Smittspridaren Nyheter från Smittskyddsenheten i Västerbottens län Smittspridaren nr 1 2017 År 2016 avlutades med en våg av både vinterkräksjuka och influensa som sköljde in över Västerbotten. Det innebär att toppen av dessa infektioner kommer nås tidigare än under de senaste säsongerna. I övrigt har vi inte haft några större utbrott av smittsamma sjukdomar under det gångna året. Av årsstatistiken kan utläsas att vi har haft en ökning av antalet fall av campylobacter, giardia, cryptosporidium, gonorré och GAS. När det gäller klamydia, sorkfeber och harpest har antalet fall minskat. Mer detaljer följer nedan. Influensa Influensa började sprida sig i länet ovanligt tidigt denna säsong, redan i slutet av november. Kulmen verkar ha infallit vid årsskiftet här i norr. Trots vaccination har många, speciellt äldre, drabbats. I Stockholm har man under säsongen studerat vaccinationseffekten hos personer 65 år och äldre, som haft laboratoriebekräftad influensa och den var ungefär 24 %. Något högre vaccineffekt hos dem som vaccinerat sig mot influensa föregående säsonger och lägre för dem som endast vaccinerat sig inför denna säsong. På Folkhälsomyndigheten pågår arbete med att undersöka om influensaviruset muterat under säsongen, men i nuläget är det oklart varför så många insjuknat trots vaccination. Smittskyddsenheten Västerbotten läns landsting 901 89 Umeå E-post: smittskydd@vll.se Stephan Stenmark Smittskyddsläkare 090-785 14 00 stephan.stenmark@vll.se Gunilla Persson Bitr. smittskyddsläkare 090-785 20 15 gunilla.k.persson@vll.se Det finns därför anledning att vara generös med antiviral behandling till personer med influensasymptom som tillhör riskgrupperna, även om de är vaccinerade. Se www.lakemedelsverket.se Behandling och profylax av influensa med antivirala medel. I Västerbotten har två hälsocentraler vaccinerat hälften av sina listade patienter 65 år eller äldre (enligt antalet vaccinerade) och medeltalet för samtliga hälsocentraler är cirka 42 %, vilket är en ökning jämfört med 39 % under föregående säsong. Bra jobbat! Ovaccinerade riskgrupper rekommenderas vaccination till och med februari månad. Vi tar gärna emot förslag på hur vi tillsammans inför nästa säsong ytterligare kan öka vaccinationsfrekvensen för alla riskgrupper. Skicka förslagen till smittskydd@vll.se. Lena Skedebrant Smittskyddssköterska 090-785 37 65 lena.skedebrant@vll.se Denise Jarvis Smittskyddssekreterare 090-785 13 68 denise.jarvis@vll.se
Vinterkräksjuka Även vinterkräksjukan började ovanligt tidigt denna säsong. Speciellt den norra länsdelen har drabbats hårt kring storhelgerna. Rekommendationen är att vuxna och skolbarn stannar hemma minst 24 timmar efter att de blivit symtomfria från kräkning och diarré. Förskolebarn rekommenderas att vara hemma minst 48 timmar efter att symtomen upphört. Risken att sprida smitta minskas om den sjuke tvättar händerna noga med tvål och vatten efter toalettbesök och inte hanterar livsmedel som andra ska äta. Det är inget krav, men det är fördelaktigt om den sjuke har tillgång till en egen toalett. Hälsoundersökningar migranter 3500 Under 2016 har primärvården i länet utfört 3 255 hälsoundersökningar av migranter (både asylsökande och kvotflyktingar). Det är en ökning med 305 personer (12 %) jämfört med 2015 och en ökning med cirka 1100 personer (54 %) jämfört med 2014. Under dessa tre år (2014-2016) har drygt 1 000 personer per år kommunplacerats i Västerbotten, dvs fått permanent uppehållstillstånd och fått bostad i Västerbotten. