Verksamhetsrapport för Tjärnaskolan läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal... 4 2.3.1. Kompetens... 4 2.3.2. Täthet... 4 2.4. Analys av förutsättningarna... 4 3. Måluppfyllelse och resultat... 4 3.1. Betygsförändringar... 4 3.1.1. Risker... 4 3.2. Nationella provresultat... 5 3.2.1. Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg... 5 3.3. Analys av elevernas resultat... 5 4. Socialt klimat... 7 4.1. Inkludering... 7 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... 8 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... 8 4.4. Analys av det sociala klimatet... 8 5. Förra årets förbättringsområden... 8 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... 9 6. Slutsatser... 10 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 11 6.1.1. Förbättringsområde/namn/... 11 6.1.2. Förbättringsområde/namn/... 11 6.1.3. Förbättringsområde/namn/... 12 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument1 2 (12)
1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning Vid vårterminens start flyttades biträdande rektor till annan skola. Ingen biträdande rektor fanns under rekryteringsperioden januari till mars, vilket medförde förseningar av flera av skolans organisatoriska och administrativa frågor. 2.2. Organisation På grund av att det inte finns lärare eller andra pedagoger att rekrytera, har skolan tvingats decimera det specialpedagogiska teamet, så väl som skolans team för lärare i svenska som andraspråk. Dessa har istället fått ta mentorskap i klasser. Av samma orsak har det blivit rörigt då lärare gått på föräldraledighet, utan att vikarier funnits att tillgå. Även timvikarier har varit en brist, varför ordinarie lärare tvingats täcka i flera klasser. Under året har många nya elever tagits emot. I april tog skolan dessutom emot 12 nyanlända elever från mottagningsenheten. En grupp för dessa tillskapades från april till juni. Det medförde ytterligare omorganisation av skolans lärarkår. Skolan har tre heltidsanställda modersmålslärare i somaliska, arabiska och kurmanji. I övriga språk kommer personal från modersmålsenheten och undervisar berörda elever. Studiehandledning i somaliska, arabiska och dari har funnits. Skolans nya skoladministratör gick på föräldraledighet vid årsskiftet. En ny vikarie tillsattes. En heltidsanställd kurator tillsattes i oktober. 3 (12)
Skolans bibliotek har flyttats till högstadieskolan intill. Biblioteket bemannas dagligen av en gemensam bibliotekarie. En heltidsanställd IT-pedagogtjänst har tillskapats. Skolans team i svenska som andraspråk har fortsatt fortbilda övrig personal i språkstärkande arbetssätt. Strukturerad kollegahandledning har tillämpats bland den pedagogiska personalen. 2.3. Personal 2.3.1. Kompetens 82 procent av skolans lärarkår är behörig. Övriga är under utbildning, eller har ännu ej fått sin legitimation, förutom två modersmålslärare som saknar formell lärarbehörighet. Legitimerade lärare finns i skolans alla ämnen, utom vissa språk, samt hemoch konsumentkunskap, vilket köps från en intilliggande högstadieskola. Rekryteringsläget försvåras allt mer för varje år. Skolan har nu heltidsanställd kurator, specialpedagog och handledare. Två skolsköterskor bemannar skolsköterskeexpeditionen fyra dagar per vecka. Tillgång till skolpsykolog och skolläkare har funnits under året. Sedan april har skolan tre nyanlända lärare på praktik. 2.3.2. Täthet I snitt har skolan haft c:a 14 elever per lärare under året. 2.4. Analys av förutsättningarna Trots en allt mer komprimerad arbetsbörda för skolans personal, finns arbetsglädje och samsyn inför skolans uppdrag. Personalen har alltjämt elevernas behov i fokus. Strävan är att all undervisning anpassas till eleverna. Trots arbetsbördan arbetar alla intensivt för att skapa en inkluderande skola. Utan fler utbildade lärare, kommer skolans svårigheter successivt att öka. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar Det har skett en positiv trend gällande måluppfyllelsen inom samtliga ämnen under läsåret. En ökad förståelse för de olika förmågorna kan skönjas. Trots det är detta ett utvecklingsområde. IT-användningen har utvecklats och blivit en naturlig del av undervisningen. 4 (12)
