Sökande sökes! Rekryteringsenkäten 2008 Februari 2008

Sökande sökes! Rekryteringsenkäten 2008 Februari 2008

Inledning 1 Inledning har genomfört flera rekryteringsenkäter under de senaste åren. Syftet är att kartlägga företagens rekryteringssituation, identifiera rekryteringsproblem och föreslå möjliga lösningar. Sverige har goda möjligheter att öka sysselsättningen framöver. Men det kräver att rekryteringshinder undanröjs och reformer genomförs. Enkäten är genomförd under november december 2007 av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Drygt 7 100 företag svarade på enkäten och svarsfrekvensen är 54,6 procent. Den stora delen av respondenterna är medlemsföretag i storleksklasser över fem anställda med spridning geografiskt och i olika branscher. 1 000 företag med en till fyra anställda tillfrågades som en kontrollgrupp gentemot basen av företagen för att se eventuella avvikelser. Medarbetare inom och dess medlemsorganisationer har medverkat vid framtagning av denna rapport. Projektledare har varit Eilon Fransson. Rapporten är skriven av Karin Ekenger med bidrag från Björn Lindgren, Fredrik Ribbing och Johan Rönn. Experter som hjälpt till med analyser och slutsatser är Arne Gabrielsson, Gun-Britt Morhed, Marie Silfverstolpe, Lars Tullstedt och Ulf Zetterstedt.

Innehåll 2 Innehåll Inledning...1 1 Sammanfattning....3 Framtidstro men rekryteringsproblem....3 Reformer har gett resultat men mer måste göras...3 Missmatchningen förstärks av den goda konjunkturen...3 Viktigt med egna initiativ bland arbetssökande.... 4 2 Stark konjunktur men hög osäkerhet....5 Många nya jobb... 6 3 Rekryteringsläget... 7 Två av tre företag har försökt att rekrytera.... 7 90 000 rekryteringsförsök misslyckades... 9 Rekryteringsproblem för tre av fyra företag... 11 Höga krav på utbildad arbetskraft...12 Vilka rekryteringsvägar använder företagen och hur bra fungerar de?...14 Varför är det svårt att rekrytera?...17 Vilka konsekvenser fick rekryteringsproblemen?...19 Hur försöker företagen lösa rekryteringsproblemen?...19 Rekryteringsläget våren 2008...21 Intresset för att rekrytera inom ramen för nyfrisk/nystartsjobb... 22 Attraktiva åldrar...23 Hur kan man bäst effektivisera eller utöka verksamheten?...23 De viktigaste åtgärderna för att få fler arbetssökande... 24 Fortsatt stort intresse att medverka i utbildningar...25 Att söka medarbetare utomlands... Bilaga: Så här gjordes enkäten... 27

Sammanfattning 3 1 Sammanfattning Framtidstro men rekryteringsproblem Rekryteringsenkäten visar att två av tre företag försökte rekrytera nya medarbetare under andra halvåret 2007. Det är en nästan lika hög andel som under millennieboomen. Nära tre av fyra företag som försökt rekrytera har angett att det varit svårt att få tag på rätt medarbetare. Så mycket som uppemot 90 000 rekryteringsförsök har misslyckats under andra halvåret 2007. Samtidigt är företagen fortsatt positiva inför de kommande sex månaderna. Andelen företag som planerar att rekrytera fler medarbetare är något högre än andelen företag som planerar att rekrytera färre. Ett orosmoln är dock att förhållandet är det omvända bland de större företagen vilket kan vara en indikation på att sysselsättningsutvecklingen har passerat zenit. De 90 000 misslyckade rekryteringsförsöken hämmar tillväxten i vårt land. För att Sverige ska kunna återta en plats i toppen av den internationella välståndsligan måste antalet företag öka och befintliga företag utvecklas och växa. Det krävs därför fortsatta åtgärder för att minska rekryterings problemen och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Det är tydligt att det behövs ytterligare insatser som minskar utanförskapet och som gör att fler i arbetsför ålder också verkligen arbetar. Den demografiska utvecklingen gör att andelen människor i arbetsför ålder kommer att minska framöver i många regioner, vilket också ökar behovet av reformer som gör det möjligt att rekrytera medarbetare, annat än tillfälligt, också från länder utanför EU/EES-området. Reformer har gett resultat men mer måste göras Regeringens reformer av bland annat a-kassan, avskaffandet av företagens medfinansiering av sjukförsäkringen och jobbskatteavdraget, som syftar till att det ska löna sig bättre att arbeta, tycks ha fått önskad effekt. Betydligt färre företag än i tidigare undersökningar uppger att a-kassan minskar utbudet av sökande. Samtidigt pekar vart tredje företag på att lagen om anställningsskydd (LAS) måste ändras för att arbetsutbudet ska öka. Missmatchningen förstärks av den goda konjunkturen Trots regeringens reformer för att öka utbudet av arbetskraft rapporterar företag inom många branscher att de har problem att hitta personer med rätt kompetens eller erfarenhet. Störst problem har företagen inom byggsektorn haft, allra mest inom el- och VVS-branscherna samt entreprenadverksamhet. Sannolikt beror detta på den snabba sysselsättningsökning som kommit av den goda byggkonjunkturen i framförallt storstadsområden. Företagen ser möjligheter att minska dessa problem. Det rör sig bland annat om effektivare och mer efterfrågestyrd utbildning, utveckling av kvalificerad yrkesutbildning samt ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

Sammanfattning 4 Viktigt med egna initiativ bland arbetssökande Ett intressant resultat i rekryteringsenkäten är att arbetssökande som tar egna initiativ och kontaktar arbetsgivare som inte aktivt söker personal har stora chanser att belönas. Hälften av de företag som försökt rekrytera uppger att de använt spontanansökningar som en rekryteringsväg. Av dessa är tre av fyra företag också nöjda med denna rekrytering. En fördel för företag som får spontanansökningar är att det kan minska de direkta kostnaderna för marknadsföringen av lediga jobb. En annan fördel är att personer som sökt arbete aktivt själva visar att de vill jobba på företaget. Till detta kommer att den som söker spontant genom sitt agerande visat att man kan ta initiativ.