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2014 2015 2016 Antal HU tot RSV Respiratory syncytial virus Redan i november upptäcktes även första fallet av RSV i länet och under första veckorna i januari har cirka 20 fall per vecka laboratoriebekräftats. RSV är ett luftvägsvirus som drabbar alla, oftast före två års ålder. Man får ingen bestående immunitet utan kan drabbas flera gånger under livet. Spädbarn riskerar att få svår infektion liksom äldre och patienter med nedsatt hjärt- eller lungfunktion eller immunförsvar. Det finns inget vaccin och behandlingen är symtomatisk. I Sverige uppträder sjukdomen i epidemier under vinterhalvåret. Folkhälsomyndigheten publicerar veckorapporter över laboratoriebekräftade fall, se www. folkhalsomyndigheten.se Aktuellt om zikavirus WHO har under hösten 2016 deklarerat att konsekvenserna av utbrottet av zikavirus i Sydamerika, Stilla havet och Karibien inte längre utgör ett internationellt hot mot människors hälsa. Samtidigt kommer WHO att fortsätta att arbeta med att minska smittspridningen och få mer kunskap om sjukdomen. I USA anser man att man nu har kontroll på spridningen i Florida Myggan som sprider infektionen finns inte på våra breddgrader. Infektionen ger för de allra flesta inga symtom alls, men för de som utvecklar sjukdom rör det sig om milda symtom i form av feber, hudutslag, ledvärk och ögoninflammation. För resenärer bedöms risken som mycket liten att drabbas av allvarliga komplikationer av zikavirusinfektion. Kunskapsläget om zika utvecklas kontinuerligt och det finns nu vetenskaplig konsensus kring att mikrocefali och Guillain-Barrés syndrom (GBS) kan orsakas av infektion med zikavirus. Hur stor risken är för fosterskador om man som gravid får infektionen, eller när under graviditeten risken är störst, vet man dock inte idag. Troligen utvecklar man immunitet efter genomgången infektion. WHO rekommenderar fortfarande att en kvinna som vill bli gravid bör vänta minst 6 månader efter resa till berört område och under denna period undvika oskyddat sex liksom hennes sexuella partner. Mer information om ev. provtagning etc finns på www.folkhalsomyndigheten.se., skriv zika o sökrutan. Vård till migranter Under flyktingströmmen hösten 2015 gjorde landstinget en informationsruta på det interna datanätet linda, kopplat till hälso- och sjukvård för migranter. Det gäller rutiner, regler, avgifter, översättningar, tolk- och språkkarta, Frågor och svar m.m. Informationen finns kvar på linda, men ligger nu under rubriken Vård - Mer om vård Asylsökande och papperslösa.
Screening tuberkulos Sedan i höstas gäller nya flödesscheman för screeningundersökningar angående tuberkulos. Nu ersätter blodprovet Quantiferon (QFT) de flesta PPD-testerna på migranter över 5 år. Provet tas på hälsocentralen och detta förenklar genom att patienten inte behöver återkomma för avläsning en speciell dag och ger svar på om patienten exponerats för tuberkulosbakterier eller inte. Detta underlättar även för patienten genom att färre behöver remitteras för ställningstagande av behandling för latent tuberkulos, dvs resa till sjukhus för bedömning. Hur provet tas och i vilka rör finns att läsa i landstingets Provtagningsanvisningar. Vid frågor ring Laboratoriemedicin eller tbc-sköterskorna på Infektionsmottagningen. Ovaccinerade migranter under 18 år och personal /studerande på vissa specialistkliniker inom vården rekommenderas BCG-vaccin Inför BCG-vaccination ska PPD-test sättas. Läs mer på www.vll.se/smittskydd - Tuberkulos - Förebyggande åtgärder mot tuberkulos i Västerbotten och Flödesschema bilaga 3a+b samt 4. I samband med screeningen är det viktigt att svaren på frågorna i hälsodeklarationen dokumenteras, antingen scannas in eller dikteras. I landstingets Riktlinjer för hälsoundersökning migranter finns angivet ansvarsfördelningen av olika