Det ämnesövergripande arbetet tycks ge eleverna ett bättre studieresultat. Svenska och svenska som andraspråk är det ämne där en positiv utveckling syns tydligast. Fler elever visar en ökad kunskapsutveckling. Matematik är det ämne som generellt sett behöver utvecklas. En arbetsgrupp har tillsatts under våren för att analysera vissa elevgruppers resultat, i syfte att utveckla skolans arbetssätt. De elever som inte är godkända är till övervägande del pojkar, men framför allt är det de nyanlända eleverna. De som har gått hela skolgången i Sverige har bättre uppfyllelse, samt de med svenska som modersmål. Där finns ingen skillnad mellan pojkar och flickor. 3.1.1. Risker I årskurs 6 är det personbundet vilka elever som inte klarat målen. Inget ämne sticker ut. 3.2. Nationella provresultat Jämfört med förra årets nationella prov i årskurs 3, är det främst matematiken som förändrats. Det gäller svårigheter med subtraktionsalgoritmer, samt att tolka textuppgifter, vilket kan bero på språkförbistringar. I svenska och matematik har resultatet förändrats i årskurs 6 jämfört med förra årets sexor. Det är fler som inte är godkända i år. De som är godkända ligger inte på lika höga betygssteg som förra årets sexor. I engelska har fler elever nått högre resultat i år än förra årets sexor. 3.2.1. Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg I stort sett stämmer resultat och betyg överens, men det finns viss skillnad som beror på att elever visat prov på förmågor vid andra tillfällen än de nationella proven. 3.3. Analys av elevernas resultat En samlad bild är att kön inte är en huvudorsak till skillnader i måluppfyllelsen. Det handlar mer om bakgrund, modersmål m.m. Elevens förmåga att lyssna och ta till sig feedback står i nära samband med en god kunskapsutveckling. Tydliga syften och mål vad gäller kunskapskraven, samt systematiskt arbete med feedback på uppgifter är framgångsfaktorer i samtliga klassrum på skolan. Studiehandledning i somaliska och arabiska, samt i förekommande fall dari, har givit goda resultat. Höga förväntningar på eleverna har utvecklat deras förmåga att reflektera över sitt eget lärande. Lärarna har metodiskt använt öppna frågor som ger möjligheter att så långt som möjligt visa upp sina förmågor. 5 (12)
Undervisning utifrån ämnesbehörighet ger positiva effekter för såväl elever som lärare. Kvaliteten på undervisningen förbättras då läraren har fokus på färre ämnen och genomför samma lektionsinnehåll i flera grupper. Att skriva sig till läsning i årskurs 1 har gett positivt resultat. Även genrepedagogik och språkstärkande arbetssätt bidrar till förbättrade resultat. Vi ser eventuella tendenser på att de elever som ingår i matematikprojektet löser matematiska problem av högre kvalitet än elever på två referensskolor. Fortsatt analys kommer att genomföras i projektet. Regelbunden uppföljning av måluppfyllelse får lärarna att hålla fokus på reflektioner av sin egen undervisning. Kollegahandledning, där man ger och får handledning minst 1 gång per termin, har bidragit till att vidareutveckla pedagogernas didaktiska förmåga och ledarskap. Screening av samtliga elever i matematik, läsförståelse och läsflyt bidrar till kontroll av elevernas utveckling. Startblock med startuppgifter har bidragit till positiva resultat bland skolans äldre elever. Intentionen att möjliggöra att vara fler vuxna i klassrummen har gett större möjligheter till flexibilitet för att möta elevernas behov. En ökad metakognitiv medvetenhet hos eleverna har kunnat skönjas, samt en större tilltro till sina egna kunskaper och resonemang. Då ämnesövergripande arbetsformer utvecklas, ökar elevernas förståelse och kunskap. När eleverna vet vad de förväntas prestera inom varje kunskapsområde ökar förståelse och även motivation. Systematiskt arbete och medvetna åtgärder ger bättre måluppfyllelse. Färre raster har gett längre och mer sammanhållna lektionspass, samt färre konflikter. Fritidspersonal som ingår i den pedagogiska verksamheten även under skoltid bidrar till fler vuxna i klassrummen och ger olika kompetens och en mer varierad undervisning, för att kunna tillgodose elevers olikheter. Andra faktorer som spelat in är studiestöd på modersmålet, IT, samt elevernas förkunskaper. På grund av lokalbrist har möjligheterna till att vara i mindre grupper begränsats. Vid de tillfällen det har varit möjligt har det gett positiva resultat. 6 (12)
