HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven

HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven - i Värml.. Page 1 of 2 Startsida > Delproiekt > HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven De index och utvärderingsberäkningar som finns i Vattendirektivets bedömningsgrunder är främst inriktade på att påvisa övergödning eller försurning. Värmland startade därför år 2009 en treårig studie för att utreda andra befintliga index som har en bättre koppling till regleringspåverkan. Nästan alla vattenförekomster i Klarälvens avrinningsområde har sämre än god status på grund av hydromorfologisk påverkan och ett flertal är även klassade som kraftigt modifierade vatten. De flesta vattenförekomster som man bedömt har problem med fysisk påverkan har beslutats om undantag i form av tidsfrist till 2021. Den åtgärd som oftast föreslås i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram är utredning av påverkan och åtgärd. Mer data om biologin i vattenförekomsterna kommer att förbättra möjligheten till att sätta rätt åtgärd på rätt plats samt styrka de bedömningar man gjort. Målet med projektet har varit att undersöka de biologiska parametrarna fisk- och bottenfauna,i ett urval av vattendrag samt bottenfauna- och makrofyter i ett urval av sjöar som är reglerade. Pågående utvärdering av resultat och data visar på att det finns stora möjligheter att få fram bedömningsgrunder med en tydligare koppling till regleringspåverkan. Arbetet är förankrat nationellt och målet är att ha klart alla rapporter och förslag till nya index under 2013. Projektledare Värmland, i samarbete med bland andra Umeå universitet Period 2011-2014 Budget ca 800 000 SEK http ://proj ektwebbaradmin.lansstyrelsen. se/vanerlaxensfriagang/s v/ delproj ekt/pages/... 2012-05-03

HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven - i Värml... Page 2 of 2 http://projektwebbaradmin.lansstyrelsen.se/vanerlaxensfriagang/sv/delprojekt/pages/... 2012-05-03

Historik - i Värmland Page 1 o f2 Startsida > Historik om Vänerlaxen och älven Historik I tidligere tider hadde Vänern flere ulike laksestammer som alle brukte Vänern som oppvekstområde. De laxstammar som gick upp i Upperudsälven, Byälven och Norsälven är utslagna sedan länge. Av det mest tallrike av disse bestandene, Klarälvslaxen, återstår fortfarande en mindre del. 5'wnyj' fow /ttm ' /ws/rsfft/ftf- \ a iyffjfcrftl', w / / Ä w w i y Diss gikk opp fra Vänern til Klarälven (heretter kalt Vänernlaks) for å gyte, med vandringer helt opp mot Femunden 40 mil oppstr0ms. Denne bestanden h.0rte f0lgelig til en av våre mest langtvandrende stämmer. Laxtillgången i Klarälven är skriftligt dokumenterad som mycket betydelsefull i flera sammanhang sedan 1100-talet och framåt. Motsvarande beskrivningar av vänerlaksefisket i Trysil og Engerdal finns från 1720-talet och framåt. I Klarälven la först kloster och senare den svenska kronan en gång beslag laxresursen. Omkring 1830 uppförde svenskarna den första totala indämningen över Klarälven - med syfte att fånga alla uppvandrande laxar. Rovfiskeprojektet "lyckades" och inte långt senare tilltog norrmännens klagomål på att svenskarna tog all lax med rekordlåga laxfångster i Trysil och Engerdal som följd. Det vänervandrande laxbeståndet i Klarälven er unik. Den gjennomf0rer hele sin livssyklus i ferskvann, noe som er svaert sjeldent. Under 1800-talets första hälft fångades 10 000-30 000 lekvandrande laxar och öringar per år i Klarälven. Med totalt 11 kraftverk i huvudfåran har det vaert stora problemer med å opprettholde lakseproduksjonen og lalcsefisket i vassdraget. Numerärt var beståndet som minst på 1960-talet, men sedan dess har det ökat och idag fångas ca 500 vänerlaxar per år (vildlekande vid Forshaga under 2000-talet). Bakom laxens dramatiska tillbakagång står till exempel (tidigare) rovfiske, indämning, torrläggning, vattenreglering och flottledsrensning. På 1930-talet ersattes fisktrappor vid kraftverken med upptransporter av lekfisk med lastbil (laxen fångades först vid Deje kraftverk, och senare vid Forshaga). År 1988 upphörde transporterna av Vänerlax till Trysil helt. I dag räknar man med att mindre än ca 3% återstår av beståndet. Miljöministrarna i Sverige och Norge kom 2010 överens om samarbete kring Vänerlaxen och älven med EU:s vattenförvaltning och vattendirektiv som utgångspunkt. http://projektwebbaradmin.lansstyrelsen.se/vanerlaxensfriagang/sv/historik/pages/def... 2012-05-03