arbetsuppgifter i samband med hälsoundersökningen. Läkaren har ansvar för uppföljning av provsvar. Angående tuberkulosscreening innebär detta att göra en samlad utvärdering utifrån svaren i hälsodeklaration, PPD- / QFT-svar samt ev. lungröntgen i förhållande till patientens ålder, men även att personer med latent tuberkulos som inte ska behandlas får information om latent tuberkulos. Allt ska även dokumenteras och diagnossättas. Se landstingets riktlinjer för hälsoundersökning och flödesschema för migranter på www.vll.se/ smittsskydd - Hälsoundersökning av asylsökande, flyktingar och andra migranter. Nytt om faecesprov Mikrobiologiska laboratoriet har ändrat sina rutiner angående diagnostik av tarmpatogena bakterier salmonella, shigella, yersinia, campylobacter samt EHEC. Det innebär att sk PCR-teknik (påvisande av bakteriernas arvsmassa) ersätter tidigare odlingar. I Provtagningsanvisningarna ersätts nu Faecesodling med Faecesdiagnostik tarmpatogena bakterier. Ändringen medför att endast en provtagningspinne behövs per analys. I baspaketet Faecesdiagnostik tarmpatogena bakterier ingår nu analys för EHEC, salmonella, shigella, yersinia och campylobacter. Läs mer på www.vll.se - För vårdgivare Provtagningsanvisningar. Bakterier i urinen hos äldre Upp till hälften av alla som bor på äldreboende har asymptomatisk bakteriuri (ABU). Dessa ska inte behandlas med antibiotika. Tidigare har man ansett att trötthet, oro och förvirring kan vara orsakat av urinvägsinfektion, men nyare forskning visar att besvären oftast har annan orsak. Det kan vara läkemedelsbiverkningar, andra sjukdomar eller att något i omgivningen nyligen har förändrats. Urinprov ska endast tas vid stark misstanke om urinvägsinfektion. Informationsblad om detta till patienter och anhöriga finns på www.folkhalsomyndigheten.se, sök efter Råd och fakta om antibiotika Bakterier i urinen. Gratiskondomer.nu Detta är en sajt för unga av unga i samarbete med landstingen i Norrland. Här finns korta videofilmer och faktablad om kondomer i en blandning av lättsamhet och allvar. Det går naturligtvis också att beställa gratis kondomer. Läs mer på www.gratiskondomer.se. Hälsofrämjande möten med ensamkommande ungdomar Landstinget håller den 3 maj en utbildning som främst vänder sig till kommunal personal. På programmet finns information om bland annat motiverande samtal, psykisk och sexuell hälsa, suicid, droger och matvanor. Lokal är Folkets Hus i Umeå kl 09.30-16.00. Sprid gärna denna information till boenden, elevhälsa och annan berörd personal. Mer information finns på landstingets utbildningsportal under rubriken Hälso- och sjukvård eller på www.vll.se - Jobb och utbildning - När du jobbar hos oss - längst ner på sidan, tryck på Anmäl dig till utbildning i utbildningsportalen så kan Utbildningsportalen öppnas. Uppdaterad vägledning av barnvaccination Från och med juni 2016 gäller nya föreskrifter för vaccination av barn. För att ge stöd vid dessa vaccinationer ger nu i januari 2017 Folkhälsomyndigheten ut en uppdaterad vägledning till barnhälsovården, elevhälsa och primärvård. Tre viktiga förändringar är att fjärde dosen av vaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio är ändrad från 5-6 år till 5 år, enbart årskurser är angivna som tidpunkter i schemat för vaccinationer som elevhälsan ansvarar för och att skyldigheten att erbjuda kompletterande vaccination upp till 18 års ålder har utökats och omfattar även HPV-vaccin till flickor. Kompletterande vaccination mot Hib och pneumokocker ska erbjudas upp till 6 års ålder. Läs mer i Vaccination av barn och ungdomar - vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer på www.folkhalsomyndigheten.se.
