VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2017

Transkript

1 RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL - OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2017

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetens bakgrund och samkommunens centrala uppgifter Direktörens översikt Verksamhet Centralförvaltningen Projekt Beställarens uppdrag år 2017 gällande övervakningen av servicens anordnande och produktion Social- och primärhälsovården Psykosociala tjänster Integrationsverksamhet Geriatriska kunskapscentret Palliativ vård Kostrådgivning Landsbygdsförvaltningen Risker och osäkerhetsfaktorer som inverkar på verksamheten (riskanalys) Förverkligande av intern kontroll Iakttagande av stadgor, föreskrifter och beslut Ansvariga för den interna kontrollen Intern kontroll i samband med upphandling Avtalsverksamhet Budgetens förverkligande Förverkligande av målsättningarna Driftsekonomins utfall Resultaträkningsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter till bokslut Datum och underskrift Bilaga 1. Medlemmar i organen Bilaga 2. Arbetsgrupper Bilaga 3. Projekt Bilaga 4. Personalrapport Bilaga 5. Betalningsandelar

3 Figur 1. Kust-Österbottens samkommun, organisation Figur 2. Antalet besök hos psykosociala enheten åren Figur 3. Antalet besök per kommun hos psykosociala enheten åren Figur 4. Antalet besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren Figur 5. Antalet besök per kommun hos missbrukarvården åren Figur 6. Antalet besök per kommun hos talterapin åren Figur 7. Antalet besök per kommun hos ergoterapin år Figur 8. Antalet besök per kommun hos minnesvården åren Figur 9. Antalet besök per kommun vid det geritrtiska kunskapscentret Figur 10. Antalet besök per kommun inom palliativa vården åren Tabell 1. Antalet besök per kommun hos psykosociala enheten åren Tabell 2. Antalet besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren * Tabell 3. Antalet besök per kommun hos missbruksvården åren Tabell 4. Antalet besök per kommun hos talterapin åren * Tabell 5. Antalet besök per kommun hos ergoterapin år Tabell 6. Antalet besök per kommun hos minnesvården åren Tabell 7. Antalet besök vid geriatriska kunskapscentret Tabell 8. Antalet besök per kommun inom palliativa vården åren Tabell 9. Tabell över utbetalda stöd som odlarna ansökt om under stödåret

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 ( ) 1. Verksamhetens bakgrund och samkommunens centrala uppgifter Medlemskommunerna (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes) i Kust-Österbottens samkommun har bildat ett samarbetsområde i enlighet med lagen om kommun- och servicestrukturreformen (169/2007) med ett befolkningsunderlag om cirka invånare. Kust- Österbottens samkommun inledde sin verksamhet Syftet med lagen om kommun- och servicestrukturreformen (169/2007) var att effektivera kommunernas verksamhet och servicestrukturer. Då det gäller social- och hälsovårdstjänsterna förutsätter lagen att tjänsterna inom primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet, som är nära anslutna till den, ordnas för en befolkningsgrund på minst invånare. En av ramlagens målsättningar har varit att utreda och förverkliga kommunernas samarbetsmöjligheter inom socialoch primärvården. I lagen intogs också en ändring enligt vilken samarbetsområdena senast 2015 ska ansvara för all socialvårdsverksamhet. Ramlagen gör det också möjligt för kommunerna att på försök ordna servicen med beaktande av regionala och lokala förhållanden. Hösten 2015 godkände riksdagen en lag om ändring av 1 och 2 i lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommunoch servicestrukturreform, vilket innebär att samarbetsförpliktelserna gäller fram till slutet av år Samarbetsområdena som grundats på basen av kommun- och servicestrukturreformen får fortsätta sin verksamhet åtminstone till slutet av år Kust-Österbottens samkommun ordnar servicen i enlighet med den s.k. beställar-utförarmodellen. Beställar-utförarmodellen är ett sätt att producera servicen. Samkommunen fungerar som beställare, vilket betyder att samkommunen beslutar om servicens omfattning, kvalitet och utförande i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunen kan ordna verksamheten i form av egen produktion, i medlemskommunernas regi eller genom upphandling av tredje part. Enligt grundavtalet är samkommunens uppgift att på ett demokratiskt sätt garantera befolkningen inom samarbetsområdet lagstadgade social- och hälsovårdstjänster. Samkommunens uppgift är att för medlemskommunerna anordna primärvården i enlighet med lagen om folkhälsoarbetet (66/72). Samkommunens uppgift är därtill att för Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes anordna socialvården i enlighet med socialvårdslagen (710/82). Samkommunens uppgift är att för Kaskö anordna till 4

5 primärvården nära ansluten socialvård. Samkommunen ordnar inte barndagvård eller miljö- och hälsoskydd. Statsrådet vidhöll sina nya riktlinjer för ordnandet av social- och hälsovård: Finland indelas i 18 landskap som organiserar social- och hälsovårdstjänsterna inom sitt område och dessutom koordinerar fem samarbetsområden (som byggts upp kring de nuvarande universitetssjukhusen) som sköter den mera krävande vården och forskningen. Målet är att lagarna gällande social- och hälsovårdsreformen ska träda ikraft fr.o.m I social- och hälsovårdsreformens inledningsskede finansieras servicen av staten. I reformen fråntas social- och hälsovårdstjänsterna dem som nu ordnar tjänsterna, d.v.s. kommunerna och samkommunerna. Social- och hälsovårdsreformen förväntas förbättra vårt lands hållbarhetsunderskott med 3 miljarder euro. Under år 2017 har valfrihetsmodellens många beredningsmoment väckt det största intresset vid sidan om social- och hälsovårdsreformen samt landskapsreformen. År 2017 gav samkommunen två utlåtanden om valfrihetsmodellen. År 2017 utgjorde den s.k. valfrihetsmodellen tyngdpunkten för social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Kust-Österbottens samkommun gav år 2017 såsom även andra aktörer två olika utlåtanden om två innehållsmässigt olika valfrihetsmodeller som statsrådet har utarbetat för att utvärderas av andra. Nu är målet att landskapen ska fatta beslut om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt verkställandet av valfriheten under våren Landskapens ansvar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster träder ikraft fr.o.m så att alla finländare år 2021 har möjlighet att välja sin egen social- och hälsovårdscentral. Avsikten är att lagförslagen som gäller social- och hälsovården samt landskapsreformen ska tas upp till behandling i riksdagen under våren I landskapet Österbotten överfördes sommaren 2017 ansvaret för beredningen av det nya landskapet stegvis till det s.k. interimistiska beredningsorganet. Landskapsstyrelsen för Österbottens förbund tillsatte detta organ i vilket tjänsteinnehavare för olika organisationer i Österbotten är representerade. 2. Direktörens översikt 2017 Det nionde verksamhetsåret för Kust-Österbottens samkommun inleddes under en tid då social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen bereddes och då lågkonjunkturen inom den kommunala ekonomin märkbart inverkade på möjligheterna att utöka samkommunens verksamhet. Beredningen av ett social- och hälsovårdsområde som till storleken motsvarar hela Österbottens landskap har under första halvåret av 2017 handhafts av en s.k. politisk styrgrupp men sommaren

