vara på de historier de berttar och föra de vidare till kommande generationer. Vrldsarvet Höga Kusten/Kvarkens skrgård r vrldsbst på landhöjning och vårt landskap rknas som så internationellt betydelsefullt att vi r en del av vrldsarvsfamiljen. Kvarkenrådet har tillsammans med Lnsstyrelsen i Vsternorrland, Österbottens förbund, Forststyrelsen och vrldsarvskommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Korsns, Malax, Vasa, Korsholm och Vörå de senaste två åren strvat efter att öka kunskapen om och förståelsen för vrldsarvet hos allmnheten genom projektet Vrldsarvs i samverkan 63 N vrldsarvsambassadörer (VIS-VAA). Över 1 500 invånare, frmst lrare, företagare, tjnstemn, politiker och guider har deltagit i utbildningar och utbytestrffar mellan Höga Kusten i Sverige och Kvarkens skrgård i Finland. Syftet har varit att få fler att upptcka vad vrldsarvsstatusen innebr och att utveckla samarbetet över landsgrnsen. Vrldsarvet r tema för flera olika projekt och mnesområden hos många olika aktörer i såvl Sverige som Finland. Den hr tidningen speglar en del av just VIS-VAA-projektets aktiviteter. Vi har samlat några tankar av de vrldsarvsambassadörer som deltagit i projektet och vi hoppas att du som lsare får en nnu bredare uppfattning om vårt naturarv. Ju mer vi alla vet om vrldsarvet, desto större förståelse har vi för jordens historia, nutid och utveckling. Våra lnder har skrivit under vrldsarvskonventionen, vilket innebr att vi tagit på oss ett ansvar för det globala och allmnnas bsta då det gller de unika vrldsarvsmiljöerna. Vrldsarvsstatusen innebr också ondliga möjligheter till ett spnnande samarbete såvl internationellt som lokalt. Framför allt innebr det en vrdefull klla till vlmående, kunskap och inspiration. De 981 vrldsarven tillhör alla mnniskor. Vi hr i höga och låga kusten har ett ansvar och en unik möjlighet att ta vara på den utmrkelse som Unesco tilldelat oss. Förvaltar vi den rtt kan vrldsarvet ge både invånare och besökare en bttre livskvalitet. Vrldsarvet r geologi, natur, smaker, kunskap, upplevelser I första hand r det vi mnniskor som bor hr. Det r vi, som med respekt för naturen, gör vrldsarvet levande och spnnande att besöka, vistas i och bevara. Den grundlggande information som finns i denna tidning kan vara ditt första steg mot att bli en vrldsarvsambassadör. Låt vrldsarvet bli en del av din identitet, då du har förmånen att ha ett vrldsarv i din kommun. Vi hoppas att du också åker ut i vrldsarvet och upplever de kontraster som uppstår då högt möter lågt. Nr knde du senast på en sten? Vad berttade den? Vad berttar du om vrldsarvet för de mnniskor du möter? SUSANNE SKATA OCH MILLY LUNDSTEDT projektledare Vrldsarv i samverkan 63 N vrldsarvsambassadörer Redaktionsruta Högt möter lågt r en tidning från Botnia-Atlantica-projektet Vrldsarv i samverkan 63 N vrldsarvsambassadörer. Projektet finansieras utöver Botnia-Atlantica av Kvarkenrådet r.f., Lnsstyrelsen Vsternorrland, Österbottens förbund, Forststyrelsen och vrldsarvskommunerna: Kramfors, Örnsköldsvik, Korsns, Malax, Vasa, Korsholm och Vörå. Utgivare: Kvarkenrådet r.f., Sandögatan 6, 65 100 VASA, Finland Upplaga: 53 000 (Finland), 37 000 (Sverige) Ansvarig redaktör: Susanne Skata Översttning: Paula Bertell/Wasa Translations Layout: Karin Dahlström/ Elipta media Omslagsbilder: Övre bilden: Tuija Warén, undre bilden: Esa Siltaloppi. Tryck: Oy FRAM Ab, Vasa, Finland 2014. Tidningen r tryckt på miljövnligt UPM Fine papper. 3
Visste du det hr om v 1 och Stonehenge r exempel på vrldsarv. Höga Kusten/Kvarkens skrgård r ett grnsregionalt naturarv. Vrldsarv Vrldsarvstanken lyfter fram mnskligheten som en enda global gemenskap, med en gemensam historia och en gemensam framtid. Tanken med vrldsarv föddes ur att så många enastående platser på jorden har förstörts och förstörs av krig och konflikter. Förenta Nationerna gick in som samordnande part för att uppmuntra lnder att vrna om sina kultur- och naturskatter. År 1972 skapade Unesco vrldsarvskonventionen, som r en internationell överenskommelse om att bevara unika platser, byggnader och naturmiljöer. Unesco r FN:s organ för samarbete mellan lnderna inom utbildning, vetenskap, kultur och information. Målet för Unesco, och hela FN:s arbete, r att skapa fred genom ökat samarbete mellan lnder. Idag har 190 stater skrivit under att de följer vrldsarvskonventionen, vilket betyder att de tar på sig ansvaret att skydda och bevara sitt lands vrldsarv och att informera medborgarna om konventionen. Lnderna har också en skyldighet att verka för bevarandet av vrldsarv i övriga vrlden ekonomiskt, materiellt och med delande av kunskap om hur man bst vrnar om det unika. Idag finns det 981 vrldsarv, varav femton i Sverige och sju i Finland. Vrldsarven kan vara kulturarv, naturarv eller en blandning av båda. Frihetsgudinnan, Drottningholm, Grand Canyon, Angkor Wat 2 Vrldsarvet Höga Kusten/ Kvarkens skrgård Höga Kusten upptogs på vrldsarvslistan år 2000 och utökades sex år senare med Kvarkens skrgård. Området bildar en enastående geologiskt helhet och r ett vrlds unikt exempel på ett skrgårdslandskap i stndig förndring. Höga Kusten och Kvarkens skrgård r de platser på jorden dr man bst kan iaktta spår av inlandsisens framfart i landskapen och förstå vad landhöjning r. Den innebr hr att jordskorpan söker sig tillbaka till sitt ursprungslge, efter att ha varit nedtryckt av tunga inlandsisar under flera istider. Idag stiger jordskor- pan med en hastighet av ungefr åtta millimeter per år. På lång sikt betyder detta att vikar snörs av, nya landområden uppkommer och mnniskan får lov att anpassa sig till naturen bland annat genom att flytta hamnar och farleder. I Höga kusten återfinns en av vrldens högsta kustlinjer. De öar som låg över vattenlin- Mornryggarna i Kvarkens skrgård r tydliga spår efter inlandsisen. Foto: Esa Siltaloppi I Höga Kusten återfinns en av vrldens högsta kustlinjer. Foto: Susanne Skata Vrldsarvet r stenrikt. Foto: Susanne Skata jen då isen smlte bort, för ca 10 000 år sedan, ligger på 286 meter över dagens havsvattennivå. Landhöjningen i flacka Kvarkens skrgård innebr att nytt land motsvarande 150 fotbollsplaner uppkommer varje år. Vrldsarvet Höga Kusten/ Kvar kens skr gård representerar viktiga steg i jordens historia och visar hur geologiska processer format och fortstter forma landskapen. 3 Höga och låga kusten Höga Kusten består av ett dramatiskt landskap med höga öar, smala och djupa vikar, slta klippor och branta strnder. Kvarkens skrgård r en mosaik av öar med ett lågt och stenigt landskap fyllt av mornryggar, grunda havsvikar och glosjöar. Höjdskillnaden i vrldsarvet uppstod långt innan istider och landhöjning. Berggrunden r 4