Historik - i Värmland Page 2 o f2 http://projektwebbaradmin.lansstyrelsen.se/vanerlaxensfriagang/sv/historik/pages/def... 2012-05-03

httn://nroiektwehbaradminjansstvrelsen.se/vanerlaxensfriasane/sv/fiskstatistik-fran-f... 2012-05-03 Fiskstatistik från Forshaga kraftstation - i Värmland Page 1 of 1 Startsida > Fiskstatistik från Forshaga kraftstation Fiskstatistik från Forshaga kraftstation I en fiskfälla vid Forshaga kraftstation fångas lekvandrande Klarälvslax och öring från Vänern. Laxarna går till avel eller upptransport för utsättning uppströms Edsforsens kraftverk (för senare lek i Klarälven med tillflöden). Till avel används främst odlade laxar och öringar (fenklippta) medan vild fisk (oklippta) och ev överskott av odlad fisk upptransporteras. Verksamheten regleras i vattendom för tillståndshavaren (Fortum). Tillsynsmyndighet är Värmland. Statistik finns i rutan uppe till höger.

AVTAL Värmland 2012-03-13 Dnr 582-2700-2011 Miljöanalys Mikael Hedenskog I L< i ', ' T UPPDRAGSGIVARE i Värmlands län () 651 86 Karlstad Organisationsnummer 20 21 00-23 95 i / i n / lik ii,......c - ö t s... u j y /, 1 i r i f i p 1 - - i \ n r ' Projekt Laxgenetik (inom Vänerlaxens fria gång) Projektledare Mikael Hedenskog UPPDRAGSTAGARE Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för akvatislca resurser Sötvattenslaboratoriet Stångholmsvägen 2 178 93 Drottningholm Organisationsnummer: 20 21 00-28 17 Projektledare: Stefan Palm UPPDRAG Uppdragstagaren skall enligt direktiv från uppdragsgivaren utföra följande uppdrag Bakgrund Klarälven med sina vänervandrande bestånd av lax, öring och harr är av riksintresse för naturvården, fritidsfisket och det rörliga friluftslivet. Laxfiskbestånden är kraftigt decimerade till följd av vattenkraftutbyggnadens effekter och det är därför angeläget att bevara och utveckla Klarälvens naturresurser. Konkret samarbete mellan och (dåvarande) Fiskeriverket har under senare år bland annat omfattat ett antal väneranknutna projekt samt provtappningar i torrfåran vid Höljes kraftverk. För Höljesprojektet anlitades Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå, då kontoret har lång erfarenhet av undersökningar, åtgärder och uppföljningar i stora laxälvar. Vidare driver InterReg Sverige-Norgeprojektet Vänerlaxens fria gång (2011-2013) tillsammans med Fylkesmannen i Hedmark. Projektets syfte är bland annat att utarbeta program för dels återuppbyggnad av det vänervandrande beståndet av Klarälvslax och dels god ekologisk status (potential) för Klarälven enligt ramdirektivet för vatten. och (dåvarande) Fiskeriverket hade inför projektet tecknat en avsiktsförklaring vilket stipulerade att myndigheterna skulle ingå samarbetsavtal om genetikundersökningar på laxen när projektet kommit igång och Fiskeriverkets