6 överfördes beredningsansvaret till det temporära beredningsorganet. Samkommunens ledande läkare fungerade som sakkunnigmedlem i det temporära beredningsorganet. Verksamhetsperioden för det temporära beredningsorganet fortgår tills nya landskapsfullmäktige och landskapsstyrelsen inleder sina uppgifter efter landskapsvalet (oktober 2018). Beredningsorganets arbete stöds fortsättningsvis av tema- och arbetsgrupperna som planerar olika uppgiftsområden. Grupperna har också representanter från samkommunen. Samkommunens psykosociala enhet inledde sitt sjätte verksamhetsår år Tillgången till missbrukar- och mentalvårdstjänster inom samkommunens område har fortsättningsvis varit god. Eftersom de psykiatriska öppenvårdstjänsterna ordnats nära basservicen har kostnadsökningen inom den psykiatriska specialsjukvården i samkommunens medlemskommuner avstannat och kostnaderna till och med minskat under de senaste åren. I Österbotten är kostnaderna för den psykiatriska specialsjukvården inom till exempel samarbetsområdena Vasa-Laihela och Korsholm-Vörå högre än kostnaderna inom Kust-Österbottens samkommun. Det psykosociala centrets verksamhet har också väckt intresse på övriga håll i Österbotten och särskilt inom social- och hälsovårdens arbetsgrupp för missbrukar- och mentalvårdstjänster som har som mål att planera framtida service enligt klienternas behov. Samkommunens ledande läkare har regelbundet hållit poliklinikdagar i Kristinestad, Närpes och Kaskö. På önskan av Malax och Korsnäs hälsovårdscentral har ledande läkarens arbetsinsats ordnats som läkarkonsultationer. Ledande läkaren har också fr.o.m. våren 2017 fungerat som tjänsteläkare vid Kaskö hälsovårdscentral enligt ett skilt avtal. Året 2017 har på samma sätt som tidigare verksamhetsår präglats av bristen på erfarna allmänläkare som är beredda att bosätta sig på regionen för en längre tid. Hälsovårdscentralerna har helt eller delvis planerat sin verksamhet på basis av köpavtal för läkartjänsterna. Lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna ( /210) trädde i kraft Syftet med lagen är att koncentrera landsbygdsförvaltningens uppgifter till större samarbetsområden med minst 800 lantbruksföretagare och minst fem anställda som handhar uppgifterna. Fullmäktige i samkommunens medlemskommuner beslöt våren 2011 sammanslå landsbygdsförvaltningarna, och de anställda vid landsbygdsförvaltningen övergick i samkommunens tjänst från början av år Dessutom överförde Korsnäs och Närpes pälsdjurskonsulenterna till samkommunen. Landsbygdsförvaltningens verksamhet har fortsatt som tidigare och den gemensamma förvaltningens tillvägagångssätt har blivit mera bekanta för lantbruksföretagarna. Den nya landsbygdschefen tillträdde sin tjänst i början av året. 6

7 Geriatriska kunskapscentret inledde sin verksamhet våren 2016 då den geriatriska kliniken och minnespoliklinikerna inledde sin verksamhet i samarbete med Geritrim och Doctagon. Våren 2017 lyckades man rekrytera en ergoterapeut till det regionala och geriatriska kunskapscentret men hen sade upp sig från sin uppgift i slutet av år Under året gjordes cirka 70 minnesutredningar för klienter från Kaskö, Kristinestad och Närpes. Geriatrikern fanns tillgänglig vid den geriatriska polikliniken under fyra dagar från februari till september. Verksamheten vid geriatriska kunskapscentret ventilerades mycket år 2017 och särskilt i Kristinestad var man missnöjd med kunskapscentrets ringa verksamhet. I november 2017 grundade samkommunstyrelsen en arbetsgrupp för att precisera och utveckla det geriatriska kunskapscentrets verksamhet. Samarbetsområdet har varit en föregångare inom piloteringen av telemedicinska tjänster inom äldreomsorgen. Inom de enheter som deltog i Doctagons Telecare-tjänster bildades en ny vårdkultur där svårt sjuka klienter kunde vårdas i allt större utsträckning vid den egna, trygga enheten. Doctagons ansvarsläkarmodell testades inom samkommunens område inom hemvården och på vårdavdelningen efter tjänstetid. Upphandlingen av distansmedicinska tjänster genomgick många skeden under år 2017 och i slutet av året inleddes upphandlingsprocessen på nytt efter beslutet om avbrytande av upphandlingen som gjordes på sommaren. Långa sjukledigheter var en utmaning för psykosociala enheten år Även centrets långvariga psykiater som varit anställd genom arbetsavtal, avgick i pension i oktober. Rekryteringen av psykologer har fortsättningsvis varit en av de största utmaningarna. Tillgången till kliniska psykiatertjänster har dock varit bra och tjänsten har tryggats med köpavtal. Under år 2017 har man dessutom testat en distansläkarmodell inom psykiatrin och målet är att försöket ska fortsätta år Applikationen för uppföljning av den psykiska hälsan, som utvecklats för unga, utvecklades vidare och testades år 2017 och avsikten är att applikationen senare ska tas i bruk i större omfattning. Bristen på finskspråkiga talterapitjänster har fortsättningsvis varit stor och Eskoo samkommun har vid behov bistått vid utvärderingen av finskspråkig talterapi och en del talterapitjänster har också upphandlats av privata sektorn. Samkommunens olika arbetsgrupper sammanträdde ovanligt sällan under år 2017 eftersom många av arbetsgruppernas ordförande och medlemmar har deltagit i social- och hälsovårdens arbetsgrupper och nonsote-arbetsgrupper inom landskapet. Några av medlemskommunernas ledande tjänstemän har dessutom deltagit i landskapets interimistiska förvaltningsorgan som medlemmar eller sakkunniga. De nya samkommunsledamöterna inledde den nya mandatperioden ( ) i augusti Bland 7