vårt vrldsarv? mycket gammal och att det blev en hög och en låg kust tror forskarna beror på att magman i jordens inre rörde sig vid Höga Kusten, dr den pressade upp och veckade jordskorpan till branta berg. Kvarkens skrgård förblev flack. Såvl höga som låga kusten har sedan under miljontals år bearbetats av flera istider. I vrldsarvet möter högt lågt och tillsammans visar Höga Kusten och Kvarkens skrgård hur istiderna, landhöjningen och havets krafter har påverkat naturen och landskapet på ett vrldsunikt stt. Vxter, djur och mnniskor anpassar sig till den förndring som landhöjningen innebr. Ända sedan inlandsisen smlte har folk bott i Höga Kusten. I Kvarkens skrgård har man kunnat leva och bo sedan ungefr tusen år tillbaka. Idag bor ungefr 8.000 mnniskor i vrldarvsområdet och 175 000 i vrldsarvskommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Korsns, Malax, Vasa, Korsholm och Vörå. Trysunda. Foto: Peder Sundström Avsnörda havsvikar r typiska landhöjningsfenomen. Foto: Susanne Skata 4 Besök vrldsarvet I vrldsarvet Höga Kusten/ Kvarkens skrgård finns många stllen vrda ett besök. Exempel på platser dr man kan se och uppleva de kriterier och vrden som gett oss vrldsarvsstatusen listas hr. Inom Unesco kallas dessa för OUV Outstanding Universal Values. Höga Kusten z Skuleberget kalottberg med vrldens högsta kustlinje. z Trysunda fiskelge bestående av tre öar som har blivit en då landet stigit ur havet. z Stortorget/ Hggvik en vik som håller på att snöras av från havet och bli en insjö. Kvarkens skrgård z Björköby Utsiktstorn över gamla och nya hamnar samt vandringsled i mornlandskap. z Molpehllorna flera öar som blivit en nr landet stigit ur havet. z Kikanberget gammalt fiskelge och naturstig med utsikt över den steniga skrgården. Utsiktstornet Saltkaret i Björkö. Foto: Ann-Britt Pada I Docksta finns naturum Höga Kusten intill E4:an och i Vasa centrum ligger Terranova Kvarkens naturcentrum. På dessa besökcenter får du information om vrldsarvet och tips om flera besöksplatser. 5 Vårt vrldsarv Vrldsarvsstatus r som ett Nobelpris i natur och det ger regionerna goda möjligheter att profilera sig internationellt inom turism, forskning och som en bra bygd att bo i. I Sverige r det Lnsstyrelsen Vsternorrland och i Finland Forststyrelsen som av staterna fått uppdrag att koordinera arbetet i frågor som berör vrldsarvet. Det betyder att de i samarbete med andra organisationer, företag och framför allt alla medborgare jobbar för ett levande vrldsarv dr såvl geologins som naturens och mnniskans historia och framtid tas i beaktande. Vart sjtte år ska vrldsarvet Höga Kusten/Kvarkens skrgård rap portera till Unesco hur det står till i vrldsarvet. Vi som bor i vrldsarvskommunerna har tillgång till en unik miljö. Vrldsarvet bjuder på en fantastisk geologi, en spnnande historia och ett rikt naturliv med fina möjligheter till rekreation året om. Det r allas vår rtt och skyldighet att ta vara på vrldsarvet, vi ska skydda och vårda det för oss sjlva och för framtidens generationer. Det gör vi bst genom att vistas i och visa vrldsarvet med och för varandra! r 5
Besök i det andra landets vrldsarv ger en större knsla för helheten. Politikerna Eva Forsberg från Örnsköldsvik och Stig Beijar från Korsholm vandrar bland De Geer-mornerna i Kvarkens skrgård. Foto: Susanne Skata Resor genom vrldsarvet förenade och inspirerade Ett tema i projektet Vrldsarv i samverkan 63 N vrldsarvsambassadörer r vrldsarvet i samhllet, dr ett tiotal utbildningar har ordnats för tjnstemn och politiker i vrldsarvskommunerna och på Forsstyrelsen och Österbottens förbund i Finland samt Lnsstyrelsen Vsternorrland i Sverige. Hr berttar några av deltagarna hur de ser på vrldsarvet som resurs, utmaning och upplevelse. Satu Houtsonen, politiker, Vörå Kvarkens skrgård och Höga Kusten vilken guldgruva. Vil ken resurs! Fastn jag bor hr förstod jag betydelsen av vårt vrldsarv först efter att ha upplevt ett annat vrldsarv, Ha Long-bukten i Vietnam. Höga Kusten r också en mktig upplevelse. Folk reser. Folk har pengar. Med bra koncept och rtt marknadsföring ska vi strka vrldsarvet. Med kvalitet och service av bsta sort: helikoptertrafik, båtturer, god mat och oförglömliga ventyr som blir minnen för livet. Det r min önskan i alla fall. Vrldsarvsdrycken Högt möter lågt avsmakas innan diskussionerna om samarbete inleds under utbytestrffen för politiker och tjnstemn på naturum Höga Kusten i maj 2013. (fr.v. Andreas Gylling, Thomas Birkö, Katarina Westerlund, Anna Carlemalm, Stig Beijar, Per Hellman, Sven-Erik Bernas, Jonathan Nygaard) Foto: Susanne Skata 6