Stark konjunktur men hög osäkerhet 5 2 Stark konjunktur men hög osäkerhet Den svenska ekonomin växer starkt sedan fyra år tillbaka. För 2007 väntas tillväxten landa på 2,7 procent vilket är en viss nedväxling efter tre år då BNP växt med mellan 3,3 och 4,1 procent per år. bedömde i sin senaste konjunkturprognos att en viss avmattning sker i ekonomin under det kommande året. 1 Därefter sker en successiv förstärkning av ekonomin igen. Vad som har varit signifikativt under den period då företagen svarat på rekryteringsenkäten är att osäkerheten har ökat om hur världsekonomin och den svenska ekonomin kommer att utvecklas de närmaste åren. Tillväxt i svensk ekonomi (procent) 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008* 2009* Källa: Konjunkturinstitutet * s prognos Det finns flera olika tecken på denna ökade osäkerhet. Ett sådant tecken är turbulensen på världens kapital- och finansmarknader det senaste halvåret. Stockholmsbörsen sjönk med ungefär procent från mitten av juli 2007 till mitten av januari 2008. Interbankräntan på den europeiska marknaden kollapsade närmast vissa perioder och centralbanker världen över fick på olika sätt stabilisera marknaden. Utvecklingen i den amerikanska ekonomin har under perioden successivt bekräftats gå mot en lågkonjunktur. Allt fler bedömare varnar nu också för en recession. Hur djup den amerikanska lågkonjunkturen blir och vilka konsekvenser det får på hela världsekonomin, den europiska ekonomin och mer specifikt den svenska ekonomin finns det däremot ingen ensartad uppfattning om. Osäker heten späds naturligtvis på ytterligare till följd av höstens presidentval. Som nämndes inledningsvis är vi relativt optimistiska om att den svenska konjunkturnedgången inte blir allt för djup eller långvarig. En viktig orsak till detta är att regeringen har genomfört ett antal reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt och därför ger tillväxten en knuff framåt. Några sådana reformer som kan nämnas är de ökade incitamenten att arbeta (genom förändringar i a-kassan och jobbskatteavdraget), borttagandet av förmögenhetsskatten och sänkt skatt på hushållsnära tjänster. En annan orsak är att den kraftiga sysselsättningsökningen kombinerat med skattesänkningar leder till en ordentlig förstärkning av de disponibla inkomsterna. Hushållen har därför utrymme att öka sin konsumtion. Detta bidrar till att den inhemska efterfrågan tar över som tillväxtmotor när exporten viker. Svensk ekonomi blir därför tillfälligt mindre känslig för en internationell konjunktur nedgång. 1 Andhämtningspausen: Det ekonomiska läget,, december 2007.

Stark konjunktur men hög osäkerhet 6 En tredje orsak till att den svenska ekonomin kan klara sig undan en djup lågkonjunktur är att de offentliga finanserna är ovanligt starka. Överskottet i statens budget beräknas till 90 100 miljarder kronor. Detta utrymme kan användas till ytterligare reformer ifall det uppstår tecken på en sämre utveckling än väntat. Sverige är dock inte immunt mot hur världsekonomin utvecklas. Ekonomiska kriser har alltid haft en tendens att spridas i omvärlden. Det är därför inte helt osannolikt att en kraftig försämring av världsekonomin, med inslag av spruckna bubblor, också kommer att smitta den svenska ekonomin. Detta är dock inte ett scenario tror på. Många nya jobb Den starka tillväxten i ekonomin har de senaste två åren också resulterat i en kraftig ökning av nya jobb. Sysselsättningen har sammantaget ökat med närmare 200 000 personer under dessa två år. Detta var också välbehövligt efter fyra år med i stort sett oförändrad sysselsättning. Sysselsättningsförändring 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% -6% 1991 Källa: SCB 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Ungefär 140 000 av de jobb som skapats de senaste åren har tillkommit i näringslivet. Drygt 40 000 har skapats inom sektorn kreditinstitut, fastighetsförvaltning och företagstjänster. Även inom byggindustrin samt personliga tjänster har det skapats många nya jobb. Under de kommande två åren bedömer att sysselsättningen fortsätter att öka, dock i en något långsammare takt än under de två senaste åren. Det privata näringslivet kommer även fortsättningsvis stå för huvuddelen av dessa nya jobb. Inom näringslivet accentueras ytterligare tjänstesektorn som jobbskapare. 2005 2006 2007 2008* 2009* * s prognos

Rekryteringsläget 7 3 Rekryteringsläget Två av tre företag har försökt att rekrytera Undersökningens första fråga är den klassiska, det vill säga om företaget har försökt att rekrytera under de senaste sex månaderna. Två av tre företag (66 procent) har försökt att rekrytera under denna period. Det innebär att vi nästan är tillbaka till det läge på arbetsmarknaden som rådde vid millennieskiftet och 2002 då runt 70 procent av de tillfrågade företagen hade försökt rekrytera under den senaste sexmånadersperioden. Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste 6 månaderna? 2007 66 2004 51 Ja 2002 70 0 20 40 60 80% Bas: Företag med 5 eller fler anställda Jämfört med resultaten från den senaste enkäten 2004 är det en mycket kraftig uppgång. Då försökte bara 51 procent av företagen rekrytera. Av storföretag med mer än 250 anställda har hela 95 procent försökt att rekrytera medarbetare under andra halvåret 2007. För de olika storleksklasserna i övrigt visar det sig att, jämfört med 2004, förhållandevis fler småföretagare har försökt att rekrytera under den senaste perioden. Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste 6 månaderna? Samtliga 5 anställda eller fler 66 1-4 anställda 37 5-9 anställda 45 Ja 10-49 anställda 68 50-249 anställda 87 250 anställda eller fler 95 0 20 40 60 80 100% Bas: Samtliga

Rekryteringsläget 8 I första hand handlar det säkert om konjunkturläge och ökad efterfrågan. Men det ligger också nära till hands att anta att avskaffandet av företagens medfinansiering i sjukersättningen har spelat in liksom att hotet om lagstiftad rätt till heltid undanröjts. Mindre företag upplever riskerna vid anställning mer påtagligt än vad större företag gör. Storstadslänen drar upp genomsnittet. Det gäller i första hand Stockholms län där sju av tio företag har försökt att rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna, men också Skåne och Uppsala län. Västra Götalands län ligger på genomsnittet. Kronobergs län ligger näst högst med 68 procent av företagen som försökt rekrytera. Länet är allt annat än ett storstadslän. Växjö är största centralorten med ungefär 55 000 invånare. Därefter följer Ljungby med 15 000 invånare. Den höga efterfrågan på arbetskraft i Kronobergs län visar att det är fullt möjligt att ha ett livskraftigt och växande näringsliv även i glesbygd. Lägst behov av rekrytering har företagen i Västernorrlands, Blekinge, Örebro och Gävleborgs län haft, samt i Gotlands län där endast drygt hälften av företagen försökt rekrytera under de senaste sex månaderna. Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste 6 månaderna? Stockholms län Kronobergs län Skåne län Uppsala län Riket 5 anst el fler Västra Götalands Jönköpings län Södermanlands län Västerbottens län Östergötlands län Västmanlands län Hallands län Kalmar län Jämtlands län Norrbottens län Dalarnas län Värmlands län Gävleborgs län Örebro län Blekinge län Västernorrlands län Gotlands län 70 68 67 66 66 66 64 63 63 63 62 61 61 61 61 58 58 57 56 56 54 51 0 20 40 60 80% Bas: Företag med 5 eller fler anställda Ja Inom de flesta branscher har efterfrågan varit stor, även om tillverkningsindustrin samt IT- och telekomföretagen har haft det största rekryteringsbehovet. Där har mer än fyra av fem företag försökt rekrytera. De branscher som därefter haft högst andel företag som försökt rekrytera är olika tjänstebranscher som till exempel teknikkonsulter och ekonomikonsulter samt industri- och kemiföretag.

