Att söka men inte finna. - Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 1 April 2010

Transkript

1 Att söka men inte finna - s rekryteringsenkät 2010 del 1 April 2010

2 Inledning 1 Inledning Hur ser företagens behov av arbetskraft ut och lyckas företagen hitta den kompetens de behöver? I kölvattnet av den största ekonomiska nedgång som Sverige upplevt sedan andra världskriget blir svaren på de frågorna mycket intressanta. har tidigare genomfört rekryteringsenkäter bland föreningens medlemsföretag vilket möjliggör jämförelser över tid. Vi vill med den här undersökningen bidra till diskussionen om en bättre fungerande arbetsmarknad i Sverige. I undersökningen kartlägger vi i vilken utsträckning företagen försökt rekrytera, i vilken utsträckning de hittat den kompetens de eftersökt, vilka hinder de ser för att hitta medarbetare med rätt kompetens och så vidare. Rekryteringsenkäten är en mycket omfattande undersökning och i den här rapporten behandlar vi resultaten på några av de frågor vi ställt till företagen. Resultaten från de övriga frågorna presenteras i kommande delrapporter. Undersökningen har utförts av Novus på uppdrag av under perioden 26/1 17/ Den har genomförts som en webbenkät, därutöver har kompletterande telefonintervjuer genomförts företag har besvarat enkäten och svarsfrekvensen är 51 procent. Vid genomförandet av rekryteringsenkäten 2007 tillfrågades gruppen företag med 1-4 anställda endast som kontrollgrupp. Denna gång är antalet tillfrågade i den gruppen större vilket ger en större säkerhet vid analyser av företagens svar. Vid jämförelser med resultat från tidigare enkäter sker detta genomgående för företag med 5 anställda eller fler. Projektet har genomförts i samverkan med s medlemsorganisationer. I projektgruppen har följande medverkat. Gun-Britt Morhed (Teknikföretagen), Marie Silfverstolpe (Almega), Fredrik Isaksson (Sveriges Byggindustrier), Fredrik Voltaire (Svensk Handel) och Caj Luoma (Transportgruppen). Från har Patrik Karlsson, Björn Lindgren, Karin Ekenger, Johan Rönn och Johan Olsson deltagit i arbetet.

3 Innehåll 2 Innehåll Inledning...1 Sammanfattning...3 Många rekryteringsförsök trots tuff konjunktur...3 Fler arbetslösa ändå misslyckas vart femte rekryteringsförsök Svårigheter att hitta rätt medarbetare leder till missade affärer...3 Ökad efterfrågan på arbetskraft...3 Dåligt fungerande arbetsmarknad... 4 Läget i ekonomin...5 Rekryteringsläget... 6 I behov av kompetenta medarbetare... 6 Fortfarande svårt att få tag i de medarbetare företagen sökt... 8 Svårrekryterade yrken och kompetenser... 9 Vart femte rekryteringsförsök misslyckas... 9 Brist på personer med rätt utbildning och yrkeserfarenhet Dubblering av de som helt avstod att rekrytera på grund av svårigheter att hitta rätt medarbetare Missade rekryteringstillfällen leder till missade affärer...12 Efterfrågan på arbetskraft under våren/sommaren Bilaga Undersökningsmetod