Katarina Westerlund, biblioteksfunktionr, Korsns Kontrasten mellan Höga Kusten och Kvarkens skrgård r unik. Högt möter lågt och helheten bildar vrldsarv. Vi förstår inte hur vacker miljö vi har, sjlv njuter jag mycket av skrgården. Jag imponeras över hur aktörer kring Höga Kusten jobbar. De förankrar, planerar, söker samarbete med andra och verkstller. Vårt bibliotek fungerar som infopunkt för vrldsarvet. Bra så. Men vi kan göra så mycket med statusen. Jag vill verkligen att vrldsarvet ska få utrymme nr vi pratar upplevelser och tursim! Stig Beijar, politiker, Korsholm Vår frmsta utmaning r att få alla som lever i vrldsarvsområdet med på noterna: invånare, villagare, företagare, myndigheter. Resultatet av Natura 2000 r dystert. Många blev lurade och knner sig överkörda. Mot den bakgrunden har jag varit tveksam till exploatering av vrldsarvet. Efter ett besök till Höga kusten knner jag mig mera positiv. I Sverige har man på ett föredömligt stt förankrat planerna hos invånare. Så ska vi också göra! Det r viktigt att skapa trovrdighet. Nr vi har skapat förtroende kan vi samarbeta och jobba vidare. Mikko Ollikainen, tf kommundirektör, Malax Vrldsarvet höjer vår sjlvknsla, ger oss synlighet och skapar jobb. Grnsöverskridande samarbete mellan Höga Kusten och Kvarkens skrgård betyder större muskler för marknadsföring. Den interna marknadsföringen r minst lika viktig och vrldsarvet ingår bland annat i skolornas lroplaner hr. Skrgårdsbefolkningen har varit misstnksamma till vad statusen innebr. Vi ska driva öppna kommunikationer med fokus på samarbete och hnsyn. Mina personliga Katarina Heikius, Satu Houtsonen och Mikael Österberg från Vörå trivdes på Skulebergets topp under utbytestrffen mellan tjnstemn och politiker i Höga Kusten i maj 2013. Foto: Susanne Skata favoritplatser r Svedjehamnen i Björköby, Finland och om rådet kring Höga kustenbron, Sverige. Tuija Warén, specialplanerare, Forststyrelsen Via jobbet har jag en del att göra med vrldsarvet. Till exempel besöksplatser, informationstavlor, utbildningar och guidekontakter. Jag fotograferar mycket, ven privat, och njuter av de motiv som vrldsarvet bjuder på under alla årstider. Öppna ögonen för vår unika skrgård! Jag vill ha balans mellan turism och invånare/markgare. Höga Kus ten var ett begrepp innan statusen medan vi började från noll. Nu r vi en bra bit på vg. Speciella platser för mig r Valsörarna hr och både Trysunda och Rotsidan vid Höga Kusten. Lauri Karppi, politiker, Vasa Naturen i Kvarken och speciellt vattnet som element ligger mig nra om hjrtat, eftersom det r en vrld jag upptckte redan som ung scout och på slktens skristuga. Jag vet inte srskilt mycket om vrldsarvsområdet och dess betydelse, men jag förvntar mig att det lockar turister och drmed ökar nringsmöjligheterna i området. För Vasa stad har vrldsarvet inte så stor betydelse, Det r ingen konst för tjnstemn och politiker från Höga Kusten att bestiga en morn på låga kusten. Per Hörnblad och Sune Westberg vandrar Bodvattnet runt i Svedjehamn. Foto:Susanne Skata 7
vilket r naturligt eftersom området huvudsakligen ligger inom andra kommuners områden. Men visst r det fint att vrldsarvet finns och det vcker ju intresse att nrmare bekanta sig med områdets natur. Malin Svanholm, politiker, Kramfors Jag r uppvxt i de hr trakterna, men det r först sedan Höga Kusten blev vrldsarv som jag fått upp ögonen för hur speciell naturen r. Sjlv trivs jag mest i bebyggda områden, jag tycker om små fiskelgen. Kvarkens skrgård var något helt nytt och fascinerande för mig, fantastiskt med alla dessa små öar med havtornsbuskar. Imponerande med en landhöjning som innebr att det stiger upp flera fotbollsplaner ur havet varje år. Om man förvaltar våra vrldsarv på rtt stt kan de bli så mycket mer. Vår utmaning r att göra fenomenet begripligt och visualisera det bttre, något som r angelget för både Gruppindelning på workshop kan ske med glimten i ögat. Andreas Gylling från Kramfors och Anita Ismark från Korsns försöker lista ut vilket vrldsarv Sune Westberg (Örnsköldsvik) och Samuli Kaivonen (Vasa) förestller. (Svaret r stensstatyerna på Påskön.) Foto: Susanne Skata turister och ortsbor. Som politiker har jag en hel del att göra med kustborna och har mrkt att det kan förekomma en del missförstånd kring vad en vrldsarvsmrkning innebr. I Kramfors arbetar vi med vrldsarvet i skolorna, men kommer att bredda arbetet nr förvaltningsplanen från Lnsstyrelsen r klar. Vrldsarvsstatusen r en mö j lighet som blir vad vi gör den till. Det r bara fantasin som stter grnser. Sune Westberg, tjnsteman, Örnsköldsvik Jag knner mig stolt och lite mallig över att bo i ett vrldsarv. Det blir en identitet. Men eftersom det r ett naturarv måste man lra sig vad det r för att kunna uppskatta det. Vi behöver utbilda pedagoger på bred front. Guider som kan bertta, då blir det dramatiskt. Och arbeta med utepedagogik i skolan. Önskescenariot r att utveckla besöksnringen, men det innebr också ett större slitage. Hållbart nyttjande måste vara en ledstjrna såvl ekologiskt som ekonomiskt och socialt. Den förvaltningsplan som Lnsstyrelsen håller på att ta fram knns jtteviktig. Att vi börjat samarbeta med Kvarkens skrgård r mycket bra. Jag r imponerad över hur man arbetar med vrldsarvsstatusen dr, de har varit mycket snabba och det knns som om begreppet r större på den finska sidan, med en medvetenhet i alla led. Alla deltar och det blir livliga diskussioner. Vi kan strka och utveckla samarbetet genom att företagare får trffa varand ra, framför allt inom besöks nringen. Ungdomsutbyte r också bra. Resurser finns alltid, det handlar bara om fördelning. r Samarbetet kring vrldsarvet Höga Kusten/Kvarkens skrgård intensifieras och ideérna hur det ska utvecklas flödar. Foto: Tuija Warén 8