8 samkommunens förtroendevalda fanns många politiker för vilka samkommunens verksamhet inte var särskilt bekant. 3. Verksamhet 3.1 Centralförvaltningen Samkommunen har samkommunfullmäktige, samkommunstyrelse, revisionsnämnd, landsbygdsnämnd och personalsektion. Under år 2017 sammanträdde samkommunfullmäktige fyra gånger, samkommunstyrelsen sju gånger, revisionsnämnden tre gånger, landsbygdsnämnden tre gånger och personalsektionen två gånger. Förteckning över de förtroendevalda som bilaga 1. Samkommunen har under året haft en direktör, ledande läkare, utvecklingskoordinator, förvaltningssekreterare, ekonomiplanerare, byråsekreterare samt bokförare (75 %). Centralförvaltningen producerade under år 2017 samkommunens ekonomiförvaltningstjänster med undantag av löneräkningen, som köptes av tredje part. Samkommunens ledningsgrupp sammanträdde sju gånger under år Samkommunens ledande läkare hade förkortad arbetstid (80 %) och Tack vare ledande läkarens förkortade arbetstid kunde samkommunen frigöra medel för att anställa en kostrådgivare på deltid. Centralförvaltningen har haft en deltidsanställd (60 %) kostrådgivare som bland annat haft till uppgift att öka kunskapen om kost på daghem och kartlägga kostvanor hos hemvårdens klienter.hösten 2017 var fylld av utmaningar på grund av sjukledigheter och personskiften. 8

9 Figur 1. Kust-Österbottens samkommun, organisation 2017 Samkommunfullmäktige Revisionsnämnden Valnämnden Landsbygdsnämnden Samkommunstyrelsen Personalsektionen Arbetsgrupper Landsbygdschefen Landsbygdsförvaltningens personal Samkommunens centralförvaltning Direktör Centralförvaltningens personal Samkommunens projekt 2017: Bättre vardag Hemma i Finland /En bra start Kansa Regionala tjänster Psykosociala enheten Koordinator för missbrukarvården (2) Palliativ skötare Talterapeut (2) Minnesskötare (2) Invandrarkoordinator Rådgivningscentret Welcome Office Ergoterapeut (05-12/2017) Projekt Syftet med Bättre vardag-projektet är att utveckla socialvårdens, primärhälsovårdens och specialsjukvårdens verksamhetsmässiga integrering inom Mellanfinlands område. Målsättningen är ändamålsenliga och kundorienterade tjänster, ett fungerande samarbete och en bättre vardag för klienten. En central målsättning för projektet Bättre vardag är att utveckla ett fungerande arbetsredskap som behövs i det dagliga arbetet för att identifiera klienter som använder mycket 9

10 tjänster. Projektet anställde en projektplanerare till Österbottens område. Projekttiden är Projektet administreras av Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt. Team Närpes är projektets pilot inom K5-området och målgruppen är hemmaboende äldre med stort servicebehov. Ett särskilt mål är att utreda och svara på behovet av målgruppens psykosociala behov. I samarbete med Närpes pilotgrupp samt referensgruppen för samkommunens område har en s.k. Närpesmodell utvecklats i vilken man på ett mera målmedvetet sätt kan planera och förverkliga vården och rehabiliteringen av hemmaboende äldre då utmaningen är många samtida hälsoproblem. Avsikten är att samkommunens alla medlemskommuner ska använda modellen som redskap. I det österbottniska Kotona Suomessa/Hemma i Finland-projektet ( ) är Österbottens förbund projektägare och K5, Yrkesakademin i Österbotten, Vasa stad, Vakk samt Jakobstadsregionen delförverkligare. Syftet med projektplanen är bland annat att skapa en innehållsmässigt likadan arbetsmodell för invandrarfrågor i Österbotten och Finland. I projektplanen ingår bl.a. samhälls- och hälsokommunikatörer i enlighet med en svensk modell. År 2017 arbetade invandrarkoordinatorn halvtid med projektets utvecklingsfrågor. K5:s delprojekt (En bra start) har bland annat följande mål: - Systematiskt söka och hitta de målgrupper som behöver information på sitt eget språk Samhälls- och hälsokommunikatörer utbildas i samarbete med Yrkesakademin. Samhälls- och hälsokommunikatörerna ska informera nyanlända grupper på deras eget språk om det nya samhället och vikten av att sköta sin egen hälsa. - Uppmuntra och bistå kommunerna att kartlägga invandrarnas situation mera effektivt Invandrare har rätt att få sin arbets- och livssituation kartlagd av kommunens tjänsteinnehavare i syfte att kunna utveckla sina egna yrkeskunskaper eller planera sin karriär. Projektet utvecklar kartläggningsblanketter och metoder som kan användas både regionalt och nationellt. - Utveckla Welcome Offices rådgivnings- och handledningstjänster i samarbete med kommuner och myndigheter K5:s Welcome Office erbjuder tjänster åt invandrare i frågor som berör arbetslivet, samhället och tillståndsärenden. Inom K5-området och Vasaregionen erbjuds denna service sedan tidigare, men i Jakobstadsregionen utvecklas motsvarande tjänst inom projektet. Erfarenheterna från K5 och Vasaregionen är till hjälp för Jakostadsregionen i deras arbete att få en info- och servicepunkt för invandrare. - Dialog med företag som kontinuerligt rekryterar utländska arbetstagare. 10