4 Sammanfattning 3 Sammanfattning Många rekryteringsförsök trots tuff konjunktur Trots lågkonjunkturen har vartannat företag (51 procent) med minst 5 anställda försökt att rekrytera nya medarbetare under den senaste sexmånadersperioden. Det är en klar nedgång jämfört med 2007 då två av tre företag (66 procent) hade försökt att rekrytera. Men att vartannat företag försökt rekrytera är ändå ett bevis för att företagen behöver värva kompetenta medarbetare även i kärva ekonomiska tider. Sju av tio företag uppger att brist på personer med yrkeserfarenhet är en orsak till varför de har haft svårt att hitta de medarbetare de sökt. Den näst vanligaste förklaringen är brist på personer med rätt utbildning (61 procent). Fler arbetslösa ändå misslyckas vart femte rekryteringsförsök Situationen på arbetsmarknaden förändrades hastigt efter finanskrisen 2008 med fallande sysselsättning och ökande arbetslöshet. Trots att fler är arbetslösa och utbudet av ledig arbetskraft därmed är större är andelen rekryteringsförsök som misslyckas oförändrad eller till och med något större jämfört med De företag som försökt rekrytera har i genomsnitt sökt 5,2 medarbetare. Men i genomsnitt har de bara lyckats rekrytera 4,2 medarbetare. Det betyder att ungefär vart femte rekryteringsförsök misslyckats och inte ledde till att någon anställts. Detta får reella och högst påtagliga konsekvenser. Företagen får inte tag på den kompetens de behöver för att vara konkurrenskraftiga. De arbetslösa går miste om sysselsättning. Det betyder också att Sveriges ekonomi i helhet växer mindre än vad den kunde ha gjort. Svårigheter att hitta rätt medarbetare leder till missade affärer Av de företag som hade problem med att få tag i medarbetare lyckades vartannat till slut, men det tog mycket längre tid än normalt. 12 procent uppger att de helt avstod från att rekrytera och ytterligare 13 procent uppger att de inte lyckades. En konsekvens av svårigheterna att hitta rätt kompetens är att belastningen på den befintliga personalen ökar. I 22 procent av fallen resulterade rekryteringssvårigheterna i att planerad expansion inte kunde genomföras. I cirka 20 procent av fallen uppger företagen att de tvingats tacka nej till uppdrag och/eller dra ner på produktion och service. Ökad efterfrågan på arbetskraft Under den kommande sexmånadersperioden förväntar sig företagen behöva rekrytera fler medarbetare. Andelen som tror att de kommer rekrytera fler än tidigare är större än de som tror att de kommer att rekrytera färre än tidigare, i samtliga branscher. Företagen inom byggsektorn och IT- och telekomsektorn är de som uppger att de i högst utsträckning kommer försöka rekrytera fler medarbetare än tidigare.

5 Sammanfattning 4 Dåligt fungerande arbetsmarknad Att företagen har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens och att många rekryteringsförsök helt misslyckas, även i en lågkonjunktur då tillgången på ledig arbetskraft är god, visar att den svenska arbetsmarknaden fungerar dåligt. Tjänster som inte kan tillsättas innebär att arbetslösa missar möjligheter till jobb. För företagen medför det missade affärer eller att expansion måste skjutas på framtiden.

6 Läget i ekonomin 5 Läget i ekonomin Flera års gynnsam utveckling av svensk ekonomi och sysselsättning bröts hösten 2008 i spåren av finanskrisen. Från perioden 2005 till sensommaren 2008 hade exempelvis sysselsättningen ökat med cirka personer. När kreditmarknaderna kollapsade fick företagen svårt att få lån med likviditetsproblem som följd. Oron spreds blixtsnabbt, investeringar lades på is, affärer sköts på framtiden och orderingången föll i många företag mycket snabbt. Ganska omgående blev företagen tvungna att skära ner, varslen duggade tätt under hösten 2008 och vintern Sysselsättningen föll och arbetslösheten ökade dramatiskt. I februari 2010 hade arbetslösheten stigit till 9 procent och jämfört med september 2008 är fler människor arbetslösa. Nedgången i ekonomin drabbade de traditionella industrinäringarna hårdare än många andra delar av näringslivet. Tjänsteföretag verksamma exempelvis i Stockholm har i avsevärt lägre utsträckning påverkats av nedgången i ekonomin. Dessutom har den låga räntan tillsammans med jobbskatteavdraget gjort att många har fått mer pengar i plånboken, vilket lett till stärkt köpkraft och därigenom hållit uppe efterfrågan i ekonomin. Nu har fallet i ekonomin bromsats, recessionen är över och många av västvärldens ekonomier växer igen. Utvecklingen på arbetsmarknaden i Sverige bedöms vara fortsatt dyster 2010, med ökande arbetslöshet, för att bottna och vända uppåt under 2011 (s konjunkturprogram Jobbskaparna & Jobbkaparna).