Ett starkt grupptryck inom flera av skolans klasser har för några elever, framför allt pojkar, varit en negativ faktor som påverkat studieresultaten. Alla skolans pedagoger har genomfört läslyftet under året, vilket ytterligare bidragit till att vidareutveckla den didaktiska förmågan. Motivation hos eleverna är avgörande, vilket kräver engagerade pedagoger och välplanerade lektioner. Även studiestöd har varit en lyftande faktor. Gemensam planering i teamen har lett ökad flexibilitet och alla i teamet har varit delaktig i planeringen. Detta har också utvecklat den didaktiska förmågan. Sambedömning av nationella prov och annat, har bidragit till att lärare utvecklat sin bedömarförmåga. Det ger en mer likvärdig och rättssäker bedömning. Personalen har bedrivit kontinuerlig skolutveckling till exempel genom bokcirklar och pedagogiska diskussioner. Flytten av skolbiblioteket har varit negativt, vilket har upplevts att tillgängligheten av böcker har försämrats. Boklådelån till klasserna behöver organiseras. De faktorer som arbetslagen bedömer ha tyngst påverkan på elevernas resultat är lärarnas förväntningar på eleverna, samt samspelet mellan lärare och elev. 4. Socialt klimat Skolans sociala klimat har förbättrats något genom färre raster samt att rastaktiviteterna har ökat. Ett väl fungerande trygghetsteam med snabba utredningar och insatser har ytterligare förbättrat detta. En heltidsanställd kurator som kunnat stödja lärarna i det sociala arbetet har också främjat det sociala klimatet. Vad som inte förändrats till det bättre är elevernas språkbruk. 4.1. Inkludering En inkluderade lärmiljö bedrivs på skolan genom bland annat anpassningar, kompensatoriska hjälpmedel, studiehandledare, inläsningstjänst, olika pedagogiska verktyg, placeringar, olika material, genremodellen, språkstärkande arbetssätt och strukturerad undervisning som exempelvis startblock. Samplanering mellan olika pedagoger som ska ingå i undervisningen bidrar till ett inkluderande förhållningssätt på skolan. 7 (12)
Personalen fortbildas kontinuerligt i inkludering bland annat genom bokcirklar och didaktiska diskussioner. 4.2. Personalens förväntningar på eleverna Personalen har höga förväntningar på eleverna och visar på en tro på elevernas förmåga att lyckas. Det visar de genom att gå igenom ämnes- och lektionsmål, diskussioner utifrån läroplan och vilka förväntningar som ställs på eleverna och att det är möjligt att nå dit, samt vilka förmågor som arbetas med. Lärarna arbetar även med modelltexter, pedagogiska planering och gemensamma utvärderingar tillsammans med eleverna. Elevers styrkor behov och utveckling diskuteras kontinuerligt, i syfte att utveckla planeringar som når skolframgång hos eleverna. 4.3. Arbetsklimat för elever och personal Skolans elever är positiva och förväntansfulla. De flesta elever arbetar väl i undervisningssituationer, men vid friare former, till exempel raster och förflyttningar, hamnar vissa i konflikter. Skolan har många elever i behov av anpassningar av olika slag, vilket innebär extra arbete för personalen. 