Riktlinjer för trafik-och stadsplanering



Relevanta dokument
Täthetsmått för effektiv kollektivtrafik

Täthetsmått för effektiv kollektivtrafik

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Bostadsförsörjningsprogram

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen

Årstad En ny stad på Årstafältet i Stockholm

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

1/3 04/07/2014 VÄLKOMMEN! AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN DEN STORA UTMANINGEN OECD:S GRANSKNING DEN STORA UTMANINGEN

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Krydda med siffror Smaka på kartan

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass.

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Välkomna! Stadsdelsprogram Frölunda. Onsdag 18 mars 2015 Kl och 18.00

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad


Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?

Kartläggning av kommunal översiktsplanering (GIS)

Välkommen till förmiddagens workshop! En tidig dialog om fördjupade översiktsplanen för centralorten Örnsköldsvik

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Briljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM

Värdeskapande stadsutveckling

FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN

FRÅN SMÅHUS TILL FLERBOSTADSHUS. Klippans kommun, 25 maj 2016

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Helena Näsström. Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010

Mark för Näringslivet

Sammanställning från workshop

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 6

ZON A ZON B ZON C BESÖKANDE

Jämtlandsstråket Varför då?

Bilaga till överenskommelse Fässbergsdalen

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Ett fossilfritt samhälle

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?

Regional analys TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING. Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Einar Schuch och Christer Agerback

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Reflektion från seminarieserien

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

Kollektivtrafik på gles- och landsbygd. Sara Rhudin Sveriges Kommuner och Landsting

dig omkring! Det är fantastiskt vackert i Nacka. Hav, klippor, naturområden och dessutom nära centrala Stockholm. Nacka är en plats människor vill

Johanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne

Förstudie hållbart resande

ÅVS Markarydsbanan Presentation Projektledare: Fredrik Bärthel

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tyck till om din framtid!

LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

Regional, översiktlig och strategisk planering

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Målbild 2020 SKNO. Fokusering sker på - arbetsmarknad - utbildning - infrastruktur

FAKTA 2017 LJUSDALS KOMMUN

Energiöversikt Överkalix kommun

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

FAKTA 2016 LJUSDALS KOMMUN

Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, granskningshandling

Beräkning av bostadsbidrag - Boendeutgifter (för hyresbostad)

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Parkeringsutredning Mjölktorget

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Mobilitets- och parkeringsutredning för detaljplan för bostäder och verksamheter vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg.

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering

Parkeringsnormer för Älvkarleby kommun

Parkeringsnorm för Lomma kommun

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Metodbeskrivning av framtagande av parkeringsnorm för Järfälla

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

s. 1 BIL AGA 4 projektorganisation och referenser sveafastigheter BostAd

Transkript:

Talare: Ida Paunonen 1

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering 2

DAGENS PRESENTATION BAKOMLIGGANDE STUDIER LATHUND TÄTHETSMÅTT FÖR EFFEKTIV KOLLEKTVITRAFIK DEL 1 ANALYS AV BEFOLKNINGSTÄTHET DEL 2 ILLUSTRERAD TÄTHET MED MÅTT 3

BAKOMLIGGANDE STUDIER Förstudie o o Analys av befolkningstäthet 10-minutersstråk i 4 mellanstora städer Kartläggning av forskning på området Fördjupade studier o Analys av befolkningstäthet 10-, 15- och 20-minutersstråk i 4 mellanstora städer o Telefonintervjuer med trafik- och stadsplanerare i mellanstora svenska städer o Workshop trafik- och stadsplanerare 4

STUDIE AV TÄTHETSMÅTT FÖR EFFEKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Syfte och mål: Studien syftar till att fastställa nivåer för vilken turtäthet med kollektivtrafik som kan vara lämplig för en viss typ av befolknings- och arbetsplatstäthet. Målet är att göra täthetsbegreppet mer användbart för trafik- och stadsplanerare i den praktiska planeringen. (...) Stadsplaneraren ska kunna få en bild av vad som krävs för täthet i ett visst stråk för att kunna stödja en viss turtäthet med kollektivtrafik. 5

