Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor
|
|
- Gun Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära siffror (ännu ej kvalitetssäkrade) Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Oktober
2 Nyheter Förstudie ny fiskodling FoU projekt på gång i Vänern/Klarälven Säsongens siffror från avelsfisket i Forshaga Oktober
3 Fortums anläggningar Finland Monta fiskodling Ljusne Ljusne strömmars fiskodling Ljusnefors avelsfiske Värmland Gammelkroppa fiskodling Yngen karantänkläckeri Nykroppa fiskodling Brattfors fiskodling Forshaga avelsfiske Alla våra anläggningar i SE är ansluten till Fiskhälsan AB's fiskhälsokontroll. Oktober
4 Oktober
5 Historik Avelsfisket i Klarälven bedrevs i Deje fram till 1991 (fiskväg i Forshaga sen bygget 1948, från 1978 sporadiskt avelsfiske även i Forshaga) Fiskodlingsanstalt i Deje, Hushållningssällskapets regi (dåvarande kraftverksägare hade avtal med HS om att fisk för avelsändamål kunde förvaras på odlingen fram till kramning, därefter lades rommen in i kläckeriet/fiskodlingen i Brattfors) byggdes avelsbassäng, transportled och fiskhiss i Forshaga Gammalkroppa 1991 Yngen karantänkläckeri 2007 Nykroppa (Brattfors fasades ut) Oktober
6 Produktionskapacitet Idag Forshaga avelsfiske: 10 ton, toppår (2003) - 20 ton (7 i år) Yngens karantänkläckeri: 2 miljoner romkorn (1 miljon) Gammalkroppa fiskodling: C-anläggning (1988) - 20 ton (19 ) Nykroppa fiskodling: C-anläggning (2006) 20 ton (14 ) Brattfors: C-anläggning (2000) 15 ton (0,5 ) Framledes Forshaga avelsfiske: ton (inkl. ny fångstanordning) Nya odlingens kläckeri: ca romkorn (varav 200 för extern försäljning) endast Klarälvs- och Gullspångsmaterial Nya odlingens smoltproduktion: st - endast Klarälvs- och Gullspångsmaterial (målsättning - ca 50% ettårig smolt) Dagens kommersiella delar av verksamheten m a p sättfisk fasas ut. Oktober
7 Utgångspunkter för lokaliseringsalternativ 1. Djurhälso- och djurskyddsmässiga skäl (säkerställa smittskyddet, minska stress och manuell hantering hos/av fisken, undvika transporter, minska risken för predation genom att kunna göra utsättningen av fisken i rätt tid vid smoltifieringen) 2. Arbetsmiljöskäl (flytta verksamheten inomhus, bygga bort tunga lyft, farliga arbetsmoment, riskmiljöer) 3. Effektivitetskäl (samla all verksamhet/produktion till en fysisk plats, bättre kontroll, övervakning) Tillgång till vatten Självtryck (fallhöjd) Lokalisering nära utsättningsplats (fast rör från smoltbassäng till utsättningsplats i vattendrag) Fri nedströmspassage för smolt Oktober
8 Oktober
9 Oktober
10 Alternativ Gammalkroppa Talar för - Smittskyddsmässigt mycket gott alternativ - Goda fastighets- och planmässiga förutsättningar - Förstudie/projektering redan genomförd - Redan etablerad verksamhet på platsen - Nuvarande personal bor i närheten av anläggningen Talar emot - Fortsatt beroende av smolttransporter, stress för fisken, hantering vid lastning - Svårare att uppnå optimal smoltifieringsgrad - Vattentillgång/vattentemp ej optimal för säker drift Oktober
11 Oktober
12 Alternativ Deje Talar för - Självtryck, vattentillgång - Avelstationen, fisket - Utsättning av smolten - I princip ingen manuell hantering av fisken krävs - Ur djurskyddssynpunkt ett mycket bra alternativ - Goda fastighets- och planmässiga förutsättningar Talar emot - Smoltpassage, Forshaga - Avelsfisket kan ej integreras på plats Oktober
13 Oktober
14 Oktober
15 Alternativ Forshaga Talar för - Självtryck, vattentillgång - Avelstationen, fisket - Utsättning av smolten - I princip ingen manuell hantering av fisken krävs - Ur djurskyddssynpunkt det bästa alternativet - Ur arbetsmiljösynpunkt det bästa alternativet - Forshaga branding (Sportfiskeakademin, Forshagaforsen, Avelsfisket) - Integration av samtliga enheter möjlig (avelsfiske/upptransport, kläckeri, smoltproduktion) Det mest resurseffektiva alternativet Talar emot - Markfrågan? (samfälld mark) Oktober
16 FoU Klarälven två aktuella projekt på gång med möjlig finansiering via Fortums miljöfond och/eller REN R&D Förbättrad nedströmspassage för vild smolt och kelt i Klarälven KAU ca 12 miljoner SEK totalt exkl. åtgärdskostnad Två faser 4 delmoment i fas 1 (projektering, hydraulik, förstudie besor, smoltbeteende), 2 delmoment i fas 2 (hydraulik, utvärdering) Förbättrad rapportering av fångstdata för vild och odlad lax/öring i Vänern och Klarälven Sportfiskarna. Oktober