Rekryteringsläget 9 Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste 6 månaderna? IT & Telekom Teknikföretagen Almega tjänsteföretag Almega tjänsteförbund Industri o Kemi SHR Transportgruppen Vårdföretagarna Riket 5 anst el fler EIO Sv Byggindustrier Maskinentreprenörerna Svensk Handel Grafiska Företagen Livsmedel Arbio VVS Företagen 82 76 74 70 69 68 67 67 66 66 63 61 59 57 57 52 52 Ja 0 20 40 60 80 100% Bas: Företag med 5 eller fler anställda 90 000 rekryteringsförsök misslyckades Rekryteringsenkäten är baserad på ett stratifierat obundet slumpmässigt urval av s medlemsföretag. Om resultaten summeras över samtliga 54 000 medlemsföretag visar undersökningen att de har försökt att rekrytera knappt 210 000 personer. 165 000 av dessa rekryteringsförsök lyckades medan drygt 40 000 försök misslyckades. Hur många medarbetare har ni sammanlagt FÖRSÖKT rekrytera till ditt företag under de senaste 6 månaderna? Hur många medarbetare har ni sammanlagt LYCKATS rekrytera till ditt företag under de senaste 6 månaderna? 2007 7 8 Försökt rekrytera 2004 5 5 Lyckats rekrytera 2002 7 8 Genomsnittligt antal personer (avrundat till närmaste heltal) 0 5 10 15 20 Bas: De företag som försökt rekrytera

Rekryteringsläget 10 s medlemsföretag motsvarar ungefär 17 procent av samtliga företag. 2 Dessa företag står dock för en betydlig större andel av de anställda. Sammantaget har s medlemsföretag mellan 35 och 40 procent av samtliga anställda på arbetsmarknaden och mellan 55 och 60 procent av de anställda i privat sektor. Givet ett antagande om att rekryteringsenkätens resultat stämmer överens med hur det ser ut för samtliga företag går det att beräkna hur många rekryteringsförsök som gjorts på arbetsmarknaden under andra halvåret 2007. 3 Denna beräkning har gjorts per företagsstorlek och sedan adderats över samtliga storlekar. 4 Företag utan anställda är undantagna. 5 Vår beräkning ger vid handen att företagen försökte rekrytera omkring 450 000 personer under andra halvåret 2007. Drygt 350 000 av dessa rekryteringsförsök lyckades. Drygt 90 000 rekryteringsförsök misslyckades således under andra halvåret 2007. Detta kan sättas i relation till att sysselsättningen på hela arbetsmarknaden ökade med ungefär 108 000 personer under hela 2007. 6 Företagens rekryteringsförsök uppräknat till samtliga företag Försökt rekrytera ~450 000 Lyckats rekrytera >350 000 Misslyckats rekrytera >90 000 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 0 000 350 000 400 000 450 000 500 000 Källa: SCB och Antal personer 2 Avser företag med minst en anställd 2007. Källor: och SCBs företagsdatabas. 3 Uppgifter om totalt antal företag är hämtade från SCBs företagsdatabas. Verksamheter som inte bedrivs i företagsform är inte inkluderade i denna verksamhet. Detta innebär att en stor del av den offentliga verksamheten inte är inkluderad. 4 Storleksklassificeringen är inte fullt överensstämmande i Rekryteringsenkäten och SCBs företagsdatabas. I Rekryteringsenkäten delas företagen in i följande storleksklasser (antal anställda): 1 4, 5 9, 10 49, 50 249 och >250. I SCBs företagsdatabas går det att få fram följande storleksklasser (antal anställda): 1 4, 5 9, 10 49, 50 199 och >200. 5 Det kan finnas flera olika felkällor i denna beräkning. En sådan är att företagen som är medlemmar i inte speglar hur det ser ut i de företag som inte är medlemmar. Detta kan både innebära fel som slår uppåt och fel som slår nedåt. Eftersom beräkningen först gjorts per storleksklass (antal anställda) på företaget så har ändå hänsyn tagits till olika storleksstrukturer. Dock så stämmer alltså inte storleksklasserna i Rekryteringsenkäten och SCBs företagsdatabas helt överens (se föregående not) vilket kan ge upphov till en viss bias uppåt. En annan potentiell felkälla är att företag utan anställda inte tagits med i beräkningen. Detta kan innebära att vi underskattar antal rekryteringsförsök och misslyckade sådana, dvs en bias nedåt. 6 Antal sysselsatta i åldern 16 64 år.

Rekryteringsläget 11 Rekryteringsproblem för tre av fyra företag Andelen företag som har haft svårt att få tag på medarbetare har ökat kraftigt jämfört med 2004. Nära tre av fyra företag som försökt att rekrytera har uppgett att det varit svårt. Har det varit svårt att få tag på de medarbetare ni sökt? 2007 47 2004 18 41 2002 19 48 0 20 40 60 80% Ja, stora problem Ja, vissa problem Bas: De företag som försökt rekrytera Rekryteringsproblemen idag ligger i närheten av hur det såg ut vid millennieskiftet då 76 procent av företagen uppgav rekryteringsproblem. En större andel av storföretagen uppger att de har problem jämfört med de mindre företagen. Åtta av tio storföretag (med fler än 250 anställda) svarade ja på frågan om det har varit svårt att få tag på de medarbetare man sökt. Det kan bero på att storföretagen rekryterar i större utsträckning och oftast också flera yrkeskategorier. Har det varit svårt att få tag på de medarbetare ni sökt? Samtliga 5 anställda eller fler 1-4 anställda 33 47 38 5-9 anställda 32 38 10-49 anställda 27 45 50-249 anställda 24 51 250 anställda eller fler 14 65 0 20 40 60 80 100% Ja, stora problem Ja, vissa problem Bas: De företag som försökt rekrytera

