AKTUELLT FRÅN K5 02/2016 I Kust-Österbottens samkommuns nyhetsbrev berättar vi om aktuella ärenden angående socialoch hälsovården inom samarbetsområdet K5 samt om samkommunens verksamhet och kommande händelser. Meddelandet publiceras två gånger om året på våren och hösten och kan beställas till den egna e-postadressen genom att kontakta petra.ollus@kfem.fi. Meddelandet kan fritt fördelas och printas ut. I DETTA MEDDELANDE: Uppdatering av integrationsprogrammet för perioden 2017-2020 Årets ETNO-pris gick till Närpes Budget 2017 De äldres kost Sockersmarta daghem inom K5 Vård- och landskapsreformen Var med och påverka morgondagens Österbotten! I korthet Uppdatering av integrationsprogrammet för perioden 2017-2020 Det gemensamma integrationsprogrammet för K5:s kommuner har uppdaterats under året som gått och är nu färdigt för behandling i de enskilda medlemskommunernas styrelser och fullmäktigen. Integrationsprogrammet är ett viktigt instrument för kommunerna. Programmet styr arbetssätt och metoder för invandrarnas integration. Programmet är upprättat enligt den modell som finns i nuvarande integrationslag. NTM-centralen kräver också att kommunerna har ett godkänt integrationsprogram för att kommunen ska garanteras statliga ersättningar vid flyktingmottagning. Det är för tillfället oklart hur vård- och landskapsreformen kommer att påverka skötseln av integrationsfrågorna. Integrationslagen är som bäst under behandling, vilket kan leda till att programmet till vissa delar behöver en ny uppdatering inför år 2019. En arbetsgrupp bestående av Folke Storbacka (Malax), Caroline Rönnqvist t.o.m.1.5.2016, därefter Carina Westberg (Korsnäs), Aida Simidzija (Närpes), Mirja Högstrand (Kaskö), Viola Broo-Rönnlund (Kristinestad), samt Lilian Ivars (K5) har ansvarat för programmets uppdatering. 1
Årets ETNO-pris gick till Närpes Delegationen för etniska relationer, som verkar i samband med justitieministeriet, delade i år ut sitt kommunpris till Närpes och Punkalaidun. Priset har sedan 2012 delats ut till kommuner och städer som i sin verksamhet på ett föredömligt sätt har främjat goda etniska relationer. Närpes och Punkalaidun fick också erkännande för sina åtgärder för att främja ett pluralistiskt arbetsliv. Priset delades ut den 14 september under Kommunförbundets evenemang Kommunmarknaden. I motiveringen stod bland annat följande: Med årets pris vill delegationen betona det länge pågående arbetet för att sysselsätta invandrare, särskilt på små orter. Det är inte enkelt att integrera invandrare i kommuner på landsbygden där nya invånare syns tydligare i befolkningsstrukturen. De positiva effekterna av invandring och ett mer pluralistiskt samhälle på landsbygden diskuteras alltför sällan. Punkalaidun och Närpes är båda små kommuner där antalet invandrare vuxit av olika orsaker. De har också olika utgångslägen när det gället att ta emot invandrare och flyktingar och hjälpa dem att integreras. Närpes har under de senaste åren fokuserat på arbetsrelaterad invandring och staden har också tagit emot flyktingar. År 2014 tog Närpes emot en grupp på 20 sudanesiska flyktingar. De nya kommuninvånarna har stimulerat kommunens ekonomi. De har börjat köpa gamla hus i kommunens byar och tack vare det har byaskolor som lidit av minskat elevunderlag kunnat fortsätta sin verksamhet. Närpes har utvecklat olika utbildningsmodeller till stöd för integrationen och modellerna har tagits i bruk i samarbete med andra kommuner i regionen. Vård- och omsorgsdirektör Tony Pellfolk och förvaltningssekreterare Markus Norrback från Närpes stad mottog priset tillsammans med K5:s integrationskoordinator Lilian Ivars. Budget 2017 Samkommunfullmäktige behandlade 27.10.2016 samkommunens budget för 2017 och ekonomiplan för 2018-2019. Samkommunfullmäktige beslöt på basen av samkommunstyrelsens förslag inrätta en ny regional uppgift som minnesskötare fr.o.m. 1.9.2017. Samkommunen har sedan tidigare två minnesskötare, men på grund av stor arbetsbelastning inrättades en ny befattning fr.o.m. 1.9.2017. Samkommunen erbjuder år 2017 samma tjänster som tidigare, dvs. psykosociala tjänster, minnesskötartjänster, missbrukarkoordinatortjänster, talterapitjänster, palliativ sjukskötartjänster samt Welcome Office-tjänster och integrationskoordinatortjänster. Under år 2017 kommer samkommunen även att erbjuda ergoterapi för äldre. Utöver dessa tjänster, ingår även den allmänna förvaltningen samt landsbygdsförvaltningen i samkommunens organisation. Under året 2017 deltar samkommunen i projekten: Parempi Arki (Bättre vardag), Kansa och Bra start i Österbotten. 2