11 Inom ramen för projektet görs besök till företag med invandrararbetskraft i syfte att föra en dialog om utvecklingsplanerna, behovet av arbetskraft, bostadsfrågor och vilka integrationsåtgärder som arbetsgivaren anses behövs. Botnia Atlantica/SOS-projekt Under året har samkommunen varit observatörer i ett större Östersjö-projekt (EU Strategy for the Baltic Sea Region) som finansierats av EUSBSR. Projektet har utarbetat planer i anslutning till ett simuleringsverktyg för analysering och simulering av lösningar som förbättrar och effektiverar patientströmmarna mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. I början av december år 2016 beviljades projektet ca i stöd från EU Interreg Botnia-Atlantica -programmet, d.v.s. 60 % av projektets totala budget. Projektet administreras av Västerbottens Läns Landsting. Övriga partners förutom Kust-Österbottens samkommun är Vasa sjukvårdsdistrikt, Umeå universitet samt tekniska högskolan i Jönköping. Projektets arbetsnamn är SOS Simuleringsstödd optimering av servicekedjor inom specialist-, primär- och hemsjukvård. Projekttiden är Österbottens förbund och Region Västerbotten fungerar också som projektets finansiärer. Målgruppen är äldre inom ortopedi; höftledsproteser, höftfrakturer och knäledsproteser. Det torde vara möjligt att få relevanta uppgifter om dessa. Uppgifterna tas först från Vasa sjukvårdsdistrikt men det tar tid att samla in uppgifter från patientdatasystemet eftersom de ska samlas in på personnivå. Kansa-koulu-projektet ( ) är ett projekt för att verkställa lagen om klienthandlingar inom socialvården (2015) och stöda socialvårdsorganisationers beredskap att ansluta sig till Klientdataarkivet för socialvården. Projektet främjar ibruktagningen av formbunden dokumentering, riksomfattande klassificeringar och genomförande av dokumentstrukturer i klientdatasystem så att de uppfyller kraven i lagen om klienthandlingar inom socialvården. I projektet som genomförs med statsunderstöd deltar alla kompetenscentra inom det sociala området och projekttiden är Projektet administreras av SOCOM Sydöstra Finlands kompetenscenter inom det sociala området. Lagen om klienthandlingar inom socialvården förutsätter att även samkommunernas medlemskommuner deltar i projektet. Kontaktuppgifter till projektets anställda framgår av bilaga 3. 11

12 3.2 Beställarens uppdrag år 2017 gällande övervakningen av servicens anordnande och produktion Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5) fungerar enligt grundavtalet som beställare av service till befolkningen inom samkommunens ägarkommuner. Huvudparten av servicen produceras av de lokala kommunala social- och hälsovårdsenheterna medan en liten del av servicen produceras av samkommunen i egen regi. Ytterligare upphandlar samkommunen tjänster som kompletterar antingen den kommunala eller den samkommunala verksamheten. I praktiken sköter de kommunala enheterna sin egen tjänsteproduktion och trots små, lokala variationer i tjänsteutbudet är den service som erbjuds kommuninvånarna överraskande likvärdig i de olika medlemskommunerna. Av KSSR-processens samtliga modeller förefaller vår beställar-utförarmodell med samkommunen som en liten aktör för beställarfunktionen vara rätt ovanlig. Under samkommunens första verksamhetsår var även övervakande myndigheters intresse för vår verksamhet rätt blygsam. Dock har vi under de senaste åren sett ett allt snabbare växande intresse från speciellt Regionförvaltningsverkets sida att involvera samkommunen i övervakningen av de enskilda produktionsenheternas verksamhet. Under verksamhetsåret 2017 har vi deltagit i utredningar kring såväl servicens tillgänglighet som kvalitet. Från övervakande myndighetshåll har även samkommunen funnits skyldig till brister i verksamheten som efterföljts av skyldighet att såväl korrigera bristerna som övervaka att de förnyade verksamhetsprinciperna efterföljs. Den enskilt största brist som påtalats gäller den språkliga servicen till invånarna och Regionförvaltningsverket har med stöd av utlåtanden från såväl Social- och hälsovårdsministeriet som Justitieministeriet fastslagit att i en tvåspråkig kommun skall kunden i kontakten till tjänstemän fritt kunna använda såväl svenska som finska utan tolk eller översättningshjälp. Regionförvaltningsverkets slutsats i denna fråga är både naturlig och aktningsvärd. Samtidigt är den prejudicerande för hur den svenskspråkiga befolkningen i tvåspråkiga kommuner skall bemötas ifall deras tillgång till utvidgad jourverksamhet inom specialsjukvården enligt lag och förordning styrs till sjukhus i enspråkigt finska sjukvårdsdistrikt. Även här skall patienten garanteras rätten att använda sitt eget modersmål, svenska eller finska, och göra sig förstådd utan behov av tolk eller översättningshjälp. Samkommunens roll i övervakningen av servicens anordnande och produktion har under år 2017 fått större betydelse. Denna uppgift är enligt grundavtalet rätt uppenbar men tillför även relationen mellan beställare och producent en ny dimension som båda parterna måste lära sig respektera och högakta. 12

13 3.3 Social- och primärhälsovården Psykosociala tjänster Samkommunens psykosociala center inledde sin verksamhet Det sjätte verksamhetsåret inleddes med den ledande tanken att främjande av psykisk hälsa och förebyggande arbete är utgångspunkten för att att mentalvårdstjänsterna ska nå klienterna och deras anhöriga i ett så tidigt skede som möjligt. Institutionsvårdstjänster ordnas vid den psykiatriska enheten vid Vasa centralsjukhus. Den psykosociala enheten ansvarar för vården i anslutning till psykisk ohälsa för hela områdets befolkning genom att ge medicinsk vård, terapi och rehabilitering. Ur klientens synvinkel är vårdstigen planerad så att det ska vara så lätt som möjligt att söka vård - den första kontakten sker vid den egna hälsovårdscentralen som bedömer vårdbehovet. Huvudorten för den psykosociala enheten är Närpes dit klienterna vid behov hänvisas för fortsatta undersökningar. Enheten i Närpes ordnar längre terapiperioder, utredningar, psykiatriska bedömningar och rehabilitering. Verksamheten vid den psykosociala enheten kompletteras även av ett mobilt team som gör hembesök och ger psykisk första hjälp i hemmet inom hela området. Till kommunernas lagstadgade servicesystem hör också att ordna psykosocialt stöd och tjänster efter traumatiska händelser. Den regionala krisgruppen ansvarar inom K5-området för ordnandet av psykosocialt stöd vid traumatiska händelser i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunens psykosociala enhet ansvarar för koordineringen av krisarbetet. Den psykosociala enheten inledde våren 2017 ett försök med den s.k. psykiatriska ansvarsläkarmodellen. År 2018 produceras de psykiatriska tjänsterna både som traditionella mottaggningstjänster och distansmottagning. Målet är att hitta det bästa möjliga arbetssättet för enheten för att trygga de psykiatriska tjänsterna eftersom psykiatern som anställts i arbetsavtalsförhållande avgick med pension hösten 2017 samt för att trygga de psykosociala tjänsterna för områdets befolkning då den nationella social- och hälsovårdsreformen förverkligas från början av år Verksamheten har präglats av diskussioner kring den planerade Sote-reformen. Från K5 har tjänstemän från olika verksamhetspunkter varit engagerade i planeringsgrupper. P.g.a renoveringsarbete vid Närpes hvc blev vår personal nödgad att hitta nya mottagningsutrymmen. Det blev en tidigare flytt än vad som var tänkt då vi fick lämpliga utrymmen på Närpesvägen 4 i samma hus 13