7 Rekryteringsläget 6 Rekryteringsläget I behov av kompetenta medarbetare Undersökningen visar att vartannat företag med fem anställda eller fler har försökt rekrytera medarbetare under den senaste halvårsperioden. Det kan tyckas vara en anmärkningsvärt hög siffra med tanke på läget i den svenska ekonomin. Men även i tider av sämre konjunktur sker en omsättning på arbetsmarknaden. Medarbetare slutar, pensioneras, är tjänstlediga osv. Det innebär trots en relativt låg efterfrågan i ekonomin att företag måste ersättningsrekrytera. Även företagets verksamhet kan förändras vilket kan ge behov av nya medarbetare. En bidragande orsak till att så många företag trots allt har försökt rekrytera är att lågkonjunkturen endast haft en marginell påverkan på företag i vissa branscher och deras arbetskraftsbehov. Vid en jämförelse med tidigare års undersökningar är det ändå uppenbart att efterfrågan på arbetskraft sjunkit markant. Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste sex månaderna? Ja % Bas: Företag med 5 eller fler anställda 2007 hade två av tre företag försökt rekrytera. Den andelen har sjunkit till att vartannat företag har försökt rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna. Blickar man tillbaka till 2004 är det samma andel, 51 procent som har försökt rekrytera. Efterfrågan på arbetskraft varierar mellan olika branscher. Exempelvis har 65 procent av företagen inom Almega Tjänsteförbunden försökt rekrytera det senaste halvåret jämfört med 41 procent av företagen inom Trä- och Möbelindustrin. Tydligt är att flera tjänstebranscher klarat sig bättre genom krisen. Utöver företag inom Almega Tjänsteförbunden har företag inom IT - och telekomsektorn, vårdsektorn och hotell- och restaurangsektorn varit de som har försökt rekrytera i högst utsträckning. Företagen inom industrin har drabbats hårdare av konjunkturnedgången, trots det har 45 procent av företagen inom Teknikföretagen försökt rekrytera de senaste sex månaderna.

8 Rekryteringsläget 7 Har ni försökt rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste 6 månaderna? Ja, 2010 Ja, anställda eller fler anställda anställda anställda anställda anställda eller fler % De större företagen har i mycket högre utsträckning än de mindre företagen försökt rekrytera medarbetare. Det beror helt enkelt på att antalet individer är fler i storföretagen och vid en normal personalomsättning behövs ett större antal ersättningsrekryteras. Nära 9 av 10 företag med fler än 250 anställda har försökt rekrytera under den senaste halvårsperioden. Medan vart femte företag i storleksgruppen 1-4 anställda har försökt rekrytera. Jämfört med 2007 är andelen som har försökt rekrytera medarbetare lägre i samtliga storleksgrupper. Störst minskning har skett i gruppen företag med 1-4 anställda där andelen som har försökt rekrytera nästan halverats jämfört med Efterfrågan på arbetskraft varierar även mellan länen. Företag i Stockholms län är de som försökt rekrytera i högst utsträckning. Kalmarföretagen är de som försökt rekrytera i minst utsträckning. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste 6 månaderna? Stockholms län Västerbottens län Skåne län Gotlands län Örebro län Riket Jämtlands län Värmlands län Västmanlands län Gävleborgs län Norrbottens län V:a Götalands län Hallands län Blekinge län Södermanlands län Kronobergs län Uppsala län Jönköpings län Östergötlands län Västernorrlands län Dalarnas län Kalmar län Ja % Bas: Företag med 5 eller fler anställda

9 Rekryteringsläget 8 I ett enda län har företagen försökt rekrytera i högre utsträckning nu jämfört med under högkonjunkturen 2007 och det är på Gotland. I alla andra län är det färre som har försökt rekrytera nu jämfört med Mest minskar andelen företag som försökt rekrytera i Kalmar län där 61 procent hade försökt rekrytera vid den tidigare undersökningen jämfört med 43 procent nu. Fortfarande svårt att få tag i de medarbetare företagen sökt Även om andelen minskat är det fortfarande 47 procent av företagen med fem anställda eller fler som uppger att det varit ganska eller mycket svårt att hitta de medarbetare de har sökt. Detta kan jämföras med 73 procent vid den tidigare undersökningen. Har det varit svårt att få tag på de medarbetare ni sökt? Maskinentreprenörerna VVS-företagen Sveriges Byggindustrier IT- och Telekomföretagen Sv. Hotell- och restaurang Ja, ganska svårt Ja, mycket svårt Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Motorbranschen Vårdföretagarna Trä- och Möbelindustriförb Biltrafikens Arb Skogs- och Lantarbetsgiv Teknikföretagen Elektriska Inst. Org Industri och Kemigruppen Svensk Handel 28 9 Livsmedelsföretagen Bas: Företag som har försökt rekrytera För företag inom Maskinentreprenörerna och inom VVS-branschen är det 70 procent respektive 64 procent som uppger att det varit ganska eller mycket svårt att hitta medarbetare. De mindre företagen uppger i avsevärt högre utsträckning att de har haft svårt att rekrytera de medarbetare man behövt. I gruppen företag med 1-4 anställda är det 57 procent som anser att det har varit svårt. Bland de stora företagen med 250 anställda eller fler är det 33 procent som uppger att de har haft svårt att hitta de medarbetare de sökt. Skälet till varför färre företag har svårt att hitta de medarbetare de sökt är sannolikt att utbudet av ledig arbetskraft är högre på grund av den högre arbetslösheten. På länsnivå återfinns också skillnader i hur företagen upplever om det har varit svårt att hitta de medarbetare de sökt. 59 procent av företagen i Norrbottens län som har försökt rekrytera uppger att det har varit svårt. Även företagen i Gävleborgs län och på Gotland uppger att de har haft svårt att hitta de medarbetare de sökt. Minst bekymmer med att hitta de medarbetare de sökt har företagen i Uppsala län haft.