AVTAL 3(5) Värmland Miljöanalys Mikael Hedenskog 2012-03-13 Dnr 582-2700-2011 - Förekommer genetiskt inslag från Gullspångslax hos oklippta, förmodat vildfödda, laxar som fångas i Forshaga avelsfiske, med en vikt överstigande 5,5 kg (den säkerhetsgräns som sedan länge tillämpas vid urval av fisk för avel/uppstransport i Klarälven)? Skiljer sig graden av reproduktiv framgång och valet av lekplatser mellan uppflyttade individer som är vildfödda respektive uppvuxna i odling? I vilka habitat har genomförda utsättningar samt reproduktion av uppflyttad fisk lyckats bäst? - Hur många (och vilka) föräldrar har producerat den avkomma som senare infångas vid olika områden och tidpunkter? Hur bred avelsbas (genetiskt effektiv populationsstorlelc) har de genomförda uppflyttningama och/eller utsättningarna resulterat i, och hur gynnar detta nytillskott totalbeståndets status? Finns det risk att låga tätheter av lekfisk resulterar i oönslcad hybridisering mellan lax och öring? Hur ska ett genetiskt åtgärdsprogram se ut för framtida fullslcalig återintroduktion av klarälvlax i nu laxtomma älvar? Ovanstående frågor kräver forsknings- och utvecklingsverksamhet för att kunna besvaras. Förväntade resultat kommer även andra än beställaren till godo. Projektet bekostas av det samfinansierade projektet Vänerlaxens fria gång. Omfattning och utförande Detta (del-)avtal reglerar perioden 1 januari - 31 juni 2012. Under denna initiala fas av projektets genetiska del kommer fokus vara följande frågeställning: Förekommer inslag av Gullspångslax (inkl. stamhybrider) bland den oklippta, förmodat vildfödda, lax som fångades och provtogs i Forshaga avelsfiske sommaren 2011? Hur stort inslag (om något) av "Gullspångsgener" föreligger bland individer understigande resp. överstigande 5,5 kg (den säkerhetsgräns som sedan länge tillämpas vid urval av fisk för avel/uppstransport i Klarälven)? Arbetet sker genom genotypbestämning av ca 850 individer med hjälp av DN A-markörer (nio mikrosatelliter) enligt väl beprövad metodik (Palm m.fl. 2008,2011). För identifiering av inslag av Gullspångsgener kommer statistiska jämförelser göras med tidigare insamlade genetiska data från Klarälvs- och Gullspångslax (erhållet inom tidigare genetisk studie vid

AVTAL 5(5) Värmland 2012-03-13 Dnr 582-2700-2011 Miljöanalys Mikael Hedenskog Fakturaadress Värmland FE 218 833 83 STRÖMSUND Referens SMIICHED Märke PROJEKT 21174 Personal som ska utföra uppdraget Tore Prestegaard (molekylärbiolog), Stefan Palm (forskare) ALLMÄNNA VILLKOR Kontroll Värmland har rätt att kontrollera att arbete som anges i faktura motsvaras av utfört arbete. Uppdragstagarens oberoende Uppdragstagaren får under uppdragstiden inte åta sig uppdrag som gör denne olämplig att genomföra detta uppdrag åt Värmland. Upphovsrätt och nyttjanderätt Äganderätten till framställt material tillkommer både Värmland och uppdragstagaren, vilket bl.a. innebär att för egen räkning får fritt nyttja arbetsresultatet och därvid överlåta upphovsrätten till annan efter avrapportering av erhållna resultat. Sekretess m m Uppdragstagaren får inte röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift. Uppdragstagaren är i förekommande fall skyldig att informera sig om innebörden av sekretesslagens bestämmelser om handlingssekretess och tystnadsplikt. Uppdragstagaren får inte under uppdragstiden utöva verksamhet som kan rubba förtroendet till honom i något som gäller det avtalade uppdraget.

AVTAL 7(5) Värmland 2012-03-13 Dnr 582-2700-2011 Miljöanalys Mikael Hedenskog Tvist Att partema åtar sig att spara handlingar i original, inklusive räkenskapshandlingar, t o m 31/8-2020 Att partema godkänner att företrädare för Värmland, ESV och EU:s institutioner får rätt att utföra granskning och kontroll på plats hos parterna Att partema godkänner beslutad och författningsreglerad uppföljning/utvärdering av projektet som kan komma att ske från olika instanser av medfinansiär. Vid eventuell tvist angående detta uppdrag gäller i första hand detta avtal. Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsfrågor skall avgöras vid svensk domstol. Detta avtal har upprättats i två exemplar varav partema tagit var sitt. Uppdragsgivaren Uppdragstagaren Öregruiid den IS., mars 2012 j /. //. //i fagnus Apj^Jberg