14 som psykosociala centret. Från kunde personalen ta emot klienterna i nya mottagningsutrymmen. Tyvärr har rumsbristen fortsatt att inverka på vår verksamhet i Malax. Personalen har det trångt och tidvis är det verkligt svårt att hitta ett ledigt rum för patientmottagning. Temporärt har K5 hyrt en liten lägenhet vid Länsmansvägen, Malax. Här kan grupper tas emot och lägenheten kan också användas vid vissa utvalda enskilda besök. Dessutom kan personalen göra sina journalanteckningar och annat administrativt arbete där. Men det kräver planering och logistik för att få det att fungera. Psykosociala enheten Läkarresurserna har varit fortsatt goda under detta år. Psykiater Vuorinen har haft mottagning 3 dagar i veckan fram till när han gick i pension. Läkare West har haft 4-5 dagar mottagning per vecka. Han har också haft mottagning i Malax. I april påbörjades samarbetet med Doctagon och vi började planera ett system för ansvarsläkarmodellen med mottagning på plats och regelbundna telefonkonsultationsmöjligheter. Under november och december har psykiatermottagningarna varit flera då behovet av B-intyg varit som störst. Barn- och ungdomspsykiater Jaghoory har fortsatt ha mottagning 2 dagar i månaden. På vikariefronten har det varit illa med psykologerna, befattningen i Kristinestad har inte fått någon sökande trots att den varit lediganslagen en gång. På centret har det också varit för få psykologer då ingen vikarie fåtts för föräldraledighet. För att täcka behovet har tjänster köpts av en pensionerad psykolog samt några utredningar av en psykologstuderande. På sjukskötarsidan har vi bättre lyckats få långtidsvikarier, men för kortare och längre sjukskrivningar är det svårt att hitta någon. Verksamheten har skötts som tidigare med individuella-, par-, familje- och nätverksbesök på centret, de lokala hvc:erna och genom hembesök. Gruppverksamheten har fortsatt. Nytt för i år är verksamheten i Malax med en grupp för långtidssjuka och en grupp för långtidsarbetslösa med psykosocial problematik. Den senare gruppen var ett samarbete mellan rehabiliteringskoordinatorn och TE-centralen. Gemensamt för all personal har varit ett stort intresse för att studera mera och lära sig nya arbetsmetoder. En i personalen har erhållit KBT-terapeut examen. Två i personalen har erhållit arbetshandledarexamen. Några andra längre utbildningar pågår. Många har gått kortare kurser. Här på centret har vi haft internutbildning i personlighetsdiagnostik och personlighetsstörningar. 14

15 Alla har haft möjlighet till arbetshandledning. Som tidigare har vi haft förmansmöten varannan månad och storteam ett par gånger per termin. Talterapeuterna, psykologerna och minnesskötarna har också haft möjlighet att träffa andra kollegor i landskapet för att diskutera gemensamma utvecklingsstrategier. Under året har vi haft några längre sjukskrivningar som har varit utmanande för planeringen av verksamheten. Figur 2. Antalet besök hos psykosociala enheten åren

16 Figur 3. Antalet besök per kommun hos psykosociala enheten åren Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga Tabell 1. Antalet besök per kommun hos psykosociala enheten åren Psykosociala enheten Antal besök per kommun/år Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga Totalt

17 Rehabiliteringskoordinator Rehabiliteringskoordinatorn som inledde sitt arbete hösten 2016 kom väl i gång med sitt arbete och utvecklade rehabiliteringsverksamheten. Det visade sig att behovet av rehabiliteringskoordinatorns tjänster var stort. Tyvärr slutade hen sitt arbete på sensommaren för nya utmaningar. Under tiden hade hen 340 besök av 74 olika patienter. Besöken inom rehabiliteringen är tidskrävande och innefattar mycket nätverksarbete. Figur 4. Antalet besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Tabell 2. Antalet besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren * Rehabiliteringskoordinatorn Antal besök per kommun/år Kaskö 0 1 Korsnäs Kristinestad 7 55 Malax Närpes Totalt * Siffrorna gäller för tiden och

18 Missbruksvården I missbruksvården finns två befattningar. Missbruksvårdens antal patienter är stabilt men substitutionsvården har ökat under 2017 och är en mycket resurskrävande vård. Sjukskötare från psykosociala har skött om den delen av missbruksvården. Figur 5. Antalet besök per kommun hos missbrukarvården åren Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga Tabell 3. Antalet besök per kommun hos missbruksvården åren Missbruksvård Antal besök per kommun/år Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga 28 Yhteensä

19 Talterapi Talterapeuterna har arbetat deltid delar av året. En talterapeutstuderande har praktiserat under hösten. Antalet barn med utländsk härkomst ökar, vilket är utmanande då deras modersmål inte är svenska eller finska. Att arbeta med tolkhjälp är tidskrävande. Figur 6. Antalet besök per kommun hos talterapin åren Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Tabell 4. Antalet besök per kommun hos talterapin åren * Talterapi Antal besök per kommun/år Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Totalt *Här ingår även besök hos foniater och finskspråkiga talterapeuter 19

20 Ergoterapi Ergoterapi är en ny verksamhet inom K5. Första ergoterapeuten som blev vald kunde inte ta emot befattningen. Ny sökrunda ordnades och från maj började en ny ergoterapeut sitt arbete. Utmaningarna var många och det var stor skillnad på hur våra fem kommuner ville anlita ergoterapin. Under året sköttes 58 olika patienter under 173 besök. Största delen sköttes som hembesök. Mycket av arbetstiden gick åt att vara med på planeringsmöten kring rehabiliteringen. Målgruppen för ergoterapin var hemmaboende över 65-åringar. Figur 7. Antalet besök per kommun hos ergoterapin år Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Tabell 5. Antalet besök per kommun hos ergoterapin år 2017 Ergoterapi Antal besök per kommun/år Kaskö 7 Korsnäs 27 Kristinestad 3 Malax 103 Närpes 33 Totalt