Rekryteringsläget 12 De mindre företagen, med färre än tio anställda, har haft något mindre problem med rekryteringar. Drygt sju av tio anger svårigheter att hitta personal vilket bland annat kan förklaras med att deras krav på ny personal är jämförelsevis mer specifika. Mindre företag är oftast även mindre kända och har heller inte lika mycket resurser som större företag att lägga på rekryteringsprocesser. För nio av tio mindre företag är informella kontakter viktigt för att hitta ny personal. Störst problem har det varit inom byggsektorn, exempelvis har nästan alla av de svarande VVSföretagen uppgivit problem att få tag på de medarbetare man sökt. Också inom sektorer som IT, telekom och transporter uppger fyra av fem företag att man har stora eller vissa problem att rekrytera. En högst trolig orsak till de ökade svårigheterna är att det är fler företag som rekryterar, samtidigt som det efter flera år med stor efterfrågan på nya medarbetare finns färre arbetssökande med rätt bakgrund än tidigare. Fyrtiotalisternas uttåg från arbetsmarknaden spelar säkert också in. Särskilt inom industri- och teknikområdet upplever företagen att det är svårt att hitta rätt kompetens. Säljare, vårdpersonal samt hantverkare inom byggsektorn är andra exempel på svårrekryterade yrken. Höga krav på utbildad arbetskraft Kunskapssamhällets höga krav på välutbildad arbetskraft återspeglas även i årets enkät. Visserligen har intresset för eftergymnasial yrkesutbildning (exempelvis KY) minskat till drygt vart fjärde företag, men samtidigt har problemen varit större för de företag som sökt sådan kompetens. 81 procent av de företagen har haft stora eller vissa problem, att jämföra med det genomsnittliga 73 procent. Fortfarande är också efterfrågan på högskole- och universitetsutbildade stor. Drygt ett av tre rekryterande företag sökte medarbetare med högskoleutbildning. Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Flera svar möjliga! Inga särskilda utbildningskrav 25 Gymnasieskola teoretisk Gymnasieskola praktisk 35 Eftergymnasialyrkesutbildning/ specialutbildning, t ex KY 27 Högskola/universitetsutbildning 35 Forskarutbildning 1 0 5 10 15 20 25 35 40% Bas: Företag med fem eller fler anställda som försökt rekrytera För ett av fyra rekryterande företag är grundskolenivån tillräcklig, men dessa företag har ofta andra krav, eller så värderar man andra kvalifikationer högre än generell utbildningsnivå, till exempel körkort, lång erfarenhet inom ett yrkesområde eller servicekänsla.

Rekryteringsläget 13 Liksom vid tidigare enkäter sökte många företag medarbetare med gymnasiekompetens. Drygt ett av tre företag ville att den de sökte hade läst en praktiskt inriktad gymnasieutbildning och drygt ett av fyra sökte någon med teoretisk inriktning. Av sexton särredovisade branscher anger hälften att någon form av gymnasieutbildning är den viktigaste utbildningsnivån. Det gäller i synnerhet gymnasieskolans yrkesutbildning för elinstallation, hotell och restaurang och motorbranschen. Det betyder att det är viktigt för arbetsmarknaden att gymnasieskolans utbildning fungerar väl. Praktisk inriktning efterfrågas i större utsträckning än teoretisk, men man ska komma ihåg att många företag också har direkt intresse för de teoretiska inriktningarna. har tidigare betonat att gymnasieskolan måste agera utifrån att man faktiskt utbildar mot en arbetsmarknad. Med resultaten från årets rekryteringsenkät har detta krav ytterligare stärkts. Mot bakgrund av att det finns en övervikt för praktisk inriktning tycks det också som att den ökade fokuseringen på yrkesförberedande gymnasieutbildningar är efterlängtad. Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Flera svar möjliga! Riket 5 anst el fler 25 35 27 35 1 Industri o Kemi 29 37 27 22 49 3 Arbio 24 20 36 31 2 Livsmedel 34 22 43 32 1 Almega tjänsteförbund 28 23 25 28 33 1 Almega tjänsteföretag 15 31 21 20 65 0 Teknikföretagen 18 27 48 31 46 2 Maskinentrep 34 19 38 32 5 EIO 0 25 76 32 6 VVS Företagen 12 11 53 67 5 Sv Byggindustrier 18 18 50 39 22 Grafiska Företagen 29 37 11 29 37 Transportgruppen 31 21 39 28 15 SHR 36 24 53 36 11 Svensk Handel 42 35 25 15 21 0 IT & Telekom 2 28 9 24 83 3 Vårdföretagarna 11 19 21 27 70 1 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200% Inga särskilda utbildningskrav Gymnasieskola, teoretisk Gymnasieskola, praktisk Eftergymnasial yrkesutbildning Högskola/universitetsutbildning Forskarutbildning Bas: De företag som försökt rekrytera Som man kan förvänta finns det stora skillnader både mellan olika branscher och mellan företag av olika storlek. En del av den höga efterfrågan på yrkesinriktad gymnasiekompetens beror till exempel på det ansträngda läget i byggbranschen. Bland såväl bygg- som VVS-företag har mer än hälften sökt sådan kompetens. För elinstallatörer handlar det om hela tre av fyra företag, att jämföra med snittet för samtliga på drygt ett av tre. Som nämns ovan har också hotell- och restaurangbranschen sin tonvikt på praktisk gymnasiekompetens. Tillsammans med handeln ligger de dessutom långt över snittet för behov av medarbetare utan särskild utbildning. Bland IT- och telekomföretag har 83 procent sökt kompetens på högskole- eller universitetsnivå. Bland vårdföretagen är andelen 70 procent. Även inom teknisk- och kemisk industri är behovet av högre utbildning extra stort, där har närmare hälften av företagen sökt någon med högre utbildning.