Statistik över smittsamma sjukdomar i Västerbotten under 2016 I länet bor drygt 263 300 personer, varav 78 % bor i kustkommunerna. Nedanstående statistik grundar sig på de fall av anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen som inrapporterats i Sminet under 2016. Här redovisas de infektioner som kan vara av allmänt intresse. Vi reserverar oss mot att vissa justeringar i statistiken kan behöva göras i efterhand. Magtarminfektioner Campylobacter Under året anmäldes 284 fall, 131 kvinnor och 153 män. Det är en ökning med 54 % jämfört med året innan (184). Andelen smittade i Sverige var 182 (64 %), vilket också är en ökning jämfört med föregående år (58 %). Den inhemska ökningen i hela landet sammanfaller med ökad förekomst av campylobacter hos kycklingflockar i Sverige. Konsumtionen av färsk kyckling har också ökat i landet de senaste åren. Campylobacter är känsliga för nedfrysning och mängden campylobacter är därför lägre i fryst kyckling, varför det är ett säkrare alternativ. Av de resterande 102 fallen (36 %), smittades 46 i Asien, 44 i övriga Europa, 9 i Afrika och 2 i Sydamerika. För två personer var smittland okänt. Giardia Under året anmäldes 103 fall, 65 män och 38 kvinnor. Åtta fall smittades i Sverige. I Asien smittades 49, i Afrika 44, och i Sydamerika 2. Giardia är en smittspårningspliktig sjukdom. Alla hushållskontakter ska provtas. Alla fall ska erbjudas behandling, även asymtomatiska bärare. Salmonella Det anmäldes 67 fall av salmonella, 30 kvinnor och 37 män. Året innan anmäldes 60 fall. Antalet smittade i Sverige var 21 (31 %). Av de resterande 46 fallen (69 %) smittades 33 personer i Asien, 8 personer i övriga Europa, 4 personer i Afrika och en i Mellanamerika. EHEC (Enterohemorragiska Escherichia coli) Under året anmäldes 41 fall, 20 kvinnor och 21 män, jämfört med 11 fall under året innan. Under året har laboratoriet ändrat sina analysmetoder, vilket innebär att alla faecesodlingar PCR-undersöks för EHEC. I Sverige smittades 21 (51 %), 12 smittades i Asien, fyra i Afrika, två i övriga Europa, en i Sydamerika och en i Nordamerika. Åldern på de smittade varierade från 0 till 83 år. Cryptosporidium Fjorton fall rapporterades under året, sju kvinnor och sju män. Tio smittades i Sverige. Av dessa arbetar två med djur och två smittades med all sannolikhet av en person, som i sin tur smittats utomlands. För övriga sex är smittvägen oklar. Yersinia Det har anmälts 13 fall under året, 4 kvinnor och 9 män. I Sverige smittades 10 och tre smittades i Asien. Den yngsta var 0 år och den äldsta 72 år. Shigella Tre fall rapporterades, en kvinna och två män. Två av fallen smittades i Afrika och den tredje i Sverige. Det inhemska fallet hade några dagar före insjuknandet ätit direktimporterade grönsaker från Asien. Amöba Inget fall med av amöba, jämfört med ett fall under året innan. Hepatiter Hepatit C Det anmäldes 60 fall under året, 43 män och 17 kvinnor. Av dessa var 40 (67 %) smittade i Sverige, 4 i Asien, fem i övriga Europa, två i Afrika och en i Nordamerika. För tio personer var smittland okänt. Av alla 60 var 21 (35 %) under 26 år (12-25 år) och av dessa uppgav 16 (76 %) intravenöst missbruk som smittväg. I 24 (40 %) fall av 60 har PCR-test utförts. Testet utföll positiv i 21 (88 %), fall av 24, d.v.s. påvisade en pågående infektion. Hepatit B Under 2015 anmäldes 51 fall, 34 män och 17 kvinnor. De var mellan 16 till 67 år. Två personer hade en akut infektion. I Asien smittades 26 personer, i Afrika smittades 19, i övriga Europa smittades tre personer och i Sverige smittades en. För två saknas uppgift om smittland och för de allra flesta saknas uppgift om smittväg. Medianåldern var 29 år (16-67 år). Hepatit A Under året anmäldes ett fall (kvinna) med hepatit A, jämfört med inget fall året innan. Kvinnan insjuknade i maj och det är oklart hur hon smittats. Möjliga smittvägar är antingen förorenade importerade grönsaker eller via förorenat dricksvatten hos en släkting.