\XXXXI 582-2700-10, 1737-507 1(2) Värmland Miljöanalys L f' 7 / O/ c^ 1 Samarbetsavtal mellan Värmland och Havs- och vattenmyndigheten i Luleå inom ramen för projektet Vänerlaxens Fria Gång Bakgrund <"tx Havs- och vattenmyndigheten (202100-6420) ansvarar för bevarande och nyttjande av Sveriges fiskresurser. I det ingår delar av miljökvalitetsmålet Levande siöar och vattendrag. Utredningskontoret i Luleå avgav yttranden till eller utför sakkunnighetsutredningar åt miljödomstolen om verksamheters inverkan på allmänt fiskeintresse. I miljömålsarbetet har Värmland (202100-2395) en övergripande och samordnande roll som regional miljömyndighet. Tillsammans med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer ska arbeta för att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag i länen. ska också anpassa, precisera och konkretisera miljökvalitetsmålen med hänsyn till de förutsättningar som finns i länet, och samordna miljömålsarbetet med uppdrag inom områdena Natura-2000, ramdirektivet för vatten samt åtgärdsprogram för hotade arter. Klarälven med sina vänervandrande bestånd av lax, öring och harr är av riksintresse för naturvården, fritidsfisket och det rörliga friluftslivet. Laxfiskbestånden är kraftigt decimerade till följd av vattenkraftutbyggnadens effekter och det är därför angeläget att bevara och utveckla Klarälvens naturresurser. Konkret samarbete mellan och Fiskeriverket (sedan 2011-07-01 Havs- och vattenmyndigheten) har under senare år bland annat omfattat ett antal väneranknutna projekt samt provtappningar i torrfåran vid Höljes kraftverk. För Höljesprojektet anlitades Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå då kontoret har lång erfarenhet av undersökningar, åtgärder och uppföljningar i stora laxälvar. Syfte och samarbetsformer Sedan 1 januari 2011 pågår ett treårigt InterReg Sverige-Norgeprojekt som drivs av Värmland och Fylkesmannen Hedmark, i samarbete med ett stort antal andra aktörer. Syftet är bland annat att ta fram ett åtgärdsprogram för återuppbyggnad av det vildlekande vandrande beståndet av vänerlax i Klarälven och Trysilelva. och Fiskeriverket har inför projektet tecknat en avsiktsförklaring vilket stipulerar att myndigheterna ska ingå samarbetsavtal så snart projektet är igång och Fiskeriverkets organisatoriska framtid är klarlagd. När Fiskeriverket upphörde som myndighet 2011-06-30 var det naturligt att fortsätta samarbetet med den myndighet som Fiskeriverket övergick till, d v s i detta fall Havs- och Vattenmyndigheten. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Enhetens e-postadress Värmland Våxnäsgatan 5-7 054-19 70 00 (växel) 054-19 70 00 miljo@s.lst.se 651 86 KARLSTAD 054-19 70 94 (direkt)

JrjEl Xj Värmland BESLUT 2012-05-03 582-2700-10 1(1) Miljöanalys Märet Engström An k. 20 ' 12 Ü BESLUT Mikael Hedenskog är, såsom projektledare för InterReg Sverige -Norgeprojektet Vänerlaxens fria gång, behörig att teckna länsstyrelsens firma, specifikt i detta projekt. BAKGRUND Förvaltande myndighet, Interreg IV A Sverige - Norge, i Jämtlands län har i mail daterat 2012-04-26 efterfrågat beslut om Mikael Hedenskogs behörighet att teckna s firma, generellt, eller specifikt för projekt Vänerlaxens fria gång. Mikael Hedenskog är sedan 1 januari 2011 projektledare för Vänerlaxens fria gång (se beslut 2011-01-13, bilaga). I Mikaels tjänst ingår att teckna s firma, specifikt för detta projekt. Bilaga: Beslut 201-01-13 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Enhetens e-postadress Värmland Våxnäsgatan 5-7 054-19 70 00 (växel) 054-19 70 00 miljo@s,lst.se 651 86 KARLSTAD 054-19 70 94 (direkt)

\xxxxj PROTOKOLL Datum Dnr Nr Värmland 2011-01-13 6 V erksamhetsstöd Lena Persson 054-19 73 54 Torben Eri Märet Engström Lena Persson V erksamhetschef Enhetschef Personalhandläggare Beslutande Föredragande Mikael Hedenskog, 670118-6915, kommer att vara projektledare för s Interregprojekt Klarälven/Trysilelva under 2011-2013. Lön fr o m 1 januari 2011: 34 000 kronor per månad. Deltar i lönerevisionen under perioden. Lots: 15 Vid protokollet Lena Fersson föredragande Utdrag till [ X arbetstagaren 1X avdelningschef X enhetschef 1X beslutspärmen X 1personalredogör fxl SACO/SR [ personalrapp på enheten X ST-länsstyrelse Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Värmland Våxnäsgatan 5-7 054-19 70 00 (växel) 054-19 73 20 personal@s.ist.se 651 86 KARLSTAD