10 Rekryteringsläget 9 Har det varit svårt att få tag på de medarbetare ni sökt? Norrbottens län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Östergötlands län Södermanlands län Stockholms län Kalmar län Västernorrlands län Blekinge län Riket Örebro län Kronobergs län Skåne län Hallands län Jönköpings län V:a Götalands län Västerbottens län Västmanlands län Jämtlands län Värmlands län Uppsala län 28 9 Ja, ganska svårt Ja, mycket svårt % Bas: Företag som har försökt rekrytera Svårrekryterade yrken och kompetenser De företag som i enkäten uppger att de har haft svårt att hitta de medarbetare de har sökt har fått ge exempel på yrken och kompetens som har varit särskilt besvärliga att få tag på. De yrken som varit svåra att rekrytera är karaktäristiska för respektive bransch. Men genomgående oavsett bransch har många företag haft svårt att hitta säljare. Företag inom Almega Tjänsteförbunden har exempelvis haft svårt att rekrytera lokalvårdare och väktare. Företag inom Maskinentreprenörerna har haft svårt att hitta maskinförare och företag inom elbranschen har haft svårt att hitta elektriker. Vårdföretagen har i synnerhet haft bekymmer med att hitta tandläkare och tandsköterskor. IT- och Telekomföretag har haft svårt att rekrytera it-tekniker, programmerare och systemtekniker. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas Matchningen mellan företagens behov av arbetskraft, å ena sidan och den tillgängliga arbetskraften har länge varit bristfällig på svensk arbetsmarknad. Med en bättre fungerande matchning skulle företagens möjligheter att snabbt hitta medarbetare med rätt kompetens öka samtidigt som tiden i arbetslöshet skulle minska för individerna. Att hitta medarbetare med rätt kompetens när företaget behöver är alltså inte enkelt, inte ens då det finns ett numerärt stort utbud av ledig arbetskraft. Det framgår vid en jämförelse mellan hur många medarbetare företagen har försökt rekrytera och hur många de har lyckats rekrytera. I genomsnitt har företagen med fler än 5 anställda försökt rekrytera 5,2 medarbetare men endast lyckats rekrytera i genomsnitt 4,2. Det betyder att cirka 20 procent av alla rekryteringsförsök misslyckades. Det är ungefär samma andel som misslyckades under hösten Det är anmärkningsvärt eftersom utbudet på ledig arbetskraft är avsevärt högre nu med tanke på den högre arbetslösheten.

11 Rekryteringsläget 10 Hur många medarbetare har ni sammanlagt FÖRSÖKT rekrytera till ditt företag under de senaste 6 månaderna? Hur många medarbetare har ni sammanlagt LYCKATS rekrytera till ditt företag under de senaste 6 månaderna? ,2 4, ,1 4,8 7,3 8,9 Försökt rekrytera Lyckats rekrytera antal personer Bas: Företag med 5 eller fler anställda som har försökt rekrytera Det kan tyda på försämrad matchning på arbetsmarknaden med resultatet att antalet som har jobb är färre än vad det skulle kunna ha varit med bättre matchning. Företagen med 5 anställda eller fler i Gävleborgs län är de som i störst utsträckning har misslyckats med sina rekryteringsförsök. Där misslyckas i genomsnitt vart tredje rekryteringsförsök. Brist på personer med rätt utbildning och yrkeserfarenhet De två överlägset vanligaste orsakerna till att företagen har haft svårt att få tag på de medarbetare de sökt är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet och brist på personer med rätt utbildning. Andelen som uppger att det är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet minskar jämfört med de tidigare undersökningarna. Däremot är det klart fler som uppger att brist på personer med rätt utbildning är en viktig orsak till varför de har haft svårt att få tag i rätt medarbetare. På branschnivå uppger 90 procent av VVS-företagen att bristen på personer med rätt utbildning varit en orsak till rekryteringsproblemen. Även företag inom vårdsektorn uppger det i hög utsträckning (82 procent). Företag inom Maskinentreprenörerna anger brist på personer med rätt yrkeserfarenhet som en viktig orsak (92 procent). I ett länsperspektiv uppger företagen i Kalmar och Västerbotten i högst utsträckning att brist på personer med yrkeserfarenhet är en viktig orsak till rekryteringsproblemen. Företagen i Kronobergs län, Kalmar län och i Västernorrlands län är de som i högst utsträckning uppger att regionen inte är tillräckligt attraktiv. Företagen i Stockholm uppger i högst utsträckning att personerna har haft för höga lönekrav.