Sexuellt överförbara infektioner Klamydia Klamydiafallen utgör 41 % av de totalt anmälda sjukdomsfallen. Under 2016 anmäldes 787 fall i Västerbotten, jämfört med 889 fall året innan. Det är en minskning med 11 %. I hela landet minskade antalet med cirka 4 %. Av länets klamydiafall var 434 kvinnor (55 %) och 353 män (45 %). Västerbotten ligger på 4:e plats av alla landsting med lägst incidens (drygt 296 fall/100 000 invånare). Antalet tagna klamydiaprov i länet har ökat med 6,2 % från 14 041 (2015) till 14 915. Andelen prover med påvisad klamydia har ökat till 6,8 % jämfört med 6,3 % året innan. Flest positiva prov bland män fanns i åldergruppen 15-24 år och bland kvinnor i åldersgruppen 15-19 år. Gonorré Det anmäldes 33 fall under året, 20 män och 13 kvinnor, jämfört med 24 fall året innan. Tjugoen smittades i Sverige, sju i övriga Europa, tre i Afrika och två i Asien. Akuta symtom hade 17 personer (52 %) och 16 (48 %) var symtomfria. Av de symtomfria upptäcktes nio via smittspårning och fyra vid test för säkerhets skull. Hiv/AIDS Under året anmäldes 8 nya fall, fyra kvinnor och fyra män, jämfört med 11 fall under 2015. Fem personer smittades i högendemiska områden utanför Europa och två i europeiskt land. För en person är det oklart om smittöverföringen skett inom eller utanför Europa. Fyra personer provtogs i samband screeningundersökningar, två provtogs på grund av symtom och två kände till sin diagnos sedan tidigare (utomlands). Sexuell smittväg uppgavs av fem personer och för tre saknas uppgift om smittväg. Syfilis Två fall har rapporterats och båda var män. En person smittades i Asien och en i Sverige. Inhemska zoonoser (infektioner spridda från djur) Sorkfeber (nefropathia epidemica) Det anmäldes 21 fall under 2016, 9 män och 12 kvinnor. Medianåldern var 62 år (21-82 år). Antalet sjukdomsfall hos människa varierar år från år och beror till stor del på antalet sorkar i naturen. Ungefär vart tredje år infaller en topp och det kan komma en ny topp under 2017. Harpest Det rapporterades 12 fall under året, 4 var män och 8 kvinnor, jämfört med 170 fall året innan. Medianåldern var 46 år (26-74 år). Smittväg kan vara svår att avgöra och saknas i många anmälningar, men insektsbett dominerar klart. Smittan kan också överföras vid annan djurkontakt eller vid inandning av förorenat damm. Barnsjukdomar som ingår i nationellt vaccinationsprogram Kikhosta Under året rapporterades 15 fall, 5 kvinnor och 10 män, jämfört med 12 fall året innan. Tio personer var under 18 år och av dessa var fyra spädbarn under ett år. Tre av spädbarnen var 2, 2,5 respektive 3 månader samt ovaccinerade. Det fjärde spädbarnet var 9 månader och var vaccinerad med 2 doser. Övriga 6 personer under 18 år (8-17 år) var alla vaccinerade. För de övriga personer (23-62 år) saknas uppgifter om vaccination. Mässling Inga fall. Påssjuka Inga fall. Röda hund Inga fall. Multiresistenta bakterier ESBL Under året anmäldes 209 fall, 132 kvinnor och 77 män, jämfört med 178 under 2015, Vanligast var fynd i urin 145 (69 %). Fem (2 %) var fynd i blod. Det förekom även fynd i faeces, sårsekret, perineum, rectum, pleuravätska, konjungtivalsekret och sputum/svalg. I 45 prov (22 %) var bakterien resistent mot gentamicin. ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamase) är ett enzym som bildas av vissa tarmbakterier. Enzymet gör bakterierna motståndskraftiga mot våra vanligaste antibiotika. MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) Under året anmäldes 72 fall, 35 kvinnor och 37 män, jämfört med 71 fall året innan. I Sverige smittades 23 (32 %), 35 i Asien, åtta i Afrika, tre i Syd- och Mellanamerika, två i övriga Europa och för en var smittland okänt. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Under årets rapporterades fem fall, tre män och två kvinnor. I Asien smittades fyra och de var alla under ett år. Ett fall smittades i Sverige. Det var en person på 25 år som arbetar inom vården. VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) Fyra fall har rapporterats under året, tre kvinnor och en man. De var i åldern 78 till 90 år. Två personer hade sjukhusvårdats flera gånger senaste året och då behandlats med antibiotika. En person hade sjukhusvårdats utomlands. ESBL carba Fyra fall har rapporterats under året, två män och två kvinnor. Två smittades i Asien, en i Sydamerika och en i Sverige.