Resan över Kvarken tar idag fyra timmar. Foto: Esa Siltaloppi Lnken mellan öst och vst Den kortaste strckan från vstra till östra delen av vrldsarvet Höga Kusten/Kvarkens skrgård r endast 8 mil. Trots det korta avståndet r det inte alldeles vanligt att vi i vrldsarvs kommunerna i Sverige och Finland reser till den andra sidan. Det r intressanta tider i Kvarken nu. Regionen har beviljats EU-finansiering för TEN-T projektet Kvarken Link, med syfte att uppgradera Kvarkenförbindelsen. Målsttningen r att utveckla en ny specialanpassad frja för Kvarken, att göra hamnarna och hela det regionala logistik systemet mera effektivt och miljövnligt. Sjlvklart ska ven person- och godstrafiken i Kvarken tryggas på lång sikt. Projektet Kvarken Link innebr ett uppsving för hela regionen, inte minst med tanke på turismen. Frjetrafikens stora betydelse för nringslivet, samhörigheten och hela regionens konkurrenskraft kan inte nog understrykas. Även EU-kommissionen har visat stort intresse och förståelse för Kvarkentrafikens betydelse, dels med tanke på regionens utveckling, men också som en viktig lnk i det europeiska transportntverket. I de glest befolkade regionerna i norr r samarbete över landsgrnserna ofta en förutsttning för att uppnå regional utveckling och tillvxt. Det finns inte alltid en tillrckligt stor kritisk massa inom den egna regionen, t.ex. inom utbildning, nringsliv och infrastruktur, men genom grnsöverskridande samarbete kan detta uppnås. Ofta r det också nrmare till en potentiell samarbetspartner på andra sidan en nationsgrns n inom det egna landet. I Kvarkenregionen har det alltid funnits ett stort intresse för samarbete över grnserna, och havet r inget hinder för samarbetsviljan. Engagemanget för grnsöverskridande samarbete r starkt, både inom den offentliga sektorn och nringslivet. Detta beror åtminstone delvis på att Kvarkenregionen har en lång historia av nra samarbete och gemenskap. Frjetrafiken mellan Vasa och Umeå och det gemensamma vrldsarvet Höga Kusten/Kvarkens skrgård r två goda exempel på samarbetsområden som engagerar och binder samman regionen. I nulget har vi en vlfungerande fjetrafik i Kvarken, som drivs av Vasa stads och Umeå kommuns gemensamma frjebolag NLC Ferry. Under det senaste året har turistströmmarna över Kvarken ökat betydligt och framtiden ser lovande ut. Genom Kvarken Link projektet, som koordineras av Kvarkenrådet, arbetar vi för att ytterligare förbttra möjligheterna för grnsöverskridande resor och transporter och för att skra Kvarkentrafiken på lång sikt. Om allt går vl har vi en modern, specialanpassad och miljövnlig frja som trafikerar i Kvarken år 2020, lagom till Höga Kustens 20-års jubileum som vrldsarv. MATHIAS LINDSTRÖM direktör på Kvarkenrådet 9
Alkfågeln tordmule (Alca torda) trivs bra i Kvarkens skrgård. Foto: Timo Lumme 10
Det rika fågellivet stter fart på skrgården Valsörarna r ett populrt utflyktsmål för de som vill bonga fåglar av olika slag. Klarblå himmel med vrmande solsken och svag vind. Majdagen r som gjord för en utflykt till Valsörarna i Kvarkens skrgård. En veckas överraskande vrme har fått strandskogarna att slå ut i skiraste grönt. Det isfria och kalla havet kyler och ger en betydligt senare lövsprickning i skrgården n på fastlandet. Men inte denna gång, våren har jagats på flykten av vrmen och försommar råder. I Svedjehamn i Björköby tystas vi för en stund av ladusvalornas kvitter och muntra sång. Strandbodar och båthus r som gjorda för de pigga och långstjrtade svalorna. De stter sin prgel på skrgårdens småbåtshamnar. Att sitta i ett svalt båthus, dr solen silar in genom enstaka fönster och otaliga springor, och lyssna till en sjungande ladu svala hör till sommarens finaste kryddor. Vi kommer att möta andra ladusvalor, och hussvalor, i Båtsviken och i fyrtrdgården på Valsörarna lngre fram på dagen. I solvrmen flyger de omkring i fartfylld insektsjakt, emellanåt avbruten av munter sång från vilande svalor, medan vi avnjuter vgkosten. Svalorna r mnniskans följeslagare ven i skrgården, trots att fyrplatser, lotsstationer och fiskelgen inte lngre r befolkade. Byggnaderna finns kvar och erbjuder svalorna utmrkta hckningsplatser. Vi åker ut bland mornryggarna och dagens första havsörn flyger över skogen. Den starstora och brokigt frgade roskarlen (Arenaria interpres) har minskat mycket och hör till förlorarna bland skrgårdsfåglarna. Foto: Hans Hstbacka Inte en dag i skrgården utan en eller flera örnobservationer. I Lappörssundet kan vi lgga en storfågel till på vår lista; en trana som långbent och vaksam håller de passerande båtarna under uppsikt. BÅDE TRANA, havsörn och sångsvan ökar i antal, liksom grågås och nykomlingen vitkindad gås, medan knölsvanen håller sina positioner. Det ser alarmerande ut för andra skrgårdsfåglar. Ejdern och svrtan minskar allt mera, likaså tobisgrisslan utskrgårdens karaktrsart framom andra samtidigt som det går bra för tordmulen, den andra alk fågeln på utskren. Vi får se dem alla under båtfrden, liksom storskrake och småskra- Fågelexkursion på Valsörarna ke, vigg och knipa. Utan sjöfåglarna skulle skrgården vara fattig och betydligt livlösare. På Valsörarna vimlar lövskogarna lngs Krleksstigen av flockar med bofinkar och bergfinkar, som passar på att fylla på energiförråden inför den fortsatta flyttningen norrut. Lövsångare och rödhakar kilar omkring bland enarna på insektsjakt och sjunger i solskenet uppe i björkarna. En rödstjrt har sllat sig till de stationra svalorna på fyrplatsen och både större hackspett och mindre hackspett trummar och lockar lngre fram lngs stigen. En bit bort ropar korparna till varandra. De har redan stora ungar i sitt bo medan andra arter ruvar på sina vrdefulla VIS-VAA och naturvetenskapliga föreningen Ostrobothnia Australis ordnade en fågelexkursion i maj 2013. Fyrtio deltagare fick bekanta sig med fågellivet i vrldsarvet Höga Kusten/Kvarkens skrgård under ledning av biologerna Hans Hstbacka (lngst till vnster) och Tuija Warén. Drygt 50 arter bongades (finlandssvenska för kryssa fåglar) på Valsörarna. ggkullar eller r nyanlnda till ögruppen, eller så bara på genomfart. Under våren och försommaren r det lokala fågellivet och flyttfågelströmmarna som livligast. I NORDERSTÖRS sund har ett spovpar valt sundets strandng till hckningsplats. Hr har de sllskap av några andra vadare, av