12 Rekryteringsläget 11 Vad anser du är de allra viktigaste orsakerna till att det har varit svårt för ditt företag att få tag i de medarbetare ni haft behov av? Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet Brist på personer med rätt utbildning För höga lönekrav Svartjobb, som minskar intresset att ta ett vitt Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta jobb Bristande kunskaper i svenska Problem att hitta bostad Brister hos arbetsförmedlingen Svårt att hitta arbete på orten för medföljande Arbetslösa är upptagna i arbetsmarknadsåtgärder Annan orsak % Bas: Företag med 5 anställda eller fler som har försökt rekrytera och som har haft svårt att hitta de medarbetare de sökt Dubblering av de som helt avstod att rekrytera på grund av svårigheter att hitta rätt medarbetare De flesta som uppger att det har varit ganska eller mycket svårt lyckas ändå hitta medarbetare. Det vanligaste är att rekryteringen tar längre tid än normalt, men företagen tvingas även att ändra kompetenskraven i relativt hög utsträckning. Jämfört med undersökningen 2007 är det nästan dubbelt så många som uppger att de på grund av svårigheterna att hitta medarbetare med rätt kompetens helt enkelt avstod från att rekrytera. Detta kan bero på att i ett osäkert orderläge så väljer man att avstå före att rekrytera en medarbetare som inte helt passar för uppgiften. I gruppen företag med 1-4 anställda är det 22 procent som anger annat sätt och vid en analys av de öppna svar som respondenterna kan avge, framkommer det att det är vanligt att företagaren själv har arbetat fler timmar. Bland de öppna svaren under alternativet annat sätt framkommer också ofta att rekryteringen pågår fortfarande.

13 Rekryteringsläget 12 Om ni haft problem med att få tag i medarbetare hur löste ni situationen? Vi lyckades så småningom rekrytera men det tog längre tid än normalt Vi lyckades så småningom rekrytera men vi var tvungna att ändra Vi hyrde in personal Vi tog ut mer övertid Vi lyckades inte rekrytera Vi fick höja lönen 8 10 Vi avstod från att rekrytera 7 12 Annat sätt Bas: Företag med 5 anställda eller fler som har försökt rekrytera och som har haft svårt att hitta de medarbetare de sökt Missade rekryteringstillfällen leder till missade affärer Vanligaste effekten av att företag har svårt att hitta medarbetare är hårdare belastning på den befintliga personalen. I ambitionen att kunna leverera och möta sina kunders förväntan samtidigt som företagen inte har tillräckliga personella resurser blir hårdare belastning på den befintliga personalen på kort sikt det mest naturliga. Men på längre sikt måste arbetsstyrkan vara balanserad mot den efterfrågan företaget möter. Störst förändring från undersökningen 2007 är att det är avsevärt fler som uppger att rekryteringsproblemen har lett till att planerad expansion har förhindrats. Vilka konsekvenser fick rekryteringsproblemen för ditt företag? Hårdare belastning på personalen Planerad expansion förhindras Vi fick dra ner på produktionen/servicen Vi fick tacka nej till order/uppdrag Vi fick lägga ut verksamhet till annan utförare leverantör i Sverige Vi fick lägga ut verksamhet till annan utförare utomlands 2 3 Annat Bas: Företag med 5 anställda eller fler som har försökt rekrytera och som har haft svårt att hitta de medarbetare de sökt