17 Avelsfisket, Forshaga 2011 Startade v.26 (eft midsommar) och avslutades v. 41 (fre 14 okt) Totalt fiskestopp v p g a extremt höga höstflöden (toppar på över 600 kubik) Trots fortsatt höga flöden kunde fisket återupptas med en modifierad fälla/metod v. 39 Totalt 282 fiskar avsatta för avelsändamål under säsongen 5,0 kg per fisk i snittvikt, 7,3 ton totalt Extra hantering i år (vävnads- och fjällprover, radiomärkning) Årets försök med ökad fiskeansträngning varannan vecka (fiske 2 ggr per dag) påvisade inte större fångstuttag Oktober
18 Fångst i Forshaga 2011 Art/Stam Totalt Klarälvslax Klarälvsöring Gullspångslax Gullspångsöring Totalt varav lax varav öring Fenklippta Naturfödda Klarälvslax % % Klarälvsöring % % Oktober
19 Upptransport och överflyttning från Forshaga 2011 Art/Stam Totalt Klarälvslax Klarälvsöring Gullspångslax Gullspångsöring Totalt Oktober
20 Andel i procent av återvandrande Klarälvslax fångade vid fällan i Forshaga som är vild (%) Naturreprodu ucerad Klarälvslax (%) År Oktober
21 Andel i procent av återvandrande Klarälvsöring fångade vid fällan i Forshaga som är vild (%) Naturrepro oducerad Klarälvsöring (%) År Oktober
22 Fångster av lax och öring i Deje/Forshaga Antal De senaste 157 års fisken har gett ett Tack för uppmärksamheten årssnitt på 1554 st Oktober År 1856 År 1861 Första kraftverket 1907 År 1866 År 1871 År 1876 År 1881 År 1886 År 1891 År 1896 År 1901 År 1906 År 1911 År 1916 År 1921 År 1926 År 1931 År 1936 År 1941 År 1946 År 1951 År 1956 År 1961 År 1966 År 1971 År 1976 År 1981 År 1986 År 1991 År 1996 År 2001 År 2006 År 2011
23 Tack för uppmärksamheten Oktober
Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012
Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merSmoltutsättningar, upptransporter och avel
Smoltutsättningar, upptransporter och avel Kompensationsodlingsverksamheten i Vänerregionen år 2016 sammanfattande redovisning av fiskerelaterade driftsvillkor samt information om aktuella förvaltnings-
Läs merSportfiskarna region Värmland
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Administrerar fisket åt Forshagaforsens FVOF Dispensfiske 15 maj-19 okt, speciella regler 750
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merSportfiskarna region Värmland
Sportfiskarna Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 5 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Förvalta och upplåta fiskevatten Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merSportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Mässor, seminarier, konferenser Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn och ungdomar Sportfiskarna
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merUtsättning av lax- och. kraftverk m.fl. i Dalälven. havsöringssmolt avseende Gråda. Mål nr M samt M
Mål nr M 4033-16 samt M 2809-17 Utsättning av lax- och havsöringssmolt avseende Gråda kraftverk m.fl. i Dalälven Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Sverige AB Utsättningsåtaganden av lax- och havsöringssmolt
Läs merSportfiskarna. En av Sveriges största folkrörelser
Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser Mer än 1,5 miljoner fiskar med spö Viktigaste fritidsintresset för över 400 000 svenskar Sportfiskarna organiserar 50.000 sportfiskare och 420 klubbar
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merSammanställning fångstdata Vänern 2018
Sammanställning fångstdata Vänern 218 Här är en sammanställning för de fångster som rapporterats inom Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern under 218. Vi har fått in 2687 rapporter 218. De har kommit
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merTommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.
Tommy Nerstrand - 20 år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt. - Uppdrag åt SEFF,Turistrådet VS, DTAB, Bfs kommun, Camp Dalsland
Läs merTommy Nerstrand år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt.