strandskata, rödbena och en ensam roskarl. Den sistnmnda har varit den mest allmnna vadaren i skrgården. I dag finns endast rester kvar av det tidigare så talrika roskarlsbeståndet på Valsörarna och i andra skrgårdsområden. Är det månne rastplatserna och övervintringsplatserna i Vst-Europa och Vst-Afrika som inte lngre kan försörja roskarlarna, eller som rentav förgiftar dem? I det långstrckta sundet sitter fiskmåsar uppradade, parvis och i glesa grupper. Deras ljusa röster hörs i alla riktningar. Hr och var lyser det av vitt på större stenar dr fiskmåsar byggt sina bon och nu ligger och ruvar. Fiskmåsarna har följt oss hela dagen, från Svedjehamn till Båtsviken och nu på båtfrden tillbaka. En signaturfågel för dagen och för skrgården, så allmn och så vitt utspridd att vi tar den för given. I Malskrs sund kröner vi dagen med två gamla, vitstjrtade havsörnar som lyfter från Lillkobben, den östligaste delen av Malskret. Tunga och bredvingade flyger örnarna lågt över hedmarken och strnderna till måsarnas och kråkornas stora förargelse, och till vår stora förnöjelse. HANS HÄSTBACKA biolog 11 11
Svampar i Norden från skrpmat till delikatess I Europa går de ldsta matsvamptraditionerna tillbaka till antikens Rom. Av någon anledning har man inte tit svamp i Skandinavien förrn i modern tid. Svamp det var koföda, inte mat för folk. Från Vsterbotten finns berttelser om hur ryska krigsfångar 1808-09 hade underliga böjelser och vckte undran och avsky för sitt beteende: de åt svamp! I övriga Europa och inte minst Finland och östra Europa har svamp lnge utgjort en betydande del av kosten. I Sverige var det finfolket som började ta svamp på 1700-talet, då med influenser från det franska köket. Både Gustav III och Jean Babtiste Bernadotte (sedermera Karl XIV Johan) lskade svamp, srskilt stensopp. Stensoppen r drefter mer bekant som karljohansvamp. Under missvxtåren i Finland 1857-58 tog man till svamp för att dryga ut mathushållningen. Nr Sverige drabbades tio år senare försökte man från myndighetshåll, med lrdom från Finland, propagera för att ta svamp. Men motståndet var kompakt; svamp var inte mnniskoföda! Det skulle dröja långt in på 1900-talet innan man mer allmnt upptckte svampen som en delikatess i det svenska köket. Etnologen Nils Keyland skrev 1919: Den svenske bonden kunde ta grs, löv, sågspån och jord, snart sagt allt möjligt blott icke svamp, förr svalt han ihjl. Över 200 svamparter hittades i Kvarkens vrldsarvsområde inför utstllningen på tematimmen. Foto: Susanne Skata Svamp har dock i vår del av vrlden sedan förhistorisk tid nyttjats för andra ndamål n som mat. Exempelvis har fnösktickan och eldtickan haft en central roll nr det gllt att skapa och hantera eld. Elddonet utgjordes av tre komponenter: en bit flinta (eller kvarts), ett kolstål samt fnöske. Fnösket bereddes av svampköttet genom en omstndlig procedur. Det skulle först skras ut i tunna skivor, sedan kokas i pottaska och drefter torkas för att kunna fånga gnistan nr stålet slogs mot flintan. Om fnösket inte var tillrckligt torrt gick det inte att få eld. Torrt som fnöske knns uttrycket igen? Eldtickan anvndes för att bevara elden i hrden över natten. Den lysande röda flugsvampen har också haft ett anvndningsområde. Svampen r giftig och avkok på denna har i ldre tider nyttjats som fluggift, drav namnet. Att vikingarna medvetet skulle ha förgiftat sig med röd flugsvamp inför brsrkagång anses dremot vara en myt. Matsvamptraditionerna i Sverige har lnge cirklat kring den svenska huvudstaden. Undertecknad, som r född och uppvuxen utanför Stockholm, fick följa med pappa i svampskogen så snart jag kunde gå. Som tioåring kunde jag ett 25-tal svamparter. Ingenting mrkvrdigt med det, men nr jag i vuxen ålder flyttade upp till Norrland och folk såg att jag plockade svamp blev jag snart ansedd som svampexpert! Med Finland som förebild togs initiativ till att utbilda svampkonsulenter ven i Sverige. Den första kullen fick sina konsulentkort 1988. Idag r vi ca 260 svampkonsulenter spridda från söder till Röd flugsvamp anses vara vrldens mest avbildade svamp. Illustration: Lennart Vessberg 12
Receptet Stekt svamp med pocherat gg och tndstickspotatis I vrldsarvet kan man hitta en hel del lckerheter. Havtorn, sik, strömming och tranbr, för att nmna några. Om hösten fylls skogen ofta av svamp. Guiden Patrik Bylund i Höga Kusten r ivrig svampplockare och kock. Hr delar han med sig av en lika enkel som god förrtt, dr alla ingredienser kan vara lokalproducerade. Passande svamp till detta r grna lite smakrikare svampar, till exempel gula kantareller. Ingredienser till 4 portioner: 2 potatisar 4 gg (viktigt att de r frska) Smör Ca 100-150 gram frysta förvllda kantareller (motsvarar ca 5-7,5 dl frska) eller annan svamp Salt och peppar Timjan och persilja Potatis Skiva potatisen och skr den sedan i tndstickstjocka stavar. Stek i smör på medelvr- Foto: Patrik Bylund me tills stavarna blivit gyllenbruna och krispiga. Låt rinna av på hushållspapper. Salta om det behövs. Svamp Stek svampen i det överblivna smöret eller ta nytt om det har blivit brnt. Krydda med svartpeppar, persilja och timjan och låt steka med någon minut. Salta. Pocherat (förlorat) gg Koka upp vatten med en skvtt ttika i. Håll vattnet sjudande. Knck ett gg i taget i en kopp eller slev och hll försiktigt ned i vattnet. Är ggen frska håller de ihop bst. Peta ihop vitan med en trslev eller dylikt om det behövs. Koka 3-3½ minuter för en löskokt gggula. I detta recept måste det vara löskokta gg, då det r ggulan som fungerar som sås. Servering Servera i en liten skål eller cocktailglas med svampen i botten, gget över och så strör man på potatisstavarna på toppen. Garnera med lite frsk persilja eller timjan. Tematimme om svamp Den 15 september 2013 ordnades en tematimme om svampar i vrldsarvet. Lennart Vessberg (t.v.) förelste och