Fördjupade studier i 4 städer: Umeå Sundsvall Gävle Halmstad

Exempel Gävle linje1 7

Linje Turtäthet [-minuterstrafik] Genomsnittlig befolkningstäthet [invånare/ha] Dag Natt Linje 1 Gävle 10 15 22 Linje 2 Gävle 10 29 48 Linje 10 & 50 Halmstad 10 22 38 10-minuterstrafik Linje 20 Halmstad 10 25 30 Linje 1 Sundsvall 10 14 19 Linje 2 Sundsvall 10 22 29 Linje 3 Sundsvall 10 27 31 Linje 4 Sundsvall 10 26 35 Linje 1 Umeå 10 26 24 Linje 8 Umeå 10 28 25 Genomsnittlig befolkningstäthet för 10-minuterstrafik 23,4 30,1 Övriga turtätheter Linje 3 Gävle 15 17 25 Linje 30 Halmstad 15 19 37 Linje 5 Sundsvall 15 14 18 Linje 6 & 9 Umeå 15 47 30 Linje 4 Gävle 20 20 28 Linje 60 Halmstad 30 18 25 Genomsnittlig befolkningstäthet för övriga turtätheter 22,5 27,2 8

LATHUND TÄTHETSMÅTT FÖR EFFEKTIV KOLLEKTIVTRAFIK 9

DEL 1 ANALYS AV BEFOLKNINGSTÄTHET 10

DEL 1 ANALYS AV BEFOLKNINGSTÄTHET 11

DEL 2 ILLUSTRERAD TÄTHET MED MÅTT 12

BEBYGGELSE MED EN TÄTHET AV CA 20-40 BOENDE PER HEKTAR 13

BEBYGGELSE MED EN TÄTHET AV CA 80-100 BOENDE PER HEKTAR 14

BEBYGGELSE MED EN TÄTHET AV CA 110-130 BOENDE PER HEKTAR 15

ENHETER FÖR ATT BESKRIVA TÄTHET AV BOENDE Antal boende per bostad Genomsnittlig bostadsyta per lägenhet [m 2 ] Boende Genomsnittlig bostadsyta per person [m 2 ] Antal personer per 1 000 m 2 BTA Antal bostäder per 1 000 m 2 BTA 2 100 50 20 10 Boende/ ha Befolkningstäthet boende Bostäder /ha m 2 BTA bostäder/ ha 30 15 1 500 Exempel: Om det finns en målsättning inom staden att förtäta inom ett område till 70 invånare per hektar, innebär det att det behöver finnas ca 35 hushåll per hektar, vilket motsvarar ca 3 500 m 2 BTA bostäder per hektar. 40 20 2 000 50 25 2 500 60 30 3 000 70 35 3 500 80 40 4 000 90 45 4 500 16

TÄTHET AV VERKSAMMA OCH BESÖKANDE Verksamheter Antal anställda per 1 000 m 2 BTA Antal besökare per 1 000 m 2 BTA Total Kontor 30 4 34 Industri 15 2 17 Handel 17 60 77 Externhandel 15 70 85 Restaurang 15 70 85 Vård 15 30 45 Låg/mellanstadie 25 85 110 Högstadie/gymnasium 25 100 125 Exempel: En kontorsbyggnad ger ett stort antal anställda per yta men genererar inte ett så stort antal besökare, medan olika typer av handel har en mycket hög täthet av besökare. 17

BALANS I ETT KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK Ca1,5 arbetsplatser per hushåll (Regionalt mått, Jobs-Housing Balancing and Regional Mobility (1989) Robert Cervero) JOBB-BOENDE-BALANS Fördelning i förort Fördelning i stad Offentliga platser 10-15% 5-15% Kommersiella verksamheter 10-40% 30-70% Bostäder 30-70% 20-60% The Next American Metropolis (1993) Peter Calthorpe 18

KOSTNADSEFFEKTIVITET Kostnadseffektiviteten för ett stråk kan exempelvis mätas genom: Resor per vagntimme Resor per vagnkilometer Resor per enkeltur Enkelturer per invånare Invånare per linje Vagntimmar per invånare Vagnkilometer per invånare Entreprenadkostnad per vagntimme Entreprenadkostnad per vagnkilometer Totalkostnad per vagntimme Totalkostnad per vagnkilometer Kostnadstäckningsgrad Tips: Statistikportalen är ett verktyg för att bland annat följa branschens affärsutveckling och finns på Svensk kollektivtrafiks hemsida www.svenskkollektivtrafik.se. Portalen visar värden för några av de nämnda indikatorerna för stadstrafiken i olika städer. Dessa värden kan användas som utgångspunkt och jämförelse för beräkning av kostnadseffektiviteten i det aktuella stråket. 19

HÄR HITTAR DU MATERIALET: Lathunden kommer tryckas av SKL Underlagsrapporten kommer att finnas på SKL hemsida 20

TACK FÖR MIG! Ida Paunonen, Sweco Ida.paunonen@sweco.se 21