Tommy Nerstrand - 20 år som fiskeguide på Vänern varav 12 år på HELTID! - Jobbat inom utveckling av fisketurism i flera olika projekt. - Uppdrag åt SEFF,Turistrådet VS, DTAB, Bfs kommun, Camp Dalsland
Läs merOmbyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012
Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012 VÄNERLAXENS FRIA GÅNG, Referensgruppsmöte Karlstad, 6 december 2012 Stefan Stridsman, Länsstyrelsen Norrbotten EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regional utvecklingsfonden
Läs merIPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan
IPN i Vänern En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan Vad är IPN (infektiös pankreasnekros)? IPN är ett virus som angriper alla laxfiskarter, men även gädda, abborre
Läs merStora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merBKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland
BKD i Finland Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland Vattenbruk i Finland (1980-2013) 13,6 M kg fisk för slakt (rom 0,43 M kg) Värde 56 M + rom 7,4M Dessutom ca 54 M sättfisk, värde ca 24,5
Läs merMinnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015
Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm 18-19 februari 2015 Ons 18 feb 1. Minna Brodin, Fiskeutredningsgruppen (FUG), hälsade alla välkomna och gick igenom programmet för dagarna. 2.
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merMILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merLax och öring i Klarälven
Lax och öring i Klarälven Forshaga 25 maj 2016 Klarälven Trysilelva - Femundselva Klar river valley Six major natural habitats shaped by floods, occurring side by side: -River channel (älvfåran) -Point
Läs merVänerlaxens fria gång
Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merVattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010
Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Fortums Vattenkraftproduktion och miljöarbete Birgitta Adell Fortum Generation AB 1 Vattenmöte Rydsnäs 10 minuter att belysa er syn på eller ert bidrag till att lösa de frågor
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merNybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla
Nybroån Sjöbo Tomelilla Köpingebro Ystad Fina förutsättningar Fallhöjd Flöde-kvalitet Belägenhet Fiskfauna höga värden Abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga?, gädda, id, lake?, sik?, skrubbskädda,
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013
Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande
Läs merLax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk
Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk Slutrapport 2008-2012 Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård, John Piccolo & Monika Schmitz Fakulteten för hälsa,
Läs merFiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Läs merGenetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011
2012-07-04 Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 Stefan Palm & Tore Prestegaard Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Inledning I Klarälven
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merMotion till riksdagen 1986/87: J o905 Magnus Persson m. fl. (s) Ändring i vattenlagen, m. m.
Motion till riksdagen 1986/87: J o905 Magnus Persson m. fl. (s) Ändring i vattenlagen, m. m. Klarälven är av tradition en fiskrik älv som framgångsrikt bidragit till landets samlade energiproduktion. I
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Läs merProjekt Vänerlaxens fria gång
Projekt Vänerlaxens fria gång - Länsstyrelsen i Värmland Page 1 o f 2 f i \ i *i u 3 i c? n Ank. 2012 -Ö5~ 0 4 Drli: \ Oftna; 1 i Startsida Projekt Vänerlaxens fria gång I Vänern förekommer två olika laxstammar,
Läs mer!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$
Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merBKD infektion med Renibacterium salmoninarum
BKD infektion med Renibacterium salmoninarum Charlotte Axén t.f. statsveterinär Sektion för Fisk Statens Veterinärmedicinska Anstalt charlotte.axen@sva.se, tel. 018-67 40 00 BKD/renibakterios/bakteriell
Läs merHearing om tilläggsgarantier för BKD, Arlanda 2015-02-20
Hearing om tilläggsgarantier för BKD, Arlanda 2015-02-20 Huvudsyfte med dagen Information om arbetet med att söka nya tilläggsgarantier Diskutera möjliga alternativ till tilläggsgarantierna Frågeställningar
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merVattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Läs merCarlin-märkt lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta)
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Biologi Anders Andersson Carlin-märkt lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) Utsättningar och återfångster i Vänern och Klarälven, 196-2
Läs merBKD (Rs, bakteriell njurinflammation)
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merLAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.
LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,
Läs merBevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Läs merMinnesanteckningar smoltmöte Stockholm /22
Minnesanteckningar smoltmöte Stockholm 2018-02-21/22 DAG 2 En kort presentationsrunda gjordes. Genomgång av förra årets anteckningar Minna gick kort igenom förra årets anteckningar. Presentation från fiskodlingarna
Läs merÄggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne
Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN
ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN Richard Holmgren, Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AB Vattendagarna I Umeå 25-26 oktober 2016 INNEHÅLL Vattenkraftens framtida roll Prioritering av miljöåtgärder Så
Läs merRAPPORT 3 BIOTOPÅTGÄRDER, FISKE OCH BESÖKSNÄRING - ÅTGÄRDSPLAN ACKSJÖSYSTEMET
Acksjön från öster RAPPORT 3 BIOTOPÅTGÄRDER, FISKE OCH BESÖKSNÄRING - ÅTGÄRDSPLAN ACKSJÖSYSTEMET Vi träffades den 30 oktober vid Skoterklubbens fina stuga. Skoterklubben bjöd på säsongens första snö, tur
Läs merHur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?