Rekryteringsläget 14 Det framgår också i undersökningen att stora och små företag i stor utsträckning önskar olika utbildningsnivå. Bland företag som har fler än 50 anställda är högskola/universitet den utbildningsnivå som efterfrågas av flest. Av de allra största har tre av fyra sökt medarbetare med utbildning på den nivån. Dessa siffror kan jämföras med det som framgår i diagrammet ovan, att det är drygt en av tre av samtliga företag som söker sådan kompetens. Branschredovisningen ovan återger inte hela bilden. Gränsdragningen mellan organisationer kan skapa vissa tolkningsproblem. Företagen inom installationsområdet, VVS och el, uppger till exempel stort behov av yrkesarbetare med gymnasiekompetens. Samtidigt finns det stora behov av tekniker och ingenjörer på högskolenivå inom samma områden. Det framgår däremot inte av enkäten eftersom de projekterande konsultföretag som har sådana behov organisatoriskt ligger under Almega tjänsteförbunden. Svårrekryterade yrken Eftersom rekryteringsenkäten går att bryta ner till förbundstillhörighet i är det möjligt att få en värdefull vägledning när det gäller bristyrkesutbildningar och liknande. I enkäten kan företagen också ge exempel på vilka jobb det varit svårt att rekrytera till. Svaren visar att det varit svårt att rekrytera inom många olika yrken. Några yrkesområden som det har varit särskilt svåra att rekrytera till: Tekniker på alla nivåer Läkare och annan utbildad vårdpersonal Lärare Säljare Yrkesutbildade inom byggsektorn Kockar Chaufförer Mekaniker Vilka rekryteringsvägar använder företagen och hur bra fungerar de? Den vanligaste rekryteringsvägen, som använts av 71 procent av de rekryterande företagen i årets undersökning är, liksom tidigare informella kontakter. De informella kontakterna har till och med ökat något i betydelse från 68 procent 2004. Det är utan konkurrens också den rekryteringsväg som företagen skattar högst. Hela 91 procent som använt informella kontakter anser att den rekryteringsvägen fungerar bra eller mycket bra. Näst vanligast är annonsering som 54 procent av företagen använt sig av. Här kan man se vissa skillnader mellan branscherna. Inom byggbranschen är det jämförelsevis ovanligt att använda sig av annonsering. Nästan tre av fyra företag som använt rekryteringsvägen annonsering ger omdömet bra eller mycket bra. Den tredje vanligaste rekryteringsvägen som företagen använt är Arbetsförmedlingens tjänster inklusive arbetsförmedlingen på internet. Det är 53 procent av de rekryterande företagen som vid något tillfälle använt sig av dessa tjänster under det senaste halvåret. I de tre föregående undersökningarna var motsvarande siffra 53 procent (2004) 59 procent (2002) och 64 procent (2001).

Rekryteringsläget 15 Vilka av följande rekryteringsvägar använde ni när ni försökte rekrytera medarbetare och hur tycker du att de fungerade? Flera svar möjliga! Andel som använt respektive rekryteringsväg och andelar av dem som tycker de fungerat bra respektive dåligt. Informella kontakter 2007 2004 91 83 17 9 71 Annonsering 2007 2004 66 74 34 54 Arbetsförmedlingen 2007 inkl internettjänsten 2004 Spontanansökan 2007 2004 Andra Internettjänster 2007 2004 Bemanningsföretag 2007 2004 Rekryteringsföretag/ 2007 Headhunter 2004 Samarbete med 2007 utbildningsanordnare 2004 49 66 57 43 65 51 72 64 52 68 76 77 23 76 24 34 28 35 32 36 48 24 Fungerat mycket/ganska bra Fungerat mycket/ganska dåligt 53 51 25 12 Andel som använt resp rekryteringsväg Bas: De företag som försökt rekrytera 0 20 40 60% Arbetsförmedlingen får omdömet bra eller mycket bra av 64 procent av dem som använt tjänsterna. Det är en klar förbättring från 52 procent 2004. Eftersom även andra rekryteringsvägar får bättre omdömen i årets undersökning jämfört med 2004 så hamnar Arbetsförmedlingens andel av företag som gett positivt omdöme om rekryteringsvägen ändå på näst sista plats. Lägst omdömen får Arbetsförmedlingen av företag inom byggbranschen där andelen som gett omdömet bra eller mycket bra är 38 procent för VVS, 47 procent för elbranschen och 51 procent för byggindustrin. En del branscher som i första hand efterfrågar högskoleutbildade, såsom IToch telekomföretagen, använder i mindre omfattning arbetsförmedlingens tjänster. En anledning till det kan vara att man inte uppfattar att Arbetsförmedlingen har rätt inriktning eller kompetens för att hantera deras ärenden. Arbetsförmedlingens kärnverksamhet är att förmedla jobb. Trots en uppgång ligger förmedlingens betydelse som förmedlare av jobb kvar på en förhållandevis låg nivå. Enligt AMS egen undersökning hade Arbetsförmedlingen inklusive förmedlingens tjänster på internet (Platsbanken) under 2006 en marknadsandel på drygt 40 procent av de externt utlysta lediga jobben. Enligt Arbetsförmedlingens preliminära bedömning kommer marknadsandelen att öka under 2007. Enligt den egna sökandeundersökningen var det under hösten 2007 inte mer än 19 procent av dem som varit anmälda vid Arbetsförmedlingen och fått jobb som hade fått reda på att jobbet var ledigt genom förslag från Arbetsförmedlingen inklusive förmedlingens tjänster på internet. Andelen som fått information om jobbet via en arbetsförmedlare tenderar dessutom att sjunka. Det är skillnader i landet när det gäller nyttjandet av Arbetsförmedlingen och hur nöjd man är med förmedlingen. I Kalmar län, Gotlands län och Norrbottens län använder sig sex av tio av Arbetsförmedlingens tjänster. Minst använder sig företagen i Östergötlands och Uppsala län där ungefär hälften inte nyttjar Arbetsförmedlingen vid sin rekrytering. Av dem som använder sig av Arbetsförmedlingen uppger 79 procent i Norrbottens län att det fungerade bra eller mycket bra. Minst nöjda var företagen i Kronobergs län där endast 55 procent tyckte att rekrytering via Arbetsförmedlingen fungerade bra eller mycket bra.