4.4. Analys av det sociala klimatet Skolan har framgångsrikt under flera år arbetat med att stärka den inre organisationen bland annat genom att öka lärarnas kunskaps- och medvetandenivå för att kunna möta alltfler utåtagerande elever. Nästa steg behöver bli bättre samarbetsformer med föräldrar. Personalbyten påverkar teamens gruppdynamik. Tjärnaskolan ligger i ett område med hög in- och utflyttning vilket påverkar stabiliteten i elevgrupperna. Dokumentationen av värdegrundsarbetet med eleverna behöver förbättras för att detta arbete ska kunna utvecklas. Personalens elevbemötande behöver vidareutvecklas och bli mer konsekventa vad det gäller att upprätthålla regler, men också genom att lyfta positiva exempel. Skolan behöver arbeta mer ämnesövergripande samt skapa förutsättningar för kopplingar till övriga samhället. 5. Förra årets förbättringsområden Förra årets förbättringsområden var: Vidareutveckla lärarnas didaktiska förmåga Det gjordes genom bland annat gemensam planering i team och arbetslag, fortsatt arbete med språkstärkande arbete i samtliga ämnen, fortsatt inkluderingsarbete, arbetslagens arbete med att lyfta goda exempel för att tillse att teoretiska kunskaper omsätts i praktik, fortsatt kollegahandledning utifrån gemensamma frågeställningar, bokcirkel Vilse i skolan av Ross Green (2011), modellektioner av skolans förstelärare, arbete med olika modeller för lärande och samspel, utvecklande av formativa arbetssätt, matematikprojekt riktat mot eleverna i åk 1 och 2, läslyftet för samtlig lärarpersonal. 8 (12)
Vidareutveckla lärarnas bedömningsförmåga Det gjordes genom arbete med de av skolverket framtagna kartläggningsverktygen, men också utvecklande av egna, föreläsning om bedömning, försök att vidareutveckla arbetet runt mångfalden i klassrummet, vidareutveckling av den gemensamma pedagogiska bedömningen vid nationella proven, tätare kontroll av elevernas måluppfyllelse, utvecklat screeningarbetet i klasserna, utvecklat stadieövergångar, samt arbetat med att koncentrera arbetet i klassrummen till fokus på lärande och inte vad man gör. 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena Framgångarna med årets förbättringsområden berodde delvis på positiv förväntning från skolledningen, men också en vilja hos personalen att vilja bli bättre. Synbara resultat av arbetet ger i ännu högre grad personal som är engagerad, duktig och driven. Kollegahandledningen är ett framgångsrikt arbetssätt att lyfta lärarnas didaktiska förmåga. Lärande sker både i att ge och att få handledning. Man lär av varandra. Ett försök har gjorts att involvera Maserskolans lärare i detta Läslyftet, tillsammans med skolans språkstärkande arbetssätt har stärkt den didaktiska förmågan i huset. Ytterligare en positiv effekt har varit att modersmålslärare och studiehandledare har deltagit. Matematikprojektet har givit många diskussioner om så väl matematikdidaktik som bedömning och därmed ytterligare stärkt lärares didaktik- och bedömningsförmåga. Trots att inkluderingsprojektet har upphört har skolan valt att fortsätta arbetet med detta. För att lyckas har två lärare utsetts till frågan som fokusområde, vilket bidragit till att diskussionen levandehålls och olika insatser görs för att kunna inkludera eleverna. Sambedömning vid nationella prov och övrig bedömning har bidragit till en mer samsyn kring bedömning. Bedömningen blir också mer rättssäker. Kartläggning, liksom tätare kontroll av måluppfyllelse ger ökad bedömningsträning. Motgångarna har bland annat varit tidsbrist och schemastrul. När personal är borta spricker planering och dessutom saknas ibland vikarie, vilket ibland har lett till snabba men ogenomtänkta beslut som inte kommuniceras med övriga i tillräcklig grad. Brist på behöriga pedagoger gör att den kompetens som byggts upp riskerar att falla, då lärarkåren utarmas och mycket tid går åt till basala diskussioner. 9 (12)