Förstudie maj 2015: Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån? Målsättning: Att ta vara på en stor befintlig resurs i form av lax i Dalälven, och göra det på ekologiskt
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.
Läs merOptimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt
Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win
Läs merBetydelsen av skadeförebyggande åtgärder för fiskbestånden i reglerade älvar
Betydelsen av skadeförebyggande åtgärder för fiskbestånden i reglerade älvar 2 Innehållsförteckning Executive summary... 4 Inledning... 5 Vattenkraften är förnybar, effektiv och populär... 5 Fritidsfisket
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merHär följer Matfiskodlarnas (MFO) svar på remisskommentarer till förslaget om bekämpning av BKD.
Här följer Matfiskodlarnas (MFO) svar på remisskommentarer till förslaget om bekämpning av BKD. (Kursiv text indikerar inkomna kommentarer och frågor.) Angående vildfiskperspektiv: Tilläggsgarantierna
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Håkan Carlstrand Hakan.carlstrand@havochvatten.se Dagens presentation HaVs instruktion och uppdrag HaVs regeringsuppdrag om förvaltning
Läs merSvensk kompensationsodling av lax och öring - med riktlinjer för godkänd smolt
Svensk kompensationsodling av lax och öring - med riktlinjer för godkänd smolt Smolbesiktning lax 1 årig 20170607 (Foto FUG) Fiskeutredningsgruppen (FUG) Länsstyrelserna i Västra Götaland, Västernorrland
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merFlyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Läs merFiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Med anledning av påsken kommer nästa veckobrev måndagen den 21 april vidare är det ingen verksamhet för klubbens ungdomar måndagen den 21 Dåligt deltagande i
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merSmoltkriterier för godkänd smolt. Smoltseminarium FUG Stockholm, Februari 2018
Smoltkriterier för godkänd smolt Smoltseminarium FUG Stockholm, 21-22 Februari 2018 Smoltkriterier för godkänd smolt De kriterier som Fiskeutredningsgruppen (FUG) främst har utrett för bedömning av lax-
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska
Läs merKlarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet
KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar
Läs merDel 4 - Fiskerapport
--2003-- Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002: Potentiell produktion av lax och öringsmolt Del 4 - Fiskerapport ' ( )! "# $ % # & (' * + + ' *, -., / 0 - Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002:
Läs merScenario: Region Baltica
Region Vänern Scenario: Region Baltica Bakgrund Då nästan alla bin försvann i mitten av 2020-talet och människor tvingades flytta för överlevnad sökte sig många till området kring Europas tredje största
Läs merVÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG TVÅ LÄNDER, EN ÄLV EKOLOGISK STATUS OCH UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR KLARÄLVEN, TRYSILELVA OCH FEMUNDSELVA MED BIFLÖDEN LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN Telefon: +46 10 224 70 00
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs mer3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Läs merSportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i
Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Ideell organisation med visionen: Hållbart fiske i friska vatten för alla Hållbart Fiske Friska vatten Tillgängligt för alla Vad gör vi som organisation?
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska
Läs merFörsörjningsplan för rödingodling
1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Försörjningsplan för rödingodling Jan Nilsson, Eva Brännäs & Lars-Ove Eriksson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merNr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013
Nr 5: 2014 Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet
Läs merKontinuerlig odling och utsättning av fisk och bevarandet av de berörda beståndens naturliga egenskaper 2007-05-28
Kontinuerlig odling och utsättning av fisk och bevarandet av de berörda beståndens naturliga egenskaper 2007-05-28 Innehåll 1. Uppdraget... 3 1.1. Tolkning av uppdraget... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Förslag
Läs merFörutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merResultat av undersökningar och kompensationsåtgärder i Yttre Oldsjön och Rönnösjön i samband med anläggande av Rönnöfors kraftverk (VA 6/90)
FISKERIVERKET Utredningskontoret i Härnösand PM Handläggare, tfn/e-post Anders Berglund 0611-182 53 anders.berglund@fiskeriverket.se 2009-05-13 Dnr 3361/40-193-09 Resultat av undersökningar och kompensationsåtgärder
Läs merAktiebolaget Allan J Akvakultur
Aktiebolaget Allan J Akvakultur Östersjötorskens räddning? Kontaktperson: Fredrik Bodecker AB Allan J Akvakultur Tel: 0732 55 87 27 E-mail: fredrik@akvakultur.se Projekt Allan J lokaliseringsdiskussion
Läs merRapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.
Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 DOM 2018-10-18 Stockholm Mål nr M 2809-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-03-03 i mål nr M 4033-16, se
Läs mer