Rekryteringsläget 16 Branscher med hög personalomsättning och stor andel korttidsarbeten använder sig i högre grad av Arbetsförmedlingens tjänster. Exempel på detta är hotell- och restaurang, städföretag och förskolor. Alla arbetssökande som får ersättning från a-kassa är anmälda till Arbetsförmedlingen, liksom en stor del av övriga sökande och ombytessökande. För att lyckas i sitt matchningsuppdrag krävs att Arbetsförmedlingen av arbetsgivarna upplevs som ett bra alternativ med en effektiv och konkurrenskraftig organisation. Eftersom kostnaderna för en felaktig rekrytering kan bli höga vill man så långt som det är möjligt vara säker på att pricka rätt när man anställer. En rimlig framgångsväg för att effektivisera verksamheten och lösa matchningsuppgiften är att Arbetsförmedlingen siktar på att förbättra servicen till både arbetsgivare och jobbsökande genom att lägga ut mer av förmedlingsuppdraget på aktörer som har som sin huvuduppgift att se till att företag får rätt kompetens, såsom bemannings- och rekryteringsföretag. Spontanansökningar, det vill säga att sökande hör av sig på eget initiativ, har ökat kraftigt under de senaste åren och blivit en vanligare rekryteringsväg, 51 procent av företagen har i årets undersökning rekryterat genom att följa upp en spontan ansökan. Motsvarande andel 2004 var 38 procent. I undersökningarna 2001 och 2002 var andelen kring 20 procent. Det är också en rekryteringsväg som får mycket högt betyg av företagen, 76 procent har svarat att den fungerar bra eller mycket bra. För vårdföretagen är motsvarande siffra hela 95 procent trots att många yrken inom denna bransch är så kallade legitimationsyrken. En tänkbar förklaring till att informella kontakter och spontanansökningar har ökat sin andel som rekryteringsväg är att företagen på grund av långvarig och ökande brist på personer med rätt kompetens och erfarenhet i allt större utsträckning anställer sökande som inte fullt ut motsvarar de uppställda kraven för jobbet. I det läget är en rekommendation från någon som redan finns på företaget, eller ett redan visat intresse, betydelsefullt. Resultatet ger också en viktig signal till bland andra arbetssökande ungdomar att det kan löna sig att göra spontanansökningar. Även om det kanske inte finns ett lämpligt jobb ledigt just då, kan det dyka upp senare och om det är bråttom med rekryteringen har den som redan har sina papper på plats ett försteg. Internet, som i undersökningarna i början av 2000-talet användes som rekryteringsväg av vart fjärde företag, har åter ökat efter en nedgång i undersökningen 2004. I årets undersökning anger procent av företagen att man har använt internet (exklusive Arbetsförmedlingens). Här kan man särskilt nämna att av företagen inom livsmedelsindustrin som använder sig av andra internettjänster har hela 86 procent gett omdömet bra eller mycket bra. En del i förklaringen till den stora uppgången kan vara att också företagens annonsering av lediga jobb på den egna hemsidan har angetts som andra internettjänster. Bland IT- och telekomföretagen ansåg nära vartannat företag att användandet av internettjänster är bra eller mycket bra. Rekrytering utomlands är fortfarande relativt ovanligt som rekryteringsalternativ men har ökat sedan den senaste undersökningen. Möjligheten har använts av fyra procent av de företag som försökt rekrytera, en uppgång från två procent 2004. Av dem som har rekryterat utomlands är det 61 procent som tycker att det fungerat bra eller mycket bra medan 25 procent anser att det fungerat mycket dåligt. En tolkning kan vara att rekrytering utomlands ofta är förenat med större osäker het för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Det understryker behovet av större möjligheter till ömsesidig information om arbetsinnehåll och förutsättningarna i övrigt för jobbet. Bemannings- och rekryteringsföretag används allt oftare som en rekryteringsväg. Båda dessa rekryteringsvägar har under det senaste halvåret använts av ungefär vart fjärde företag.

Rekryteringsläget 17 Rekryterings företag får näst högst betyg, 77 procent av de företag som använt sig av deras tjänster ger betyget bra eller mycket bra. Bemanningsföretagen får omdömet bra eller mycket bra av 72 pro cent av företagen. Samarbete med utbildningsanordnare används som rekryteringskanal av allt fler, 12 procent har använt den kanalen jämfört med fem procent 2004. Här finns potential för ännu mer. Av de företag som utnyttjar denna metod för rekrytering tycker 66 procent att den fungerat mycket eller ganska bra. Anmärkningsvärt är att det finns stora variationer mellan olika län i hur bra samverkan för rekrytering har fungerat. I Dalarnas och Örebro län verkar något ha gjorts rätt då fler än åtta av tio företag är nöjda med samarbetet. Som enda storstadsregion hamnar Stockholms län under snittet där bara drygt hälften av företagen anger att samarbetet fungerar. Varför är det svårt att rekrytera? Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet är fortfarande den enskilt viktigaste orsaken till att man har svårt att rekrytera de medarbetare man behöver även om den i årets undersökning minskat något. Svårigheterna gäller särskilt för de olika delbranscherna på byggsidan, men också för skogs- och träföretag samt för grafisk industri. 86 procent av företagen inom byggindustrin, VVS-branschen, maskinentreprenad och grafisk industri anger brist på personer med rätt yrkeserfarenhet som den viktigaste orsaken till att man inte får tag på medarbetare. En orsak som däremot enligt företagen minskat radikalt jämfört med tidigare år, är att ersättningen från a-kassan minskar intresset för att ta jobb. 2004 hade 27 procent av företagen den uppfattningen. 2007 hade andelen sjunkit till åtta procent. Sannolikt har också jobbavdraget som införts sedan förra undersökningen betydelse i sammanhanget. Den särskilda undersökningen av mindre företag med en till fyra anställda visar dock att det är betydligt fler av dem (14 procent) som anser att ersättningen från a-kassan minskar intresset för att ta jobb. Vad anser du är de allra viktigaste orsakerna till att det varit svårt för ditt företag att få tag i de medarbetare ni haft behov av? Brist på personer med 76 85 rätt yrkeserfarenhet 82 Brist på personer med rätt utbildning 52 52 56 För höga lönekrav 14 16 21 Bristande kunskaper 8 9 i svenska 9 Regionen eller orten är 8 16 inte tillräckligt attraktiv 18 8 A-kassans ersättningsnivå 27 minskar intresset att ta jobb 24 4 Svårt att hitta arbete på 7 orten för medföljande 7 2007 2004 2002 Brister hos 3 8 arbetsförmedlingen 6 3 Svartjobb, som minskar 11 intresset att ta vitt jobb 10 Problem att hitta bostad 3 6 11 2 Arbetslösa är upptagna i 6 arbetsmarknadsåtgärder 7 Annan orsak 6 7 7 0 20 40 60 80 100% Bas: Om haft problem med rekryteringen