Invasiva infektioner (infektioner i t.ex. blod eller likvor) Pneumokockinfektion Det rapporterades 33 fall, 16 män och 17 kvinnor, jämfört med 37 fall under 2015. Medianåldern var 61 (2-93 år). Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Under året rapporterades 27 fall, 14 män och 13 kvinnor. Medianåldern var 45 år (0-85 år).). Tecken på invasiv streptokockinfektion kan vara ett mycket akut insjuknande med snabbt stigande temperatur, påverkat allmäntillstånd och så småningom sänkt medvetandegrad. Det kan vara ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård. GAS kan även leda till en allvarlig typ av mjukdelsinfektion med kraftig lokal muskelsmärta (nekrotiserande fasciit) som leder till sönderfall av muskelvävnad. Vävnadsskadan kan bli mycket omfattande och kräver snabb kirurgisk behandling. Haemophilus influenzae Under året rapporterades fem fall, fyra kvinnor och en man. De var mellan 56 och 84 år. Meningokockinfektion Två fall av invasiv meningokockinfektion har rapporterades under året, en man och en kvinna. Mannen var 19 år och hade strax innan insjuknandet haft nära kontakt med barn. Kvinnan var 20 år och hade samtidigt influensa A. Övriga infektioner Influensa A Under hela året 2016 har inrapporterats 294 fall, 173 kvinnor och 121 män. Under hösten rapporterades 194 (66 %) av dessa, 116 kvinnor och 78 män. Influensasäsongen började tidigt med flera laboratoriebekräftade fall redan i slutet av november. Medianåldern för höstens fall var 75 år (0-97 år). Hittills under 2017 har antalet influensafall ökat ytterligare med cirka 210 nya fall. Influensa B Under hela 2016 har det inrapporterats 22 fall, 12 män och tio kvinnor. Under våren inrapporterades 21 fall och under hösten ett fall. Medianåldern var 18 år (0-84 år). Det vanligaste är att influensa B kommer i slutet av influensasäsongen, dvs under vårvintern. Tuberkulos Under året diagnostiserades 20 fall med tuberkulos i länet, 11 män och 9 kvinnor, jämfört med 32 fall under 2015. I Afrika smittades tio personer, sex i Asien, tre i Sverige ( 77 respektive 96 år gamla) och en i Sydamerika. Medianåldern för de utlandssmittade var 31 år (13-79 år). Femton personer hade tuberkulos i lungorna och fem hade enbart extrapulmonell infektion. Av de 20 fallen bedömdes två ha varit höggradigt smittsamma vid diagnostillfället, jämfört med fyra fall under 2015 Denguefeber Det har anmälts tio fall under året, fyra män och sex kvinnor. Nio smittades i Asien och en i Sydamerika. Det finns inget vaccin mot sjukdomen tillgängligt i Sverige, därför bör resenärer som reser till tropiska länder alltid informeras om att skydda sig mot myggbett hela dygnet, då denna mygga är aktiv även dagtid. Detta gäller länder i tropiska/subtropiska områden på alla kontinenter. Legionärssjuka Fyra fall av legionärsjuka anmäldes under året, två kvinnor och två män. Två smittades i Sverige, en i Asien och en i övriga Europa. Båda de inhemskt smittade hade kronisk grundsjukdom. I det ena fallet konstaterades låg vattentemperatur vid tappställe i hemmet, men inga legionellabakterier kunde påvisas. I det andra fallet (en utomlänspatient) kan vistelse i sommarstuga vara en möjlig smittkälla. Malaria Ett fall av malaria anmäldes under 2016, en man. Han smittades i Afrika. Enligt snabbtest var det Plasmodium falciparum.