21 Minnesvården Minnesvården fick en ny befattning från hösten. Samtidigt började en ny minnesskötare i det norra distriktet. Till september sköttes minnesvården av en ordinarie minnesskötare och en vikarierande minnesskötare. Från september har vi alltså tre minnesskötare som delar på de fem kommunerna. Figur 8. Antalet besök per kommun hos minnesvården åren Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Tabell 6. Antalet besök per kommun hos minnesvården åren Minnesvården Antal besök per kommun/år Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Totalt

22 Krisgruppen De lokala krisgrupperna har träffats regelbundet. Under året har fokus för krisgruppsverksamheten varit storolyckor och reflektioner kring samordningsinsatser vid en eventuell storolycka. Psykosociala centret besöktes i april av kris- och traumaterapeut Eija Palosaari och samtliga krisgruppsmedlemmar inbjöds till utbildningstillfället. Under året hade en krisgruppsmedlem möjlighet att delta i de finlandssvenska krisgruppsdagarna som ordnades i Kimito. Studiebesök Psykosociala enhetens verksamhet har presenterats för gymnasie- samt närvårdarstuderande. Personal från Bäckvägens boende har även besökt enheten för att bekanta sig med verksamheten. Studerande Under 2017 hade vi en talterapeutstuderande samt flera sjukskötarstuderande Integrationsverksamhet Utvecklingsarbetet med olika integrationsfrämjande åtgärder har fortgått under år Projektet Hemma i Finland/En bra start i Österbotten har börjat visa resultat bland annat i form av att de första samhälls- och hälsokommunikatörerna utbildades under våren. Närpes stad initierade till projektet Stöd och information åt arbetsinvandrare och anställde samhälls- och hälsokommunikatör Thuy Dieu Luu som projektledare. Förutom Thuy Dieu Luu arbetar även andra kommunikatörer på vietnamesiska, bosniska och ryska. Projektets verksamhetsområde är K5. Avsikten är att de olika invandrargrupperna ska få samhälls- och hälsoinformation på sitt eget modersmål och därigenom bättre förstå hur det nya samhället fungerar. Bland övriga utvecklingsmål kan nämnas skapandet av en gemensam modell för integrationsarbetet i Österbotten. Tanken är att modellen ska passa in i landskapsreformen när den genomförs. Ett nytt integrationsråd tillsattes under hösten. De flesta tidigare medlemmarna omvaldes. Olav Sjögård kom med som ny medlem och han valdes även till ordförande i rådet med Mirja Högstrand som viceordförande. Instruktionerna för integrationsrådets arbete från 2014 är oförändrade. Korsnäs kommun tog emot en grupp kvotflyktingar från Syrien under sensommaren. Tidigare har Malax kommun också tagit emot syriska kvotflyktingar. Av de ca 700 asylsökande som kom till K5 kommunerna 2015 har endast ett fåtal fått positiva uppehållstillstånd. De tillfälliga mottagningsenheterna i Malax och Korsnäs avslutade sin verksamhet under året. I Närpes hyr Röda 22

23 Korset fortfarande några lägenheter för asylsökande. Sydösterbotten har igen under året nämns i olika sammanhang där goda exempel gällande integration av invandrare lyfts fram. Unicef i Finland beviljade Närpes sitt pris 2017 för årets främjare av barnens rättigheter; en god integration av barn och unga. Servicen vid Welcome Office, d.v.s. rådgivning och handledning åt invandrare har fortgått som ambulerande verksamhet även år 2017 enligt det tidigare fastställda schemat (Malax på måndagar, Närpes på tisdagar och onsdagar, Kristinestad på torsdagar och Korsnäs på fredagar). Jämfört med år 2016 har antalet kunder ökat under år 2017 och det var totalt 1147 (586 män och 561 kvinnor). Antalet kunder som besökte WO:s kontor i Närpes var 763 och vid tre andra rådgivningsställen var det sammanlagt 384 besökare. Största gruppen bland kunderna har fortsättningsvis varit arbetsinvandrare (708 personer) i åldern år med utbildningen på mellanstadiet. Antalet arbetslösa som besökte servicestället var 216. Hanteringen av samtliga uppehållstillstånd som söks i Finland övergick i början av 2017 från polisen till Migrationsverket vilket återspeglades i det ökade antalet kunder som behövde hjälp med ifyllande av blanketter för uppehållstillstånd, samt med tidsbokningen som nu bara är möjlig via nätet Geriatriska kunskapscentret Den regionala arbetsgruppen utarbetade år 2015 en gemensam plan för äldreomsorgen samt de äldres växande behov inom samkommunen. Resultatet blev planen En fungerande vård i hemmet med geriatriska kunskapscentret i centrum. Kunskapscentret sammanknyter det gerontologiska och geriatriska kunnandet och samlar den senaste informationen, yrkesfolk, teknologi för äldre samt användarna till en näthelhet. Åtgärderna som måste vidtas för att utveckla den gerontologiska och geriatriska vården indelades i tre olika nivåer. Den första och mest omfattande gällde 1) inledandet av en värdediskussion i samhället; ska äldreomsorgen ordnas i de äldres eget hem eller i servicehem och vilka är kostnadsprofilerna för dessa alternativ? Hur differentieras vården i det skede då klienten ännu bor hemma och å andra sidan vilka saker talar för beviljande av institutionsplats i ett senare skede? Den andra åtgärdsnivån gällde 2) kommunernas uppgifter och särskilt att hitta och utveckla nya verksamhetssätt för den vård och omsorg som ges i hemmet. Den tredje åtgärdsnivån är regional dvs. 3) att inrätta ett geriatriskt kunskapscentrum i anslutning till Geritrim i Kristinestad. 23