Läslyftet byggde på veckovisa träffar. Lärarnas planeringstid gick till stor del åt till detta, vilket medförde att har ämneslärarna inte fick tid för diskussioner runt planering, bedömning och utveckling av ämnet, vilket de önskat. En svårighet har varit att få in formativ bedömning i vardagen och att få till en dokumentation kring denna. Lärarkåren behöver bli bättre på att utveckla frågor som ger möjlighet att bedöma såväl förmågor som kunskapskrav. Ökad kunskap om kraven i Lgr11, både uppåt och nedåt i årskurserna behöver också utvecklas. 6. Slutsatser Har man positiva och höga förväntningar ger det ett positivt resultat hos eleverna. Tydliga mål bidrar till ökad måluppfyllelse. Planeringar som bidrar till att skapa tillräckligt med bedömningsunderlag, behöver bli mer planerade och strukturerade. I arbetet med att nå alla elever behövs mer samarbete runt tematiskt arbete. De genomförda föräldrakvällarna omkring olika ämnesteman har varit lyckade. Positiva föräldrar har diskuterat lärande och jämfört undervisning på olika håll i världen. Året har åter igen visat vikten av gemensamma regler och förhållningssätt gentemot eleverna. Ska vi lyckas uppnå våra visioner måste denna struktur hållas av alla. Personalen behöver bli bättre på att organisera sig när det finns fler pedagoger i klassrummet. Skolan behöver fortsätta utveckla ett fungerande tvålärarsystem. Rastaktiviteter bidrar till färre konflikter. Skolans språkstärkande arbetssätt gynnar elevernas skolframgångar. Detta kommer att fortsätta samt vidareutvecklas genom utbildningar och didaktiska diskussioner. Skolans inkluderande förhållningssätt behöver inte bara bibehållas, utan också utvecklas. Lärare som ingår i det specialpedagogiska teamet och svenska som andraspråksteamet, samt förstelärare är centrala för att skolutveckling ska bibehållas och utvecklas då dessa bidrar med lärande processer i vardagsarbetet. Lärarkåren önskar fortsätta arbeta med samma förbättringsområden även kommande läsår då dessa betraktas som centrala för att öka elevernas måluppfyllelse. 10 (12)
6.1. Förbättringsområden för kommande läsår 6.1.1. Förbättringsområde: Didaktik Mål: Ökad didaktisk kunskap i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Aktiviteter: Fortsätta synliggöra goda exempel. Bokcirkel: Hellre små steg än stora kliv.(ahlén 2015) Efter höstlovet ht 16. Språkstärkande arbetssätt. Diskussionsstöd i boken Stärk språket, stärk lärandet.(gibbons 2013, 3:e upplagan) Repetera läslyftsaktiviteter som lyfts i arbetslagen. Ämnesövergripande diskussioner i arbetslagen. Synliggöra skolans arbete mer tydligt för föräldrar genom fortsatta temakvällar. Infoga i de pedagogiska planeringarna vilka språkliga krav ämnesområdet ställer, innan det framgår vilka begrepp som ska lyftas extra. Sammanställa det didaktiska arbetet i slutet av varje termin. Tidplan: läsåret 2016--17 Uppföljning: i slutet av varje termin. Ansvarig: Skolledning, förstelärare, arbetslagsledare, samt samtliga lärare. 6.1.2. Förbättringsområde: Bedömning Mål: Att förbättra bedömningsförmågan i syfte att kunna göra mer rättssäkra bedömningar. Aktiviteter: I ännu högre grad informera eleverna om vad som bedöms. Arbetslagsdiskussioner omkring summativ- och formativ bedömning. Hjälpas åt i team/arbetslag att göra bedömningar inför skriftliga omdömen. Bedöma vissa elevarbeten tillsammans i arbetslagen. Utveckla samrättandet av nationella prov. Visa olika dokumentationssätt. Diskussioner om vilka bedömningsunderlag F-klass bör göra inför överlämning till årskurs 1. Tidplan: läsåret 2016--17 Uppföljning: i slutet av varje termin. Ansvarig: Skolledning, förstelärare, arbetslagsledare, samt samtliga lärare. Jobba i grupp 11 (12)
6.1.3. Förbättringsområde: Ledarskap i klassrummet Mål: Skapa studiero i klasserna, (vilket inte nödvändigtvis betyder att det ska vara tyst i klassrummet). Högaktuellt Aktiviteter: Fortsätta arbetet med kollegahandledning minst en gång per termin. Utifrån Hatties studie lyfta vad vi gör rätt/fel och vad vi eventuellt inte gör. Titta på skolinspektionens Webbinarier. Arbetslaget organiserar ett schema som möjliggör för varje lärare att få studera kollegor för att synliggöra olika sorters ledarskap. Skapa samsyn kring begreppet studiero. Lyfta goda exempel i arbetslagen. Sammanställning varje termin av vad som bidrar till studiero, samt vad som görs bra och vad som behöver utvecklas. Tidplan: läsåret 2016--17 Uppföljning: i slutet av varje termin. Ansvarig: Skolledning, förstelärare, arbetslagsledare, samt samtliga lärare. 12 (12)