14 Rekryteringsläget 13 Bland de mindre företagen leder svårigheterna med att hitta rätt medarbetare till att 25 procent av företagen tvingas tacka nej till order. En lika vanlig effekt är att planerad expansion förhindras. Bland IT- och telekomföretagen är det hela 51 procent som uppger att rekryteringsproblemen har förhindrat planerad expansion. För företagen inom VVS-industrierna får rekryteringsproblemen i vartannat fall effekten att företagen tackar nej till jobb. Den bristande matchningen mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft ger således reella effekter både på tillväxten och på sysselsättningen. Efterfrågan på arbetskraft under våren/sommaren 2010 Enkäten visar att företagen förväntar sig behöva rekrytera fler medarbetare under de kommande sex månaderna än vad de behövde under den senaste sexmånadersperioden. Efterfrågan på arbetskraft stärks alltså under det kommande halvåret. I samtliga branscher är andelen företag som uppger att de kommer rekrytera fler medarbetare än tidigare större än andelen som uppger att de kommer rekrytera färre. Företagen inom byggsektorn och IT- och telekomsektorn är de som i störst utsträckning kommer försöka rekrytera fler medarbetare än tidigare. Bland företagen inom Maskinentreprenörerna är det inget företag som uppger att de kommer att rekrytera färre än tidigare. Tror du att ni under de kommande 6 månaderna kommer att rekrytera fler eller färre medarbetare än ni gjort under de senaste 6 månaderna eller blir det ungefär som hittills? Sveriges Byggindustrier IT- och Telekomföretagen VVS-företagen Almega Tjänsteförbunden Trä- och möbelindustriförb. Elektriska Inst. Org Sv. Hotell- och restaurang Maskinentreprenörerna Teknikföretagen Skogs- och Lantarbetarsgiv. Almega Tjänsteföretagen Biltrafikens Arb. Svensk Handel Industri och Kemigruppen Motorbranschen Vårdföretagarna Livsmedelsföretagen Netto/Fler Färre % Bas: Samtliga företag Även på länsnivå återfinns stora variationer och företagen i Dalarna och Blekinge är de som i högst utsträckning uppger att de kommer att försöka rekrytera fler medarbetare den kommande sexmånadersperioden än tidigare. Företagen i Jämtlands län och i Uppsala län är de som i lägst utsträckning kommer att rekrytera fler medarbetare. I Jämtland svarar nästan vartannat företag att ingen rekrytering alls planeras den kommande sexmånadersperioden. Motsvarande siffra är exempelvis för Stockholm 33 procent.

15 Rekryteringsläget 14 Tror du att ni under de kommande 6 månaderna kommer att rekrytera fler eller färre medarbetare än ni gjort under de senaste 6 månaderna eller blir det ungefär som hittills? Dalarnas län Blekinge län Gotlands län Västerbottens län Norrbottens län Stockholms län V:a Götalands län Östergötlands län Västernorrlands län Riket Västmanlands län Kronobergs län Kalmar län Södermanlands län Skåne län Hallands län Gävleborgs län Örebro län Jönköpings län Värmlands län Uppsala län Jämtlands län Bas: Samtliga företag % Fler Färre Ungefär som hittills Ingen rekrytering planeras Vet ej

16 Bilaga 1 15 Bilaga 1 Undersökningsmetod har utformat frågorna och Novus Opinion har svarat för kvalitetssäkring av formuleringar och utformningen av enkäten. Totalt omfattade undersökningen 31 frågor. Frågorna handlade främst om företagens rekryteringsbehov, vilka eventuella svårigheter de har haft med att hitta medarbetare och kommande rekryteringsbehov. Därutöver ingick ett antal andra arbetsmarknadsrelaterade frågor. Målgrupp för undersökningen är medlemsföretag inom. Den 21 januari 2010 skickades via mejl ett informationsbrev till respondenterna underskrivet av s vd Urban Bäckström. I brevet beskrevs syftet och bakgrunden till undersökningen, att det var frivilligt att delta och att svaren behandlas konfidentiellt. Undersökningen genomfördes under perioden 26 januari till 17 mars Totalt valdes företag ut från s medlemsregister. I ett första steg skickades enkät och tre påminnelser via mejl. I ett andra steg genomfördes kompletterande telefonintervjuer, varav i en särskild bortfallsanalys. Bortfallsanalysen bekräftar och säkerställer på ett mycket tydligt sätt undersökningens resultat. Av det samlade urvalet bortföll under undersökningsperioden företag på grund av att företaget upphört eller hade felaktiga eller ändrade e-postadresser. Sammanlagt mottog därmed företag enkäten företag har svarat vilket ger en svarsfrekvensen på 51 procent.

17 storgatan 19, stockholm, telefon