Matti Kyrölinen guidade under svamputstllningen, dr nrmare 200 arter hittats i Kvarkens vrldsarv på bara några dagar. norr. Genom svampkonsulenternas verksamhet med kurser, exkursioner, utstllningar och föredrag har intresset att plocka matsvamp nu vuxit enormt. Det stora utbudet av matlagningsprogram i olika media har också bidragit till detta. Nr ett japanskt sllskap på resa i Norrland år 1998 av en hndelse fick ögonen på matsutake, en svamp som i Japan kostar motsvarande tio tusen kronor/kg (1120 euro/kg) tog svampintresset nnu ett jtteskutt framåt. Norrlnningarna fick plötsligt dollartecken i ögonen. Man skulle snart kunna bli miljonr på export av goliatmusseron (som den heter på svenska) till Japan! Några försök har också gjorts, men goliatmusseronen r ganska nyckfull. Något år kan den gå till, för att sedan nstan utebli under flera år. Japanerna har sedan dess upptckt nnu en delikatessvamp i den nordiska skogen, nmligen talltuvskivling. Både goliatmusseron och talltuvskivling har saknats i de svenska matsvampböckerna nda in på 2000-talet, trots delikatesstmpeln från asiatiska gastronomer. Nr jag idag frågar folk om Fnösktickan r ganska anonym i nutid, men uttrycket torrt som fnöske lever vidare. Illustration: Lennart Vessberg de brukar plocka svamp så får jag oftast svaret: oh jaadå, kantareller å höstkantareller (som trattkantarellen blivit kallad i folkmun). Det r fortfarande en bra bit kvar till en bredare uppslutning kring karljohan, riskor och kremlor åtminstone på den svenska sidan av Kvarken. LENNART VESSBERG svampkonsulent 13
Ruben Madsen bjöd på surströmming. Foto: Åsa Hedman Strömmingen i fokus på mattrff i Mannaminne Ett 40-tal personer samlades en kvll i mitten av december för att insupa kunskap om strömming från medeltid till nutid i Kvarkens respektive Höga Kustens skrgård. Platsen var vrdshuset Mannaminne i hjrtat av Höga Kusten, dr man i dagsljus har utsikt över de avsnörda havsvikar som r en del av det fenomen som knnetecknar Höga Kustens vrldsarv. Anita Storm, biolog, slaktare, fiskare och mathantverkare från Vasa, med srskild Fakta Den 11 december 2013 ordnade VIS-VAA och naturum Höga Kusten en tematimme med rubriken Strömmingen som gemensam resurs för vrldsarvet på Mannaminne i Kramfors kommun. Anita Storm och Ruben Madsen förelste och bjöd på smakprov. vurm för hur man tar tillvara hela djur eller fiskar utan att låta något gå till spillo, inledde kvllen med att beskriva strömmingens roll i Kvarkens skrgård från 1400-talet och fram till idag. Hon beskrev bland annat hur skrgårdarnas skilda karaktrer har påverkat fisket. Hur Kvarkens långgrunda steniga skrgård skapat en fiskeflotta som fått ro långt och upptrtt i led, medan svenskarna kunnat ge sig i vg i bredd och snabbt kommit ut på djupt vatten. Hon berttade om en tid då befolkningen var helt beroende av vad naturen i nrområdet kunde ge. Om nödvndiga frdigheter och kunskaper och fördelningen av arbetet mellan mn och kvinnor, barn och gamla. Under vintrarna fanns det gamla kvinnor som flyttade runt mellan olika hem och livnrde sig på att laga nt. Att binda ett nytt nt tog en hel vinter och var en syssla som barn ofta fick lra sig i tidig ålder. I nutid kan man konstatera att det finlndska regelverket gör att man har betydligt fler fiskare n Sverige, men ven hr r det en utmaning 14
att vcka lust och liv i tillvaratagande och konsumtion av strömming och annan fisk. Anita Storms föredrag avrundades med en provsmakning av tre olika strömmingssorter som besökarna fick prova tillsammans med grddfil och surskorpor. Jttegott, var det allmnna omdömet. SEDAN TOG surströmmingens meste ambassadör Ruben Madsen över genom att fylla på med mer information om utvecklingen på den svenska sidan. Ruben Madsen betonar vikten av förfining och utveckling av surströmmingssmaken. Han kastar samtidigt ett avundsjukt öga på Finland, som hanterat dioxinfrågan helt annorlunda n Sverige, vilket innebr att finlndarna i allmnhet ter mer av både strömming och annan fisk. Madsens föredrag avslutades också med provsmakning dr han bjöd på två varianter av surströmmings-tapas i form av tunnbröd med potatismos i botten, små bitar av filé ovanpå som toppades med tillbehör. Publiken flockades kring smakproverna och många förvånades över att det inte luktade mer starkt. Strömmingens smak r omtvistad. Per-Arne Nslund från Bönhamn var en av kvllens många åhörare som hade någon egen form av koppling till fiske. Han jobbar som elektriker men licensfiskar på fritiden. Det var bra att höra att Foto: Åsa Hedman de ter så mycket strömming i Finland, det har ju blivit en hysteri kring det hr med dioxi net, tycker han. Att han bor i ett vrldsarv r inget han brukar reflektera över. Är man född och uppvxt hr r det inget man tnker på. Gunilla Asplund Proos, bosatt ett stenkast från Mannaminne, r textilkonstnr som pluggat etnologi. Hon tyckte att det var en mycket intressant kvll. Det r rtt mrkligt att jag vet mer om England n Finland fast det ligger så nra, sger hon. KVÄLLEN BLEV EN spnnande ingång som vckte hennes nyfikenhet och gjorde att hon nu planerar en resa till grannlandet i öster. Hans Hansson och Karin Frölander från Docksta r lantbrukare och driver ett litet pensionat. De tyckte också att det var en givande kvll. Finland ligger oss mycket varmt om hjrtat. Vi r imponerade över hur man överlevde under och efter andra vrldskriget. Många av parets turistande besökare har frågor om kusten, geologin och vrldsarvet. Vi fungerar lite som amatörguider nr de vill veta mer om historia eller olika besöksmål. Nu har vi fått en ordentlig påfyllning, sger Karin. ÅSA HEDMAN Anita Storm berttade om strömmingens historia i Kvarkens skrgård. Smakprov. Foto: Åsa Hedman. 15
16
Foto: Agne Sterberg 17