Parempi Arkis mål är att då projektet avslutats kommer Mellanfinlands område ha följande service som stöd i vardagen för klienter som använder mycket service: gemensamma kriterier och verksamhetsmodell för att upptäcka storkonsumenter av service vård- och serviceplan för social- och hälsovården som baserar sig på klientens behov verksamhetsmodell för samarbetet mellan social- och hälsovårdens aktörer fungerande enhetlig servicehandledning (social- och hälsovårdsreformen integration, kommunerna och tredje sektorn) Kansa-projektet hör samman med ikraftträdandet av lagen om klienthandlingar inom socialvården 1.4.2015. Enligt lagen meddelar Institutet för hälsa och välfärd närmare föreskrifter om strukturen, informationsinnehållet, klassificeringen av serviceuppgifterna och grunderna för åtkomsträttigheter till de elektroniska klienthandlingarna. Lagen om klienthandlingar inom socialvården förutsätter att även samkommunernas medlemskommuner deltar i projektet. Målet för projektet i kommunerna är att: personalen som tillhandahåller socialservice är insatt i hur formbundna klienthandlingar inom socialvården ska utarbetas organisationen som producerar socialservice har sakkunniga som kan introducera personalen i riksomfattande praxis för informationshantering inom socialvården informationsinnehållet i klienthandlingarna och praxisen för att upprätta och behandla dem motsvarar kraven i lagen om klienthandlingar inom socialvården Bra start i Österbotten är en nationell projekthelhet i anslutning till integrationen Finland mitt Hem. Målet med projektet är att skapa en helhetsmodell för integrationstjänsterna i integrationens inledningsskede. De äldres kost Hösten 2016 påbörjades arbetet med kostfrågor vid K5, ett av områdena som fick uppmärksamhet var äldre och då främst matservicen. För äldre är undernäring en större hälsorisk än övervikt. Dålig näringsstatus leder till sämre funktionsförmågor och längre sjukdomstid. Det kan även leda till för tidig död. Vid ett gott näringstillstånd förbättras utsikterna för att kunna bo längre i sitt eget hem. God näringsstatus är lika med livskvalitet för den äldre och detta borde vara en del av god vård. Det är vanligt att äldre får sämre aptit vilket leder till att de äter mindre portioner. I detta skede bör förebyggande åtgärder sättas in. Dessutom bör vårdpersonalen mäta näringsstatusen regelbundet med korrekta metoder. Före arbetet med att förbättra kosten för de äldre påbörjades under hösten 2016 hade information samlats in från hemserviceledarna i K5-området. Dessutom hade hemvårdspersonal fyllt i en enkät där de 3
fick redogöra för b.la. kostens kvalitet. Kvaliteten var relativt jämn i de fem områden. Det som avvek var att alla kommuner förutom Kristinestad erbjöd matservice dagligen, i Kristinestad erbjöds matservice endast tre dagar per vecka. Arbetet med att förbättra kosten för de äldre påbörjades därför först i Kristinestad. I Kristinestad hade redan satsningar på att förbättra matservicen utförts, varför det föll sig naturligt att fortsätta arbetet där. Kostrådgivaren har besökt de tre kök som tillverkar maten och gett rekommendationer enligt de äldres näringsrekommendationer. Föreläsningar för vårdpersonal och kökspersonal har genomförts och kommer att genomföras även under vintern/våren 2017. Punktinsatser har även gjorts vid några ställen. Informationsmaterial har även utformats som kommer att delas ut till de hemmaboende äldre som använder sig av hemvård. Arbetet med de äldres kost fortsätter under vintern och våren 2017. Sockersmarta daghem inom K5 Det andra området gällande kostfrågor vid K5 som fick uppmärksamhet var barn i dagvård. Goda kostvanor för barn är av yttersta vikt för att den hälsosamma livsstilen ska fortgå även i vuxen ålder. Under småbarnsåren byggs vanor upp och föräldrar har ett gemensamt ansvar med dagvården om att erbjuda barnen rätt kost. Genom rätt kost minskar risken för livsstilsrelaterade sjukdomar såsom t.ex. diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar i vuxen ålder. Livsmedel med stor andel tillsatt socker bör begränsas och har inte plats på daghemmen. Dessa livsmedel innehåller energi men lite näring. Eftersom barn utvecklas både fysiskt och psykiskt krävs det näringsrik kost. Två daghem i Korsnäs valdes ut till pilotdaghem för att bli s.k. sockersmarta daghem. Daghemmen fick fylla i matdagbok för två veckor och personalen fick även en enkät att fylla i. Efter att matdagböckerna lämnats in kunde rekommendationer ges enligt näringsrekommendationerna. Förutom aspekten på socker gavs även rekommendationer om fettkvalitet, måltidens uppbyggnad och tillräcklig mängd frukt, grönsaker och bär. Kostrådgivaren har vid några tillfällen träffat dagvårdspersonal och kockar. Det har då diskuterats angående ökandet av b.la. grönsaksätandet, fettkvalitet, förebilder vid matbordet och tips hur man gör sockersmarta val på ett aptitligt sätt. Ett studiebesök till Umeå kommun gjordes under hösten där personal från de utvalda daghemmen samt samkommunens personal besökte ett ur och skur daghem och måltidsservicen i Umeå kommun. En sockersmart manual är även under uppbyggnad och ska delges daghemmen inom K5-området samt övriga intresserade. Arbetet med de sockersmarta daghemmen fortsätter under vintern och våren 2017. 4