Rekryteringsläget 18 Företagen anser också i betydligt mindre utsträckning 2007 än 2004 att svartjobb minskar intresset för att ta vitt jobb. Andelen har minskat till tre procent i årets enkät från drygt tio procent 2004. Också andelen företag som anger brister hos Arbetsförmedlingen och att arbetslösa är upptagna i åtgärder som en av de viktigaste orsakerna till rekryteringsproblemen har minskat. Förändringarna i företagens svarsbild sedan de senaste undersökningarna kan sannolikt kopplas till regelförändringar som ökade sökkrav, jobbavdrag och förändringar i a-kassans ersättningsnivå. Företag i Stockholms län, Jönköpings län och Skåne län anger i något större utsträckning än företag i andra län bristande kunskaper i svenska som en orsak till att det varit svårt att få tag på medarbetare. Inom vissa områden som hotell och restaurang, service- och tjänstebranscherna och för vårdföretagen är bristande kunskaper i svenska ett reellt problem. Vart femte företag i Kronoberg anger att länet eller orten inte är tillräckligt attraktiv. Störst problem att hitta bostad är det i det nu expansiva Norrbottens län. Inom vissa delar av tjänstesektorn och industrin är det fler än genomsnittet som uppger att det är problem att hitta arbete för medföljande på orten. Detta hänger troligen samman med att det i dessa branscher finns fler företag med akademiker anställda. Trots att problemen med svartjobb generellt förefaller ha minskat är det fortfarande ett problem för företagen inom vissa branscher, exempelvis hotell och restaurang, byggindustrin, transportbranschen och städbranschen eftersom det bland annat leder till priskonkurrens på ojusta villkor. Utbud och efterfrågan av utbildade behöver matchas bättre Den näst viktigaste orsaken, som hälften av de tillfrågade företagen anger, är liksom för tre år sedan att brist på personer med rätt utbildning har gjort det svårt att få tag i medarbetare. Med stora kullar gymnasieutbildade och expansionen av högre utbildning borde det inte vara svårt att få tag på medarbetare med rätt utbildningsnivå. Men rätt utbildningsnivå är som bekant inte detsamma som rätt utbildning. Det syns inte minst på den stora variationen i vilken utbildningsnivå som efterfrågas inom olika branscher. Den dåliga matchningen mellan de arbetssökandes utbildningar och de utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden har accentuerats sedan 2004. För drygt hälften av företagen är bristen på personer med rätt utbildning en av de viktigaste orsakerna till rekryteringsproblemen. Det är samma andel som vid förra enkäten, men problemets tyngd har ökat eftersom samtliga andra orsaker har angivits av en mindre andel än sist. Det behövs betydligt starkare incitament att välja inriktning efter arbetsmarknadens behov. Återigen sticker VVS-företagen och vårdföretagen ut. I dessa branscher är det närmare tre av fyra företag som uppger bristen på rätt utbildning som huvudproblem vid rekrytering. Inriktningen är om möjligt ännu viktigare då det gäller eftergymnasial utbildning. Tidigare har vi sett att utbildningsnivån som företag är intresserade av stiger med företagets storlek. Vi kan också se att ju större företagen är, desto fler anger brist på rätt utbildning som viktig orsak till problemen. Av företag med mer än 250 anställda var det sex av tio som hade problem på grund av att de sökande inte hade rätt utbildning. Det är ett systemfel att missmatchen blir så stor. Ur ett samhällsperspektiv är det knappast optimalt att det år efter år sker så mycket missriktad utbildning i förhållande till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Rekryteringsläget 19 har under många år pekat på att systemet för högre utbildning allt för länge har premierat attraktiva ämnen och hög genomströmning framför kvalitet och användbara kunskaper. I det ljuset öppnar resursutredningen (SOU 2007:81 Resurser för kvalitet ) som kom innan årsskiftet goda möjligheter till förbättringar. Kvalitet måste, så som även sägs där, premieras och med denna enkät i åtanke är det också självklart att arbetsmarknadsanknytning måste finnas med bland kvalitetskriterierna för all utbildning, även akademisk sådan. För att komma till rätta med de problem företagen beskriver behövs också systemskiften som tar fasta på elevens/studentens perspektiv. Från det hållet är det tydligt att utbildning i första hand är en avgörande investering för individen och inte bara en statligt finansierad konsumtion. Tar vi individens investeringsbeslut på allvar måste vi också se till att det kommer fram bättre beslutsunderlag om hur risker och eventuella belöningar ser ut med olika alternativ. Finns det ingen eller bristfällig information om utfallet på arbetsmarknaden, så är det klart att valet får slagsida mot föräldrars erfarenheter och vad som för stunden är populärt att studera. Vilka konsekvenser fick rekryteringsproblemen? En konsekvens av företagens rekryteringsproblem är hårdare belastning på personalen. Sju av tio företag som haft problem med rekryteringen har svarat att man tvingats till detta alternativ. Denna konsekvens är i mycket stor utsträckning ofrånkomlig eftersom rekryteringsbehovet ofta uppkommer till följd av att en medarbetare slutar medan arbetsuppgifterna består. Bland IT- och telekomföretag angav 34 procent att svårigheterna att rekrytera personal innebar att expansion förhindrades. Det var dubbelt så många som för helheten. Så mycket som vart femte företag som upplevt rekryteringsproblem har angett att de tvingas tacka nej till order. Här ser vi ett hinder för expansion för det enskilda företaget som även påverkar ekonomin i stort. Det rör sig om närmare 17 000 företag som på detta sätt inte kunnat öka sin produktion i önskad utsträckning. Ett av tio företag lyckas trots allt lägga ut produktion eller uppdrag hos underleverantörer. För teknikföretagen rör det sig om så mycket som närmare en fjärdedel av företagen som lyckas lägga ut produktion eller uppdrag. Sammantaget blir konsekvenserna en hämsko för tillväxten i vårt land. Om Sverige ska kunna återta en plats i den internationella välståndsligans topp genom att öka antalet företag och genom att befintliga företag utvecklas och växer, så måste vi arbeta på flera fronter för att minska rekryteringsproblemen. Krafttag måste till för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Det är tydligt att det behövs ytterligare åtgärder som minskar utanförskapet inte minst till följd av demografin och som ökar utbudet av arbetskraft i Sverige. Hur försöker företagen lösa rekryteringsproblemen? Det mest oroväckande i företagens svar på hur man löste rekryteringsproblemen är att andelen företag som överhuvudtaget inte lyckats tillsätta jobben är så hög som 20 procent. Därav är det sju procentenheter som har angivit att de avstod från att rekrytera och 13 procentenheter som angivit att man inte lyckades rekrytera. För IT- och telekomföretag är motsvarande siffror 15 procent respektive 14 procent. Genom att se hur företagen besvarat frågorna i enkäten kan vi uppskatta antalet misslyckade rekryteringsförsök till drygt 90 000 under andra halvåret 2007.