Ambassadörerna ska sprida k Under två års tid har projektet Vrldsarv i samverkan 63 N vrldsarvsambassadörer ordnat över tjugo utbildningar på temat Höga och låga kusten vår gemensamma resurs. Deltagarna har fått lra sig om vrldsarvstanken och om det unika i vår geologi. De har besökt såvl sitt egna som det andra landets vrldsarvsområde och de har tillsammans funderat på hur vrldsarvsstatusen kan lyfta regionen och vara till nytta och gldje på många olika plan. Hr har vi samlat några av deltagarnas tankar om vrldsarvet Höga Kusten/Kvarkens skrgård. Sven-Erik Bernas, kommunstyrelsens ordförande, Korsns kommun Jag r mycket fascinerad av de geologiska fenomenen på båda sidorna om Kvarken. Kontrasterna och historien bakom dem. Tnk att VI har något som fyller kriterierna för att ingå i Unescos vrldsarvslista. Via utbildningar och möten med dem som förvaltar Höga Kusten förkovrar vi förtroendevalda oss och sprider kunskapen vidare. Vi kan alla vara ambassadörer för vrldsarvet på olika stt. Jag r född och uppvuxen med havet som granne, det gör en ltt blir hemmablind för det vackra. Lage Dahlqvist, guide Höga Kustens guideklubb Jag blev överraskad av hur otroligt grund Kvarkens skrgård r, det var helt oknt för mig. Det r bra att vi har börjat samarbeta, jag har knutit många nya kontakter i Vasa. Jag guidar frmst grupper av pensionrer. Stenrika höga och låga kusten vcker många frågor och diskussioner bland lrare på utbytestrff. Foto: Thomas Birkö I Vasa r det ofta shopping och nostalgi som lockar. I Höga Kusten fascineras turisterna av helhetsintrycket. Många ldre kan ha lite svårt att gå, drför r det bra om promenadstrckor r korta och plana då man besöker vrldsarvet. Mitt eget hjrta klappar starkast för Trysunda, som r Sveriges vackraste ö. Riitta Lehtonen, vildmarksguide, Vasa Fantastiskt att Kvarken noteras på samma Unesco-lista som Niagarafallen och Påsköarna. På det hr sttet bevaras de konkreta spåren efter den senaste istiden och får internationell uppmrksamhet. Landhöjningsfenomenet framtrder på ett unikt stt både i Höga Kusten i Sverige och i Kvarkens skrgård och områdets vrde på global nivå ökar förutsttningarna för ett gemensamt utvecklingsarbete och stimulerar turistnringen i området. Jag r mycket stolt över att bo i ett vrldsarv. Björn Nyman, politiker, Malax Min slkt har bott i skrgården sedan 1600-talet. Vi har stor respekt för naturen och havet. För mig r det viktigt att vi får komma till tals nr vrldsarvet utvecklas, att statusen inte begrnsar våra liv och nringar. Jag r tacksam för att jag fick möjlighet att besöka Höga Kusten tillsammans med andra som arbetar med vrldsarvet. Det var intressant och de visade på goda exempel i arbetet kring att utveckla tillgnglighet i vår unika natur. Det r bra att vi kan lra av varandra. Mikael Österberg, kultur- och fritidschef, Vörå Avståndet r kortare n man tror mellan Kvarkens skrgård och Höga Kusten. Ändå representerar de så olika slags natur. Jag har fått se Höga Kusten från havet och Kvarkens skrgård från luften. Det r så hftigt att uppleva kontrasterna! Ju fler som förkovrar sig i historien om geologin desto bttre. Utbildningar och utbyte ökar intresset och synergieffekterna r många inom våra kommuner och organisationer. Jukka Viita-aho, företagare Kvarkens skrgård Det r vldigt öppen natur i Höga kusten, det fascinerar. Jag paddlar grna och i grunda vatten som vi har i Kvarkens skrgård med många öar nra varandra, r det tryggare. Men de mktiga bergen i Höga Kusten lockar också. Jag besökte Ulvön i oktober 18
kunskap om vrldsarvet och det var ett imponerande stlle, ven i dåligt vder. Bjarne Sjödin, lrare, Parkskolan, Örnsköldsvik Jag hade ingen aning om landhöjningsfenomenet i Kvarkens skrgård. Jag hpnade över min egen okunnighet om något som finns så nra. Att ha inhmtat kunskap på plats underlttar förmedlingen till eleverna. Jag vill kunna göra studieresor med skolan till Vasa och Kvarkens skrgård. Höga Kusten r spektakulr i sig sjlv, men det r i och utanför Vasa som landhöjningen har en vittomfattande betydelse i nutid. Jag tror att kunskapen om detta gör oss mer ödmjuka inför hur vi kan leva med naturens förnderlighet. Jonathan Nygaard, tjnsteman, miljö-och byggnmnden Kramfors kommun Som skåning slås jag av hur ofantligt vackert allting r. Utsikten från Stortorget ovanför Mannaminne gör mig alldeles matt. Med en fördjupad kunskap i bagaget r det nnu roligare att guida familj och vnner från södern. Nu kan jag bertta varför det ser ut som det gör också. Och att det r vrldsunikt. Studieresan till Finland var bra. Jag hade aldrig förstått att man talar svenska i Vasa. Det r bra nr vi ska samverka regionalt. Jag tycker att vi ska inspireras och sno idéer friskt av varandra. den i Sverige av höga bergvggar som reser sig nstan rakt upp ur havet. Det var en berikande upplevelse och den kommer att hjlpa mig att förmedla kunskap till mina elever. Sarita Sandström, företagare Höga Kusten Jag r mycket stolt över att bo i ett vrldsarv. Det ger ven större tyngd i marknadsföringen. Jag r djupt imponerad över hur entusiastiskt man tagit itu med vrldsarvstanken på den finska sidan. Ett geologiskt vrldsarv r inget enkelt begrepp. Man måste visa vldigt konkret vad det r. Alla r inte naturmnniskor. Drför r det bra om man kan kombinera naturupplevelserna med kultur. Det vore också fantastiskt med organiserade flygturer över områdena eller direktförbindelser till sjöss. Eva Forsberg, politiker, Örnsköldsvik Jag pratar mycket och varmt om vårt vrldsarv för den som vill höra på. Som med allt annat ökar intresset för en sak ju mer man vet. Vi ska prioritera skolorna och börja med våra unga idag för att få snurr på det hr i framtiden. Visionen om en gemensam professur r en bra grund för långsiktigheten och den vetenskapliga delen av georegionen. Möjligheten till internationellt forskarutbyte och tvrvetenskapliga program som kan göra forskningsresultat begripliga borde vara av stort intresse. Frida