Vård- och landskapsreformen Landskapsreformen är den största regionförvaltningsreformen i historien. Reformen kommer att leda till 18 landskap i Finland. I fortsättningen har landskapet hand om sådana tjänster som i nuläget handhas av kommunerna, samkommunerna eller staten. Målen med reformen är att minska på skillnaderna i invånarnas hälsa och välfärd, att utforma tjänster som allt mer utgår från kundens behov samt att spara pengar genom samarbete och kostnadseffektivitet. Medborgarna vill dessutom garanteras bättre möjligheter att påverka besluten i sin egen region. Så här påverkar reformen servicen Det nya landskapet står framöver för många sådana tjänster som nu handhas av antingen kommunen eller staten. Landskapets uppgifter från den 1 januari 2019: socialvården hälsovården räddningsväsendet arbets- och näringstjänsterna (de s.k. tillväxttjänsterna) miljö- och hälsoskyddet regionalutvecklingen styrning av områdesanvändningen och landskapsplanläggningen trafiksystemplaneringen och den regionala kollektivtrafikplaneringen landsbygdsutvecklingen och avbytartjänsterna främjandet av den regionala identiteten och kulturen Valfrihet Valfriheten är en väsentlig del av den service landskapet erbjuder sina invånare. Som invånare kommer du framöver att ha större möjligheter än tidigare att välja varifrån du skaffar t.ex. dina tjänster inom social- och hälsovården. Hur kommer kommunernas roll att se ut? Kommunerna kommer alltjämt att ha en stark roll. I framtiden kommer du som invånare att allt oftare få påverka de beslut som fattas i din kommun. Att trygga kommunens livskraft kommer också att vara en viktig uppgift på kommunkansliet. Kommunens uppgifter från den 1 januari 2019: kompetens och bildning främjande av hälsa och välfärd motion, kultur och fritid ungdomsarbete lokal näringspolitik markanvändning och byggnation lokalt deltagande Så här framskrider reformen Det nya landskapet Österbotten påbörjar sin verksamhet 1.1.2019. Före det ska reformen beredas med hjälp av bl.a. olika utredningar och grupper i gott samarbete med regionens olika aktörer. 5
Redan i januari 2018 arrangeras det första landskapsvalet. Då får du rösta på den som du tycker ska representera dig i landskapsfullmäktige. I landskapsvalet kan du ge din röst över kommungränserna. Din röst är viktig, så kom ihåg att delta! Landskapsvalet år 2018 arrangeras i samband med presidentvalet. Beredning av reformen i Österbotten Kommuner, samkommuner och övriga regionala aktörer deltar i planeringen av det nya landskapet. De tema- och arbetsgrupper som planerar landskapets framtida servicekedjor har en sammansättning som ska möjliggöra att aktörernas röst blir hörd. Att ta fram ändamålsenliga tjänster för invånarna utgör ledstjärnan i arbetet. Inget överförs som sådant till det nya landskapet, utan servicehelheterna och samarbetet planeras med invånarnas bästa som utgångspunkt. Därför är det viktigt att österbottningarna uttrycker sin åsikt och på så sätt påverkar planeringen. Du kan påverka beredningen av landskapsreformen genom att svara på enkäten på webbplatsen för reformen i Österbotten, 2019.osterbotten.fi rösta i landskapsvalet som arrangeras i samband med presidentvalet i januari 2018 använda kanaler för deltagande i din hemkommun ta del av diskussionen på sociala medier och markera dina inlägg med #dittösterbotten och #Österbotten2019. De riksomfattande taggarna är #sote2019, #sote och #maakuntauudistus. Läs mer: Landskapsreformen i Österbotten: 2019.osterbotten.fi Landskapsreformens riksomfattande webbplats: www.regionreformen.fi Var med och påverka morgondagens Österbotten! Vad tycker du är viktigt i morgondagens Österbotten? Har du åsikter eller frågor gällande vård- och landskapsreformen? Svara på enkäten på http://2019.osterbotten.fi/paverka-osterbotten/respons-och-fragor/ och var med och påverka! I korthet: Centraladministrationens kontor i Malax är julstängt under tiden 23.12.2016 1.1.2017 Kommande föreläsningar under våren, bl.a.: Läkemedelsskolning för sjukvårdspersonal 6.2.2017 Jag, vårda minnessjuka? Datum ej fastställt. Kost för äldre. Datum ej fastställt. Sockersmart daghem. Datum ej fastställt. Krisgruppsarbete vid storolyckor (Målgrupp: krisgrupper). Datum ej fastställt. Vid förfrågningar kan Sonja Nyback kontaktas per mail sonja.nyback@kfem.fi. 6
God jul och gott nytt år önskar K5! www.kfem.fi www.kviisi.fi 7