24 Kunskapscentret kompletterar kommunernas serviceutbud med tjänster som kräver ett bredare befolkningsunderlag än en enskild kommun. Dessa är t.ex. talterapi, gerontologisk handledning samt minnesskötarnas tjänster. I det geriatriska kunskapscentrets verksamhet ingår i nuläget minnes- och geriatriska polikliniker som förverkligas i samarbete med Doctagons geriatriker och Geritrim (verksamheten inleddes våren 2016). Samkommunens minnesskötare är också viktiga aktörer i den regionala geriatriska verksamheten och i fortsättningen har kunskapscentret bättre tillgång till samkommunens ergoterapeut. I samkommunens budget för år 2018 ingår också en ny uppgift som talterapeut (vuxna, äldre) fr.o.m samt befattningen som kostrådgivare. Fram till slutet av år 2017 hade 78 utredningar köpts av minnespolikliniken och antalet patientbesök inom den geriatriska polikliniken var i slutet av år 2017 totalt 78 st. Besöken och utredningarna har köpts av Närpes, Kristinestad och Kaskö. Den geriatriska polikliniken hade 4 närdagar fram till september Malax och Korsnäs köpte inga tjänster av geriatriska kunskapscentret under år Samkommunstyrelsen grundade ( ) en regional arbetsgrupp för att precisera verksamheten vid det geriatriska kunskapscentret. Arbetsgruppen ska utarbeta ett förslag om hur verksamheten vid det geriatriska kunskapscentret kunde utökas och konkretiseras. Figur 9. Antalet besök per kommun vid det geritrtiska kunskapscentret Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Tabell 7. Antalet besök vid geriatriska kunskapscentret Geriatriska kunskapscentret 24

25 Antal besök per kommun/år Kaskö 6 12 Korsnäs 0 0 Kristinestad Malax 0 0 Närpes Sammanlagt Palliativ vård Palliativ vård har ordnats i sju års tid i samarbete mellan Österbottens cancerförening och samkommunen. Samarbetsavtalet är ikraft till slutet av år Verksamheten har etablerats i samkommunens medlemskommuner. Samarbetet med samarbetsparterna på såväl special- som primärnivå har fungerat väl. Den palliativa vårdkedjan har förbättrats genom samarbetsmöten och utbildning. Den palliativa sjukskötaren har koordinerat terminalvården för patienter inom samkommunens område och år 2017 var antalet patienter 88 st. (största delen med cancerdiagnos). Fördelningen mellan kommunerna har varit följande: Malax 16, Korsnäs 9, Kristinestad 26, Närpes 29 och Kaskö 8 patienter. Av dessa 88 har 57 avlidit under året och antalet som avlidit i hemmet är 14 patienter. Palliativa sjukskötaren har hållit 12 info- och föreläsningstillfällen inom olika organisationer och även själv deltagit i utbildning. På våren ordnades en träff för cancerpatienternas kontaktpersoner inom distriktet. På hösten ordnades, tillsammans med cancerklubbarna inom K5, träffar för anhöriga vars närstående avlidit i cancer. Dessa tillfällen blev uppskattade och kommer att fortsätta. Samarbetet med kommunerna och specialsjukvården har fungerat bra. Nuvarande palliativa sjukskötaren pensioneras i april 2018 och har avslutat sitt egentliga arbete vid årsskiftet. Den nya palliativa sjukskötaren introducerades i sitt arbete i oktober-december. Tabell 8 visar antalet besök inom den palliativa vården och här bör beaktas att det totala antalet besök består av tre olika besöksklasser, d.v.s. kort besök (t.ex. telefonkonsultation), krävande besök och mycket krävande besök. Figur 10. Antalet besök per kommun inom palliativa vården åren

26 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Tabell 8. Antalet besök per kommun inom palliativa vården åren Palliativ vård Antal besök per kommun/år Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Sammanlagt Kostrådgivning Näringsrådgivare De äldres kost Hösten 2016 inleddes arbetet inom näringsfrågor i K5 och ett av tyngdpunktsområdena var äldre och deras matservice. Innan arbetet med att förbättra de äldres kost inleddes så insamlades hösten 2016 uppgifter av hemvårdsledarna inom K5-området. Näringsrådgivaren har dessutom besökt tre tillredningskök och gett rekommendationer utgående från näringsrekommendationerna för äldre. År 2017 ordnades föreläsningar för vårdpersonalen och kökspersonalen. För en del enheter har också utarbetats specifika åtgärder. Dessutom har man samlat informationsmaterial som delas ut till hemmaboende äldre. 26

27 Sockersmart daghem i K5 Även inom barndagvården har man fäst uppmärksamhet vid näringsfrågor. Goda kostvanor för barn är av yttersta vikt för att den hälsosamma livsstilen ska fortgå även i vuxen ålder. Vanor byggs upp under småbarnsåren och föräldrarna har ett gemensamt ansvar med dagvården för att erbjuda barnen rätt slags kost. Genom rätt kost minskar risken för livsstilssjukdomar, såsom diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedel med stor andel tillsatt socker bör begränsas och hör inte till daghemmet. Dessa livsmedel innehåller energi men lite näring. Eftersom barnen utvecklas fysiskt och psykiskt behöver de mycket näringsrik mat. Två daghem i Korsnäs valdes till pilotdaghem för att bli s.k. sockersmarta daghem. Daghemmen fick fylla i matdagbok under två veckor och personalen fick även svara på en enkät. Efter att matdagböckerna lämnats in gavs rekommendationer utgående från näringsrekommendationerna. Förutom sockeraspekten gavs rekommendationer om fettkvalitet, måltidens uppbyggnad och tillräcklig mängd frukt, grönsaker och bär. Näringsrådgivaren har några gånger träffat daghemmens personal och kökspersonal. Då har man bland annat diskuterat hur användningen av grönsaker kunde ökas, fettkvaliteten, förebilder vid matbordet och hur man gör sockersmarta val utan att pruta på smaken. Dessutom har man utarbetat handboken Sockersmart som delas ut till daghem och andra intresserade inom K5-området. Modellen för Sockersmart daghem har också tagits i bruk i Närpes och Malax. Samkommunen har under år 2017 haft en deltidsanställd (60 %) näringsrådgivare i tillfälligt arbetsavtal. Näringsrådgivaren har dessutom deltagit i arbetsgruppen för vårdkedjan för Rådgivning och handledning för överviktiga. 3.4 Landsbygdsförvaltningen Landsbygdsförvaltningen har verkat i sex år i dess nuvarande form. Landsbygdsförvaltningens tjänster erbjuds vid fyra olika verksamhetspunkter som finns i Övermark, Lappfjärd, Malax och Korsnäs. Ett sidokontor finns i Närpes stadshus som jordbrukare kan besöka på fredagar. I början av året ordnade landsbygdsförvaltningen ett flertal informationstillfällen, för odlarna inom K5- området, tillsammans med olika aktörer såsom Österbottens svenska lantbrukssällskap, Österbottens svenska producentförbund, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten (NTM-centralen) samt inbjudna gästföreläsare. Förutom de vanliga informationstillfällena inför stödansökan, ordnades också miljöersättningens skolningsdagar. Miljöersättningens skolningsdagar var obligatoriska för jordbrukare som inte utförde nättentamen senast , vilket är ett av villkoren för 27