Statistik smittsamma sjukdomar diagnostiserade i Västerbotten de senaste fem åren 2012 2013 2014 2015 2016 Mag-tarminfektioner Campylobacter 154 (89) 184 (112) 196 (111) 186 (78) 284 (102) Giardia 36 (34) 49 (47) 56 (51) 51 (48) 103 (95) Salmonella 78 (59) 112 (94) 65 (52) 60 (42) 67 (46) EHEC 14 22 (17) 12 (3) 11 (3) 41 (20) Cryptosporidium 1 (1) 0 5 (1) 4 (0) 14 (4) Yersinia 16 19 11 10 (0) 13 (3) Shigella 4 5 11 9 (8) 3 (2) Amöba 2 3 3 1 (1) 0 Hepatiter Hepatit C 61 (20) 55 (9) 48 (12) 41 (11) 60 (20) Hepatit B kronisk 50 (48) 51 (50) 69 (69) 64 (64) 49 (48) Hepatit B akut 1 (0) 2 (0) 2 (1) 6 (1) 2 (1) Hepatit A 1 (1) 0 8 (2) 0 1 (0) Sexuellt överförbara infektioner Klamydia 1006 929 910 889 787 Gonorré 7 8 12 24 33 (25) Hiv 11 14 15 11 8 (7) Syfilis 3 5 6 2 2 (1) Inhemska zoonoser (infektioner överförda från djur) Sorkfeber 10 40 118 99 21 Harpest 52 6 8 170 12 Barnsjukdomar vaccinationsprogram Kikhosta 9 6 28 12 15 Mässling 1 (1) 0 0 0 0 Påssjuka 1 (1) 0 0 0 0 Röda hund 0 0 0 0 0 Multiresistenta bakterier ESBL 164 151 181 178 209 MRSA 21 (9) 37 (19) 39 (24) 71 (37) 72 (49) Pneumokocker med nedsatt känslighet för 2 (0) 1 (1) 5 3 (2) 5 (4) VRE 0 0 4 3 5 ESBL CARBA 0 0 3 (2) 6 (5) 4 (3) Invasiva infektioner (infektioner i t.ex. blod eller likvor) Pneumokockinfektion 38 45 41 37 33 Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) 18 16 20 19 27 Haemophilus influenzae 2 7 8 5 5 Meningokockinfektion 0 1 0 0 2 Övriga infektioner Influensa A - - - 66 294 Influensa B - - - 0 22 Tuberkulos 11(10) 17 (11) 17 (17) 32 (31) 20 Denguefeber 5 6 3 7 (7) 10 (10) Legionella 6 (2) 5 (1) 1 (1) 2 (1) 4 (2) Malaria 3 6 7 7 (7) 1 (1) Nya influensan A (H1N1) 46 105 67 18 - * Inom parentes = smittade utomlands - Finns inga tillgängliga data i Sminet