Rekryteringsläget 20 Om det var svårt att rekrytera de medarbetare ni behövde: hur löste ni situationen? Vi lyckades så småningom rekrytera, men det tog betydligt längre tid än normalt Vi lyckades så småningom rekrytera, men vi var tvungna att ändra kompetenskraven 27 28 54 54 50 Vi hyrde in personal Vi tog ut mer övertid 20 19 21 16 23 27 2007 2004 2002 Vi lyckades inte rekrytera 13 17 15 Vi fick höja lönen * 10 Vi avstod från att rekrytera * 7 Annan konsekvens 6 10 11 0 20 40 60 80% Bas: Om haft problem med rekryteringen * Alternativet fanns ej med 2004 och 2002 Andelen företag som angav att man varit tvungen att ta ut övertid då man inte lyckats med rekryteringen var 16 procent. Det är en mindre andel än både 2004 och 2002. Detta kan bero på att undersökningen gjordes i slutet av året vilket påverkar möjligheten att ta ut övertid om man redan haft mycket övertid tidigare under året. En annan orsak kan vara att utvecklingen av anpassade arbetstidslösningar på företagsnivå delvis har mött behovet av att variera arbetstiden med efterfrågan I vilket fall är det viktigt att möjligheten till övertid finns som säkerhetsventil för företagen. Övertiden är både ett sätt att möta initialt ökande efterfrågan och ett sätt att klara expansion och att behålla marknadsandelar. I ett längre perspektiv upplever mer än hälften av företagen att det ökade trycket på arbetsmarknaden gör det svårare att rekrytera och att det tar längre tid. Nära sju av tio IT- och telekomföretag angav att det tog betydligt längre tid. Ett sätt för företagen att lösa situationen tillfälligt är att hyra in personal. Bland de tillfrågade företagen har vart femte använt denna väg. Det är ungefär samma andel som i undersökningarna 2004 och 2002. Branscher som använt sig av möjligheten att hyra in personal i större utsträckning än andra är främst tillverkningsindustrin och bygg branschen, särskilt VVS-området där närmare fyra av tio företag har hyrt in personal för att klara situationen. Att en rekrytering drar ut på tiden är kostsamt för företagen, både i form av ökade utgifter och minskade intäkter. Så mycket som vart fjärde företag uppger att de tvingades ändra kompetenskraven även om de så småningom lyckades rekrytera. Främst gäller det för företag inom hotell- och restaurang där 37 procent uppgivit att man tvingats ändra kompetenskraven. Men det är också vanligt inom bland annat VVS (31 procent).

Rekryteringsläget 21 Rekryteringsläget våren 2008 När enkäten gjordes i november december 2007 räknade företagen med en fortsatt stark efterfrågan och stort rekryteringsbehov det närmaste halvåret. Jämfört med 2004 var det 2007 en betydligt större andel av företagen, 64 procent jämfört med 44 procent, som svarade att de har för avsikt att rekrytera under de kommande sex månaderna. Det visar på en fortsatt stark efterfrågan på personal. Även om konjunkturen redan i slutet av 2007 hade mattats något, är det totalt sett ändå en något större andel som uppger att man har för avsikt att rekrytera fler, än färre de närmaste sex månaderna jämfört med andra halvåret 2007. Om man tittar på branscher så är det främst inom IT- och telekomföretagen och byggsidan men även hotell- och restaurang och grafiska företag som man räknar med att anställa fler än man gjort under det senaste halvåret. Kraftigast tillbakagång av de särredovisade branscherna visar teknikföretagen, men rekryteringen inom transportsektorn bromsar också upp. Tror du att ni under de kommande 6 månaderna kommer att rekrytera fler eller färre medarbetare än ni gjort under de senaste 6 månaderna eller blir det ungefär som hittills? VVS Företagen 18 EIO 14 IT & Telekom 12 Sv Byggindustrier 9 Grafiska Företagen SHR 8 8 Almega tjänsteförbund 6 Maskinentreprenörerna 4 Riket 5 anställda eller fler 2 Almega tjänsteföretag Arbio Svensk Handel Livsmedel Transportgruppen Vårdföretagarna Industri o Kemi Teknikföretagen Bas: Företag med 5 eller fler anställda -6-5 -1-2 0-1 1 0 Netto Fler - Färre -10-5 0 5 10 15 20% Variationerna mellan länen hänger samman med strukturen på näringslivet och är rätt stora när det gäller bedömningen av det framtida rekryteringsbehovet. Stark ökning i efterfrågan ser det ut att bli i Östergötlands, Hallands och Norrbottens län. Kronobergs län och Uppsala län tillhör de län där företagen tror på minskad rekrytering.

Rekryteringsläget 22 Tror du att ni under de kommande 6 månaderna kommer att rekrytera fler eller färre medarbetare än ni gjort under de senaste 6 månaderna eller blir det ungefär som hittills? Östergötlands län Norrbottens län Västra Götalands län Örebro län Hallands län Jönköpings län Västernorrlands län Blekinge län Riket 5 anst el fler Södermanlands län Stockholms län Skåne län Kronobergs län Jämtlands län Västmanlands län Gotlands län Värmlands län Kalmar län Västerbottens län Dalarnas län Uppsala län Gävleborgs län 21 21 20 19 19 19 18 18 18 18 17 17 17 17 17 16 15 15 15 14 12 12 29 29 29 24 32 28 25 25 32 31 24 31 33 21 29 33 11 15 17 16 12 19 14 17 16 16 16 15 21 12 16 16 15 14 16 13 16 14 33 25 22 20 23 29 22 21 22 34 25 27 33 25 29 27 6 11 12 14 12 10 10 14 13 12 13 16 13 13 12 8 15 16 15 14 12 15 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fler Ungefär som hittills Färre Ingen rekrytering planeras Vet ej/ej svar Bas: Företag med 5 eller fler anställda Intresset för att rekrytera inom ramen för nyfrisk/nystartsjobb Denna fråga är ny i årets enkät. Ungefär procent av företagen är intresserade av att rekrytera någon som på grund av sjukdom eller arbetslöshet varit borta länge från arbetsmarknaden och som därför kan anställas inom ramen för reglerna om nyfrisk/nystartsjobb. Detta visar att det kan finnas en ganska stor potential både för en ökning av nystartsjobben som f n uppgår till ca 13 000 och för de s k nyfriskjobb som infördes vid årsskiftet. Det län där högst andel företag är intresserade av att rekrytera från de grupper som kan komma ifråga för nystarts/nyfriskjobb är Norrbottens län med 43 procent. Trots de senaste årens starka arbetsmarknad har Norrbottens län en relativt hög arbetslöshet, två procentenheter över genomsnittet för riket om programåtgärder inkluderas. Också i Jämtlands län där arbetslöshetstalen ligger högt är intresset från företagen över genomsnittet. Den bransch som visar störst intresse är hotell- och restaurang där nästan vartannat företag kan tänka sig att rekrytera med nystarts/nyfriskjobb.