28 miljöersättning. Miljöersättningens skolningsdagar samlade totalt 161 st. deltagare på tillfällena i K5 och stödansökans infotillfällen samlade 332 deltagare. Våren och sommaren 2017 var kall och jordbruket kunde inledas först i medlet av maj månad och skördeperioden inleddes i slutet av augusti. Eftersom våren var sen märktes det i landsbygdsförvaltningens arbete genom att många jordbrukare lämnade in sin stödansökan de sista veckorna av ansökningsperioden som tog slut 15 juni. I slutet av september blev det regnigt vilket gjorde att uppskattningsvis ca 1410 ha spannmål, oljeväxter och proteingrödor förblev otröskade inom K5-området. Förutom skolningar som ordnas har landsbygdsförvaltningen också som kutym att påminna odlarna om det viktigaste de behöver veta gällande stöden. En hel del arbetstid går åt till att påminna jordbrukarna om olika anmälningstider samt till att sammanställa information i kortare och begripligare text. Under våren 2017 hade Landsbygdsverket uppdaterat stödtillämpningen och gav tillstånd att sända ut stödbeslut för år 2015 till odlarna. Detta är under all kritik eftersom det gäller stödbeslut för år Under året har också stödbeslut för år 2016 skickats ut och även för de första utbetalningarna för år Jordbrukarna har varit en aning förbryllade över alla stödbeslut som skickats ut under året, vilket har märkts i antalet frågor gällande saken. Juni månad blev hektisk med både slutliga utbetalningar för år 2016 och mottagande av årets huvudansökningar, ansökan om stödrättighetsöverföringar samt korrigeringar av skiftesgränser. En hel del av tiden gick till kundservice, d.v.s. att svara på odlarnas frågor om stödansökan, ta ut blanketter samt informera och fungera som datasupport till odlarna vid användandet av de elektroniska tjänsterna. Av områdets 1027 gårdar gjorde 87 % sin ansökan via den elektroniska tjänsten. Det är en ökning med 5 procentenheter sen år % av jordbrukarna i Malax gör huvudstödansökningarna elektroniskt medan endast 82 % av jordbrukarna i Närpes gör detsamma. Höstens utbetalningar verkställdes enligt Landsbygdsverkets tidtabell. De flesta stöden kräver att omfattande checklistor kontrolleras före varje jordbrukares stödutbetalning. Dessa checklistor kräver mycket arbetstid eftersom det är många saker som skall kontrolleras. Landsbygdsverket kräver att checklistor görs upp för att säkerställa att utbetalningarna blir rätt. I oktober gjorde jordbrukarna också den årliga höstanmälan för skiften inom åtgärden växttäcke vintertid eller inom något av gödselspridningsåtgärderna. P.g.a. den sena hösten lämnade de flesta in 28

29 dessa anmälningar den sista veckan. Det innebar väldigt intensiva dagar för landsbygdsförvaltningens personal, många frågor besvarades och utreddes samtidigt som utbetalningarna förbereddes. Antalet pälsdjursfarmare år 2017 var 45 st. i Korsnäs, Malax 20 st., Kristinestad 1 st. och Närpes 50 st. Skinnpriserna är fortsättningsvis på en låg nivå, speciellt på blårävssidan blev en del av 2017 års produktion osåld. Världsproduktionen av pälsdjursskinn är större än efterfrågan. I Korsnäs och Malax har det under året vägts, graderats, utförts blodprovstagning (plasmacytostester) på minkfarmer och värderats rovdjursskador. I Närpes och Kristinestad har det varit mindre efterfrågan på tjänsterna. På personalsidan har läget stabiliserat sig sedan år Lantbrukssekreteraren i Malax fungerade som biträdande landsbygdschef för tiden I december 2016 valdes en ny landsbygdschef för landsbygdsförvaltningen (tjänsten är uppdelad i 50 % chef och 50 % landsbygdssekreterare för Närpes) som tillträdde sin tjänst För att underlätta personalbristen under maj juli har två agrologer varit tillfälligt anställda som kanslister, en i Lappfjärd och en i Närpes. Den tillfälligt anställda kanslisten i Närpes var anställd hela året, förutom heltidsanställningen under maj-juli var han anställd 2 dagar i veckan för att ersätta en av de ordinarie kanslisterna som arbetar 60 %. Kansliet i Lappfjärd hade en agrologstuderande på praktik Personalen har deltagit i skolningar och landsbygdsträffar som ordnats av landsbygdsavdelningen på NTM-centralen i Österbotten samt deltagit i Landsbygdsverkets finskspråkiga skolningar, i de flesta fall med svenskspråkigt material att tillgå. De flesta av Landsbygdsverkets skolningar gavs via internet. Dessutom har personalen haft interna möten veckovis, oftast via telefonkonferens. Vid några tillfällen under året har personalen samlats för personalmöten. Genomgång av datasäkerhet och tillhörande dokument har gjorts tillsammans med en del eller hela personalen två gånger under året. Landsbygdsnämnden har samlats till möte två gånger under året. Under hösten 2017 blev en ny landsbygdsnämnd vald och för den nya nämnden ordnades ett informationstillfälle i december, där både personalen och nämndmedlemmarna var närvarande. Landskapsreformens arbete har fortsatt under året. Landsbygdschefen har deltagit i temagruppen Landsbygd och miljöhälsovård. Temagruppen har under året tagit fram en mellanrapport om nuläget för de områden som den representerar, samt även diskuterat olika modeller för hur tjänsterna kunde produceras i framtiden. Gruppen är sammansatt av en mångfald av olika sektorer och tjänster, allt från hälso- och alkoholinspektörer till veterinärer, avbytare m.fl. Gruppen leds från NTM-centralen. 29