Edström, tjnsteman, Lnsstyrelsen i Vsternorrland Vrldsarvet Höga Kusten/ Kvarkens skrgård r en unik region med vacker natur som kan tillföra viktiga kunskaper inom en mngd olika områden, som till exempel kulturhistoria och geologi. För att tillgngliggöra kunskapen tror jag att traditionellt muntligt berttande kan kompletteras med appar i mobilen. Det r ett betydelsefullt område med höga natur- och kulturvrden och en viktig del av regionens turistnring. Jag pratar mycket och varmt om vårt vrldsarv. Som nyinflyttad i Vsternorrland har jag inte hunnit utforska vrldsarvet i någon större utstrckning nnu, men de platser jag har besökt har inneburit mycket positiva naturupplevelser. Kontrasten mellan den höga kusten på den svenska sidan och den låga kusten på den finska sidan gör området extra intressant eftersom man kan få vldigt skilda naturupplevelser inom samma vrldsarv. Jag tror att det gemensamma vrldsarvet r en resurs för regional utveckling. Det r viktigt med fortsatta erfarenhetsutbyten och att strva efter att skapa en gedigen och enhetlig kunskapsbas för alla berörda sektorer. LISBETH BÄCK JOHANNA HAVERI ÅSA HEDMAN Tapani Unkuri, lrare, Vasa Det var fint att tillsammans med kunniga proffs få bekanta sig både med den finska sidan av Kvarkens skrgård och med Höga Kusten i Sverige och se hur mycket dessa kustområden skiljer sig från varandra. Medan kusten på finska sidan r låglnt och flack, domineras Samverkan börjar bst med en trff. Företagare och guider från höga och låga kusten samlade på Skuleberget i oktober 2013. Foto: Agne Sterberg 19
Lrare dramatiserar frden över Kvarken på en av VIS-VAA:s utbildningsdagar. Foto: Susanne Skata Arv att förmedla till kommande generationer Lrare, som deltagit i Kvarkenrådets fortbildning, ser det som sin angelgenhet att lra eleverna det unika med att bo i ett vrldsarv. Carina Lindroos från Norra Korsholms skola, Sophia Palmberg och Tina Udell från Högstadiet i Petalax samt Hanna Mikkola från Variska högstadium i Vasa r några av dem som tagit med vrldsarvet i sin undervisning. I Norra Korsholms skola ingår vrldsarvet numera i den lokala lroplanen, vilket betyder att alla klasser, från första till sjtte, får lra sig om vrldsarvet. Carina Lindroos, Vrldsarv kan gestaltas på många olika stt, hr ses Kinesiska muren. Foto: Susanne Skata som r timlrare i Norra Korsholms skola, har sjlv jobbat som guide på Terranova i Vasa i ett halvt år. Hon har dels anvnt det undervisningsmaterial som tagits fram i vrldsarvsprojekten, dels utarbetat eget material som r anpassat för de egna elevernas behov. I årskurs 2 har vi till exempel byggt mornlandskap i en stor sandlåda och med alla årskurser har vi åkt ut i vrldsarvet, till Svedjehamn i Björkö. Vi har haft fotokurser, gjort en egen film, tecknat, skrivit och lst sagor och sgner från området, berttar hon. Jag tycker att det r viktigt att vi lyfter fram vrldsarvet och r stolta över vår bygd. Vi har något fint att visa upp för gster som kommer hit och vi lr oss att uppskatta naturen vi lever i. I Högstadiet i Petelax har vrldsarvet fått en egen dag. I slutet av maj bjuds 9:orna på 20
bland annat vrldsarvslunch, som kan bestå av ugnsbakad potatis med laxröra och havtornspannacotta. I samband med detta brukar de få åka till Molpehllorna dr de blir guidade och får göra övningar med anknytning till vrldsarvet. Något år har de också haft vrldsarvstemadag för hela skolan. Vi har bland annat tillverkat snöskulpturer, talat om vrldsarven ute i vrlden, dramatiserat hndelser i vrldsarvet och lst historier om Jtten Finn och om hur Öjberget blev till, berttar Sophia Palmberg som r lrare i biologi och geografi. Nr denna intervju görs r hon mammaledig sedan 2011. Efter som vi lever och bor i ett vrldsarv r det viktigt att knna sin historia och jobba för att bevara det, sger hon. Tina Udell, som jobbar på samma skola, har deltagit i flera av Kvarkenrådets skolningstillfllen. Nr man bor i en vrldsarvskommun bör man vrna om naturen. Vi ska komma ihåg att vår natur r lika unik som pyramiderna i Egypten, sger hon. Eleverna verkar sjlva vara intresserade av mnet. Lrarfortbildning För att rota vrldsarvstanken hos kommande generationer har Kvarkenrådet via Vrldsarv i samverkan-projekten satsat på att fortbilda lrare, för att de i sin tur ska föra kunskapen vidare till eleverna. Ett hundratal lrare från låg- och högstadierna samt gymnasierna i vrldsarvkommunerna har redan deltagit i de olika fortbildningarna som ingått i projekten. Utbildningsmaterialet som tagits fram i VIS-projekten innehåller lrarhandledning, elevuppgifter och faktablad. De finns fritt tillgngliga för lrare att ladda ner hr: http://www.kvarken.org/ varldsarvsmaterial/undervisningsmaterial/ De enorma tidsperspektiven från berggrundens uppkomst fram till idag r en utmaning för såvl lrare som elever. Foto: Susanne Skata Udell skulle grna se att kunskapen om vrldsarvet skulle ingå i lroplanen. Sjlv r hon med i vrldsarvsprojektets lroplansgrupp, som arbetar för att det ska ske. Hanna Mikkola r lrare i biologi och geografi. Hon r hemma från Vanda och har bott i Vasa i några år. Hon har deltagit i Kvarkenrådets pro- jekt och ven besökt Höga kusten i Sverige. Under geografilektionerna har vi gjort planscher med vrldsarvet som tema. Dem har vi sedan stllt ut på torget i Vasa, berttar hon. Vid ett par tillfllen har eleverna fått besöka Björkö dr vi gått Bodvattnet runt, besökt utkikstornet och grillat korv. Det finns flera stt att illustrera istid och landhöjning på, hr r ett. Modell av mornrygg. Foto: Susanne Skata Historien från istiden tycker hon r intressant och hon har mrkt att också eleverna tycker det. Sjlv r hon mycket naturintresserad och åker grna ut till Björkö på sin privata tid för att gå vandringsleden runt Bodvattnet eller ta en tur upp i utkikstornet. KARIN DAHLSTRÖM Foto: Susanne Skata 21